Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #04: Styrning av rökgasrening och kontinuerlig övervakning av utsläpp på avfallsenergianläggningar
Transcript
- 0:00Speaker: Välkommen till OPSIS poddserie om gasövakning i industrin.
- 0:04Speaker: I det här avsnittet diskuterar vi hur man kan minska u släppen av föroreningar till luften från avfalls energianläggningar.
- 0:13Speaker: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:21Speaker 2: Välkommen till den här genomgången.
- 0:23Speaker 2: Idag ska vi dyka ner något som kanske händer lite i bakgrunden men som verkligen påverkar oss alla.
- 0:29Speaker 2: Vad gör vi egentligen med soporna som inte går att återvinna?
- 0:33Speaker 2: Du har skickat över en del material som beskriver hur det här med avfallsförbröning funkar.
- 0:38Speaker 2: Och framförallt hur man städer upp röken efteråt och håller koll på utsläppen.
- 0:42Speaker 2: Dokumenten vi har här ger en faktiskt ganska fascinerande inblick i både tekniken och utmaningarna.
- 0:48Speaker 2: Så låt oss packa upp det här lite.
- 0:50Speaker 2: För varför bränner vi en sol?
- 0:52Speaker 2: Materialet pekar tydligt på den där avfallstrappan eller hierarkin.
- 0:56Speaker 2: Helst ska vi ju inte ha något avfall alls och sen är det återvinning som gäller.
- 1:01Speaker 2: Men det som blir kvar, att gräva ner det, deponi, alltså, det ses ju inte som en hållbar lösning längre.
- 1:07Speaker 2: Då blir förbränning, där man också kan få ut energi, ett vanligt alternativ.
- 1:12Speaker 1: Det är ett sätt att hantera det där restavfallet och samtidigt få ut värme eller el.
- 1:17Speaker 1: Det handlar ju inte bara om våra vanliga sopåsar hemma.
- 1:20Speaker 1: Källorna nämner ju att det rör sig om allt från kommunalt avfall till mer problematiska grejer, som farligt avfall från industrier och till och med slam från reningsverk.
- 1:31Speaker 1: Olika sorts avfall kan kräva helt olika processer, men kärnan i problemet som materialet verkligen trycker på är ju densma.
- 1:38Speaker 1: För bränning skapar oundvikligen luftföroreningar.
- 1:42Speaker 1: Det kommer man inte ifrån.
- 1:43Speaker 2: Och det är ju precis där det blir spännande kan man tycka hanterar man de där föroreningarna?
- 1:50Speaker 2: Det är vår uppgift idag att försöka förstå de viktigaste metoderna för att rena rökgaserna och varför den där ständiga övervakningen är så kritisk.
- 2:00Speaker 2: Nu kör vi igång.
- 2:02Speaker 2: Okej.
- 2:02Speaker 2: Så första steget då, enligt underlaget vi har fått så försöker man alltså designa själva eldningen, själva förbränningen, för att skapa så lite föroreningar som möjligt från början.
- 2:12Speaker 2: Lite som att förebygga istället för att bara bota, eller hur?
- 2:17Speaker 2: Hur går det till?
- 2:18Speaker 1: Det handlar väldigt mycket om att finjustera själva processen i ugnen, att få exakt rätt blandning av bränslet, alltså avfallet, och syret i luften.
- 2:30Speaker 1: Temperaturen är också en jätteviktig faktor som måste kontrolleras noga.
- 2:35Speaker 1: Genom att optimera det här kan man faktiskt minska bildningen av många oönskade ämnen redan där i eldstaden.
- 2:42Speaker 1: En intressant detalj som nämns i materialet är också att man ibland leder tillbaka en del av rökgaserna in i ugnen igen, så kallad recirkulation.
- 2:53Speaker 1: Det kan hjälpa till att stabilisera temperaturen och ytterligare minska vissa utsläpp.
