Latest / Det kommer att bli bra - en Friday Lab Podcast / Få igång din fantasi
Transcript
- Peppe: Hej och hjärtligt välkommen till podden som heter Det kommer att bli bra. Det här är en Friday love podcast och görs av mig Pepe Hjörman och av dig Anne. Hej, hur är det? Anne: Hej, det är bra! Det är ju alldeles utsmart. Ja, Peppe: Du ser varken... Du ser så glad ut. Anne: man kan inte vara natt en glad när man pratar med dig. Peppe: Hör du... Jag tänkte bara kasta in dig i den här podden innan du ställer en fråga om dina hundar. har två stycken hundar och du är ju väldigt bra på att gå på långa promenader med dem. Och min fråga är, Anne: Ja. Peppe: lyssnar du på någonting medan du promenerar med dem eller går du helt... rådoggar gör du dina doggars promenader. Anne: Morgonen lyssnar jag alltid på musik. Peppe: Mm. Anne: Det liksom, sätter viben för dagen på något sätt. I morse hade jag en sådan banger playlist. Alltså, vet med såhär, musiken är så bra att man typ... stävare fram. Jag höll på att säga flyga fram. Peppe: Vad är det för spellista? Anne: Det beror på helt och hållet i viben men i morse så kom det in såhär, det började med E-type. Peppe: Det började med E-type, det måste vara rubriken för vår Ford alltså. Anne: Alltså, och sen bara satte... Men det var precis så... Det är precis så att jag känner att det var det jag typ behövde höra idag för att... Kastas tillbaka, 20 år i tiden. 25 år i tiden. Ja. Ja. Peppe: Men vänta, nu... Jag behöver mer information om det här. Alltså, låter du Spotify bara algoritmen slänga fram musik eller söker du på någonting? Hur väljer du spellistan? Anne: of... ja, nej, ibland så brukar jag köra min on repeat men imorse så jag hade bara haft True Believer med E-type på huvudet och då kände jag såhär, jag måste lyssna på den låten och så sökte jag upp den låten och sen därifrån securitytade då Spotify resten av playlisten men den blev, det var så bra det Peppe: Ja. Anne: var så bra, så det kanske är därför det här otroliga leendet Peppe: Ja. Anne: på läpparna är idag. Det börjar med itime. Peppe: Jag tänker ofta på dig, för jag vet du lyssnar på mycket musik. Jag lyssnar inte bara på musik i bilen. Annars har jag alltid en podd eller något sånt i orden. Jag måste vara så produktiv, lära mig mer om amerikansk politik och sen lyssna på något slags... MPR på vet du vad till den grad Magnus jag åkte på fest här för några veckor sedan och tog en Waymo och en sån där köpskörande bil. Han bara gud ska vi ta en hip hop lista i bilen. Jag bara kolla de har MPR här vi kan lyssna på MPR politics och så lär vi oss någonting. Han bara men det här kan väl inte vara vår komma i rätt vibe liksom spelista inför en fest. Men det gick faktiskt så här klippte några timmar senare där Magnus sitter inte jag. Magnus sitter och talar mellanöstern politik med ett gäng andra svenskar. Så jag känner att det var... Jag tror det är alla fall jätteroligt. Anne: Som han hade hört på NPR Peppe: Men seriöst tycker jag att jag borde få in mer musik i mitt liv. Anne: Ja, men jag tycker musik sätter liksom... ...viben för hela dagen. Och när jag... Peppe: Hur skapar ett soundtrack för ens liv just den dagen? Anne: Exakt så. Och jag hade en period när jag kände mig arg och irriterad. Då lyssnade jag på Harry Styles. Och en specifik låt. Om och om och om igen. Och jag hade som mål så här, nu ska jag lyssna på den här låten så många gånger på repeat att jag blir på bra humör. Peppe: Lycka till! Anne: Ja, varje gång. Peppe: Gud vad fint. Anne: Ja. Peppe: När Viennien bodde i Helsingfors så jobbade jag som chefläktare för ett magasin och det magasin var en del av en större koncern. Jag var den enda kvinnan i ledningsgruppen och mina kollegor och vd var män och jag hade många konflikter med dem. Då hade Magnus jag ganska nyligen träffats