Latest / vardagsprepping / 314. Den med självhushållning av kött
Transcript
- Martin: Välkommen till vardagsprepping som är en helt ideell podcast utan reklam för dig som vill stärka er beredskap och ha kul samtidigt. Hej Patrik. morgon. God morgon. Ja, det är det. Och det här är avsnittet som kommer gå till historien när jag och Patrik är de mest betydelselösa människorna i podden. Kan ni höra på sig själv och säga så? Vi har noll kunskap. Något jämnt till i fall. Ja, precis. Men utan oss så kanske det inte hade blivit det här avsnittet då. Vi ska nämligen prata varor, Patrik. Djurhållning. Köttproduktion, drip. Någonting liknande. brukar inte du hålla... Jaha, du tänkte inte det att man håller i sin katt. Ingen sådan djurhållning. Ingen sådan djurhållning, nej. Vi ska inte höra hur man håller i sin katt, nej. Lite mer än så. Jag hoppas inget föror på katt och tyg i... Kört produktiv. Nej, det känns lite konstigt. Men till vår hjälp så har vi Korp, Linda och Therese. Välkomna allihop. Tack. Ni vet ju ett och annat om djurhållning, tänker vi. Kanske. Prova till några år i alla fall. Ja, precis. Patrik, du berätta, vi hade skrivit lite anteckningar i vårt dokument. Vi skulle avhandla tre olika sorter. Eller? Ja, det var det kanske. Det kan vi Jag kommer inte ens ihåg vad jag skrivit där. Det var ju så länge sedan jag skrev det. Det var fokus på smådjur. För vi har ju redan pratat om grishållning. Det har vi pratat om, Det har vi lagt bakom oss. Så jag för mig att det var typ höns, ankor och kaniner. Något sånt där. Jag ska titta. Jag ska titta i vårat dokument. Men den låter bekant faktiskt. Det känns ju som att vi har sett att ni tre har typ somnat. Höns, ankor och kaniner. Titta mitt minne är intakt. Fantastiskt. Vad ska man börja när man tänker på de här tre små djuren? Det är ju två fåglar. En kan flyga och sen är det en kycklingsmakande utan vingar. man säga så? Ja. Ja. ju ens kan anka smakar definitivt inte som kyckling. Nej. Nej, jag tänkte kaninen brukar man väl kalla den vinglösa kycklingen. kaninen smakar definitivt som kyckling. Ja, så är det. Ja. Ska vi kanske börja med att revidera det till fjärderfam och kaniner? Jag tänker att målt insegdjuret, ganska många andras insegdjuret till köttproduktion, är kanske vaktlar. Just det. Jag tycker att man inte får glömma bort dem. Det är första man ska plinka på när man vill producera kött. Nej, det första man får tänka på är vilka djur får jag ha där jag bor. För det är inte självklart att man får ha höns. Nej, precis. Alla bor ju inte... Vissa av oss bor på landet och har hur mycket plats som helst. får ha vilka djur som helst. I fall vanliga lantbruksdjur. Men bor man i ett villaområde är det andra regler att tänka på. Ja, bor man detaljplanerat... Vi bodde ju på landet i förra huset, men detaljplanerat. Och för oss skulle det ju påstå 3 000 kronor att få reda på om vi fick ha höns. För de flesta kommuner har regler att i detaljplanerat område så behöver du söka kristall för att ha höns och lantbruksdjur. Men vacklar... De räknas som en sällskapsfågel i de nästa kommuner. Fyra vaktlar kan bo, eller så här, 30 vaktlar får bo på ytan av en pallkrage. Men så krönt ska de inte ha det. Men fyra vaktlar kan bo vid en vanlig fågelbur. Fyra gånger åtta blir 24. Så fyra vaktlar producerar ju motsvarande sett hönsigg. i veckan. I Äggvik. Ja. Och det är ganska bra för vaktlar. du ju få balkon dugan? Du kan inte glömma bort dem där. Jag som inte haft vaktlar undrar genast hur de är att ha. Kan man ha dem fria eller ska de vara inbrygda eller hur fungerar de? Jag har ju hemsk vakt. En fyrvaktel är en vidvaktel. Ja, min delföljare. En frivaktig ram har den inte kvar längre. Nej. De måste ha en bur. Men den är markerande. Så de behöver ju inte ha någon hög bur. Jag tror att de enligt lag måste ha en 60 cm hög bur. Jag kommer inte ihåg. Jag har aldrig haft mina vaktlar så liten. Det första man ska tänka på är... Vilka ljud får man ha? Vacklar och kaminer får du ha överallt. Vacklar och kaminer går rent hypotetiskt att ha inomhus i vilken lägenhet som helst. Jag rekommenderar inte