Latest / Ut i verden / Bistandsnestor: Vær mer generøs og mindre ambisiøs!

Transcript

Bistandsnestor: Vær mer generøs og mindre ambisiøs! · Ut i verden

0:04
SPEAKER_03: Såkommen till du var en podcast om ygningspolitik.
0:07
SPEAKER_03: Nu har vi spelen 30 mars och värden står egentlig i brann.
0:12
SPEAKER_03: Det här är som man kände ser en förra episoda.
0:15
SPEAKER_03: USA och Israel har gått i krig mot Iran.
0:23
SPEAKER_02: Så det kände väldigt mycket väldigt många städer.
0:31
SPEAKER_02: Men det följs av tills man mycket hänge med om man faktiskt spela en podcast någon dagar för att publiceret.
0:38
SPEAKER_02: Här ser ting väldigt fort.
0:40
SPEAKER_03: Vi har ju gäster vi har avtåt ska komma för länge sedan också.
0:43
SPEAKER_03: Jag tänkte på det sista så börde vi kosta oss runt till den nuka lagen i dan-episoder.
0:49
SPEAKER_03: Burde vi gjort med rektisk men det är ju enklicken.
0:52
SPEAKER_03: Det har bara lämnat där den podcast som vi är.
0:55
SPEAKER_03: Vi har en liten skrift-förskritt podcast som utvykningspolitik.
1:05
SPEAKER_03: Det är långa linje.
1:06
SPEAKER_03: Vi ska in på väldigt aktuella ting idag.
1:08
SPEAKER_03: Det är bara att det sker andra väldigt stora ting samtidigt.
1:13
SPEAKER_02: Vi kan ju anbefala massa podcaster för den där löpen uppdateringen på nyhetsbild.
1:19
SPEAKER_02: Och särlig något internationalt, så är det ju massa goda podcaster som kanske tar och försömer utnykspolitiska tänker ju att vi är med sån.
1:26
SPEAKER_02: Vi är ju lite mer uppdav utvecklingspolitik och globala söör än där vissa landa.
1:32
SPEAKER_02: Därför har vi nästan inte haft nog om Ukraina för exempel i denna podcast.
1:37
SPEAKER_02: Det är absolut otroligt viktigt för nyes sikret.
1:39
SPEAKER_02: Det är haft om Ukraina först och främst att det är problematiskt att nya bistands budget gårligt.
1:44
SPEAKER_02: Men vi har ju också med uppdatering om den konflikt i den här podgasen.
1:48
SPEAKER_02: Men vi är väldigt nu inspel på vad är det att vi höra mer av och mindre av.
1:53
SPEAKER_02: Men vi pröver hålla oss nog dags aktuell idag.
1:55
SPEAKER_03: Ja, det gör vi.
1:57
SPEAKER_03: Och sen sist jag tänkt på detta att sit klarar vi att lever det något aktuellt när världen bränner.
2:03
SPEAKER_03: Jag sitter på 16 på kurs med håll och norge i tre dagar och har lärt vara det tillsagt.
2:08
SPEAKER_03: Så något kommer jag att för protokoll och fått diplom.
2:12
SPEAKER_02: Ja, jag gratulerar.
2:13
SPEAKER_03: Tack för det.
2:14
SPEAKER_02: Du är tillsvalt i tanksminagen.
2:19
SPEAKER_03: Jag har haft kollegor som har gjort mer dag så aktuellet.
2:22
SPEAKER_03: Så jag tänkte vara så länge som en sån tidig anbefalning i den här episoden.
2:27
SPEAKER_03: Alltså Morgan Alange, kollegan som är en grej med samfälsekonomi, kommer ju fram iran och följer i rantet.
2:33
SPEAKER_03: Och han har varit på det stora bild.
2:35
SPEAKER_03: Och snarka om det som säger Iran och det blir en väldigt god episoda så den kan jag ombala det.
2:40
SPEAKER_03: Och så har det kollega Silio Taraki som har gittet ett notat om diasporannas rolle i utnygningspolitiken, som också är känpelevant om Iran för att massa folk med bakgrund och Iran och som är aktiva i den politiska debatten.
2:54
SPEAKER_03: Och vilken roll spelar det stor i presenten för exempel.
2:57
SPEAKER_02: Någon säga att han var en föraktiv och privatprojekt roller i den debatten men absolut.
3:03
SPEAKER_02: Och det är berik och svälde att man har folk med på något internationell familjbakgrund.
3:10
SPEAKER_02: Det är väldigt intressant.
3:12
SPEAKER_02: Jag har så fått läst igenom det Sulus Notat.
3:15
SPEAKER_02: För sig kanske att jag kommer i den podcasten.
3:17
SPEAKER_02: För det är väldigt intressant vilken roll det asporan har på utvecklingen i eget eget land och vilka möjligheter som ligger i det samarbetet av norska myndigheter för att få en god utvecklingspolitik.
3:30
SPEAKER_03: Idag ska vi få besöka Åtarmäst som är en slags nästor i norska utvecklingspolitisk debatt.
3:36
SPEAKER_03: Han har ju ledat Kristan Mickelsens institut i Bergen.
3:39
SPEAKER_03: Och ledaren av Development Learning Lab, som är ett forskningscenter som ser på borda man kan få fler resultater lär mer fra förskjärliga utvecklingsprogrammer.
3:48
SPEAKER_03: Väldigt relevant för all debatt som är runt operationen.
3:53
SPEAKER_03: Han har kommit operationen.
3:54
SPEAKER_03: Jag har led som är detktigt bra nummer två.
3:58
SPEAKER_03: Nu funkat äta det här.
3:58
SPEAKER_03: Jag ser alltid operation.
4:02
SPEAKER_02: Alla som är riktigt runt helt genom att vi i ett år ska gräda oss till att det kommer en stor ting smällning om utvecklingspolitik som dag heter vännepunkt.
4:12
SPEAKER_02: Och vad som ska vännes är lite uklart.
4:15
SPEAKER_02: Men det är väl lötar att världen har ändrat sig som mycket så då är denna tiden akra att nå ett vännepunkt.
4:21
SPEAKER_02: Men att norska utvecklingspolitik egentligen håller fast.
4:24
SPEAKER_02: Så det ska ju vännes allt få med.
4:26
SPEAKER_02: Men projektet är het i vart fall, vännepunkt.
4:29
SPEAKER_03: Vi ska håll på möte idag samman med Ottar i Arlän på universitetet i Oslo och hörde som sen här utvecklingsministern startade den här processen.
4:37
SPEAKER_03: Och då kallar det projektvänkt.
4:39
SPEAKER_03: Så jag ska pröva att bygga och slut oss i operationen vändepunkt.
4:43
SPEAKER_03: För det är en bannbok.
4:49
SPEAKER_03: Vi ska snart åtta i studion, men först har vi som åt heter.
4:52
SPEAKER_03: Och vilken eghet har du med?