och så kom jag ihåg att jag skulle ha en diskussion om jämställdhet. Jag var jättearg och skulle ha ett ganska viktigt och skrämmande möte med en chef. en peppis spelistat mig som jag skulle lyssna på när jag till jobbet. Det tog typ en kvartal från ner till jobbet. det var en massa så här... Nu kommer jag inte på en enda låt som fast på den listan. Men han gjorde också en massa arga. Typ så här du vet, I hate you so much right now. Du en massa superarga. Anne: Det var precis den jag tänkte på. Peppe: För att jag ska komma så här stärkt och med mycket Anne: Mm-hmm. Peppe: självförtroende inne på mötet. Anne: Det är precis så det jag använder musik till. Det är att bygga upp din känsla i kroppen. Om du går runt och känner dig tung och lyssnar på tung musik, finns det liksom... Det är så svårt för mig att vända då en tung dag. Men bra musik får mig på bra humör. Så på morgonen, för att cirkulera tillbaka då Peppe: Okej. Ja. Anne: till din fråga, morgonen lyssnar jag allt. på musik för att det sätter viben för Peppe: Mm. Anne: dagen. Men eftermiddagspromenaden har jag ingenting i öronen. Då lyssnar jag Peppe: Det är bra. Anne: inte på någonting. Då försöker jag liksom, Då försöker jag gå och... Peppe: Jag... Berätta varför säker du det? Anne: Nej, nej, nej, försöker gå och se omgivningen. Titta på träden. Ta kort på en blomma. Prata med en granne. Peppe: Mm. Anne: Eller liksom... Du vet, Peppe: Ja. Anne: bara... Peppe: Det är något som jag Anne: Varva ner. Peppe: aktivt strävar efter. Att inte ha något i öronen alls när jag ut med hunden. Dels för att jag pratar med hunden, men också för att grannarna pratar. Det känns jobbigt att ta ut och in pluppor öronen och hålla på. Då kan jag lika bra. Men låta mina öron vara fria från att se musik. Men jag också börjat experimentera på sistone med att inte ens ta med telefonen ut när jag går på promenader. Och det här är en jättestor grej för mig för jag håller verkligen på min telefon hela tiden. Alltså det här som jag vet att det inte är. Men jag är jätte beroende. Jag gör ju också andra saker. Jag får ju saker att göra. Men jag känner att jag skulle kunna vara lite bättre på mycket som jag gör om jag bara lämnar det ifrån mig telefonen. Så jag har aktivt på att träna mig själva. att lämna den hemma i ett av mina små hundpromenader. Det känns töntigt att vara stolt över en sån sak, men jag är det, Ann. Jag är det. Anne: Ja, jag skulle precis fråga hur känns det? Hur tycker du att det går? Peppe: Det går faktiskt ganska bra. är faktiskt inte så jobbigt som jag trodde att det skulle vara. Anne: Mm. Peppe: Det känns också bra. känner mig sådär. Är jag en lite bättre människa nu går jag omkring och tänker. Det känns så att vara en super människa. Anne: Ja. Peppe: Men jag kommer ju aldrig att nå liksom ett mål där jag inte sover med telefon. Jag tycker ju att det är intressant att hålla på och titta på Instagram i natt. Men jag tycker det är mysigt att lyssna på ljudbäckare, liksom kunna kolla vad klockan är och sådant. Och Anne: Mm. Peppe: jag tycker att det finns säkert människor som blir jätte jättestörda av det. Men det är så trött på kvällarna ändå, så det stör mig absolut ingenting. Jag har nog problem att somna med eller utan telefon. Men. Anne: Nej, nej, samma. Men vad, alltså vad, men då tänker jag såhär, vad gör du istället då för att gå och pula med telefonen när du går? Peppe: Jag försöker tänka mycket på böcker jag skriver och funderar på. Går djupare in i karaktären av vem de är eller hur jag ska strukturera upp den. På kvällen går jag alltid på en promenad med min sexnördiga son. är vår del på kvällen efter middagen. Då tar vi en sista hundpromenad tillsammans. Då vill jag verkligen inte stå och ställa på telefon. Då vill jag prata med honom. Då pratar vi Anne: Hmm. Peppe: om