ha vacklar inomhus, för de dammar så mycket. Men vacklar är ett ganska bra självhushållardjur på så sätt. i tider där man kan få tag på foder med högt protein. För de värper mycket och de växer snabbt. Det tar skitom dagar för en vaktel att kläckas och du kan slakta den efter fem veckor. Så snabbt... Det är ju det snabbaste djuret du kan slakta om du inte köper blåljus. I riktiga kvistider, man gäller normalt kaikonstart. Högskrotten växer snabbt och fint. Men i riktiga kvistider kan du ge dem säd eller flöm. Och ändå få okej med kött. Om bor någonstans, är du verkligen inte ifrån något annat. Men vill kunna producera dina egna ägg och kanske får en lyxig liten köttmiddag. Någon gång då och Så är vaktlar toppar. Sen ska vi säga att hemma hos oss har vi mycket vaktelkött. För är de små får man slakta fler. Två vaktlar ger 200 gram kött. Det blir en alldeles lagom stor fasta sås för vår familj på. Två vuxna och små barn. Snäckligt om man dricker ut med annat protein. Så vi ska inte glömma de där små vaktlarna. Tittar man på Masterchef, åtminstone från Australien, så är det ju liksom... Vakteller står högt på den här gourmet-tillagarlistan som kokar har. Ja, det är jättegott. Om man har orkat hålla på med primärproduktion så säljer vaktel kött väldigt bra. Det är kanske 250 spänn för en vaktel och fem veckors jobb. Då finns det dessutom ett undantag i lagsstiftningen som säger att du får... Slakta stycken och sälja 10 000 fjärder. Man har ju nu uppväxta på den egen godar utan att ha ett godkänt slakteri. Så rent hypotetiskt kan du slakta dem i ditt kök och sälja köttet. Det gäller väl för alla djuren, om vi ska prata om idag. Så det är potentiellt bra inkomstkänsla också. Du måste registrera förmärkt produktion. Men du behöver inte få slakteriet godkänt. Jag skulle vilja få det kopplat till det du sa att det går snabbt att få upp dem till kött. För det är inte någonting jag har tänkt lite grann på. Det tar väldigt tid att få kött även att de här små djuren är förhållandevis snabba i jämförelse med en kog eller en gris. För det är ju ändå så att en hörna... Kycklingen ligger först i ägget i tre veckor. Och sen tar den... 30 veckor kanske innan de är stora och slaktas. Ja, precis ett halvår. Ja, och det är ju något liknande med kaninen. Mamman är ju direkt i fyra veckor. Ungefär. Och sen så tar du ungefär lika lång tid för dem att bli slaktfärdiga beroende på vilken sort man har. 30 veckor. Så får man ju tänka också på att... Det beröver nog slaktfärdighet. När man i en kris inte har det för foder som gör att det blir allra mest snabbväxande, då kommer det också att ner produktionstakten. Om man utgår från en kalkonsfoder och bevakta i vanliga fall, då växer de såhär snabbt. Sen blir det kris och då får man ge säd och lite frön och annat man hittar. Då kommer takten på växelåndet att gå ner. Det måste man börja med i beräkningen att allt kommer inte gå lika fort. Det här sammantaget gör att man inser att sätta igång så att man har en produktion som ligger lite omlott med varandra. Man har inte alla kaninhorn och dräktiga samtidigt utan kanske först en och så väntar man lite och sen nästa och sen nästa så att man får lite rotation kontinuerligt till försel. Jag vill bara säga att jag väntade inte till sexmalare med att slakta mina kaniner. I sex månader är de fullvuxna och väger mina kraniner 4,5 kilo. Men jag är ganska nöjd med att slakta dem när de når 2,5 kilo. För då får jag ungefär ett kilo kött. Ett kilo kött är fyra måltider för vår familj. Och där nöjer jag mig. sen... har de ungefär tolv veckor. Och vid den tolv veckors... bränslen kommer det gå åt mer foder per kilo kribiserat kött. jag gör inte som Linda. Men här kan du nå några oftast riktiga tillsammans. Och så släpptes de till slåndaren. Så jag har en kontinuerlig produktion av kött till vår familj. Så när ungarna har flyttat ut ur bovet, när de är sex veckor. 