Latest / Skogen och klimatet - en podd från Skog och trä vid Linnéuniversitetet / Klimatförändringarnas påverkan på skogen och lövskogsbruk

Transcript

Klimatförändringarnas påverkan på skogen och lövskogsbruk · Skogen och klimatet - en podd från Skog och trä vid Linnéuniversitetet

0:00
[Musik]
0:12
Välkomna till den första podden "Skogen och Klimatet"
0:17
Jag heter Harald Säll och vi ska sända ett
0:21
antal poddar här tillsammans.
0:24
De runt bordet här sitter Åke Karlsson,
0:29
Hanna Nero, Elin Varde.
0:33
Och vi fyra ska tillsammans jobba nu under en
0:36
tid framåt med att skapa den här podden
0:40
som ska beröra de här viktiga frågorna som
0:44
har med hur man kan godkänna,
0:47
hur klarar den svenska skogen framtidens klimat
0:52
Det kommer att vara en mängd infallsvinklar på detta.
0:55
Men till grund ligger egentligen ett projekt
0:58
som vi startade för ungefär tre år sedan.
1:02
Ja, "Klimatanpassat skogsbruk".
1:05
Det i sin tur kom sig av att vi träffade en massa skogsägare
1:10
som började inse att det sättet som vi sköter skogen på kommer inte att fungera i framtiden.
1:16
Och forskningen, vi kan inte vänta in forskningen heller, utan vi måste börja experimentera
1:23
med nya fräslag och nya skötselmetoder.
1:26
Så då sökte vi pengar för det här projektet och vi fick pengar av Södra forskningsstiftelsen
1:32
och vi fick pengar av Jan och Erland stiftelsen i Alstermo.
1:35
Och det har två delar. Vi ska sprida kunskap
1:38
om klimatanpassat skogsbruk,
1:40
men vi ska också uppmana skogsägarna att
1:43
själva börja experimentera.
1:46
Och en av delarna i det här projektet är
1:49
faktiskt att vi ska ha en podd
1:52
där vi sprider den här kunskapen ännu breddare
1:55
Och här sitter vi nu på Universitetet i Växjö
1:57
Ja, på Linnéuniversitetet i Växjö,
2:00
där både det här projektet "Klimatanpassat skogbruk"
2:03
och podden "Skogen och klimatet har sin hemvist
2:08
För att lätta upp stämningen på poddarna
2:11
här så kommer vi att äta ostkaka.
2:15
Smålandskt ostkaka har vi tänkt varje gång.
2:19
Eller hur?
2:19
Ja, det är väl det småländskaste som finns.
2:24
Men vi har under tiden under de här åren
2:26
haft ett antal träffar och seminarier.
2:30
Kan du berätta lite om vad vi har gjort på
2:32
de här träffarna? Det är ganska många.
2:36
Ja, vi har tittat på geologin.
2:41
Centrum för det här projektet finns i östra
2:45
Kronobergslän.
2:47
Där visar man sig att berggrunden är
2:50
väldigt nära ytan.
2:52
Väldigt tunna jordar.
2:55
Uppåt å C, där de här trakterna rör vi
2:57
oss nu.
2:58
Och så ser vi att nederbörden minskar i de
3:02
delarna av Sverige.
3:04
Men framförallt kommer det mycket ojämnare.
3:07
Och är det ett ojämnt nederbördsflöde på
3:10
en grundjordart så blir det ju tått.
3:13
Och det är det vi ser. Granen börjar passera
3:15
bäst före datum.
3:17
När det gäller nederbörden här tvärs den
3:19
här landsändan här nere söder av Sverige
3:22
från Halland och bort till Kronobergs, eller
3:25
Kalmar län så kan man väl säga
3:28
att från de högsta nederbördsmängderna,
3:30
ungefär 1200 mm och ner mot 400 mm
3:33
så faller nederbörden, eller den minskar med
3:37
30 mm per mil
3:39
som man förflyttar sig österut.
3:42
Och det här får ju väldiga konsekvenser.
3:45
Det tänker man inte på alltid.
3:47
Och då dessutom, som du sa, tunna jordtecken
3:51
så blir det här ännu värre.
3:53
Och då gäller det att verkligen ha tanken
3:57
med sig vilka trädslakar vi har.
3:59
Vilka risker tar man?
4:01
Ska vi presentera oss eller ska vi säga
4:03
något mer om vad vi har gjort?
4:06
Jag tror vi kan komma tillbaka till det.
4:10
Vi har haft en hel del exkursioner och seminarier.
4:15
Websända, föreläsningar. Och det kommer vi att återkomma till.
4:19
Vi kommer tillbaka med liknande ämnen i framtiden.
4:23
Och en del finns inspelat och kan man hitta
4:26
på universitetets eller Studieförbundet Vuxenskolan hemsida.
4:30
Så jag tror vi kan lämna det.
4:34
Du har sträckt sig över, som du sa, geologi
4:37
och skador och risker
4:39
med främmande svampar och insekter.
4:43
Eller nya hårsorter.
4:45
Men det har också varit sådana frågor som
4:47
har mer politisk anknytning
4:49
som EU och EU-lagstiftningen.
4:51
Och det kommer vi att komma till.
4:53
Ja, det kommer vi. Men vilket som är värst,
4:56
det vet jag inte.
4:57
Om det är insekterna eller det är EU.
5:00
Men det påverkar oss i alla fall.
5:02
Men det är väl så att vi podden här så
5:05
tänker vi att vi ska ta upp
5:06
olika ämnen och perspektiv väldigt brett.
5:09
Och koppla det till senaste forskningsrören
5:13
och praktiska erfarenheter och annat.
5:15
Så det kommer ju att vara en stor bredd på
5:18
det, hoppas vi.
5:20
Och vi vill gärna ha inspel från dig som lyssnar
5:23
Är det frågor som ni vill att vi ska ta upp
5:26
så kan vi inte svara på dem själva
5:29
vilket jag oftast inte kan i alla fall.
5:31
Så letar vi reda på någon som kan svara på det.
5:34
Och vi kanske också då kan föra information
5:36
en vidare med hjälp av podden.
5:39
Vi får några bra tips och idéer.
5:41
Precis.
5:43
Och...
5:45
Skulle vi ta den där presentationsrundan?
5:47
Ja, jag tycker det. Vilka är det som sitter?
