Latest / Det kommer att bli bra - en Friday Lab Podcast / Gör en egen läroplan
Transcript
- Peppe Öhman: Hej och hjärtligt välkommen till podden som heter Det kommer att bli bra för att allt kommer att bli bra. Det här är en podcast som görs med Fridaylab och jag heter Peppe Öhman och du Marianne heter Marianne Norgran. Hej, hur mår du idag? Marianne (Maja) Norrgrann: Jag mår bra Peppe. Innan vi drar igång och pratar om skill-app som är dagens tema så vill jag bara säga några ord om inspiration. Det är så härligt när man blir inspirerad och hör något som känns spännande. Men tar vi inte handling och gör något konkret med den inspirationen vi fått, då ändras ingenting. I Fridaylab vill vi bjuda in till en labbmiljö där det är okej att gå in och testa saker. För att prova på Fridaylab-effekten så har vi regelbundet Fridaylab sessions. Det är välkommen att inspireras men också under den sessionen ta handling mot något som är viktigt för dig. Om det en härligare vardag eller en hållbarare vardag som företagare, erbjuder båda. Du hittar nästa session på fladdela.se där du enkelt signar upp dig på den. ett tillfälle som passar dig bäst. Jag hoppas vi ses där. Peppe Öhman: Gör det, säljs vi där. Jag var ute på en liten promenad och en kopp kaffe med min hund och häromdagen. Vi satt oss ner på kvarterskafé Primo Passo som du också har besökt många gånger. Det satt ett par som var lite äldre än vad vi var i Borde Brevet. Först vände sig kvinnan om sa någonting om vår hunds liv. sa att Gud vad, vilken gullig hund. Vi sa tack tack och var snälla och bytte två ord. Sedan började vi prata om något annat. Och sen vände sig den här mannen i... och var sådär, jag måste bara fråga. Vi träffade en man som hade på stranden för några dagar sedan som hade samma keps som du sa åt mig. Jag hade på mig en keps som det står Swedish Surf Mafia på. Och det är ett sådant internt kämt liksom att det är litet gäng surfare som vi brukar kalla Swedish Surf Mafia trots att det bara Magnus och jag som är svenskar och jag är inte ens svensk. Och de bara han var super trevlig, ni kanske känner honom. Vi bara gör det, vi som är hjärtan om kepsen. Han fick den liksom i födelsesprosent. Och så började vi prata med dem. Det var vissa sida att de var båda, alltså de var kiropraktorer. Vad heter det? En kiropraktor, flera kiropraktor. Ja, du fattar. Kiropraktor. Ja, ett jättesvårt ord som vi inte behöver. Och så talade vi med dem i kanske ganska länge, säkert i 20 minuter tills det var dags för oss att gå hämta Miley på skolan. Och... Marianne (Maja) Norrgrann: Vi släpper det. Peppe Öhman: Jag tycker att det här är en sak jag verkligen uppskattar med USA, att det är så lätt att prata med främlingar. Det kan vara vad som helst och det är väldigt sällan en diskussion som måste tas för att någon har gjort någonting som måste hanteras. Utan det är ofta bara socialt. Så gick jag hem och så läste jag en artikel som är helt nypublicerad som visar att mellan år 2005 och 2019 så har antalet ord som vi säger varje dag minskat med 28 procent. Alltså, vi pratar mycket, mycket mindre. För varje år, nu kommer det mycket siffror, men för varje år säger vi 338 färre ord. Och det är inte att vi förlorar långa samtal med vänner, men det som vi förlorar är så här små prat när vi står vid kassan, när man liksom, vad vet jag, alltså här i... Det kommer ett väldigt nischat exempel, istället tar jag alltid en Waymo istället för att en Uber eller en taxi någonstans för att jag tycker det är skönt. Jag tycker det är lite obehagligt att sitta mig fram. Marianne (Maja) Norrgrann: Berätta vad en Waymo är om man inte är hemma i Santa Monica. Det något vi inte har här i Stockholm nämligen. Peppe Öhman: Ja, men Waymo är alltså en självkörande Och jag gör det mest för att inte jag tycker det är så obehagligt att prata med folk. Men för att när man tar Uber så tycker jag att det lite obehagligt att sitta instängt i en bil med en främmande man. För det är nästan alltid män som kör dem. Och jag har