- 2:59Speaker 1: Så det här är liksom grunden kan man säga innan den riktiga reningshoen börjar.
- 3:04Speaker 2: Men även med den bästa optimeringen slipper man inte undan allt skräp som bildas när man eldar sopor. Då krävs aktiv rening. Dokumenten beskriver tre huvudtyper av tekniker. Kan du guida oss igenom dem?
- 3:18Speaker 1: Absolut, och det som är lite fascinerande här är att det inte finns en enda magisk lösning.
- 3:24Speaker 1: Ut det är mer som ett flerstegs hinderlopp för rökgaserna, där varje hinder är specialdesignat för att fånga upp olika sorters ämenen kan.
- 3:34Speaker 1: Först ut är det oftast filter.
- 3:36Speaker 1: Det kanske låter simpelt, men de är helt grundläggande för att fånga upp fasta partiklar, alltså damm och sot.
- 3:42Speaker 1: Tänk på det som ett väldigt avancerat dammsugarfilter för röken.
- 3:47Speaker 2: Okej, filter för dammet, vad kommer sen?
- 3:50Speaker 1: Sen kommer vi till skrubbare.
- 3:52Speaker 1: Deras lobby att ta hand om de sura gaserna.
- 3:54Speaker 1: Du vet de som bidrar till försurning och som också kan vara riktigt jobbiga för utrustningen, alltså korrosiva.
- 4:00Speaker 1: Källorna nämner specifikt svaveldioxid och väteklorid, ibland också väteflorid.
- 4:08Speaker 1: Genom att mäta de här gaserna så styr man hur mycket neutraliserade medel man behöver tillsätta.
- 4:12Speaker 1: Oftast är det kalk eller en kalkbaserad slurry.
- 4:17Speaker 2: Kalk som man har i trädgården.
- 4:19Speaker 1: Ja, eller en processad variant.
- 4:22Speaker 1: Kalken reagerar i alla fall med de suragaserna och neutraliserar dem.
- 4:26Speaker 1: Lite som att ha en tablett mot halsbränna fast för rökgaserna kan man likna det vid.
- 4:32Speaker 1: Och en viktig poäng här som lyfts fram är att en välstyg skrubber inte bara skyddar miljön, den skyddar också känslig utrustning längre fram i reningskedjan från att fräta sönder helt enkelt.
- 4:44Speaker 2: Intressant liknelse.
- 4:45Speaker 2: Neutraliserar rökgaserna.
- 4:48Speaker 2: Den tredje metoden då, den var vad då?
- 4:52Speaker 1: Det är ammoniakinsprutning.
- 4:54Speaker 1: Den här metoden sittar specifikt in sig på kvävoxider som förkortas NOx.
- 4:59Speaker 1: NOx är ju en annan besvärlig luftförening.
- 5:02Speaker 1: Den bidrar bland annat till övergödning och bildandet av marknära ozon.
- 5:06Speaker 1: Här sprutar man alltså in ammoniak i rökgaserna vid en väldigt noga kontrollerad temperatur.
- 5:14Speaker 2: Ammoniak, ja.
- 5:15Speaker 1: Ammoniaken fungerar då lite som en kemisk målsökare kan man säga.
- 5:20Speaker 1: Den reagerar selektivt med just NOX.
- 5:23Speaker 1: Omvandlar de till helt ofarligt kväve, det som utgör nästan 80% av luften vid andas och vattenåga.
- 5:32Speaker 1: Ibland behöver reaktionen lite hjälp på vägen av en katalysator, då kallas det SCR, och ibland funkar du utan vid rätt temperatur, då kallas det SNCR.
- 5:43Speaker 2: Just det där med ammoniaken.
- 5:44Speaker 2: Det låter som en delikat balansgång måste jag säga.
- 5:48Speaker 2: Man vill ju få bort NOx, men man vill ju absolut inte släppa ut en massa ammoniak istället.
- 5:53Speaker 2: Hur lyckas man med det?