5:49
Nu är ni väl så nyfikna. Vad är det för
5:50
filurer som sitter här?
5:52
Vi kan börja med dig, Elin.
5:54
Jaha, precis. Elin Wade heter jag.
5:57
Jag är skogsägare. Ganska nybliven.
6:02
Nyutexaminerad från skogskandidatprogrammet
6:05
här på Linnéuniversitetet.
6:07
Och därefter har jag hamnat som inköpare på
6:11
ett skogsbolag.
6:13
Ja, Kottadag bor norr om Växjö. Bra års.
6:19
Där jag också har min gård och fastighet.
6:23
Säger vi något mer?
6:25
Verkar det så. Ta vidare.
6:27
Jag är nästan grann med dig, Elin.
6:29
Jag bor lite längre norrbost upp ut om Växjö
6:34
Också skogsägare.
6:36
Och min bakgrund är att jag är jägmästare.
6:38
Och jag jobbade som, det du har varit med och
6:41
jobbat med, som inköpare åt ett skogsföretag
6:44
Var ute hos skogsägare och köpt avverkningsrätter och avverkade dem och så vidare.
6:49
Och sen har jag jobbat många år på Sveriges Lantbruksuniversitet, Asa försökspark.
6:55
Och sen nu de sista 20 åren brygt på Linnéuniversitetet.
7:03
Med utbildning och forskning.
7:07
Det är vad man kan säga om mig.
7:09
Det är skog hela dagen, som det är för oss allihopa.
7:14
Hanna Nero. Och jag är också skogsägare.
7:19
Och jag har precis som Elin läst kandidat
7:22
programmet på Linné för några år sedan.
7:26
Och jobbar till vardags idag med skogsvård.
7:31
Och jag är också rätt så intresserad av odling generellt.
7:38
Trädgård och lantbruk och planter och sånt
7:40
där, det tycker jag är väldigt skojigt.
7:44
Jag har faktiskt också jobbat på träindustri.
7:46
Knyter ju också an till skogen lite grann.
7:49
Absolut.
7:51
Och jag heter Åke Karlsson och jag är den
7:53
som inte har studerat någon skog.
7:56
Men jag har i alla fall varit skogsdirektör i Domänverket.
7:59
Så det är väl alltid något.
8:01
Men jag är väldigt intresserad av skog- och klimatfrågor.
8:07
Och alltid intresserad av att man är för forskningen.
8:12
Var forskningsfronten befinner sig.
8:15
Och dessutom har jag varit intresserad av EU-frågor.
8:21
Och det är härligt att i slutet av sin karri
8:22
är kunna göra en syntes.
8:24
Och försöka hämta erfarenheter och kont
8:28
akter från olika delar av samhällslivet.
8:31
Och försöka få nytta av det.
8:33
Skogsägare är du.
8:38
Skogsägare är jag.
8:40
Och bor precis på gränsen där granen fort farande klarar sig.
8:44
Den bästa delen av fastigheten klarar sig granen än så länge.
8:48
Men jag undrar hur många år till.
8:50
Sedan är det ett halvt förrest.
8:52
Ja, ni är ju nästan lite grannar.
8:54
Ni har lite liknande.
8:56
Ni är grannar?
8:57
Ja, vi är grannar.
8:58
Och det är också Östernväxjö i närheten av Lenhovda.
9:03
Och med oss i projektet finns också Johan
9:07
Berg som finns här vid universitetet.
9:10
Och honom har vi träffat tidigare idag.
9:14
Och han hade en liten samtal och pratstund med kring...
9:17
Han berättade lite om projektet och hans tankar kring skogen och klimatet.
9:22
Och den forskning han har gjort.
9:24
Så den lilla inspelningen kommer vi att lyssna på strax.
9:29
Och sedan kommer vi idag också träffa Anders
9:33
Ekstrand som kommer att vara med oss här.
9:35
Och prata lite mer om löv framför allt.
9:38
Meningen är ju att vi i varje program ska ha
9:40
en gäst som vi bjuder in.
9:43
Vill de inte frivilligt vara med så mutar vi dem med ostkaka.
9:48
Åkerbestämt.
9:50
Så idag blir det en träff med Anders då.
9:53
Och ostkaka.
9:59
Och sedan den kommande podden så kommer vi
10:03
att följa upp en konferens som går av stapeln här på Linnéuniversitetet den 6 december.
10:10
Hur klarar skogen framtidens klimat?
10:14
Och det är utifrån de erfarenheter vi fick
10:17
efter den här torkan 2018 så lyft ju de här
10:22
frågorna allt mer med klimatanpassning.
10:26
Och hur vi ska klara det här.
10:28
Och de som kommer att medverka då det är
10:30
representanter från SMHI.
10:33
Den här 6 december alltså.
10:35
Skogsstyrelsen, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Myndigheten för samhällsskydd
10:42
och beredskap och skogsföretaget Södra.
10:46
Så det kommer att bli en väldigt intressant dag.
10:49
Och någon av de här föreläsarna kommer ju
10:53
då att intervjua och ha med i kommande podd.
10:59
Så återkopplar vi eller sammanfattar lite
11:01
vad som hände under konferensen om inte man
11:03
har möjlighet att vara med.
11:05
Och den kommer ju att bandas också om man
11:08
vill lyssna på hela konferensen, sin helhet.
11:12
Men vi kommer ju lyfta de intressantaste delarna av den.
11:18
[Musik]
11:30
Johan Berg från Linnéuniversitetet är
11:36
professor i skogsskötsel och inbils i inriktning mot klimatförändringar och klimatnytta.
11:36
Ja, vi har ju ett projekt som heter Skogen och klimatet, Johan.
11:46
Vad skulle du vilja säga om det?
11:52
Jo, det startade ju för snart tre år sedan.
11:56
Och syftet med det här projektet var ju att
11:59
få skogsägare i södra Sverige, privata skog
12:03
sägare i södra Sverige,
12:05
att anpassa sin skötsel för att minska risk
12:07
er för klimatrelaterade skador.
12:10
Men även för att öka tillväxten och klimat nyttan i skogen.
12:15
Och det har vi ju gjort i väldigt stor utsträckning genom ganska omfattande informationsinsatser.