4:53
SPEAKER_02: Jag tänkte att bygga en nytt anledning så snack om en konflikt som pånåter var ganska ny fjörhöst.
5:00
SPEAKER_02: Men som något har fått nya uppmärksamhet.
5:03
SPEAKER_02: Det är det som sker i Sudan fortsatt en väldigt brutal krig som pågår där.
5:08
SPEAKER_02: Nu har FN varit inom, eller inne i landet på en så kallad factfinding mission.
5:14
SPEAKER_02: Det är ett sånt intressant internationalt instrument som nedsättes av entasråd eller FNs generalsekretär.
5:23
SPEAKER_02: Så en del FN-operatörer har varit i elfser förr och dokumentera att se kedva ett folkemord här dag i sluten av oktober.
5:34
SPEAKER_02: Och det kan inte definiera det som helt juridisk för det är målen, alltså International Criminal Court eller andra jurister.
5:41
SPEAKER_02: De kan inte något spåligt straff för rättomstolen i högt.
5:46
SPEAKER_02: Men det kan de kan inte samla in bevis till detta.
5:52
SPEAKER_02: Och det är pressemänna som har kommit.
5:55
SPEAKER_02: Det tyder på att det har det har varit ting som kan uppfattas som en folkkemodsaktiga handlingar knytt till förföljelse baserat på etnicitet, drap och voltakter, väldigt mycket tortur och grusamma handlingar.
6:13
SPEAKER_02: Och det är också dokumenteret som tvången försvinner som också är en sån typ som man kan räkterera inne ett folkkemodsperspektiv.
6:23
SPEAKER_02: Så besytelsen av civil där har fått väldigt akut.
6:30
SPEAKER_02: Och så som tidigare så har vi också FNs kontor för koordinering av humanitär insatser kommit med en ny humanitär appell för Sudan.
6:40
SPEAKER_02: 51 miljoner borer i landet.
6:42
SPEAKER_02: 33 miljoner har behov för humanitär assistans i 26 och det är flera än i 25.
6:51
SPEAKER_02: Sälom det faller på märkset så är faktiskt vart fall behov för stött större.
6:59
SPEAKER_02: Det menar att det trängst tok mot miljarder dollar in.
7:03
SPEAKER_02: Få det kommit 436 miljoner.
7:06
SPEAKER_02: Så det är bara lite under 15%.
7:08
SPEAKER_02: Det för sig när det räcker av humanitära kriser som blir allt för mer underfinansierat.
7:16
SPEAKER_02: Det är bara en upphops att det kan faktiskt se att man får en folkmord eller att det blir definierat som folkmord i Sudan.
7:27
SPEAKER_02: Norge är ju ganska på bollen där det ska ses.
7:29
SPEAKER_02: Och har samlare länet i unekan av 400 miljoner av 310% av den stötten som har kommit till Sudan har kommit fram Norge.
7:36
SPEAKER_02: Så vi får ju i regningen kredska gis.
7:39
SPEAKER_02: Norge har ju varit en ganska central aktör i arbetet i Sudan som en del av den tryjkan.
7:45
SPEAKER_02: Selom man ser de regionala aktörerna ha en större rolle.
7:50
SPEAKER_02: Men i regionen så sker det ju ganska mycket.
7:53
SPEAKER_02: Min fryk och grundtat att det är löf det här är slut att jag ser att Sudan kommer ändå och länge ner på all möliga prioriteringar till all världens lånor.
8:01
SPEAKER_02: Och där är det bra att nu fortsätter hålla fokus på det landna i sin politik.
8:05
SPEAKER_03: Ja, absolut.
8:06
SPEAKER_03: Och det ser ju allt om allvar.
8:07
SPEAKER_03: Några kan korrekt sig det som fokmord så bara att fortsätta löfta för det som kan.
8:14
SPEAKER_03: För de är inne på minne som listerna på att detta sker här och nu.
8:21
SPEAKER_03: Det är en lite norskenhet.
8:24
SPEAKER_03: Men lite om det samma, så lite om pengarbruken i Bisansbursättet.
8:28
SPEAKER_03: För vi har stort och konstitutionskummittel satt en kommission, granskningskommission i Epsilens saken.
8:36
SPEAKER_03: Här har vi haft massa exemplar på miljoner som har gått till väldigt rika mänsker vanskliga och nyttet är något i det här men det har kommit för Bisansburste.
8:46
SPEAKER_03: Så det är väldigt bra att det har gransk vad detta kunde ske.
8:50
SPEAKER_03: Och så har jag gått och sett på den inställningar som kommer kommit.
8:54
SPEAKER_03: När det bestämmer sig från något, så lager du en sån text som ligger för anväta som ska lägga föringar för mandatet.
9:01
SPEAKER_03: Och jag skulle se lite om det.
9:03
SPEAKER_03: För det är ett extremt vitt mandat det har gått för jag känner riktigt helt borande ska ändå.
9:10
SPEAKER_03: Jag jobbar som rade varare i tre år och så var det, jag tror att man har datt fem sådana granskningar som stort inget på det tyspånet hade satt med cel varit ganska vanligt.
9:20
SPEAKER_03: Man präde på något att få riksrevision till att säga på ting.
9:24
SPEAKER_03: Men då var det som är väldigt stora och viktiga saker att Storting satt att det är egna granskningskonvisioner, för exempel Janrejul, för exempel Skandinavien star.
9:34
SPEAKER_03: Då jag var där så fick vi den skandinavien starra rapporten, som så på enkli ordna brans starta och så.
9:41
SPEAKER_03: Det blev jag en rapport på tusen sidor om brön olika teorier för brönnfåp och andra ting.
9:49
SPEAKER_03: Men det var ett väldigt konkret spurs man gav tusen sidor.
9:53
SPEAKER_03: Och den kommer se på.
9:56
SPEAKER_03: Relationer mellan websten och norska minhetspersoner av olika slag, men också mottagar de orskaffande tillskud.
10:03
SPEAKER_03: Jag kan bara tänkt på toje saken, men Venezuela vore med suret avt och finnut, vem har betalt för en Venezuela.
10:13
SPEAKER_03: Jag tänker att du börja haft kontroll på det här sen.
10:15
SPEAKER_03: Vi se driver och betalar turer för folk så börde det vita det.
10:20
SPEAKER_02: Ja, kanske det kan ju vara det något som är ständiga nationella organisationer.
10:25
SPEAKER_02: Alltså att man är karetals norrke eller karligt och svensu som har stået ansvarligt för det.
10:31
SPEAKER_02: Jag känner att det kan bli lite vansklig på få år.
10:36
SPEAKER_03: Ja, det ska vi säga på.
10:39
SPEAKER_03: Vi ska värdera om detta påverkar norska politiska bredatering.
10:43
SPEAKER_03: Det ska in hålla till det som har bestämt.
10:45
SPEAKER_03: Allt möligt i norska utvecklingspolitik i den här perioden.
10:48
SPEAKER_03: Vi ska undersöka om detta har görgis sårbar för press.