- 5:55Speaker 1: Du sätter verkligen fingret på den kritiska punkten där.
- 5:58Speaker 1: Det kräver extrem precision.
- 6:00Speaker 1: Man måste dosera exakt rätt mängd ammoniak i förhållande till hur mycket NOX som finns i rökgasarna just precis då.
- 6:08Speaker 1: Samtidigt måste man hålla temperaturen inom ett ganska snävt fönster för att reaktionen ska bli effektiv.
- 6:14Speaker 1: Det understrygs verkligen i materialet att kontinuerliga mätningar är avgörandde här.
- 6:18Speaker 1: Man mäter hela tiden halterna av båda ammoniak och NOX före och efter insprutningen.
- 6:24Speaker 2: För att kunna justera direkt.
- 6:26Speaker 1: Exakt.
- 6:27Speaker 1: För att kunna finjustera dosen.
- 6:29Speaker 1: Det här gäller faktiskt både skrubben och NOX-reningen.
- 6:33Speaker 1: Informationen betonar att snabba mätresultat är helt avgörande.
- 6:38Speaker 1: Processen är ju snabba, så man behöver feedback nästan i real tid.
- 6:41Speaker 1: För att kunna justera kemikaliedoseringen och få bra rening utan att överdosera och slösa eller släppa ut annat oönskat.
- 6:49Speaker 1: Det är lite som att köra bil att behöva reagera blixtsnabbt på vad som händer framförän.
- 6:54Speaker 2: Okej, jag förstår.
- 6:56Speaker 2: Så vi har den här hinderbanen av reningstekniker.
- 6:59Speaker 2: Filter, skrubbor och ammoniakinsprutning.
- 7:02Speaker 2: Men sen då, dokumenten återkommer ju hela tiden till det här behovet av att mäta och övervaka det som till slut faktiskt kommer ut ur skorstenen.
- 7:13Speaker 2: Varför är det så viktigt att ja, ha koll på skorstenstoppen hela tiden.
- 7:18Speaker 1: Det finns två tydliga huvudskäl som framlever det i materialet.
- 7:22Speaker 1: De hänger ihop, men de är ändå värda att skilja på lite.
- 7:26Speaker 1: Det första är precis det vi nyss pratade om - processstyrning.
- 7:30Speaker 1: Mätningarna in i anläggningen, alltså före skorstenen, är nödvändiga för att kunna styra själva reningsprocesserna smart och effektivt.
- 7:38Speaker 1: Utan att mätasvaveldioxid och väteklorid vet man ju inte hur mycket kalk skrubbren behöver, och utan att mäta NOX och ammoniak kan man inte docera rätt mängd ammoniak.
- 7:48Speaker 1: Att köra utan de här interna mätningarna, det vore som att försöka laga en avancerad maträtt med ögonbindel.
- 7:56Speaker 1: Resultatet blir troligen inte bra om man slösar med ingredienserna.
- 8:00Speaker 2: Ja, bra liknelsen igen.
- 8:02Speaker 2: Okej, processstyrning och det andra skälet.
- 8:44Speaker 1: Det andra, och minst lika viktiga, är regelefterlevnad. Eftersom avfallsförbränning kan hantera material som innehåller väldigt många olika ämnen finns det strikta gränsvärden för hur mycket föroreningar en anläggning får släppa ut. Materialet nämner EU:s industriutsläppsdirektiv som ett exempel på lagstiftning som ställer tuffa krav. Anläggningarna är därför skyldiga att ha system för kontinuerlig utsläppsmätning vid skorstenen, ofta kallat CEM.
- 8:44Speaker 2: CEM, just det.
- 8:45Speaker 2: Kontinuerlig övervakning.
- 8:48Speaker 1: Det är helt enkelt en konstant övervakning som loggar vad som släpps ut, dygnet runt, året runt?
- 8:54Speaker 1: Och resultaten rapporterar sedan till myndigheterna som ett bevis på att man faktiskt klarar gränsvärdena.