12:22
Men ett av syftena var ju också att få skogsägare att starta upp demonstrationsförsök
12:30
som goda exempel på hur man ska kunna klim
12:33
atanpassa sin skog här i södra Sverige.
12:36
Vi har flera med oss runt bordet här. Åke
12:40
du också med, Åke Karlsson?
12:42
Ja, Åker Karlsson är skogsbrukare i norra Världen där vi har centrum för det här
12:47
projektet egentligen.
12:49
Och är väldigt engagerade i just klimatfrågor och skog.
12:55
Jag ser väl att forskningen och förädlingen
12:59
kommer inte att hinna med så snabbt som klimatförändringen går nu.
13:04
Så vi ville hjälpa till med det.
13:09
Det är en väldigt stor fundering. Jag kan ställa en fråga om du vill väcka dig, Johan.
13:14
Vad är det för skillnad på kollagring och kolinbindning?
13:24
Ja, kollagring som jag ser det mer stationärt.
13:30
Att det är kolinlagring i skogens biomassa, i
13:34
träd, stammar och så vidare och i marken.
13:38
Medan kolinbindning, det är mer processen som leder till kolinlagringen.
13:44
Så kolinbindningen det är någonting vi på
13:47
verkar med skogsbruket då och intensiteten?
13:52
Precis, och kollagret är mer en strategi.
14:00
Ska vi lagra eller använda skogen då för
14:02
att substitutera till exempel.
14:05
Så kolinlagringen det påverkar mer strateg
14:10
ier och inbindning med olika anpassade skogsskydds- och låtgärder.
14:16
Det här kommer vi att gå djupare in i de
14:19
kommande avsnitten i den här podden.
14:23
Hur vi kan påverka både och, men kanske fram
14:27
förallt inlagringen med vårt skötsel.
14:32
Vi har ytterligare personer här om podden.
14:33
Anders Ekstrand från Södra.
14:36
Har du någon fundering eller tanke eller fråga du skulle vilja ställa till Johan Berg?
14:42
Ja Anders Ekstrand, jag heter då och är skogs- och skötsel-expert på Södra.
14:48
Ja, jag har ju en del funderingar faktiskt att ställa till Johan.
14:53
Vilket tror du är det bästa sättet att mot
14:56
verka klimatförändringen sett från skogenssynvinkel?
15:02
Är det att låta den vara eller är det att
15:05
använda skogen och utnyttja dess tillväxt?
15:10
Som jag ser det så är ju att låta den ståen återvändsgränd.
15:17
Det kanske kan vara effektivt på kort sikt,
15:20
men då tycker jag att det kan vara mer effektivt
15:21
att öka tillväxten på kort sikt.
15:25
Minska riskerna, väldigt betydelsefullt
15:28
förkolinlagring och kanske använda mer av det
15:31
som finns redan i skogen, typ hyggesrester.
15:34
Ja det är ju intressant för det är ju inte
15:36
bara så att det binds in nytt kol i skogen,
15:39
det frigörs ju kol också.
15:43
Ja, det gör det precis. Man kan ju försöka
15:48
minska till exempel under hyggesfasen då skogen släpper ut mycket koldioxid.
15:58
Då kan man tänka sig att man har ganska anpassade skogsskötsel, alltså föryngringsåtgärder
16:03
med markberedning, bra plantnaterial
16:07
som man förkortar den här perioden så mycket som möjligt.
16:10
Men även en skog som inte sköter måste ju
16:12
så småningom komma till ett läge där då
16:15
inbindningen av kol via fotosyntesen
16:19
är motsvarad av motsvarande nedbrytning och
16:22
förutmärkelse av det som är dött.
16:25
Ja, det är ju så lite olika för olika skog
16:28
ar och mäter man en skog så sker den här,
16:32
kan man säga, balansen relativt tidigt.
16:36
Kanske efter 70-100 år. Men för andra skogar
16:40
så kan det kanske dröja 200 år innan den här balansen.
16:45
Så det beror lite på, men naturligtvis om
16:47
man får skador i en äldre skog så når man
16:49
den här balansen ganska snabbt.
16:52
Jag tänker lite så här med skötseln då
16:57
och just vilka, det kommer vi diskutera mycket
17:00
framöver, vilka träslag som klarar sig bäst
17:04
i vad man tänker framåt i alla fall, som
17:06
klarar sig bäst nu då i ett förändrat klimat?
17:10
Ja, det är ingen lätt fråga att svara på,
17:13
men jag skulle säga sådana som klarar
17:15
väldigt många olika förhållanden
17:18
till exempel när det gäller torka. Tallen
17:21
är ju onekligen ett träslag som klarar
17:25
ganska torrt klimat,
17:27
även ganska kärvt vinterklimat. Det finns ju
17:30
långt uppe mot trädgränsen i norra Sverige.
17:35
Och det finns ju även i Medelhavet så jag
17:37
tror att tall är ett väldigt robust träslag.
17:40
Sen så tror jag eken bland lövträd är
17:42
kanske det träslag som kanske är mest robust.
17:46
Jag är ganska orolig för två saker. Det ena
17:50
är de här torra somrarna som 2018 exempelvis.
17:56
Och många lövträd och granen har ju ett st
17:59
ort vattenbehov och därför tror jag att de
18:02
är ganska känsliga för de här torra somrarna. Nu hade vi ju tur,
18:05
tur kanske är väldigt dumt att säga, men
18:08
2018 var ju väldigt torrt.
18:09
Tänk om vi hade fått ett likadant torr år
18:11
2019. När det inträffar då kommer vi få stora problem.
18:17
Hanna det här är väl någonting som är
18:20
aktuellt hemma i dina hemtrakter, Öster om Växjö.
18:27
Ja precis och jag har ju en fastighet i Uppvinningen Kommun
18:32
på den östra sidan där vi drabbas ännu hårdare av torkan.
18:41
Jag kan se ett problem med de här alla som
18:45
planterar gran för att slippa beteskador på tallen.
18:52
Men du sa 70 år men de här bestånden som
18:55
står där och slutar växa när de är 20 år.
19:00
Vad händer med kolinlagringen i ett sådant bestånd?
19:04
Ja jag skulle gissa att den blir sämre än
19:08
ett vitalt granbestånd. Så att det är naturligtvis negativt.
19:15
Vi har ingen aning när skogen slutar ta upp koldioxid. Det har vi inte riktigt någon
19:20
kolloldioxid. Det har vi inte riktigt någon koll på.