10:50
SPEAKER_03: Vi ska undersöka norgisk kampanjer för toppositioner i internationella organisationer.
10:54
SPEAKER_03: Och då tänker jag att vi tänker kanske på sikkerhetsråden men kanske har andra processer.
10:58
SPEAKER_03: Och så behöver vi det ut.
11:00
SPEAKER_03: Vi ska se på förhållen mellan norska myndigheter och externa organisationer, stiftelser och nätverk där några varit engagerat.
11:06
SPEAKER_03: Vi ska se på tilldelning av visnmedel och andra offniga tillskud av internationella organisationer.
11:11
SPEAKER_03: Och det ska se på kultur, praxis, styringssystemer och kontrollmekanismer utriktstänsen, här nu, hantering av habilitetser, arkivrutiner och personellsikrätt.
11:22
SPEAKER_03: Och så kan det bestämma tillsaggränsningen sälj.
11:24
SPEAKER_03: Det ska vart fall vara framåt, års du processen 93 och till idag.
11:31
SPEAKER_02: Jag vet inte om du har svaret, men detta kontrollkommit som nätsetter.
11:37
SPEAKER_02: Så ska ju vara dätsätt en kommittet bestående av helt extern folk, eller är det folk som du har en tillknytning till det olika partierna?
11:46
SPEAKER_03: Nu har jag satt mig in, de har bara läst denna linstilningen.
11:51
SPEAKER_03: Här kan det, här är jätte.
11:53
SPEAKER_03: Så eftersom att man det som har pratade av det, har ju varit att man sätter helt externa, varför ska den även störa och sånt så valkte man jo, en konvention med helt externa experter.
12:03
SPEAKER_03: Men det här har jag fått skicka mig in.
12:06
SPEAKER_02: Det här kommer ju upp att gå igenom fysiska bevis och sånt.
12:09
SPEAKER_02: Men här ju varit vara många som har varit väldak i UD.
12:14
SPEAKER_02: Alltså, man ska snacka om kultur i har tillräckligt alltid dag.
12:20
SPEAKER_02: Vårdan skala en utanför stående kunna se om kulturen i ett departement.
12:26
SPEAKER_03: Nej, nu har ju fullmaktern att snackar med frågor och grava arkiver och allt möjligt.
12:32
SPEAKER_03: A gånger så lagar man om sådana egna sarlover för sådana sådana kommissioner.
12:38
SPEAKER_03: Men alltså det här hörs ut.
12:40
SPEAKER_03: Där så vist att den hjälper och ingenting.
12:43
SPEAKER_03: Det blir helt följd av vad vi väljer att fokusera på.
12:46
SPEAKER_02: Mitt första intryck här är att detta först och främst, vis hand eller kraft nå.
12:53
SPEAKER_02: Jag är lite spänt på utfallet.
12:55
SPEAKER_02: Och det kan gå att hända att utfallet blir mer, alltså det blir så mycket uppmärksamhet om utfallet, för det att det blir så mölig och sen lagen rapport på 30 år med kulturutveckling och fortan tilldelningen av bistänsmedler till internationella organisationer har förgått.
13:15
SPEAKER_02: Det vill ju bara får ett mandat få att kunna få ändra nu.
13:20
SPEAKER_02: Man kunde för exempel kun sett på sikkerhetsrötskampan i förkan av 2021 21 år.
13:28
SPEAKER_02: För där vet vi ju att Norge groin till världen och pröde och samla stämmer i förland.
13:34
SPEAKER_02: Och det är ju i internationar middag och du är ju gammel och snidlåt för att visa att Norge är ett snitt land som vill göra det bästa på värten.
13:46
SPEAKER_02: Så brett mandat som du löstrar på det.
13:49
SPEAKER_02: Det är tviglig på att vi får någon ändring ut av den granskningen.
13:55
SPEAKER_03: Då kommer du taillig lång tid att fylla upp ett sånt mandat.
13:59
SPEAKER_03: Man vill ju aldrig klara det på något och levera på allt detta på en god mått innan för en rimellig störelse av en rapport.
14:10
SPEAKER_02: Partierna reda.
14:11
SPEAKER_02: Du vet ju vad det kommer att se när det lägger framåt eller slöksinstäng.
14:14
SPEAKER_02: FFP kommer att se.
14:15
SPEAKER_02: Detta viser, bison funkerke, kultbistan.
14:18
SPEAKER_02: Ret siat.
14:19
SPEAKER_02: Här har det varit massa lite nätverk slut och pengar till folk som har riktigt.
14:26
SPEAKER_02: Vodforskade brukar så lång tid på Cinos.
14:29
SPEAKER_02: Det är all reda enkelt för hela förensaken komt.
14:36
SPEAKER_02: Det blir en utfön, men vi får bara följda med för sidan.
14:40
SPEAKER_02: Jag är så hajs på att de som faktiskt ska undersöka en så god jobb som det är möjligt och gör.
14:45
SPEAKER_03: Absolut.
14:46
SPEAKER_03: Och då kan vi få otar inne i studio.
14:55
SPEAKER_02: Och inne studio har vi fått otar.
14:58
SPEAKER_02: Välkommen.
14:58
SPEAKER_02: Tusen dack.
14:59
SPEAKER_02: Många littare vet nog vem du är, men du se vad är lite om dig.
15:04
SPEAKER_00: Jag jobbar på Kristan Mickels institut i börgen, där jag jobbar i lite av 2 år.
15:10
SPEAKER_00: Jag har något tiden som lärare, men jag är så forskarligt.
15:14
SPEAKER_00: Särligt hälsar och kvalitet i hälsar så kännas 19 sen här.
15:19
SPEAKER_00: De sista tre, fyra åren har vi ledat Development Learning Lab.
15:24
SPEAKER_00: Vad är det?
15:26
SPEAKER_00: Det är ett lärings- och forskningscenter baserat på Semi.
15:31
SPEAKER_00: Samarbet med Handelshögskolan och universitet i Berg.
15:36
SPEAKER_00: Och vi prövar att bringa forskningen när in i listan.
15:40
SPEAKER_00: Det gör vi delvis genom att forskare på effekter av beståndst samman med bisnadsorganisationer.
15:48
SPEAKER_00: Delvis genom att uppsumera forskningslitteratur och gör det tillgänglig för de som ska utforma bisatsprogram.
15:55
SPEAKER_00: Vi har läringsnätverk och vi har en helpdast och dess härligt civilsamsorganisationer som vi har rätt oss emot sådana.
16:05
SPEAKER_03: Detta varant för den stortsmänning som kommer.
16:11
SPEAKER_03: Resultat är visan och väldigt många uppsav om dagen.
16:14
SPEAKER_03: Vad vet du, du har ju någon inspel du tänker du har lyssna ta med till vännpunkar.
16:20
SPEAKER_03: Vad är det viktigaste du har tänkt att spilla in där.
16:25
SPEAKER_00: Det ska vara ett tablid först.