mindre och mer viktiga saker och skojar lite. Och det ju jag vet inte om jag tror att det bara hälsosamt för mig. Jag tänker mycket på att det kan inte vara bra att hela tiden antingen producera någonting eller konsumera någonting. Det vet att det aldrig finns någon slags ställtid för hjärnan utan att antingen kommer det in en massa information eller så ska jag producera ut en massa information. Jag tror inte att det är bra att hjärnan aldrig inte processar någonting. Det kanske hinner processa lite när jag surfer och rider då jag har heller ingen telefon i handen. Men Men du är ju sig fokuserad på någonting annat. Det kan inte vara bra att göra någonting lugnt och som man tänkt sig att kunde fokusera på att man väljer att inte göra det. Anne: Ja, jag brukade faktiskt lyssna på musik på eftermiddagarna också när jag var ute och gick. Men det var någon gång Maja sa att när när hjärnan går fort så ska man gå långsamt eller något sånt där. Jag kommer inte exakt ihåg citatet hon sa. Men det var så här, ja vänta. Jag kände mig alltid såhär uppjagad på eftermiddagarna. Jag kanske ska prova att gå eftermiddagspromenaderna lite långsammare. Inte Peppe: Mm. Anne: ha musik i öronen utan bara låta tankarna roma fritt. Peppe: Ja, det är Anne: Ja. Peppe: väl smart. måste inte heller vara... Kanske blir det lite meditativt, att man inte tvingar sig att tänka på nånting. Man låter tankarna studsa fram och tillbaka som de vill. Det kanske Anne: Ja. Peppe: är sätt för hjärnan att rensa sig själv. Anne: Ja. Så jag börjar dagen med en hög energi oftast. Bra vibe. För att avsluta, avrunda med lite så här. Nu kan vi gå neråt igen. Nu kan vi varva ner. Peppe: Vad är klokt? Anne: Det är Maja. Det är Maja. Det är inte jag. Hon har influerat Peppe: Jag gör det. Anne: mig till så mycket bra. Peppe: Nej, hon är bra. En annan sak som hon har pratat om som jag stötte på igen, jag kommer ihåg, just det man gör också nämligen här, är det här begreppet å, att vara inå. Man blir hänförd av någonting. Man tycker att någonting är så fint. Det behöver inte vara den mest fantastiska solnedgången över stilla havet, utan det kan verkligen vara en liten grej. Du vet ibland när man faktiskt har telefonen med sig, och där sade du den, men det fastnade jag faktiskt vid det där. Anne: Mm. Peppe: bara, gud vilken fin blomma. Jag kommer att ta en bild av den Anne: Mm. Peppe: här blomman, för den är så fin. Jag känner mig att det blev pinsamt, men också otroligt fint att man kan känna sig som att man upptäcker världen på nytt. Jag var ute och promenerade med en vän som är lite äldre än jag. Hon kanske 65. Hon stannade Anne: Mm. Peppe: vid ett träd och det så fint. Jag tänkte att jag kanske skulle stanna och titta på träd lite oftare. De är ju faktiskt ganska fina. Det är väldigt coolt med träd. Anne: Det är otroligt coolt. Jag tycker att framförallt på hösten nu när de ändrar färg. Det är så häftigt. Jag har ett träd här lite på min promenad som Peppe: Mm. Anne: på sommaren är knallgrön. Den är så grön. Och sen på hösten är den röd. Röd! Alltså knallröd. Peppe: Jag har tänkt att byta färg liksom. Anne: Det är så häftigt. är så otroligt häftigt. Ibland går jag förbi det här trädet varje dag. Det är inte alltid man tittar på det där trädet, när man väl tittar på trädet, är det så vackert. Gud vad härligt! Peppe: Nej men, jag tycker... Jag tycker att man kan träna sig själv, eller jag tror att man kan träna sig själv att börja göra det också. Att märka saker som man bara tar för givet. Man lärde sig i skolan att tredje slöv blir olika färger på hösten och sen tappar man dem och så kommer det nya. Då var det bra att veta varför saker och ting sker. Men jag tänker att när man lär sig någonting så förstår man mekanismen bakom det. Då tänker Anne: Mm. Peppe: man att det här är något