19:22
Men det är naturligtvis negativt och just det
19:24
här som kallas för granknipning.
19:28
När det växer bra i början och så når det
19:30
någonstans vid första gallring så slutar det växa.
19:34
Så det får vi passa oss för. Vi ska inte
19:39
plantera gran på tallermarken. Det är viktigt att tänka på.
19:44
Men koldioxidbindningen står väl i direkt
19:46
proportion till tillväxten på ett bestånd?
19:50
Så att när det slutar växa så slutar det ta upp?
19:53
Ja men om tillväxten går ner från 15 kubik
19:56
meter om året till 1 kubikmeter om året så ...
20:01
Om det gör så så släpper det säkert ut koldioxid.
20:05
[Musik]
20:20
Vi hade en exkursion på hovgården utanför
20:24
Älghult och då tittade vi på en extremt dålig gran.
20:30
Vi tittade på ett lövbjörkbestånd och vi
20:33
tittade på ett väldigt frodigt ekbestånd i ett häng.
20:38
Då hade vi Södras Lövskogsexpert Anders med oss och det har vi nu igen.
20:46
Nu har det gått ett par veckor sedan den här
20:48
exkursionen. Har du några reflektioner efter den tiden?
20:53
Ja det måste man nog säga och jag kan väl
20:55
säga att av den där dåliga granen var jag nästan lite chockad.
21:00
Även om det har gått över nu.
21:03
Men just det här att på riktigt torr och
21:06
riktigt mager mark så kan man inte odla gran.
21:10
Där är tall eller möjligen bergek de enda
21:14
alternativen vi har idag.
21:17
Därför att tillgången på vatten är så
21:20
låg att det inte räcker till vare sig gran eller björk.
21:26
För båda de träslagen är ganska törstiga
21:28
och behöver god tillgång till vatten.
21:31
Det man också kunde konstatera är att i och
21:34
med att den första tallförringningen hade misslyckats
21:39
och det var väl älgarna som hade ätit upp
21:42
den så hade ju djungeln tagit över helt.
21:46
Och i princip nästan blivit fientlig mot trädväxten där.
21:53
Så att det är i princip att man hade skapat
21:56
ett impediment, en oväxtlig mark.
22:00
Och jag skulle nog tro att man behövde brän
22:02
na av djungeln och sen kanske så tall igen
22:05
där för att överhuvudtaget få igång detta skog.
22:05
för att överhuvudtaget få igång detta skog.
22:09
Så det där var ju ett riktigt bekymmersamt område.
22:13
Om jag då var lite chockad över det så var
22:15
jag väldigt positivt överraskad av den fina ekplanteringen
22:20
som var förmodligen på ett grönstrensstråk.
22:23
En ganska bördig och fuktig mark ner mot gården nära sjön.
22:28
Där ju eken hade kommit igång väldigt bra
22:32
och hängnet hade uppenbarligen hållt tätt mot vilt.
22:35
Så det är ju ekskogens stora fördel att man
22:39
får stadsbidrag till hängnet.
22:43
Och jag har faktiskt ganska fina blandskogar av ek och tall.
22:48
Där syftet har varit att plantera ek men sen
22:50
har vår herre själv så hållt en massa tall där.
22:53
Och då blir det ganska trevliga skogar tycker jag personligen.
22:58
Och det är ju ett sätt att få upp tallen också i förhållande till viltet.
23:03
Men det jag tror är väldigt viktigt i framtiden
23:06
är att man måste tänka en hel omloppstid
23:10
åtminstone 50 år framåt. Hur många torra
23:12
år kommer det att bli?
23:14
Och sen får man utgå från vad ska jag då
23:16
välja för träslag på den här marken?
23:19
Är det en frisk eller fuktig mark? Ja då kan
23:21
man fortfarande välja gran eller björk.
23:24
Men är det en torr mark så ska man nog vara
23:27
väldigt försiktig med de träslagen och istället jobba med tallen.
23:32
Och sen kanske det är så att vi så småning
23:34
om måste titta på andra träslag som tål torka ännu bättre.
23:40
Jag som är lite så naturnörd, jag har ju
23:44
märkt att det som kan flytta sig lätt,
23:48
fåglar, fjärilar och tolsländer, de har ju
23:51
faktiskt flyttat sig ganska mycket norrut.
23:56
Så i Skåne, norra Skåne där jag har min skog,
23:58
där finns det nu 10-12 nya fågelarter,
24:02
4-5 olika nya fjärilsarter och 6-7 olika
24:07
tolsländararter som egentligen tillhör Mellaneuropa.
24:10
Så hemma i norra Skåne har jag idag samma
24:13
klimat som man hade i Hanover för 30 år sedan.
24:17
Så man ska liksom inte tro att klimatsför
24:19
ändringen är något som kommer.
24:22
Den är redan här. Frågan är hur långt och
24:25
hur mycket den kommer att accelerera.
24:28
Och jag är själv förvånad över hur fort det har gått.
24:32
- Ja, du Aral, du brukar säga hur snabbt klim
24:34
atsolerna förändrar sig. Det tål att upprepas.
24:38
- Ja, alltså det du antyder här, jag kan
24:41
inte exakt fågelvägen mellan norra Skåne och så här,
24:45
men det är en, om Hanover, 40-50 mil kanske.
24:50
Om man brukar gå och säga att klimatsolerna
24:53
flyttar sig en meter i timman eller en mil om året.
24:59
Eller ännu bättre för att få ett lite mer
25:01
mänskligt begrepp, det är att de flyttar sig 1,5 cm i minuten.
25:08
Och i det här fallet pratar vi om Sverige norrut.
25:12
1,5 cm i minuten och då ska man tänka att
25:15
här ska de här träden stå still i kanske 50-150 år.
25:23
Och jag tror att förflyttningen är ännu snabbare i norra Sverige än vad den är i södra Sverige.
25:33
Men det finns ju de då som säger att vi ska
25:38
bara ha permanenta skogar, så vi ska ha det
25:41
trädslaget som har funnits på platsen
25:43
innan de träden ska ha fått föröka sig. De
25:45
har bott där i generationer, i tusentals år,
25:48
kanske 10 000 år, säger de.
25:51
Men klimatet har ju flyttat. Vad säger du om det, Hanna?