16:28
SPEAKER_00: Så jag ville säga att en önsken utvecklingspolitik som är merkinerös och mindre ambitiös.
16:38
SPEAKER_00: Men det första punkten vi ser att behåll dagens huvudmålsattning i bilstan, reducerar fattigdom och olikhet.
16:48
SPEAKER_00: Den är när relevant nå.
16:53
SPEAKER_00: 800 miljoner människor fattig dem framdelas.
16:56
SPEAKER_00: Hon är när stor nå för utvecklingspolitiken.
17:02
SPEAKER_00: Det andra är vi se att åka vi ska nå den målsättningen så börjar vi koncentrera insatsen som nya mot i minst utvecklade lana där behoven är störst.
17:14
SPEAKER_00: Och där det är möjligt att göra en förskär.
17:18
SPEAKER_00: Och så börjar också koncentreras tematiskt.
17:24
SPEAKER_00: Jag är en liten genomgång av målsattningen för utvecklingspolitiken i ett stadsbutsatta här från lännet.
17:31
SPEAKER_00: Jag genom stadsburskattare vi har over 100 mål.
17:37
SPEAKER_00: Så du går igenom det så ser du fort att en del av det är bara sånt marginalt relevant för det och så bekämpfat dem.
17:45
SPEAKER_00: Det sorterar utar är en viktig jobb, tänker jag.
17:48
SPEAKER_03: Har du något exempel på något mål som har kommit med som kan virka lite parifer eller fotomsbekämpelse.
17:55
SPEAKER_00: För att exempel det och fjärn och plastig Havar.
17:59
SPEAKER_00: Det är ganska långt för det till fartdomsbekämpelse.
18:02
SPEAKER_00: Ett an sån liksom märklig mål i fotterdomsbekämpelse.
18:09
SPEAKER_00: Är att mål är att hjälpa utvecklana till att ha tekniskt kapacitet till att delta i diskussionen om sprättning av massa 1.
18:21
SPEAKER_00: Det verkar liksom.
18:22
SPEAKER_00: Det är ett något bisansmålig.
18:23
SPEAKER_00: Det är något bistansmålig.
18:26
SPEAKER_00: Och så det träg jag.
18:28
SPEAKER_00: Lam motarkallens prioriteringar att bestämma.
18:33
SPEAKER_00: Och nörska politiska prioriteting.
18:37
SPEAKER_00: Det vet vi en del om.
18:38
SPEAKER_00: Vi har lagt en rapport för ett par år sedan där vi kan om ka med folk i Afrika som är de viktigsta prioriteterna.
18:46
SPEAKER_00: Och det är det helt grundläggande.
18:49
SPEAKER_00: Det är jobb, det är halsa, det är utaning.
18:52
SPEAKER_00: Jobb som är också följd intakt formingen.
18:55
SPEAKER_00: Det är helt grundläggen.
18:57
SPEAKER_03: Men var det hänt eller talar det är liksom avrobbarometer.
19:05
SPEAKER_03: Vem spörder?
19:06
SPEAKER_00: Ja detta är en uppseming av två styra.
19:09
SPEAKER_00: Det är afrobaromätarna.
19:12
SPEAKER_00: Och så har världensbanken och en survey som är bland utvecklingsexpertare.
19:18
SPEAKER_00: I olikland.
19:19
SPEAKER_00: Så vi har tagit så både folkets vju och liksom expertens syn.
19:25
SPEAKER_00: Det är samma fall ganska mer inte.
19:27
SPEAKER_03: Men i politisk ledelse i landet.
19:29
SPEAKER_00: Nej, det är ju just bra folk.
19:33
SPEAKER_02: Nu var det spännande med mer generös och mindre ambitiös betyder det.
19:40
SPEAKER_02: Att du menar att biståndsbudsättet börkes och blir större.
19:45
SPEAKER_02: För då har man nog en liten kritisk tid med biston.
19:50
SPEAKER_02: Och man menar att förmjugår för det får med kul.
19:53
SPEAKER_02: Men är fortsätta att ha procentmål eller kanske ända höjden ett bra ting att fortsätta med.
20:00
SPEAKER_00: Jag tror att vi ska tänka på generositet bara som procentmåla.
20:04
SPEAKER_00: För jag tror procentmålet ganska dörlig mål på generörsa.
20:07
SPEAKER_00: Det som vi har sett det sista året att Märra bistån bris moting som är bra för oss här.
20:14
SPEAKER_00: Då blir du kostnad med den procent mindre än varför.
20:18
SPEAKER_00: Så vi är ju mindre generösa.
20:20
SPEAKER_00: Det blir som ägg, del 100 kronor med dig och så få sjukron tillbaka igen.
20:26
SPEAKER_00: Då är jag mindre generös än jag i utgångspunkten.
20:29
SPEAKER_00: Så den vridningen där.
20:31
SPEAKER_00: Jag tänker att något med projekt på andra punkten så är den otrolig god anledning till att ta fram den solidariska motivationen för utvecklingspolitiken.
20:44
SPEAKER_00: Jag just har ju sakt att man önsken räddningaktion för utvecklingspolitiken.
20:50
SPEAKER_00: Och inte känns att det är bara en bär bjälka som kan, vi bäre utvecklingen och biston på sick, och det är den solidariska motivationen.
20:58
SPEAKER_00: Det är ett väldigt gott tidspunkt att diskutera det här går en helt annan.
21:03
SPEAKER_00: Ska vi följa strömmen eller ska vi ta en anratning.
21:07
SPEAKER_00: Så vi måste ha att begränna syn på den där.
21:11
SPEAKER_00: En intressant ting för forskningen att det har just en intressant studie på Holmskolan i år 60, där du studerar folk vilja till att dela med fram det.
21:23
SPEAKER_00: Faktiskt är norge del i världen som är mest väldigt att dela med fram det.
21:30
SPEAKER_00: Jag ser att vi har ett komparat farting i altruistisk bist.
21:35
SPEAKER_00: Det är upplakt att vi ska följ och strömman här.
21:38
SPEAKER_00: Och så tänker jag också att det är bara värden som andra sig.
21:42
SPEAKER_00: Norge har ju ändrat sig radikalt så vi behöver inte 1%mål.
21:48
SPEAKER_00: 1982, där var första året nå det 1%.
21:52
SPEAKER_00: Sen den tid har realinterkten i norge när dobla sig.
21:59
SPEAKER_00: Det var.
22:00
SPEAKER_00: Bange i 1990.
22:03
SPEAKER_00: Det var svartligt tädi.
22:06
SPEAKER_01: Det var fin som ti.
22:12
SPEAKER_00: Just att vi hade i mobiltelefon, vi hade till exempel.
22:14
SPEAKER_00: Levällen var syv mindre än idag.
22:17
SPEAKER_00: Det var ett avvsam fält på mågen.
22:20
SPEAKER_00: Det är väldigt lätt att glömma det.
22:22
SPEAKER_00: Och så fortsättningarna var för att vi må diskutera detta igen.