- 9:00Speaker 1: Det är avgörande för tillståndet att driva anläggningen.
- 9:04Speaker 2: Förutom de där vanliga ämnena vi har pratat om nu av partiklar, svaveldioxid,väteklorid, NOX och den där ammoniak som man inte vill ha för mycket av.
- 9:12Speaker 2: Vilka andra potentiellt luriga saker kan man behöva hålla utkik efter i skorsten enligt materialet?
- 9:19Speaker 1: Det beror helt på vad man eldar. För vanligt hushållsavfall är det oftast de här ämnena som är i fokus. Men när det gäller farligt avfall från industrier kan det förekomma andra och ibland mycket giftiga ämnen i rökgaserna.
- 9:42Speaker 2: Som vad då?
- 9:43Speaker 1: Källorna ger exempel som tungmetallern Kviksilver, och giftiga organiska föreningar som bensen till och med cyanid i form av vätecyanid och faktiskt stritdsgasen fosgen.
- 9:57Speaker 2: Fogsgen, det sätter verkligen perspektiv på begreppet farligt avfall.
- 10:02Speaker 1: Ja, verkligen.
- 10:03Speaker 1: I sådana fall måste man ju såklart ha mätutrustning som specifikt kan upptäcka och mäta just de här ämnena.
- 10:11Speaker 1: Ett annat exempel som tas upp är om man förbränner avfall från sjukhus eller specialavfall från kemisk industri.
- 10:18Speaker 1: Det kan innehålla mycket jord eller brom.
- 10:20Speaker 1: Då kan man behöva mäta ämnen som vätebromid HBR, bromgas BR2 och jordgas I2.
- 10:28Speaker 1: Ibland behövs mätningarna för att styra särskilda reningssteg för just de ämnena.
- 10:33Speaker 1: Ibland är det bara inom citationstecken för att övervaka och rapportera utsläppen.
- 10:38Speaker 1: Det här visar verkligen på behovet av flexibla och momsidiga mättsystem.
- 10:44Speaker 1: Ja. Då krävs mätutrustning som kan upptäcka och mäta just de här ämnena. Ett annat exempel är om man förbränner avfall från sjukhus eller specialavfall från kemisk industri. Det kan innehålla mycket jod eller brom. Då kan man behöva mäta vätebromid, bromgas, och jodgas. Ibland används mätningarna för att styra särskilda reningssteg, ibland för att övervaka och rapportera utsläppen. Det visar behovet av flexibla och mångsidiga mätsystem.
- 11:02Speaker 2: Det låter som en hel kemisk cocktail beroende på vad som går in i ugnen. Hur fungerar då själva mätningen rent tekniskt? Materialet nämner specifikt en teknik från OPSIS.
- 11:03Speaker 1: Källorna framhåller att just den här OPSIS teknik verkar vara väl anpassad för tuffa förhållandena vid avfallsförbränningsanläggningar.
- 11:12Speaker 1: Och att den används ganska flitigt världen över.
- 11:14Speaker 1: Två stora fördelar lyfts fram specifikt i materialet vi har.
- 11:18Speaker 1: För det första, kapaciteten att mäta många gaser samtidigt.
- 11:23Speaker 1: Ofta kan tydligen ett enda system, kanske bara med en eller två analysatorer, mäta en hel rad olika gaser parallellt.
- 11:31Speaker 1: Med tanke på den breda paletta av ämnen vi precis diskuterat svaveldioxid till bensen och vätebromid och så vidare, så beskrivs det här som en enorm fördel.
- 11:40Speaker 1: Istället för att behöva ett separat instrument för varje tänkbar gas, kan ett system täcka in många av dem.
- 11:47Speaker 1: Det gör ju övervakningen både mer praktisk och troligen mer kostnadseffektiv i längden.
- 11:53Speaker 2: Logiskt.
- 11:54Speaker 2: Och den andra fördelen.