helt... Det klart att det händer så här för naturen och designar. Så men men om man försöker se det från ett annat håll och se hur coolt det är att det egentligen existerar någonting sådant är det ju vänt känns som att man kan väl leka att man är en du vet en alien från en annan planet och upptäcka jorden för första gången och är bara så där att det är här det så här det ser ut så här det är otroligt. Vilken fin blomma liksom. Anne: Alltså jag... Man glömmer lätt bort att titta kring om i SSCC omkring när allting Peppe: Mm. Anne: annat bara rusar på. Jag tror att det är jättebra att stanna upp. välj ett träd som du aktivt följer under ett år. Peppe: Ja, kul vilken rolig uppgift alltså. Också en ganska långt Anne: Eller hur? Peppe: projekt att man ska kolla på ett år. Välj ett tred som Anne: Ja. Peppe: du betraktar från en minut till om ett år, liksom oktober 2027. Anne: Ja, det kan vara liksom ett träd, exakt. Och det kan vara ett träd så via ett rölliser där du ofta stannar med bilen eller när du sitter på tunnelbanestationen eller busshållplats och tittar ut genom... Välj ett träd som du följer ett helt år. Peppe: Ja, nej vad coolt. Alltså att vara lite utfråkare och att, för jag tänker att det är också någonting som finns på mitt kem att träna på. Att våga vara lite utfråkare ibland. tänker att det där gärna också får vila lite. Och Anne: Ja. Peppe: att bli sådär imponerad över små saker i vardagen. Det är väl ändå någon slags Anne: Ja. Hur härligt. Peppe: hemlighet till ett lyckligt liv tänker jag. Anne: Ja, det är bra musik. Peppe: Ja, men hör du när är du tråkad? När känner du att vilka stunder om dagen skulle du kunna utnyttja din tristess? Anne: Alltså, jag skulle säga... Ja, men eftermiddagen när man bara känner så här... Jag är trött. då vill jag ju typ bara ha tråkigt egentligen. Tror jag. Peppe: Ja. Anne: Jag gillar att ha tråkigt. Peppe: Gör det då! Jag är livrädd för det! Anne: Ja, varför då? Det är jättekul att ha tråkigt. Det händer så mycket. Peppe: Vad är det? Nej, jag vet ska hända saker hela tiden. Anne: Men det gör ju det ändå, även fast man har tråkigt. Peppe: Ja, det kanske är en lyx Anne: Så man TINK! Peppe: att vilja att ska vara där för så tråkigt. Anne: Ja, det tror jag verkligen. Men jag brukar tänka såhär, alltså det är så clichit. Men Alfons Åbergs farmor, Peppe: Mm. Anne: som sa till honom att man måste ha tråkigt för att veta när man har roligt. Peppe: Ja, vi ska... Den berömda filosofen Gunilla... Vad hette hon som skrev den? Okej, Alfons Sobers farmor. Anne: Asså det... Ja... Du... Ja... Gunilla. Peppe: Nånting. Ja, kanske det. Jag försöker se ett omståndsrönt från för mig. Jag inte sett Persson, men det är helt annan sorts granilla. Anne: Ja, det är det. Nej men det är... Jag gillar att ha tråkigt. Och jag... Asså... Ja, jag gillar att ha tråkigt. Det här är bekännelsepodd. Peppe: Nej men jag tycker det är väldigt imponerande. Jag känner att jag är lite mindre intellektuell människa för att jag inte gillar det. Jag blir så galen bara. försöker hitta på olika sätt att gå till barnens skola varje morgon för att jag tycker det så tråkigt att gå samma väg hela tiden. En kyss som är... Anne: Men det är ju precis det. När du känner det här, nu är det tråkigt. Då gör man någonting för att det liksom switchar upp. Peppe: Mmm, okej, ja. Anne: Så, jag är precis likadan. Jag tycker inte om att gå samma väg varje dag. Men när jag känner såhär, nu blev den här vägen tråkig. Alltså den känslan. Då behöver jag ju göra någonting. Switcha upp det. Och då switchar jag upp det. Jag vet inte, alltså... Man behöver ju känna den känslan för att välja då en annan väg och se någonting annat. Jag vet inte. Peppe: Nu jag att vet vad det är kanske. När man har tråkigt blir det på ens eget initiativ att något annat händer. när