varit med om några ganska obehagliga situationer. Så jag tar alltid en Waymo. Men nu inser jag att genom att göra det så förlorar jag också en liten stund av att prata med en främling. För det finns ju jättemycket forskning som visar att vi mår... bra av att prata med främlingar. är typ hela vårt samhällskontrakt för att ett fungerande samhälle. Måste vi prata med människor och förstå att vi lever alla på den här jorden. liksom inte enskilda individer. är liksom, ett samhälle funkar inte om alla är liksom super individualistiska. nu lever vi, samtidigt håller vi på att det. Vi håller på att isolera oss. Det går liksom, man behöver klampa upp på restaurang för att köpa mat. Det bara att beställa någonting hem. Man typ checkar ut i en självutsäkningskassa i affären. Man tar en Waymer som sagt. Det är så lätt att isolera sig och förlora de här små fysiska mötena som vi hade mycket mer av förr i Det har jag tänkt på. Och då tänker jag så här att om jag får komma med en utmaning är det att... För jag tänker att amerikaner gör det här ganska naturligt men att om du som lyssnar på det här finns i... Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Peppe Öhman: i Sverige eller Finland. Utmaningen är att prata med en frömmling om dagen. Marianne (Maja) Norrgrann: En främling om dagen. Ja, mycket bra. Jättebra. Jag tänker många saker. Men vi blir ju också räddade av det som vi börjar ta avstånd från. När jag var senaste och hälsade på dig i november. Så då var det första gången jag bokade en Uber från flygplatsen. Så var det första gången jag såg valet att man kunde välja en kvinnlig Uberchaufför. Peppe Öhman: Ja. Det är väl otroligt? Jättebra! Marianne (Maja) Norrgrann: Det är ju toppen. Underbart. Det valde jag förstås direkt. Samtidigt är ju mindre situationer vi hamnar med främmande människor desto räddare blir vi för det. Om man flyger, åker tåg eller buss så kan man numera boka att platsen bredvid är ledig. Peppe Öhman: Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: Det är jätteskönt. Jag åkte till Karlstad förra året, då fick jag ta bussen för det inga tåg. Då finns det möjligheter att boka busssättet bredvid dig. Det är jätteskönt om man ska åka sig 3-4 timmar en buss. Då kan det vara nice. I helgen ska jag boka min manna till Finland. Jag lovade att boka tågbiljetten från Hamnen till Helsingfors. Då fanns det också single seat. Peppe Öhman: Är det sant? Du visste inte. Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: Det var inte en plats ledig men att välja en rad där det bara är en plats. Det här är en sån present för min introvarta man att få sitta i lugn och ro på. Nu är det ju Finland, ingen ska tala med honom alla fall. Men vi har ju också byggt in någonstans en möjlighet att vara i fred. Det är ju härligt, det finns ju positivt i det. Peppe Öhman: Mm. Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: Alla som är lite pratiga eller har handlat i en taxi med en taxichaufför som är en människa vet att fantastiska samtal kan ske i transportsträckorna där vi sitter tillsammans i en container en viss tid och får en liten inblick i en annan personens liv. Eller om inte in i den personens liv så sitter taxichaufförer med fantastiska stories om andra saker. Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: För de träffar ju människor hela dagen. Och det är så tråkigt om alla de här etapperna försvinner. Eller alla de här möjligheterna till samtal försvinner. Jag är helt med på din utmaning. Jag tror att jag faktiskt klarar den med lätthet. Jag får småltaka någon med någon varje dag. Peppe Öhman: Ja. Vem småtalkar du senast med, Maja? Marianne (Maja) Norrgrann: Jag småltakade senast lite, det var väldigt lite småltak, men jag hade en färdig labbare som spontant kom förbi idag och skulle plocka upp en grej på kontoret. Det var lunchtid så vi gick och hämtade lunch och så satte vi oss inne innegården. I måndag hade vi en klädbyttarkväll här, helt privat bara. Det fanns en massa öppnade flaskor. Det fanns en bubbel med alkohol, en bubbel utan alkohol och en bubbel var mitt emellan med och utan. Alla hade en liten slatt kvar. Vi skulle käka lunch, hon var ledig. Hon tog den med alkohol jag tog den utan alkohol. Det stod tre flaskor bubbel på bordet på innegården när vi satt i solen och käka lunch. Precis alla som korsade innegården stannade till och tittade på vad 17 håller ni på med. Onsdag klockan ett, tre flaskor bubbel, två personer. Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: Det blev lite spontana småtalk. Peppe Öhman: Underbart. Du har liksom riggat en smalltalkfella. Marianne (Maja) Norrgrann: vilket inget av dem innehöll en förklaring. Nej, det var verkligen inte en förklaring till våra flaskor, men sen när vi hade tönt två så tänkte jag jag går och lägger undan dem här nu så inte alla behöver haja till och förskräckta. Det var väl dagens smalltalk, men annars väljer att handla i kassa istället för självskanningsautomotter, sådär jag. Jag väljer att handla från handlare som jag känner helst. Går till dem som har butik och handlar med varor. tycker jag är härligt. Pratsmåltaka med grannar, turister ibland. Det finns ju många chanser till det, tänker jag. Peppe Öhman: Det där att småtalka med grannar, det hela kanske mest om man... Nej, kanske det alltid gäller. Jag läste en artikel om vad som är... Det finns ju väldigt mycket preppers, alltså folk som förbereder sig inför apokalypsen. Och det är ju också en jättestor business att man... Man säljer konserter och vattenreningspulver för att inte tala om skor och ryggsäckar och kläder. Nej, men tälte och allt man ska ha när zombiekalypsen kommer. Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Peppe Öhman: Men enligt den artikeln är det allra viktigaste man kan göra inför en katastrof är att lära känna sina grannar. För det bästa sättet är att överleva. Man känner folk som kan... För det första bara varna är någonting på gång. Ett exempel som användes här var Hawaii och ön Maui. var jättestora översvämningar. Nu bara för några månader sen. Innan räddningsarbetarna hade kommit fram, men var så mycket regn att det blev en lerskred. så hade grannarna kommit med grevskopor och hjälpt att evakuera andra. Och också meddela varandra. Det var grannarna som smsade varandra. Att nu ser det här illa ut. Vi måste fly härifrån. Och jag tänker att det var lite fint. Människor behöver varandra. Marianne (Maja) Norrgrann: Verkligen. Det som man pratar om att man ska friktionsmaksa, man ska inte göra livet så enkelt. Så tänker att det här är också en del av det, se till att mänsklig kontakt är en del av vardagen. Det kan ju vara så enkelt som att inte plocka fram mobiltelefoner när man åker kollektivt. Utan att titta på vad som händer omkring mig. Där finns möjlighet till samtal också. Men det sker inga samtal om 99 % sitter så. Eller med hörlurarni. Det öppnar ju inte. Det finns lite möjligheter. Peppe Öhman: Nej, och med hörlörar. Alltså. Okej, vad har du tänkt på Maja i veckan? Marianne (Maja) Norrgrann: När vi har tänkt på det här med utveckling, det tänker jag på alla dagar i veckan. Men det som vi har under april månad gjort i A Friday Lab, både i vårt community där vi jobbar med vardagsdesign och livet och i Business Lab så har vi haft skill-up som tema. Så vi har haft workshops där vi har gjort kompetensutvecklingsplaner. Jag tycker att vi ska prata mer om det. Jag hade en rerun för Business Lab idag för det var så otroligt populärt för de som var med. Och de som inte kunde vara med sa att trots att allt material gör sig tillgängligt så är det inte samma sak som att sitta tillsammans. Vi körde repris idag, jag hade fresh in mind. Den här idén kom från två olika saker. Dels så lyssnade jag på en podd med Amy Porterfield någon gång i vintras. Hon pratade om att bygga sin personliga lärplan. Att tänka att man ska göra curriculums för ett halvår, för ett år. Och välja fokusområden som man vill. utvecklas inom. Det kan vara både professionellt eller privat. kan vara att jag vill