22:28
SPEAKER_00: Kaska noges roll i varje.
22:30
SPEAKER_00: I lys av Kland världensutnamen, men också Karok, ställer längre.
22:36
SPEAKER_02: Det är väl spännande att du träcker från detta med solidaritet.
22:39
SPEAKER_02: För mitt intrygg är egentligen att man går i motsatt rättning.
22:44
SPEAKER_02: Det är ju om sikkerhetspolitik och utvecklingspolitik som på något är det samma så är det nog framtid för en sån solidarisk tillnärm.
22:55
SPEAKER_02: Eller vill det bara blir mer att påmåta egen intresse till Norrge Villvärt, för nu, det vanliga Normännata, är ju mer uppdå att vi brukar pengar på Ukraina för det är att det är lite farliga om Ryssland blir den starkare björn för vårt naboför och till dem och det påverkar också bison.
23:14
SPEAKER_02: Vad tänker du om det var solidaritet som motivation för bistan.
23:22
SPEAKER_02: Tillhör på något vad ska man säga 10 år 100.
23:25
SPEAKER_02: Men så är det mer real sikkerhetspolitik som styra bistansprovete.
23:32
SPEAKER_00: Jag menar för det första att det är ett valgant.
23:37
SPEAKER_00: Vi kan vla vi vill stå på här.
23:41
SPEAKER_00: Och jag tror att vi står på den egen intressen så vill vi vara tidig av utvecklingspolitiken.
23:49
SPEAKER_00: Det har ju med att vi blandade två ting i den här delbattan om egen intressen, det är att vi har fådel av bisan.
23:56
SPEAKER_00: Vi kallar det fördelar av bisan.
23:58
SPEAKER_00: Men en egen intressa har vi ju bara visa nattafördel.
24:01
SPEAKER_00: V si får med igen.
24:03
SPEAKER_00: Vi brukar pengar utan, och nu brukar pengar.
24:06
SPEAKER_00: Det är väldigt källa som det är.
24:08
SPEAKER_00: Jag spottar för exempel en tidare hälsemin om att vi skulle bruka pengar för att hälso omsökt och botten budget i fattilen.
24:18
SPEAKER_00: För det är pandemin rättskapligt bra för hälsosikerhet.
24:23
SPEAKER_00: Förslag och kontant avvis.
24:25
SPEAKER_00: Du kan aldrig ta pengar för att nås syka och brukar det var det.
24:30
SPEAKER_00: När vi ställer det upp på dannen så faller det nästa bilden bort.
24:34
SPEAKER_00: Så denna idén om att egen intressa kan rädd.
24:38
SPEAKER_00: Det är en illusion tror jag.
24:41
SPEAKER_00: Vist du en halbak och egoist, du bara vill tanke på dig själv, så vill du brukar nästan allt gamma.
24:49
SPEAKER_00: Ukraina kanske inte.
24:50
SPEAKER_02: Det är så explicit.
24:53
SPEAKER_02: Vi vill priorita egen intresse.
24:55
SPEAKER_02: Någon land, någon landare, för exempel Sverige har varit väldigt tydligt nytta biståset till migration och returavtalet och så.
25:03
SPEAKER_02: Men Ukrus har ju också påpäcat detta med att utvecklingspolitik och sikkerhetspolitik som två sidor och samma sak.
25:11
SPEAKER_02: Jag menar det är en trend i tiden om man ser mer.
25:13
SPEAKER_02: Vartför att den solidaritetstonke är lite på revers.
25:18
SPEAKER_02: Nu är jag så är det väldigt.
25:21
SPEAKER_00: Du har ju helt rätt att det är sådana rättengort.
25:24
SPEAKER_00: Och så spåret är det smart.
25:28
SPEAKER_00: Och så har vi reflekterat och kallar rätt inte tar det av sig.
25:32
SPEAKER_00: Det är klart att vi följer säkerhetspolitiska intrasen så vill det fribistanden en helt anrättning, det är bort.
25:39
SPEAKER_00: Det behovet är störst.
25:41
SPEAKER_00: En illustration på det är i Ukrainan där 25 procent av bestanden går.
25:49
SPEAKER_00: Vi ser på andelen av den humanitära behoven i världen som är i Ukraina så är den runt 5 procent.
25:58
SPEAKER_00: Men den nörskar humanitä bistand där går 30-40 procent av den till Ukrainan.
26:05
SPEAKER_00: Det visar att när säkerhetspolitik styre, så går det på bekostningen av behovet.
26:13
SPEAKER_00: Och så tror jag också att den förtällningen om att bistan generellt bidrar till vår trygghet och säkerhet.
26:23
SPEAKER_00: Typ att argument är att mat och bo ger oss en mer tryggare världen, den är betydlig av det.
26:31
SPEAKER_00: Det är väldigt långa åsakamman här.
26:37
SPEAKER_00: Det är vansklig att ha nog belägg för att det faktiskt har någon betydning för oss.
26:44
SPEAKER_03: Men för att utföra det lite, alltså som visst försöka har väldigt många mal.
26:49
SPEAKER_03: Det är vi anna om.
26:50
SPEAKER_03: Men det har ofta god grundet att det här är så exempel likistilling som några har en lång tradition för att jobba med.
26:57
SPEAKER_03: Närrysning var jag nämnt som ett exemplar med ett väldigt spissa mal.
27:02
SPEAKER_03: Men det ändå komlas på fredspolitiken.
27:05
SPEAKER_03: Ni samt att Norge har jobbar för nedrusning och fred och rätt under tilltag under det.
27:10
SPEAKER_03: Arrige far för miljö, klima och tilltagka en stor del av business bursätt idag så fort vi kunde falla bort så man snäll in till olika och fottig om.
27:23
SPEAKER_03: Jag menar att bäggen delar är viktigt.
27:25
SPEAKER_03: Men jag skulle önskar man att kvrima kom på toppen.
27:28
SPEAKER_03: Att det var finansieret som ett följdskåd och utanför business budsättet.
27:31
SPEAKER_03: Men det här var ju gitt?
27:34
SPEAKER_03: Vist man snäll det in.
27:36
SPEAKER_03: Har du nog tankar om?
27:38
SPEAKER_03: Var ser det som skälbort många av det anna.
27:41
SPEAKER_03: Jag är helt länge att vi pratar om olika för styrande och viktigt när jag pröver bara tänka som vad blir konsekvenserna?
27:48
SPEAKER_03: Vad kan du för till?
27:49
SPEAKER_03: Kan vi missa något viktig på vargen?
27:53
SPEAKER_00: Ja det är klart att alla tingna som är på bislands pro sättet idag, det är goda och värdiga formal.
27:59
SPEAKER_00: Problemet är bara att det får med och att det blir för tyndt.
28:05
SPEAKER_00: Det är realistiskt och god effekta på allt.
28:09
SPEAKER_00: Det andra är att det är lagen förtärling till den åskar folk om jag bistärn enligt jag.