25:57
Ska man använda förädlade plantor eller ska man använda nya träslag?
26:04
Man tänker ju att vi borde i alla fall testa
26:08
vad som kunde funka eftersom det ändrar sig.
26:13
Men jag funderar på en sak, nästan en fråga till Anders.
26:19
Du pratar om eken, att den klarar det här klimatet bra.
26:25
Och det ser jag ju på min fastighet att eken
26:28
föryngrar sig väldigt mycket.
26:31
Men den är samtidigt lika känslig för frost.
26:35
Och vad jag har förstått så kommer inte höst- och vårfrost ändra sig kanske lika mycket
26:41
som...
26:43
Nej, och det kan jag nog hålla med om att det
26:45
är ett av de stora bekymmerna att de träslag vi har nu,
26:50
de är ju anpassade till den här lite tveksamma våren som vi har i Skandinavien.
26:56
Just det här att det kan komma en frost och
26:59
så blir det varmt igen,
27:02
och så kommer det en frost och så blir det varmt igen.
27:05
Och är man för snabb på att slå ut där
27:08
så fryser ju bladen av.
27:11
Och det har jag sett, men just eken och kanske
27:14
framförallt bergeken verkar ju tåla att den
27:17
fryser av en gång den kommer igen.
27:19
Ja, det såg jag faktiskt.
27:21
Däremot så är det ju då, jag har testat
27:23
med en del sådana här sydeuropeiska träslag
27:26
som är väldigt anpassade till torka.
27:28
Men de tål ofta inte frosten.
27:31
De fryser rejäl i den där majfrosten som
27:34
kommer när det har varit varmt i 14 dagar och
27:38
som inte skulle komma.
27:40
Och det är en väldigt stor utmaning för
27:42
växtförädlarna här att hitta träslag som
27:47
både då kan utnyttja den längre växtperioden.
27:52
För vi tror att alltså tillväxten kan hålla
27:54
på kanske minst en månad,
27:57
kanske till och med två månader, en månad
27:59
på våren, en på hösten längre.
28:03
Och då får vi en bättre tillväxt.
28:06
Men just hur man garderar för de här
28:11
tveksamheter i vädret, när kommer frosten och när
28:15
kommer den inte?
28:17
Jag märker ju idag väldigt stor skillnad.
28:19
Jag har ett litet sommarhus vid havet nere på Österlen.
28:22
Där har det inte frusit alls än.
28:25
Medan på min gård uppe i Göyngen, sju mil
28:27
uppe i skogen, där har det frusit två gånger redan.
28:30
Och där har träden tappat alla löven.
28:32
Men då har de inte nere vid havet.
28:35
Så det är en väldigt stor skillnad bara på några mil.
28:38
Vi hade ju alltså tre minusgrader i juni i år.
28:42
Och det kommer ju säkert hända med lite jämna mellanrum.
28:47
Och det är definitivt ett problem med frosten.
28:51
Särskilt i den här övergångsperioden från ett ganska stabilt klimat,
29:01
där vi har kontinentalt varma somrar och kalla vintrar.
29:06
Och så är det bra så.
29:08
Till det här mer tveksamma klimatet,
29:11
där det kan komma varma perioder eller kalla perioder vid fel tillfälle.
29:16
Men utifrån det har jag funderat lite.
29:19
Är vi lite för snabba nu då kanske?
29:22
Med att ställa om. Det ligger väl i våra händelser i förväg?
29:26
Det är att konstatera att det som är snabbt
29:29
på att flytta sig och ändra sig
29:31
och utnyttja en förändring, det är ju
29:32
fåglar och insekter och sånt som rör sig lätt.
29:36
Växter är nog tröigare och kanske ska vara tröigare till sin natur.
29:41
Så det gäller att inte riktigt ha för bråttom.
29:45
Utan till stor del ska man försöka ståndåldsanpassa
29:48
med det material vi har lokalt.
29:53
Men att man då till exempel inte sätter gran på bergknallarna
29:58
och inte sätter tall i på de värdigaste
30:02
markerna där det är mycket vatten.
30:05
Utan att man verkligen utnyttjar de träslag vi har
30:11
men gör det i ganska små bestånd på rätt marktyp.
30:15
Är man självverksam och är beredd att jobba
30:20
så kan man nog också jobba med blandskog.
30:22
Då har man ju verkligen minskat risken.
30:25
Man kan ha tre träslag samtidigt på samma
30:28
yta så både något av dem går bra.
30:31
Men det är skötseltekniskt väldigt jobbigt.
30:35
Det kräver ofta mycket manuellt arbete och en
30:37
intresserad skogsägare.
30:39
Men sådana har vi ganska gott om i Småland
30:42
så det kan nog funka.
30:44
Vad tycker du? Ska man blanda alla tre på
30:49
samma yta?
30:51
Eller ska man försöka hålla det som små
30:55
grupper eller mindre bestånd som är trädslagsriorna?
30:59
Det är också en bra fråga.
31:01
Ni har ju Kronobergsmodellen. Det här med att
31:03
man använder björken som skärm.
31:06
Och det funkar biologiskt väldigt bra.
31:09
Men vi har ju upptäckt att tekniskt är det
31:11
väldigt svårt att jobba med björk och gran tillsammans
31:17
och plocka ut björken vid rätt tillfälle.
31:20
Så ofta är det alltså en skötsel- och teknisk
31:23
fråga som gör det svårt med blandskog.
31:27
Medan biologiskt sett är det ofta väldigt bra.
31:31
Och därför så är det kanske lite bättre med mosaikskogar.
31:36
Alltså att man verkligen utnyttjar ståndår
31:39
dsvariationen så att man har små bestånd med
31:43
björk eller gran eller tall beroende på markens egenskaper.
31:48
Då blir det lite lättare att sköta det och välja.
31:53
Jag har själv en gång stämplat ett bestånd
31:55
med instruktionen att det skulle finnas
31:58
12 olika lövträdsarter kvar i beståndet efter åtgärd.
32:03
De fanns före åtgärd.
32:05
Jag har aldrig klirat mig så mycket i huvudet
32:07
som när jag försökte göra det här urvalet.
32:10
Det blev ganska krångligt, ge fler trädslag där är på en mark.
32:15
Du säger att man ska gärna använda det bestånd som finns där.