bli mer skapsad på mitt skrivande och så gör man en plan för det. Eller om det är nåt skill som man känner att man skulle behöva på jobbet, exempel prata inför gruppen eller bli bättre på att använda A i jobbet som kanske då inte kommer från arbetsgivarens håll, utan man känner att om det är för min utveckling så vill jag och liksom stay on top of this. Att man då sätter sig ner och gör en utvecklingsplan. Och jag tycker det här blev direkt så här, det här är ju en superpresent i sig själv. Dels att det är ganska kul att sätta sig ner och så att om jag skulle vilja lära mig. Om jag skulle bli bättre på att baka surdeg till exempel. Om jag skulle sätta en kvart på och skapa en plan för att bli bättre. Vad skulle den innehålla? En kurs eller en temakväll? Ska det betyda att jag ska köpa en bok? Eller ska jag köpa en ny jäskorg och börja ta en halvtimme och researcha mjöl? Det skulle kunna innehålla så många saker. Men att man tar hand om sin utveckling. det är en liten present att sätta sig ner och skissa på en sådan plan. Peppe Öhman: Jag fick en sån aha-upplevelse när du sa så där. att du vet hur en massa grejer säljs på, speciellt kvinnor som self care. Man bara köp den här ansiktskremen, det self care. Liksom fixa dina naglar, det self care. Köp, vad vet jag, undan dig själv den här kjortan, det self care. Self care som hylldok... Nej men alltså, self care. Ja. Och, ja faktiskt tack. Marianne (Maja) Norrgrann: Men det är det också. Vi fyller våra hyllor med grejer. Shelf care. Peppe Öhman: Bra räddning där, tack så mycket. Men alltså den riktiga kärlek jag inte säger själv är ju verkligen att utbilda sig, att utbilda sin hjärna, att känna att man utvecklas och liksom, känna att alltid när man lär sig en ny skill känner jag i alla fall hur mitt självförtroende växer lite. Man får liksom lite mer pondus och när man börjar med någonting nytt vad det är, vad det säger det att göra, surdeg eller någon hobby så är man ju sämst i början. Men då går det också fort. början gör man ju alltid jättesnabbt framsteg. Sen när man är ganska duktig på någonting kan man ju hålla på fila på det små saker och ändligheter. Då ser man liksom inte den samma framstegen som man gör. Men i början så får man verkligen den boosteren av att kolla vad jag har lärt mig. Jag tycker att det är så... Det är verkligen att visa självt kärlek att göra ett eget kurrikulum och vara sådär att nu ska jag lära mig någonting. Någonting som jag tycker om, inte någonting som känns som liksom matteleksor om man inte gillar matte. Marianne (Maja) Norrgrann: Och sen också det att ta ansvaret på sig själv. Att jag tar ansvar för min utveckling. Jag väntar inte på att någon annan, någon chef eller någon annan ska säga att du bör utveckla det. Utan jag tar ansvar för min utveckling. Det är lite som att bygga fack-off-kapital på en konto så att man alltid är fri och kan göra det man behöver göra i livet. Så det här är att ta ansvaret. Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: Absolut inte vänta på att hela organisationen ska vara färdig för att ge ett lyft eller att i teamet ska lära sig något. Ta ansvar. Gör det själv. Det kräver att man behöver hitta motivationen och tiden. Det fina med göra en curriculumplan är att bestämma själv vad det är för tidsram jag tittar på. Vad är det som är viktigast och vad känns som lagom bitar? Det behöver inte vara så stort som att man signar upp på en kurs på ett år inom någonting. För att man gör en lärplan själv kan det vara en kombination av kurs, podd, TED Talks, artiklar. Om man har olika grejer så kan man pyssla och fixa med det i egen takt. Jag tycker det känns så roligt och kreativt. Förutom en sur deg så kan vara en olika saker. Peppe Öhman: Kör du ju att exempela? Marianne (Maja) Norrgrann: AI är väl top of mind för jättemånga just nu. Många känner att jag behöver förstå vad det betyder för mig. Jag vill lära mig så att jag... Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: inte i sista tåget utan att det är kanske inte första tåget. har redan åkt men jag är någonstans där i alla fall. Och vill man då börja med det så kan ju ett tips, nu tittar jag med att den här, då har jag inte. Att man läser Paulina Modlippas bok, vad fan ska vi med AI till? Det är lite jättebra första steg. Ett steg kanske är att ladda ner ett AI-verktyg. Ett annat steg kanske är att säga att jag vill avsätta 15 minuter per dag att bara leka runt. Det kan ju vara till exempel tre månaders plan om man är helt nybörjare. liksom leta upp någon profil som jag tycker är intressant som pratar om AI och börja följa det. Peppe Öhman: Jag tyckte om det där du sa lekar runt. låter härligt för jag känner att ibland, vissa av oss har gått, eller jag tänker att det många som går med lite sån här, alltså jag vet att ordet trauma är alldeles förlättvindigt för det är inte ett trauma men liksom ett skav från skolan när man känner att det som man lär sig alltid är tråkigt. Alltså det är på något sätt att hand i hand. Men om man verkligen försöker se det som en cool grej, försöka ställa in sig på att nu är det här en lek. Nu ska jag leka mig fram och med det jag lekar så kommer jag automatiskt att lära mig någonting. Det går faktiskt, det låter skränt peppigt att säga så men det går faktiskt, eller präktigt kanske än peppigt men jag tror verkligen att man kan styra in sin hjärna på att tycka saker är cool och göra det cool för sig själv. För det är verkligen en fördel att vara vuxen att man kan verkligen välja själv och liksom också välja sin egen attityd hur man går in i ett litet projekt. Marianne (Maja) Norrgrann: Så är det. En annan sak som jag stött på och som väckte mycket tankar var att var på en AI-konferens i mars och då lyssnade jag på Lottasaxen. som driver knack i rekryteringsbyrå i Gamla stan. Jag har inte träffat Lotta tidigare, men jag har haft lite koll på henne. Det som var så roligt att lyssna på henne, det passet handlade om vilka power skills som blir viktiga i framtiden. Fram till 2030, vilka skills är det som kommer att vara efterfrågade på arbetsmarknaden. Det som var så överraskande och upplyftande med den listan. Peppe Öhman: Mm? Mm? Marianne (Maja) Norrgrann: Det här var de tio snabbast växande skillsen fram till 2030. Att väldigt få av dem, bara tre stycken av tio, handlade om tech skills. Det är helt andra saker som har blivit viktiga. Jag tänkte, kan du dra igenom den här listan? Vad tycker du? På techsidan finns det AI och big data. Networks and cybersecurity. Peppe Öhman: Mm. Ja, gör det. Ja, jag vill det. Marianne (Maja) Norrgrann: känns ju viktigt. Tech literacy. De tre. Men sen på fjärde plats, creative writing. Alltså kreativt skrivande. Yes! Peppe, vad är din spaning på det? Varför är kreativt skrivande en växande behov att hitta skills för? Peppe Öhman: Yes! Yes! Jag känner att beror på att det som AI kan är någonting som människor har gjort. Allt och minst inom de kreativa områdena. Det som redan existerar. Och för det ska komma någonting nytt så måste det finnas en kreativ människa i hjärnan som hittar på det. Det är min lekman-spaning. Men det gjorde mig på jättegott humör. Gud vad skönt. Sen kan jag också tycka, och jag vet att det här någonting som jag chatar om så mycket att dina öron blödar man. Men jag tycker att det är så tråkigt när det är så obvious. Nej men när jag läser någonting, någon skriver en text som uppenbart är den första versionen av AI. Det här är någon som har skrivit en prompt in i Churchy Pity och så där skriver en ett inlägg för LinkedIn. Och så läser man det och det finns liksom inte någonting mänskligt i det. Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Mm. Det är okej. Peppe Öhman: bara maskiner. Jag tänker att det är så... får... Jag känner hur det bara stöter. Jag vill inte ha nånting med det här att göra. Jag vill ha saker att göra med människor och människor hos hjärnor. Jag vill inte kommunicera med en LLM. Och jag tror att det behovet kommer att bli allt större. Att man känner det mänskliga och inte... Ja, inte AI. Marianne (Maja) Norrgrann: Jag tror att är hantverket att skriva kreativt som ökar i status. Det här skrivande för skrivande skuld är inte så viktigt. Peppe Öhman: Nej. Och jag tror också att det går hand i hand med att människor som tvingar sig själva att skriva själva håller sin hjärna igång. Det är som att motionera sin hjärna. Jag är jätte rädd för att jag är grunden en väldigt lat människa och det skulle vara så lätt om jag kunde skriva mina böcker. Jag skulle skriva in en prompt av oss och det skulle kan du fixa det här för det är så jobbigt. Men jag är också livrädd för att min hjärna ska liksom, som en muskel, krymper ihop. Att det ska bli allt svårare för mig att hitta på egna saker och egna formuleringar och egna idéer. Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Peppe Öhman: Jag försöker verkligen piska mig till att hålla hjärnan igång och inte liksom låta AI utföra det som jag samtidigt tycker är det roligaste i mitt jobb att hitta på historier. Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Det är nånting jag tycker man hör mer och mer bland dem som har använt AI länge. Att man har blivit bättre på att förstå vad man ska använda det till och vad man absolut inte ska använda det till. Jag märker själv att mitt användning som sätt har också ändrat jättemycket. Nu utgår jag alltid från först att skriva en draft. vill säga att jag skriver en text eller nåt koncept som jag skissar på. Så börjar det alltid med att jag sitter och tänker och skriver själv först. Peppe Öhman: Mm. Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: Jag från papper och penna först och sen kan jag använda AI till att korrekturläsa eller utmana tankar. Men vi håller vårt kreativaste för oss själva och använder det först så att det som kommer att tillbaka utgår från våra tankar. Den tycker jag var glädjande att se. Sen har vi resilience, flexibility and agility. Peppe Öhman: Exakt. Marianne (Maja) Norrgrann: Det är sånt som vi jobbar med, alltså personlig utveckling. Jättemycket handlar det om att bygga personlig resiliens i oss som människor. Hur blir vi bättre på att ta hand om vår energi och vårt fokus? Hur kan vi skapa goda relationer i goda tider för att ha relationer i dåliga tider? Allt det är sånt som vi jobbar med i Fridaylab. Men flexibilitet och... Peppe Öhman: Ooh! Marianne (Maja) Norrgrann: Agility, anpassningsbarhet. Det hänger alltid ihop med självledarskap. den är jag glad att se. Curiosity and lifelong learning. Yes. Det det vi talar om idag. Och just den här nyfikenheten var härlig att se där. Peppe Öhman: Mm, aaah. 200 % Det är vi talar om idag. Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: att vi behöver nära vår nyfikenhet. Vi behöver ge plats för nyfikenhet. Det handlar också om det här med människomöten. Att vi behöver vara nyfikna på andra och hur andra tänker. Att komma bort våra egna hjärnor och bubblor och fastna i det. Peppe Öhman: Jag tänker att det där är jätteviktigt för att vi lever också i ett väldigt prestationssamhälle. Det är lätt att tänka att allt vi gör ska få ett resultat och det resultatet på något sätt ska vara pengar. Alltså i det långa runet vi ska lyckas med det. Det kan göra att man begränsar sig själv väldigt mycket till till exempel vem man pratar med eller vilka frågor man ställer. Man gör det helt enkelt omedvetet, man skannar vem man har mest nytta av att prata med. Där förlorar man jättemycket spännande historier och potentiella kontakter och nätverk. Om man inte är nog med att vara nyfiken på saker som man kanske omedelbart inte ser någon nytta med utan som man bara gör det för att man är intresserad. Marianne (Maja) Norrgrann: är inte det ett otroligt otrevligt personlighetsdrag att vara någon som scannar efter vilka personer har jag störst nytta med att prata med. Alltså det är så otroligt sällan jag är i sådana sammanhang där det är så, så jag blir alltid helt chockad när man möter sådana personer. Peppe Öhman: Man står och pratar med någon på ett myngel och så märker man hur den hela tiden sneglar över axeln på en ifall det ska komma en intressantare eller nyttigare person i rummet. Det känner man sig också som världens minst intressanta människa och helt oviktig. Det är så obehagligt. Men de finns. Marianne (Maja) Norrgrann: Sen har vi leadership and social influence. Peppe Öhman: Det tror jag blir jätteviktigt. Det har väl alltid varit viktigt, tror att det fortfarande är jätteviktigt. Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Allt ledarskap kommer ju från självledarskap först. Att man måste börja där. sen social influence. Det tycker jag är jättespännande. Sen talent management. Att utveckla människor i organisationer och så vidare. Och sen sista är analytical thinking. Tänkande. Där har vi den igen. Det är kognitiva. Peppe Öhman: Ja, det är kognitivt. Hur viktigt är det att inte outsourca det till olika chatbots? Marianne (Maja) Norrgrann: Jag såg här om veckan den här filmen... Vad heter den då? Den är ju så gammal. Idiocracy. Vet du vilka menar? Peppe Öhman: Jaha, ja jag vet. Usch, som en dokumentär när man kollar på USAIDA. Fy fan. Visst är det en... Marianne (Maja) Norrgrann: Ja, alltså fy fan exakt. Den är ju extrem, men den är ju inte ny den filmen. jag tänker när den gjordes så var ju världen... världen såg ju inte alls ut som den ser ut nu. Nu känns det ju som att tyvärr så känns inte hoppet så jättestort för att vara det som den är. Vill man ha en riktig dystopi så kan man ju kolla den. Men vi menar är att man ska skratta är att... ja. Peppe Öhman: Och den ståll i syn som en... Ja! Jag tänkte ju det, det var ju en komedi liksom när den kom. Nä. Marianne (Maja) Norrgrann: Man skrattar inte jättemycket. Man kanske bara funderar på om det någon livsval jag behöver göra. Är det någon förändring jag behöver göra i min vardag för att vi inte ska hamna här? Den här workshopen tillsammans med den här podden som jag lyfte med mig på det ledde fram till temat för april. Peppe Öhman: Hahaha Fåg jag? Marianne (Maja) Norrgrann: Jag vill uppmana dig lyssnar att ge dig själv en stund- för att fundera på din kompetensutveckling. Jag gjorde det på så kul sätt att hade valt två områden- som var för henne business critical. Jag kommer inte ihåg vad var, men var nån skill som hon ville utveckla. Det var nåt jag kommer inte ihåg när det om nätverkande- där hon ville skapa en plan. Men så valde hon en som var helt... Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: utanför den kontexten hon verkar i. Hon valde, som sista var att hon ville bli lite mer woo-woo. Kasta sig in i värld av kristaller, manifestation och annat möjligt. Hon sa att många av hennes vänner är jätte inne i vad hon själv inte alls har varit. Så vi bara nyfiken utforskar och gör en plan. Peppe Öhman: Ja! Energi är. Marianne (Maja) Norrgrann: En studieplan för det. tycker det är också kul att plocka in någonting som inte kanske är det som är det du normala sätt gör. Att verkligen utmana dig själv och plocka in någonting som kanske känns lite spännande och nytt. Det är ju bra för hjärnan också. Peppe Öhman: Tündbart. Men det är där man får sina största insikter om sig själv. Man gör någonting som man kanske inte vanligtvis gör. Alltså pratar man människor man vanligtvis inte pratar med. tar en lite konstig kurs. Och på så tids så man att gud det här sidorna om mig själv visste jag inte om. Marianne (Maja) Norrgrann: Så bra, så jag hoppas att... ja, säg. Peppe Öhman: Hör du, ännu... Jag tänkte se det med skill-app. Visst hade du en övning för det som vi skulle kunna dela med oss här? Marianne (Maja) Norrgrann: Ja, exakt. Jag skulle kunna dela det arbetsbladet som vi har använt i Business Lab nu. Så vi kan lägga upp det så att man kan titta på hur det ser ut. Och så är det bara att sätta sig med papper och penna. Peppe Öhman: Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: traditionellt att fundera. Och sedan verkligen liksom ge sig själv lite studietid och det är ju bra om man då avsätter en