det händer saker Anne: Ja! Peppe: omkring en halv tid som man inte har en chans att vara tråkig, då kommer ofta saker utifrån och slänger dem kring en. Då finns det ingen chans för en att fatta beslut själv utan då står man bara som en opererare. Anne: Exakt, och då blir det ju tråkigt för då är det ju utom din kontro... asså... Det är också så när det blir utom din kontroll, när man inte kan kontrollera Peppe: Mm. Anne: det. Ja, intressant. När är du uttråkad som mesta? När tillåter du dig själv att vara uttråkad? Peppe: Gör jag det någonsin, när jag drar fram telefonen i ena stället? Anne: Mm. Peppe: Jag... Nej, det är nog... Nej, väldigt sällan tillåter jag mig själv, utan att vara uttrokad. Då somnar jag typ. Lägger mig ner på soffan. Anne: Mm. Peppe: Jag är ganska bra på att somna. Passa på. Men jag känner att jag bevar inför vintern på grund El Nino här i hela världen. liksom Anne: Mm. Peppe: hos oss kommer det att innebära att det regnar jättemycket mer än vanligt. I Kalifornien funkar ingenting när det regnar eftersom man är så ovan vid det. Då kan man inte surfa eller rida eller gå ut ens. Då tänker Anne: Nej. Peppe: jag, vad ska det här leda till? Jag måste sätta ihop en plan nu. Jag kommer väl att skriva mycket. hoppas att jag gör det produktivt istället. Anne: Mm. Peppe: Men den El Nino-tristessen är jag lite rädd inför. Anne: Mm. Ja, jag håller med. Det här där vi bor, är ju inte byggt för regn och rusk. Peppe: Nej. Jag kommer ihåg den ena regning i vintern. hade ju liksom alla hus mögel plötsligt för det är bara översvämningar av mögel överallt. Anne: Ja. Ja, och hela Big Sur ramlade ju ner också. Sådana landslides överallt. Peppe: Ja, ja... Anne: Ja, nej. Ja, exakt, då är det dags. Ja, exakt, då Peppe: Nu är de precis öppna. Så det kommer vara öppet i typ tre månader. Anne: är det dags igen. Ja, nej, usch. Ja. Peppe: Men okej, då verkligen. Jag tyckte det var klokt, som du sa, om tristessen. Att kunna välja sin tristess själv är ett privilegium. Anne: Ja, det är ett privilegium, verkligen. Peppe: Innan vi avslutar vill jag säga att snart är det dags för vår årliga årsplanering. Recap Roadmap. Den 4 januari kör vi digitalt och den 14 januari live i Stockholm. Snart släpper vi biljetterna, så save the date. kommer vara jätteroligt. Superbra julklapp också att jag och en vän i närheten, mamma, som vill planera sitt år med dig. När man planerar så händer det saker. Ser vad som händer så känns det mycket mindre att man ska göra det som man varken vill göra. Anne: Ja, den är otrolig. Jag har en liten historia kring den här. Jag har en kompis som jag gav i julklapp att få vara med på. Vår, som vi hade förra året. Och Peppe: Mm. Anne: hon satte som mål att de, att hon och hela familjen skulle lära sig åka skidor för de hade aldrig åkt skidor förut. Oj, vad var det för ljut? I alla fall, i Peppe: Det är något enkelt, slags bygggreja ute på gatan. Anne: alla fall. Hon satte ett jättelitigt mål att köpa piexor efter Recap Roadmap. Men Peppe: Va? Anne: i slutet av februari åkte hela familjen på sin första skidresa. Ja, de Peppe: Nej, är det sant? Titta! Anne: ska åka i år igen. Eller i nästa år igen. Peppe: Bra historia. Men det säger man så fort man bestämmer sig för att göra någonting. Det är också lite modigt att våga säga vad man vill. Att bara sitta och vänta på vad som kommer. Man verkligen bestämmer sig för någonting man vill testa eller prova på. Det är modigt och coolt. Jag Anne: Ja. Peppe: rekommenderar varmt det. Anne: Jome. Peppe: Tack för din klokhet. Det var roligt att prata med dig. Anne: Kul att se er i detta. Vi ses snart igen. Tack för att ni lyssnade. Peppe: Ja, det gör vi. du som lyssnar, tack. Ja, det visste jag att jag säga. Tack för att lyssnade. Tipsa en kompis. Vi hörs nästa vecka. Hejdå! Anne: Hejdå!