32:21
Men de björkarna vi har här är ju rätt barmliga egentligen.
32:25
När man kommer upp i Dalsland eller till och
32:28
med Dalarna eller Finland
32:30
så är det ju väldigt mycket bättre sågbar björk.
32:34
Vad är det för fel på de småländska björkarna?
32:38
Jag tror faktiskt att det är så att genom århundradena
32:43
så har efterfrågan på energi och ved varit att allt som är lätt klivet har vi hela
32:48
att allt som är lätt klivet har vi hela tiden skördat.
32:53
Vi tänker inte på det idag när vi har fri
32:55
tillgång på olja och diesel och sånt.
32:59
Fram till 1850 var ju hela samhället veddrivet.
33:04
Nu är det ju rätt så spännande.
33:08
Det finns ett stort projekt som just Energimyndigheten sponsrar.
33:12
De ger 100 miljoner till SLU i ett försök som heter "Trees for me".
33:18
Där jobbar man nu väldigt mycket med selektion av björk.
33:23
Helt enkelt att föra urvalet åt andra hållet.
33:27
Välja de rakaste, mest snabbväxande.
33:31
Faktum är att rakheten och verklig kvaliteten
33:37
i de här förädlade björken
33:39
är otroligt mycket bättre än hos självsörkt björk.
33:42
Ett litet bekymmer är att man avlade inte
33:46
tillräckligt mycket på att de också skulle blomma och sätta frö.
33:50
Så vi har lite brister i fröproduktionen.
33:53
Men det har man uppmärksammat nu så nu ska
33:54
vi förhoppningsvis få in den biten i selektionen också.
33:59
För det är jättestor brist på förädlat björkfrö.
34:02
Men nu äntligen, 2023, fick vi en bra björkskörd i ett av Södras växthus.
34:10
Så 2025 kommer vi ha riktigt bra tillgång på förädlade björkplanter.
34:15
Det blir hyggesvila, kallar jag det.
34:17
Men man kan då också konstatera att tänk
34:19
på att björken behöver mycket vatten.
34:23
Vi använder björken som skärm på kalla,
34:26
fuktiga marker, just för att den dränerar marken.
34:30
Men den har också ett väldigt effektivt rotsystem
34:33
som kan hämta vatten lite djupare än
34:36
vad granen kan och över kanske en lite större yta.
34:42
Så björken har ju ganska stor spännvidd,
34:45
men den tål ju inte de här tunna jordarna
34:48
som är uppe på hällebergen.
34:50
För där kan den inte gå djupare efter vatt
34:52
net. Där kommer den till stenen och då är det stopp.
34:56
Vi har ju två arter av björk egentligen, Anders.
34:59
Vi har ju dels glasbjörk och sen har vi vårt
35:02
björk. Det är två helt olika arter.
35:06
Men de självsår sig rikligt nästan överallt.
35:10
Det är så att vårt björk är den som
35:13
växer bäst på djupa jordar, på morängjordar,
35:17
och det är den man jobbar med att förädla.
35:19
Glasbjörkens naturliga nisch är egentligen
35:23
mer torvmarker och sumpiga marker, och den växer lite sämre.
35:29
Men på frisk mark så ser man redan i
35:31
röjningsfasen så har vårt björk tagit över och
35:35
där man röjer bort det är glasbjörken.
35:38
Medan på de här fuktiga mossodlingarna och
35:40
myrkantorna och sånt i Småland, där är det
35:43
ju glasbjörk som gäller.
35:45
Och det är också marker där man kanske inte
35:47
ska investera så mycket pengar i en plantering,
35:49
utan där kan man jobba med den själv sålda björken.
35:53
Och man får acceptera en lägre produktion,
35:56
men och annars har man inte lagt några pengar på själva planteringen.
36:01
Men de markerna vi har uppe i nordöstra delen
36:05
av Sonomärs län, där är det ju dessutom
36:07
så illa att vi har den tredje björksorten också, Betulanana.
36:11
Men det är dålig tillväxt på den.
36:14
Då är du ändå ute på myren.
36:16
Ja, men vi har dem rätt gott.
36:18
Men vi har också sett på en tidigare
36:20
exkursion att vi har ett väldigt grundt jordavslager.
36:24
Alltså det är ofta på väldigt stora ytor
36:26
är det mindre än 50 centimeter och då är
36:28
det egentligen inte lämpligt för björk heller.
36:30
Nej, det är det inte, utan där är det tallen vi ska jobba med.
36:34
Och sen tror jag att ett av de stora
36:36
forskningsbehoven framöver är att hitta fler
36:41
träslag som är lämpliga för tunna jordar där
36:45
det är nära till berget.
36:47
Vi är alldeles för beroende av tallen idag.
36:51
Och en av effekterna som också kommer av ett
36:54
förändrat klimat, det är att olika svampar,
36:59
bakterier, insekter blommar upp.
37:03
Och vi har redan idag en barkborre på tall
37:05
som nästan ingen känner till.
37:08
Skarptandarbarkborre, den var till och med
37:10
rödlistad innan 2018.
37:13
Men nu har det visat sig att den har tagit död
37:16
på ganska mycket frötallar och andra större
37:19
tallar lite här och där.
37:21
Är det inte den, när man ser enstaka tallar
37:23
man har lämnat, så är det oftare idag att
37:26
det står enstaka döda tallar och det är den här.
37:30
Och den angriper då högt upp där skarpbarken
37:32
övergår glansbark, så ofta är angreppen
37:36
5-6 meter över mark och når den då runt
37:40
hela omkretsen där, så dör tallen.
37:43
Där går de så kallade evighetsträden till evigheten.
37:49
Definitivt en del av evighetsträden till evigheten
37:52
och det är nog en sak som vi också
37:55
förvänjar oss vid att olika skadegörare
37:59
kommer att reagera olika på klimatförändringen.
38:04
Och det vet vi om möjligt ännu mindre.
38:09
Vad har vi för skadedjur som kommer att gå
38:12
på löv och björk?
38:15
Ja, det är också en bra fråga.
38:19
Vi har definitivt några steklar, bland annat
38:22
någon blåsvart björkstekel som vi dessutom
38:25
har importerat ganska nyligen, som kan kaläta björkarna.
38:33
Men lövträden har ju den förmågan att de s
38:36
ätter nya knoppar så även om de blir kalätna
38:39
så kommer de oftast igen, även om det tar energi från dem.