viss tid. Kanske det är någon lördag förmiddag. Det kanske är en temadag där du bara satsar på din egen utveckling. Det kan vara en lördag eller en söndag eller en tisdag på denna. Men att du ger dig den platsen också i din kalender. Peppe Öhman: Mm. Ska vi checka ut den nyhetsbrevet också när vi en håller på att dela det här ute? Marianne (Maja) Norrgrann: Ja, men det kan vi göra. Det var väl en bra idé. Det gör vi. Så om du inte redan får vårt nyhetsbrev så lägger vi länken till hur man signar upp på nyhetsbrevet i kommentarerna i den här podden. Det är väl lättast, Peppe. Så drar vi ut ett utskick på det. Bra! Det var allt vi hade att säga om den saken, va? Peppe Öhman: Ja, ja. Det var det. Ja, det det. Jag tror det. börjar snacka. Jag är lite tyst nu för jag tänker på så många saker kring skill-up. tänker på vad jag ska kasta mig in i. Jag har verkligen haft mat tema här i den här våren. Du vet, jag har gått från typ ett... Marianne (Maja) Norrgrann: Jag har vaska ur kastriner. Vi har pratat lite om det, men vad tänker du? Hittar du något tema där? Peppe Öhman: Jag tycker det är väldigt kul att expirer slänger in lite nya ingredienser som inte har feinkål till exempel. Jag gjorde något på feinkål. gjorde någon slags fisk soppa. Just det här var det. Min son var ute och fiskade med en kompis för några veckor. Sen kom han hem med tre fiskar. Jag ville ha fisksoppa och det var tvungen att lära mig hur man lagar fisksoppa. Så då köpte jag bland ett feinkål. Otroligt. Det kändes bra. Det finns något väldigt meditativt med att laga mat. Marianne (Maja) Norrgrann: Mm! Peppe Öhman: Och eftersom jag inte är så meditativ av mig så jag också lyssnat på en podding. En musipolitiskt podd i öronen och som får man vara helt ifred i köket. Kolla lite liksom. Ett recept och hacka ihop en rätt. Jättehärligt. Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Ett fankolz recept-tips. Vill du ha det som inte är fisksoppa? Peppe Öhman: Ja, gärna. Marianne (Maja) Norrgrann: Tunt strimlad färgkål eller gärna mandolinskivad färgkål med lite flingsalt, citronsaft och olivolja. Det är så otroligt gott. Och så vill du gärna låta det gåysa till sig lite så att det är kylande över natten. står några där. Det är så gott att slänga på sallader eller bredvid någon fisk eller något annat. Otroligt gott. Ja, bra! Det blev en recept på. Peppe Öhman: Mm. ⁓ Okej, jag gör det idag. Tack! Tänk det här blir en receptbådd. Marianne (Maja) Norrgrann: Okej, jag har anmält mig, Paulina som jag nämnde tidigare som har skrivit den här boken om AI. Hon ordnar kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, kurs, Peppe Öhman: Mmm! Ja, du får lära mig allt du kan för jag missar den. Jag gör inte det här för den är juni. Marianne (Maja) Norrgrann: De är digitalt men de alla dagstid. Men nu såg jag att hon har lagt upp flera tillfällen. Så om du någon annan som har coding på listan så häng med på Linas kurs. Hon är grym på det. Peppe Öhman: Innan vi slutar, om du som lyssnar på det här är företagare och vill komma igång och liksom, eller inte ens komma igång, du är igång om du är företagare. Men jag verkligen rekommendera att komma på vår strategi den 17 juni live i Stockholm. Jag kommer att vara där, Maja kommer att vara där, vår kollega Ann kommer att vara där och det brukar bli jättejätteroligt. Så inspirerande att befinna sig fysiskt på en plats och fundera på sitt företag. vi har det workshops och lite föreläsningar. Vad vi nu hittar på. Det kan inte vara jättekul. Marianne (Maja) Norrgrann: Det gör för sig utveckling, det är lux den dagen tillsammans med andra som gör samma jobb med sina bolag. Det händer alltid mycket saker, det kommer bli jättekul. Info om det finns också på föräldrar.se. man går till kurser och events så kan man anmäla sig där. Bra! Tack för idag, gå och signa upp på nyhetsbrevet och så ses vi. Peppe Öhman: Mm. Bra. Börja vi här idag. Och hörs nästa vecka. Ta hand om er. Skill up! Hejdå! Marianne (Maja) Norrgrann: Ja, det gör vi. Hejdå!