28:15
SPEAKER_00: Men du har rätt att det är ju ändå meniskt försöks hur långt man ska gå den rättningen.
28:21
SPEAKER_00: Antidan rättningen är sant och så man.
28:28
SPEAKER_00: När det gäller klima eller globala fördärskolar så tänker jag att det är den största spagatingen som utvecklingspolitiken står i.
28:40
SPEAKER_00: Jag tänker att det är egentligen var två olika politikområden.
28:45
SPEAKER_00: Det att bekämpa fotter de olika i fartdelarna är helt annan och bidrar till att lösa alla globala problem.
28:54
SPEAKER_00: Vi ser ingen väldigt sen någon gånger nu, men det kunde lyckas hjärna varit lakt konstitutionellt anneta genom növändvis under utvecklingsminstaren.
29:06
SPEAKER_00: Men klima under klima, hav under fiskeri och så vidare.
29:13
SPEAKER_00: Det som är problemet.
29:16
SPEAKER_00: Det är något problem i sig sall att man finansierar globala förgälskolar av beständsby.
29:22
SPEAKER_00: Men det är två potentiella problem.
29:25
SPEAKER_00: Det ena är att det att få en så stor prioritet att få nya bisordsbersattare i förhåll till att det är särvälligt prioretäret.
29:35
SPEAKER_00: Det tror jag är inget kvån om att vi är där idag.
29:38
SPEAKER_00: Så kommer att vi prioritera av våra egen batt på det.
29:44
SPEAKER_00: Så är det minimalt.
29:47
SPEAKER_00: Men på visnberskatt där är det prioriteret.
29:51
SPEAKER_00: Det andra problemet med det.
29:56
SPEAKER_00: Man måste utvana solidariteten.
30:00
SPEAKER_00: Vi blir mindre lös när vi brukar måinget som kommer att sökt i går så är vi så nätre lösna för.
30:07
SPEAKER_00: Det är ju ett sett problemä, det kan man bara ökt på chattarmligt så.
30:10
SPEAKER_00: Problem är ju att allt det här ska löss in på den här 1%, så går det samma.
30:16
SPEAKER_00: Det är det två problemen.
30:22
SPEAKER_02: Det går tillbaka till Development Learning Lab.
30:26
SPEAKER_02: Viktigt att evaluera norskan och vad man säga bruket faglig råd på bäst möjligt må.
30:36
SPEAKER_02: Lite som Branföckler, jag menar att forskel arvidetpartiet styra kontra höjder styre i utvecklingspolitiken.
30:44
SPEAKER_02: Spällar väldigt på något tidligare prioriteringar och behov för att ändra sig.
30:50
SPEAKER_02: För exempel så ser Norat väldigt tydligt att utaningen är en helt sångräggande faktor som bidrar till ekonomisk växt i världen.
30:58
SPEAKER_02: Men den regeringen har ju nedprodet utanningen och hälsit ganska nya lite bygna av Ukraina, men också sikrt för det att det är på något mot varet.
31:07
SPEAKER_02: Någon är en solbärtsregering luftar väldigt höjt.
31:10
SPEAKER_02: Så Vodand spelar det egentligen detta med att ha någon egna politiska pristieprojektet in i biston.
31:18
SPEAKER_02: Kontra det och faktiskt brukar det som forskningen ser mest effektiv bruk av bist pengar.
31:25
SPEAKER_02: Har du sett något på det?
31:26
SPEAKER_00: Nej, vi har egentligen gjort det.
31:28
SPEAKER_00: Du har ju helt rätt i din observation här är det politiska prioritet som styra verktläggen mellan discingna.
31:34
SPEAKER_00: Och det är så färgligt ju hallig att du tänker på att det här ska vara bra förmtagarna på långa sikt.
31:40
SPEAKER_00: Samtidigt så är det största problem med detta tanken.
31:46
SPEAKER_00: För att man kan bidra till förbättringar i folk liv, både genom hälsan, utanning och genom andra ting.
31:54
SPEAKER_00: Det är många ting som bidra positivt.
31:57
SPEAKER_00: Forskningen den mest nyt forskningen säkert ha undarna.
32:02
SPEAKER_00: Det är viss först utaningen måla och vilket tilltag är det där som är bra att få nå det måla.
32:09
SPEAKER_00: Se sånt på hälsa, näringsutveckling och så vidare.
32:12
SPEAKER_00: Det är med där vi beväger forskningen.
32:16
SPEAKER_00: För forskningen kanske så mycket om är det halsa alla utan det liknande.
32:22
SPEAKER_03: Man har klart någon så här och visade en lite om det här, Kristan, för det man har fått en exempel är det ofte på pengarbruk som ska försvara, för exempel miljonbeloppet, IP och eletnätverket, Niak och så.
32:35
SPEAKER_03: Vad ser du på utnyksdepartemang och Norads rutiner för att värdera egen pengarbruk och om det bidrar till normal.
32:46
SPEAKER_00: Jag har aldrig jobbat in i deras organisationer.
32:49
SPEAKER_00: Så kan ni ingången.
32:51
SPEAKER_00: Men det är ju söftfölj, visan blir genom evalueret på många matar genom externa evaluaring, massa projektar och plus strategiska evaluering.
33:01
SPEAKER_00: Men det viktigt i denna sammanhang är på materna den förvaltningsmässiga evalueringen, båda förhålls evaluering av tilltack och den löpen uppföljningen.
33:12
SPEAKER_00: Där är det sådana när det gäller förhålls evaluering så är det utrank departiment fritad för den här utredningsinstrukserna som gör att det kan vara tillfalllig, vilken fåndsvärderingar som blir gjort.
33:27
SPEAKER_00: Men det är ju sånt att det blir gjort godsvärdäringar att det system är helt att några passliga med det.
33:34
SPEAKER_00: Så det blir absolut gjort men det mindre systematiska och jag tror att en del av det ting som vi ser kan vara utslag av att det är gjort grund och få som få lite kritiskt motstamma i systemet och är detta verkliga till tag som bidrar till det som är målen.
33:55
SPEAKER_00: Det är måla medjingen till IP.
33:59
SPEAKER_00: Men utfrån med det uppslagen så är det liksom.
34:03
SPEAKER_00: Det ska ägget bli bidra till Fredrigfart.
34:06
SPEAKER_03: Det var hänta för att du stod med klassen idag när vi spelar den att det blir tatt för att den här rapporten som ska brukis på fredsförhandlingar som dyker på öppna år.
34:15
SPEAKER_00: Det är nog att tagligt vis en ganska lång väg för det till taker och det som blir finansierata till den effekten.
34:22
SPEAKER_00: Och där kritiskt motstammade lätt att ja, det är sicka fint och bra, det är fint och bra.
34:30
SPEAKER_00: Men det tror jag inte många.
34:32
SPEAKER_00: Ibart på det nu, men också längre när i systemet.
34:35
SPEAKER_02: Men du och utnyckstjänsten varit omfattade av utredningsinstrucken.