38:44
På eken har vi ju några fjärilar som kan
38:46
kaläta ekarna vissa år. Det är ekväcklare,
38:50
lindmätare och frostfjäril.
38:53
Ibland händer det upp till tre år i rad och
38:56
då dör några ekar av utmattning.
38:59
Men de allra fästa brukar överleva i till
39:01
och med tre års kalätning.
39:04
Är det här nya skadegörare som kommer nu
39:08
med klimatförändring?
39:11
Det är både nya skadegörare som kommer in
39:15
och tyvärr ofta med importerat trädgårdsmaterial.
39:20
Till exempel askskottsjukan kom definitivt hit
39:23
med parkträd från Mellaneuropa.
39:26
Almsjukan kom med virkes från Nordamerika.
39:31
Många av de här andra, det finns alltså en
39:34
lärkbarkborre som har spritt sig, det finns i
39:38
alla fall i Skåne idag.
39:41
Men jag har inte sett särskilt många angrepp,
39:44
jag har bara sett två tror jag hittills.
39:48
Men det kan också vara inhemska skadegörare
39:51
som helt enkelt reagerar på det förändrade klimatet.
39:56
De förändrar konkurrenssituationen och de blir mer aggressiva.
40:01
Därför att andra skadegörare eller andra
40:04
arter som tidigare har förhindrat dem helt enkelt får sämre förhållanden.
40:10
Så det är en väldigt svår fråga att svara på exakt.
40:15
Det kan också vara att vissa trädarter får
40:18
lite problem med skottskjutning och invindring och sådana saker.
40:23
Jag har märkt på tallen att den har mycket
40:25
problem med knoppsättningen.
40:27
Och att det kan bli nästan busktallar, att
40:30
det blir väldigt många knoppar.
40:33
Vi trodde först både på frädlat material
40:35
men nu hittar vi det på självsådda tallar också.
40:39
Så det troliggör att det är någonting som
40:41
har att göra med de väldigt långa höstarna
40:45
än att det är någon skadegörare.
40:48
Det vill säga att det kanske redan är så
40:50
att vi borde ha ett tallmaterial som är lite nådligare.
40:55
Vi märker också att tallen växer mycket
40:57
bättre än vad den har gjort innan.
40:59
Den verkar ha exploderat i tillväxt.
41:02
Något som vi inte hade förväntat oss.
41:05
Så det är en svår avvägning.
41:09
Vi har ju av oss människor skapat kväverned
41:15
fall på kanske 10, har haft en period med 20 kilo kvävepekt.
41:22
Kan det spela roll i den här ökade tillväxten?
41:27
Det tror jag definitivt.
41:29
Det har att göra med att jag faktiskt själv
41:30
har funderat över några gånger hur mycket
41:32
är växtförädling och hur mycket är förändringar i miljön.
41:37
Vi har längre växtsäsong.
41:40
För varje år så blir det några timmar mer
41:43
solljus och växtsäsong.
41:45
Vi har ett kvävernedfall på grund av biltrafiken,
41:47
de här kväveoxiderna.
41:50
Som gör att vi har en gössling.
41:53
Men vi har också lite högre koldioxidhalt i
41:55
luften hela tiden, vilket ju också är en
41:58
fördel för växterna.
42:00
Så allting växer bättre.
42:03
Det kan man bara konstatera, vilka faktorer
42:05
det i slutänden är det beror på, det är
42:09
väldigt svårt att avgöra.
42:11
En del beror säkert också på växtförädling
42:14
och genetiskt överval.
42:16
Men ibland tror jag de till godo räknas som
42:18
en lite för stor andel av den förbättrade tillväxten.
42:21
Jag tänker på tallen och att den växer
42:24
bättre nu, säger du.
42:27
Jag tycker att det låter lite konstigt, för
42:30
tallen startar väldigt tidigt på våren.
42:33
Och sätter knopp ganska tidigt. I år till
42:36
exempel hade den satt knopp när det verkligen började regna.
42:41
Och granen växte.
42:43
Hur nyttjar tallen ändå det till att växa bättre?
42:48
Det är ju då när tallen hamnar på lite
42:50
bördigare mark där det finns tillgång på vatten och näring.
42:55
Men det var ju bra för tallen att den kunde
42:57
sätta knopp tidigt, för annars kanske de till
42:59
och med hade dött på de torra markerna.
43:02
För det var ju en väldigt eländig vår.
43:05
Ja, men man tänker att den borde kunna förädlas
43:08
på något vis för att nyttja, som du säger, en längre...
43:13
Det är möjligt att vi måste förädla tall
43:15
en på flera olika egenskaper.
43:17
Att det kanske är så att vi inte ska ha
43:19
samma plantmaterial på magra, torra marker
43:21
som vi har i blandskog med gran på bördigare marker.
43:26
För att de har så pass olika förutsättningar.
43:31
Och som sagt, jag tror också att vi kanske
43:33
borde titta på andra tallarter också på de
43:36
här torraste och magraste markerna.
43:39
Men då pratar vi ju om främmande träslag.
43:42
Om man istället tänker på bergeeken så har
43:45
du ett alternativ på de riktigt torra markerna.
43:49
Men då tänker man ju på ekkratt och kanske
43:51
inte förädlas det någonting på bergeeken.
43:55
Vi har börjat väldigt försiktigt.
43:58
Ni har en annan professor på Linnéuniversitetet
44:00
som heter Johan Kroon, som bland annat
44:03
har jobbat lite med bergeek.
44:05
Och vi börjar titta nu på olika
44:07
försöksplanteringar med bergeek.
44:10
Och vi börjar också leta upp, det finns lite
44:14
privata provyter här och där, där vi kan
44:17
hitta tillväxtfunktioner och sånt.
44:20
Där folk faktiskt har mätt på dem.
44:23
Så vi börjar få en kunskap om bergeeken.
44:27
På de allra sämsta magraste markerna så
44:29
tror jag det mer kan vara en fråga om att
44:31
producera bara biomassa.
44:33
Det handlar alltså om att du kanske inte får
44:36
något annat än bränsleflees av dem.
44:39
Men du får trots allt en skogsproduktion och
44:42
en inbindning av kol jämfört med att de här
44:46
markerna förblev kala.