- 11:55Speaker 1: Den andra är pålitlighet och lågt underhållsbehov.
- 12:00Speaker 1: Man måste komma ihåg att miljön där mätningen sker, alltså inne i en helt fuktig, dammig och potentiell trätande rökgaskanal, är ju extremt krävande för vilken utrustning som helst.
- 12:12Speaker 1: Trots det beskrivs de här systemen i underlaget som robusta och att de klarar sig med förvånansvärt lite underhåll.
- 12:19Speaker 1: När man pratar om kontinuering övervakning CEM, som ska fungera dygnet runt året om, då är driftsäkerheten helt fundamental.
- 12:28Speaker 1: Det handlar ju både om att kunna styra processen korrekt och att kunna lita på de utsläppsdata man faktiskt rapporterar till myndigheterna, så pålitlighet är AO.
- 12:38Speaker 2: Okej, om vi försöker zooma ut lite då och sammansätta det här.
- 12:41Speaker 2: Vad betyder allt det här för dig som lyssnar?
- 12:43Speaker 2: Jo, det vi har pratat om idag ger en bild av den ganska sofistikerade ingenjörskonst och de noggranna kontroller som faktiskt ligger bakom hanteringen av det avfall som blir när vi har sorterat återvunnit det vi kan.
- 12:56Speaker 2: Det är ju en ständig balans att få ut användbara energier och soporna samtidigt som man måste skydda luften vid andas från skadliga ämnen.
- 13:04Speaker 2: Det är ju inte direkt okomplicerat, eller hur?
- 13:07Speaker 1: Verkligen inte.
- 13:08Speaker 1: Det belyser så tydligt vikten av både den där interna, smarta processstyrningen och den externa, transparenta övervakningen av utsläppen.
- 13:19Speaker 1: Dokumenten visar ju att tekniken för att drastiskt minska utsläppen finns, filter, skrubbar, så vidare.
- 13:27Speaker 1: Men tekniken är ju bara halva lösningen.
- 13:30Speaker 1: Det måste användas korrekt, styras effektivt och framförallt måste dess prestanda hela tiden bekräftas genom pålitliga, kontinuella mätningar.
- 13:38Speaker 1: I grund och botten handlar det om förtroende.
- 13:41Speaker 1: Vårt förtroende som medborgare för att de här anläggningarna faktiskt köts på ett ansvarfullt sätt och att de följer de spelregler som sats upp för att skydda vår hälsomiljö.
- 13:50Speaker 2: Om man sammanfattar så ger det här en bild av den ganska avancerade teknik och de noggranna kontroller som ligger bakom hanteringen av det avfall som inte kan återvinnas. Det är en balans mellan att utvinna energi och att skydda luften vi andas. I grunden handlar det om förtroende. Förtroendet för att anläggningarna drivs ansvarsfullt och följer de regler som finns för att skydda miljö och hälsa.
- 14:13Speaker 1: Materialet ger en bra teknisk inblick i hur man kan rena och mäta?
- 14:19Speaker 1: Men all den här diskussionen om allt mer avancerad teknik väcker också en lite större fråga tycker jag, som materialet inte direkt adresserar, men som du som lyssnar kanske kan fundera vidare på.
- 14:32Speaker 1: När tekniken för att rena rökaser och övervaka utsläpp blir allt bättre och mer tillförlitlig, hur påverkar det synen på själva avfallstrappan som du nämnde i början?
- 14:44Speaker 1: Kan en ökad tilltro till att kontrollera, ironiskt nog, leda till att vi anstränger oss mindre för det som egentligen borde vara prio ett och två, alltså att minska avfallsmängderna från första början och att bli ännu bättre på att återvinna material.
- 15:01Speaker 1: Det är en tanke att börja med sig tycker jag.
- 15:04Speaker 2: Ja, det var en mycket relevant tanke att avsluta med.
- 15:09Speaker 2: Tack för att du lyssnade på den här genomgången.