34:40
SPEAKER_02: Venstra har ju det som ett krav var in i sitt nyprogram inom perioder.
34:45
SPEAKER_02: Det var ju en liten diskussion om varför den delen offentligheten ika har det.
34:50
SPEAKER_03: Och det låne i sändningen utmagen innan.
34:52
SPEAKER_00: Det är samtidigt föreslå en investeringsinstruks som att människor kännde väldigt gått förslag.
34:59
SPEAKER_00: Som jag tror har blivit följt lite uppta.
35:02
SPEAKER_00: Men helt systematiskt.
35:08
SPEAKER_00: I nog tillfällt så kan du ha behov för att reagera röst och så vidare.
35:12
SPEAKER_00: Men det har ju varit nogligt att medkänna och så dela det lite uppdag.
35:18
SPEAKER_00: Här ska vi agera röst.
35:19
SPEAKER_00: I andra saker så följer vi utredningstruxen.
35:23
SPEAKER_00: Då är det något alla viktigaste.
35:26
SPEAKER_00: Det är att värdera alternativt tilltak mot varandra.
35:30
SPEAKER_00: Kunde att målet nåd genom alternativ tilltök.
35:36
SPEAKER_00: Den var det extremt viktig i bestansamman.
35:40
SPEAKER_03: Du har såptat av vad är realistisk i målsättningen.
35:44
SPEAKER_03: Är det något område där du tänker att när jag är urrealistiska i ambitioner idag.
35:49
SPEAKER_00: Ja vi har ju snabbt om antal målsättningar som förgallet.
35:52
SPEAKER_00: Och det är spagat mellom utvecklingsmål och globala förgårskolar.
35:58
SPEAKER_00: Så där är det en urrealism en där.
36:03
SPEAKER_00: Och så tänker jag också att läsa mått huvudmålen från så blir stanne formulerat och bidrar till systemändring som ska leda till fattigdomsreduktion och utveckling.
36:19
SPEAKER_00: Det är att det som att vi först ska få till systemändring och så ska fattigdomsreduktionerna för vi vet ju att det som riktigt vill driva utveckling, det är systemändring.
36:31
SPEAKER_00: Det är grundläggande reformen i kolon och samfälle för.
36:34
SPEAKER_00: Det är ingen till och det är det viktigaste och den utlösa faktorn.
36:38
SPEAKER_00: Spårmet kan bistran bidra det.
36:41
SPEAKER_00: Då tänker jag att erfaringen visar att bistånd kan inte andra den grundläggan som fun opererar på.
36:50
SPEAKER_00: Det grund till att samfunden fungerar som det gör.
36:53
SPEAKER_00: Det är intresser, det är mökt och så vidare.
36:56
SPEAKER_00: Bistrann är liten, och kanske grundläggande sätt andra.
37:01
SPEAKER_00: Bistan utgör cirka 3 procent av nationaltekten i Afrika som jag får så här.
37:06
SPEAKER_00: Det kanske grundläggande andra kunger.
37:10
SPEAKER_00: Så där tänker jag att du behov för en liten sån här nyansierad diskussion.
37:17
SPEAKER_00: Ruttavan kan uppnå på systemändring.
37:20
SPEAKER_00: Någon gånger må vi kanske bara se att här är allt vi kan uppnå och bidra till ett bredre liv för folk här och.
37:26
SPEAKER_00: Vi vet att vi gärna skulle ha ett systemändring och det är det som riktigt vilja ändra andra ting på långt sikt.
37:33
SPEAKER_00: Men här och då är det bara ett mindre mål vi kan åna.
37:37
SPEAKER_03: Nu kan om systemändring så tänker jag ofta på exempel på skattvisan, alltså skatt för utveckling.
37:44
SPEAKER_03: Vår du på något går med ganska små pengar.
37:47
SPEAKER_03: Folk och både samarbet med skattubyråer i andra land för att få mäcka ett bädre skattsystem.
37:53
SPEAKER_03: Och det kan ju göra någoturellt med intäkten i det eller landet.
37:58
SPEAKER_03: Men är det sådana ting.
38:00
SPEAKER_03: Vad tänker du?
38:01
SPEAKER_03: Acker det är som ett exempel på det du.
38:04
SPEAKER_00: Det är väldigt väldigt fint på små det innanser detta.
38:07
SPEAKER_00: Det är klart att visna kan binnå till att öka effektiviteten i existerande system.
38:14
SPEAKER_00: Och jag exempel detta väldigt gott.
38:17
SPEAKER_00: Jag var skat i tortan för län.
38:20
SPEAKER_00: Och vi snart om nät av detta.
38:24
SPEAKER_00: Referat till att stor intresse för att öka skattentäkten från utan landskapet.
38:29
SPEAKER_00: Men mycket mindre intresse för att öka skattenkretten från nationella svälskapet.
38:34
SPEAKER_00: Som jag illustrerar den grundlägganen att när det strider emot intresset i grundläggande intressisamfallerna så är det så jag emot en väg som har tagit sig för står.
38:45
SPEAKER_00: Men så länge det är i tro med institutionen satt upp på och deras förmål, så kommer man bidra till en mer effektiv statsadministration.
38:56
SPEAKER_00: Det betyder att bisandarna vara strategiska i sin system stött att du kan stött upp de existerarna reformprocessen, men det är också fundament andra ting.
39:10
SPEAKER_00: Ett annat exempel.
39:12
SPEAKER_00: Nu är demokrati sikker på tröst.
39:14
SPEAKER_00: Instinkten att nu har vi rikligt priorita bistande demokrati.
39:21
SPEAKER_00: Forskningen visar att bistand till demokrati kan ha en positiv effekt.
39:28
SPEAKER_00: Och den är bara när demokrati i framgången men inte demokrati tillbaka.
39:33
SPEAKER_00: Det illustrer det som det stärker och motkräftan.
39:37
SPEAKER_00: Då kanske bistande blir.
39:39
SPEAKER_00: Det är ingen idag som vill finne på och tänka att det har tylt bisnot i USA får dem upp just kräftan.
39:46
SPEAKER_00: Kraft är för stor.
39:49
SPEAKER_00: Det man vill liksom ta inom oss av realitet och enter oss.
39:54
SPEAKER_00: Lite antimaga bistang.
39:59
SPEAKER_02: Men jag börja närmers avsättningen.
40:01
SPEAKER_02: Men nåt slags brannfackel knyta efter med evaluering.
40:05
SPEAKER_02: Det är att evalueringar har svärt lite oss si för bistandsprioritering till en utvecklingsminister.
40:13
SPEAKER_02: Det är något tosora prioriteringar.
40:16
SPEAKER_02: Det är så väldigt som international tjock som krig och konflikt.
40:19
SPEAKER_02: Eller så är det behov för att vara använda sedan för gänger.
40:22
SPEAKER_02: Vad tänker de?
40:23
SPEAKER_02: Det spelar ju lite in på det samhället och utan.
40:25
SPEAKER_02: Vad tänker de två påstå?