44:49
Bergeeken är ju ganska stor idag i bohuslän.
44:55
Och de bergknallarna där det idag växer ber
44:57
geek, det kallade man för fjäll för hundra
45:00
år sedan, då var de skoglösa.
45:03
Intressant.
45:05
Vi ska ha en liten gimmick i den här podden.
45:10
Vi ska bjuda våra gäster på småländsk ostkaka.
45:14
Så nu kommer det bli lite slammer här, en
45:16
litet ögonblick kära lyssnare.
45:19
Medan vi plockar fram den regerande världsmästaren
45:22
i småländsk ostkakas ostkaka.
45:26
Nämligen Margretha Bengtsson Kramer.
45:29
Hon har bakat den här ostkakan som vi alldeles strax ska avnjuta.
45:32
Så nu tar vi en liten, liten paus.
45:34
[Musik]
45:47
Anders, du som kommer från landet som flödar
45:49
utan mjölk och honung.
45:52
Det här är ju det bästa vi smålänningar kan bjuda.
45:55
Vad säger du om en redig småländsk ostkaka jämfört med en torstbidikaka?
46:01
Det är nog så att det är bättre i Småland trots allt.
46:04
Är det det?
46:06
Har vi ätit just nu en ostkaka?
46:08
Du vet att spetekakan är ju egentligen inte
46:11
särskilt mycket att äta.
46:13
Det är bara en fråga om att skryta om hur
46:15
mycket ägg man har råd till.
46:18
Men den här ostkakan den kommer från?
46:20
Margretha Bengtsson Kramer som är regerande
46:23
svenskmästarin i småländsk ostkaka.
46:28
Blir det skifte nu snart när vi har final i SM?
46:33
Och det är nästa helg.
46:34
Det är nästa helg redan. Förstag blir det.
46:37
Mm.
46:40
Ja, det var god. Bra sätt.
46:42
Ja, verkligen.
46:44
Och innan vi kan släppa iväg dig för du
46:47
skulle gå på någon form av resyrkurs
46:50
sa du att din hustru skulle skicka dig på.
46:52
Det är frågan om det är jag eller hunden
46:54
som ska lära sig lida.
46:56
Okej.
46:58
Men har du någonting att skicka med oss?
47:02
Ja, det skulle jag nog vilja säga. Om man ska
47:04
sammanfatta klimatfrågan så är det
47:08
standardsanpassa så mycket som möjligt.
47:12
Sprid riskerna.
47:14
Kort omlopptid är alltid bra för då är det
47:18
kortare tid innan någonting händer.
47:22
Ska man odla något som är väldigt långsiktigt
47:24
så välj något som är riktigt stabilt.
47:27
Och då är det ekel och tall.
47:30
Och det här tar vi med oss till kommande poddar
47:32
där vi kommer utveckla det här ännu mer.
47:39
Och mer ostkaka kommer det också gå åt för
47:43
att lösa och lyfta de här frågorna.
47:47
Man vill ju inte gärna osams över en bit ostkaka.
47:52
Det är ett rätt osäkert läge i världen nu.
47:56
Churchill fick en fråga när han trodde att
47:58
tredje världskriget skulle utspelas.
48:01
Då sa han att det visste han inte.
48:04
Men det fjärde världskriget kommer att
48:06
utspela sig med pilbågar.
48:08
Och då är frågan om det är idegran vi ska
48:10
satsa på möjligen då?
48:12
Det skulle det ju kunna vara.
48:14
Den ska nog också faktiskt vara väldigt torktålig.
48:17
Och det är ett väldigt vackert virke.
48:20
Men tillväxten och kolinbindningen är väldigt låg.
48:24
Det får vi ett annat projekt då.
48:26
Och den betas väldigt hårt av rådjuren.
48:30
Det är den enda djurart som klarar att äta idegran.
48:33
Alla de andra har illa för den är ju giftig.
48:37
Den betas bara en gång av hest.
48:39
Det är dock märkligt hur klimatförändring
48:42
en verkar ha lett till att den självsår sig lite överallt.
48:48
Men det är väldigt svårt att veta vilken art det är.
48:51
För det finns en del trädgårdsvarianter
48:53
avidegran som är japanska idegran eller amerikanska arter.
48:58
Och man hittar faktiskt planter lite överallt i skogen idag.
49:02
Så fåglarna klarar att äta de här röda bären.
49:05
Ja det är röda, inte giftigt.
49:07
När tror du de kommer till det här rådkrogen?
49:10
Självsårda idegran, det har jag inte sett någon av.
49:13
Nej.
49:14
Men borta i Hornsö så finns det ett idegrans
49:17
bestånd underbok som Domänverket planterade på sin tid.
49:24
Och därifrån självsårdar ser det ut nu på lite olika håll.
49:28
Ja, vi får väl se.
49:31
Det blev en liten utvikning, men tack så
49:34
mycket för att du kom hit Anders.
49:38
Det märks att du har ju massor med kunskapatt ösa ur.
49:42
Jag är väl uppe i ungefär 130 olika trädarter på min skogsfastighet.
49:48
I minst ett exemplar. En del av dem är klimatet
49:52
inte mognar för än kan jag konstatera.
49:56
Vi får väl se vad vi kan göra av det sen,
50:00
vad industrin kan ta tillbaka.
50:02
Vi hade i vårt förtroenderåd en människa
50:04
som hade kokat massa i Minnesota hela sitt liv.
50:08
Och han sa att recepten var på 13-14 olika trädslag.
50:11
Så vi får väl lära oss det.
50:14
Ja, så långt är det ju inte än. Det vi är
50:16
värst på hittills är väl textilmassan i Mörrum.
50:20
Där vi blandar bok, björk och asp. Och det är illa nog det.
50:27
Tack ska du ha Anders. Så får vi se nästa
50:30
gång du blir bjuden på ostkaka här.
50:33
Det ser jag fram emot.
50:36
Tack för idag och tack för att ni har lyssnat.
50:39
Vi kommer tillbaka någon gång efter den 6 december.
50:45
Vi kommer att känna in hur ofta vi kommer att göra pådringslagen.
50:50
Och vi kommer att sikta in oss på att vi ska
50:52
räcka lagom en tank eller ett batteri på rysågen.
50:56
På återhörande.
50:59
Ja, tack så mycket.
51:02
Tack.
51:14
(Musik)