40:29
SPEAKER_00: Det påverkar de stora tängarna i lite graden.
40:33
SPEAKER_00: Det är också en realitet som driver mig det kanska påverkar den här forskningen.
40:38
SPEAKER_00: Jag är stort tro på att vi kan bidra genom evalueringen till att finna med effektivitet och till att nå de målarna som politikers.
40:47
SPEAKER_00: Man då påverka de stora politiska prioritting.
40:49
SPEAKER_00: Där är nog andra kraftan som är blir starkare än forskningen.
40:55
SPEAKER_03: Det är bra, det här var en kämpne fint.
40:58
SPEAKER_03: Jag hoppar du får hör på att ha de med sig in i arbetet med vännerpunkten och tusen du.
41:04
SPEAKER_00: Tusen duar på att vi går.
41:07
SPEAKER_02: Det är alltid ju att ha en sån utvecklingsnestor i studio.
41:12
SPEAKER_02: Så det är spännande att höre på hur den både Development Learning Lab och andra ting fungerar.
41:18
SPEAKER_02: Och nytt hopens perspektiv att bli lytta till när det kommer till utviklingen av stortingsdag.
41:24
SPEAKER_02: Det var mycket bra här.
41:27
SPEAKER_03: Jag är intrycker att han ofta blir lyft till och det är bra.
41:31
SPEAKER_02: Då går vi över till andrafåing.
41:34
SPEAKER_02: Det byner och blir vård och dag kommer på ett festivalen.
41:41
SPEAKER_02: Vi hade ju den nu kom vi spelen så är det Human International Documentary Film Festival som föregår.
41:48
SPEAKER_02: Men om du lyfter det, så har den varit pass.
41:51
SPEAKER_03: Skriv åt nästa år i kalendaren.
41:54
SPEAKER_02: Men arabiska filmdagar.
41:56
SPEAKER_02: Det går stablen 19-29 mars här i Oslo, på Vika, Kino.
42:02
SPEAKER_02: Där är du väldigt mer spänn på programmet.
42:05
SPEAKER_02: Det är naturligtvis väldigt många filmer och där är ju filmer som gick är på det ordinära filmprogrammet.
42:11
SPEAKER_02: Så det är ett stort program som jag anfallar alldelå käk ut arabiska filmdrager gott ännu.
42:18
SPEAKER_02: Men jag vill, Snyasnör, så vill jag också träcka fram Fag.
42:23
SPEAKER_02: Finns det något dejlig och ord.
42:26
SPEAKER_02: I förbindelse med några filmerna.
42:29
SPEAKER_02: Så är det också något gratis föredrag minifåredrag med experter på olika temar och olika lån.
42:39
SPEAKER_02: Så exempel Dag Töst, som är en mittusnforsker och Jordanexpert.
42:45
SPEAKER_02: Skala i förkanta av visning av filmen Sink den 7 mars har ett föredrag om Jordan.
42:52
SPEAKER_02: Som jag också har ett väldigt närt förrå till det skrev verksöpnet för Jordan.
42:57
SPEAKER_02: Det är alltså ett land som ligger skämt upp till Israel, har bara hus helt många palestinska flyktningar och libanesiska flyktning, men har ett ganska på en mot speciellt och avklart förrall i Israel som är ganska ganska unikt.
43:11
SPEAKER_02: Så det lande bara är väldigt spännande och lärom.
43:13
SPEAKER_02: I tillägg så kommer 21 mars klockan 15 så kommer Charlotte Lysa med ett föredrag om Söja Arabia.
43:21
SPEAKER_02: Jag är hört på den var med i 198-landen och geografi podkasten till Irna Tönkist.
43:26
SPEAKER_02: Väldigt en flinkt att förtälla ganska ganska fint om Söda Arabia som där står det är spagat med det är väldigt konservativa men också att prövarens moderna leder.
43:37
SPEAKER_02: Så detta är att då får du både film och du får tag i förkant.
43:42
SPEAKER_02: Jag tror det är ett nytt koncept som arabiska filmdag har i år, så det är anfallar idag.
43:46
SPEAKER_02: Käk ut under filmfestivalen, som du har sker mellom 19 och 20 mars.
43:50
SPEAKER_03: Väldigt bra.
43:50
SPEAKER_03: Elskar Kino.
43:52
SPEAKER_02: Elskar.
43:56
SPEAKER_02: Vad är din annanfållning?
43:58
SPEAKER_03: Jo, jag vill angefala det politiskt.
44:00
SPEAKER_03: Som har dökar upp i min fid det sista som heter Mitt Oldefond.
44:04
SPEAKER_03: Det är ett samarbet mellan massa civilsomfunsorganisationer som är redbana, norsk folkhälp och HK och Norge och humanetisk förmen.
44:13
SPEAKER_03: Som står upp för att Norge man få på plats en bredre förvaltning av Oldefona.
44:17
SPEAKER_03: Vi bör är etisk och open.
44:19
SPEAKER_03: Vi har den här arrangemang som räcker om förvaltning av Oldefona och etik.
44:24
SPEAKER_03: 11 mars ska det ha möten på Jungs Krokahali om våra gränserna ska gå för Oldefonens investeringar i Big Tech.
44:30
SPEAKER_03: Väldigt aktuellt.
44:32
SPEAKER_03: Många pojko GPT om dagen av gå grunner.
44:36
SPEAKER_03: Men ändå viktigare att se vad Oldefonet driver med sina väldigt starka ekonomiska myskler.
44:44
SPEAKER_03: Det är förtände krädd för att löfta.
44:46
SPEAKER_03: Det trängar bort om.
44:48
SPEAKER_02: Absolut.
44:48
SPEAKER_02: Det här tror jag att det ganska många tus miljarder man snackar om och en procent av alla aktion är värden som norrare kontrollerar.
44:53
SPEAKER_02: Så vi har ju en stor makt så här viktigt.
44:56
SPEAKER_02: Det är också nog som bara har sett historiet av hela artikeln som försvant för oldefonda.
45:01
SPEAKER_02: Det blir på rikt och det blev för stort till att kunna vara etiskt där.
45:05
SPEAKER_02: 12 skyffunna utveckling.
45:07
SPEAKER_03: Jag tänkte ändå är bra att folk.
45:08
SPEAKER_03: Jag slutar brukar gratis versiona och chatkepete.
45:11
SPEAKER_03: Vet vad med det märker det är.
45:13
SPEAKER_03: Men jag tänker att det har ju ändå större effekt om folk jobbar för att oldefonda ändrar sig.
45:17
SPEAKER_03: Att värda och en av oss som englighet betalning ändrar oss.
45:24
SPEAKER_02: Så dag bara tacka för idag.
45:26
SPEAKER_02: Och tack till innehållsproducent Inna Arschetten.
45:29
SPEAKER_02: Detta är en podcast för tanker som agenda.
45:31
SPEAKER_02: Vi hör sen nästa ruka.
45:32
SPEAKER_01: Hej.