6-8 veckor. Då börjar det snart bli dags för mamman att få en ny kull. Så att vi hela tiden har ett levande skafferit, ett levande förråd. Jag vill kunna gå ut till våra hagare och tänka mig så imorgon vill jag äta kanin. Nu släckte jag en kanin idag. Så att jag hela tiden har släckt klara djur. Men jag har ju också utrymme att ha det så. Och för mig hade det ganska länge varit en dröm att så men jag kan ha... Ett hundshus där jag kanske har lite för mycket tuppar. Men det finns alltid en tupp jag kan slakta. Det finns alltid en kanin jag kan slakta. Det finns alltid en anka jag kan slakta. när jag har ett... Jag tror faktiskt att det är korp jag hade sida levande förråd första gången. I någon artikel om er att... Handlingseksplument. Och det är så himla skönt för det behövs ju inte lika mycket frysar. Eller konservburkar. Ett levande fråd. I vår verklighet som vi har nu så vi stora partier i taget. Vi slaktar det mesta på hösten. Ganska nära i tid. Så fryser vi in, kokar in, tryckkonserverar och gör korv, röker. Tar hand om köttet helt enkelt. I en kris får man tänka annorlunda. Nu har vi åtta frysar. Vara fyra eller fem stora frysboksar. Fulla med kött, yoghurt, mjölk och allt möjligt annat. Då blir det ett helt annat tänk. Idag kan vi använda det. Vi tror att en kris kan vi ha igång våra frysar. Vi har ett reservström. Men hade vi inte det, då skulle vi också behöva tänka annorlunda. –till exempel att jag kör som Linda, att man har det omgångar. Så man kan slakta. Nu ska vi äta kanin. Nu går vi ut och slaktar en kanin. –Då vill man ju inte ha alla färdiga samtidigt. –Ja, och det är ju så att vi inte har stora slakter heller. Speciellt på hösten så slakter jag ju mer, så jag har så få levande ur som möjligt att få hamn på vintern. –Det är jäkligt jobbigt att konka vastern. Men det är inte så att jag föder upp 160 kaninungar på våren och så har jag 160 kaninungar hela året. Utan speciellt hanarna försvinger lite eftersom. I åren har vi också till exempel lovat att ha brojlers. Man måste ju släkta av dem samtidigt. de... ...klarar inte av att leva så länge. Så att det kan ta sig väldigt mycket brågles. Köttproduktionskyttningar för de som inte är där i den slängen. Men de kommer ju heller inte att minnas kvar. Nej, gud nej, det kommer de inte. Det var verkligen ett experiment från min sida att se hur de här växer jämfört med mina andra. Det var ju Frankenstein Monster. Vi har pratat om vad man ska tänka på när man skaffar djur. Vad får man ha för djur? Och sen kanske vad är målet med djuren? Vill du ha ett djur som producerar protein löpande eller vill du ha ett djur som du inte får något protein från för djuret dör? För det kan ju avgöra om du vill ha kondiner eller om du vill ha fåglar och också vilken typ av fåglar du ska ha. Och den känner jag ju att kombinationen är att föredra för min del. Hönsö ger ägg kontinuerligt och sen har man slaktdjur också på det. absolut. Äggen har också en annan funktion. Ja, hönsäggen kommer ju att löpa under året. Myskan kommer ha börjat verpa igen nu. okalkonerna också. Men hönsö är ju den primära äggproducenten hos oss. Ankegg och kalkonegg. äter vi när det blir över, men försöker kläcka så många som möjligt. Särskilt för våra petgenjämnkor, de blir strax klara på åtta veckor. När jag fick reda på det förstod jag inte alls varför jag höll på med vacklar. Sen så har skaffat vacklar igen i alla fall. Det som jag gillar med kanoner som köttproducerande djur, det är dels att det är så lätt att ge dem foder. Man kan ju rent tekniskt bara släppa ut dem på gränsmattan. och låta dem fräcka gräs om du har rätt ras. Men jag tycker också att det är lättare att använda hela kaninen och det kanske är för att jag inte har lärt mig att använda fjädrarna än. Men på kaninerna så använder vi ju pälsen och ullen. Vi har ju både rexar som har varit för pälsen men sen så har vi också angåra kaniner som jag klipper ullen ifrån och ska lära mig att ta hand om. Angoror, vi har franska angoror, och de används som både kött och ulldjur i Frankrike. I resten av världen brukar man säga att angoror är för värdefördiga för att slökta. Men om man avlär redelbundet så får man ju ändå för många djur. Och de väger ju ett kilo när de är sex veckor ungefär. det är en fantastiskt snabbväxande. De har vägt tre kilo. Nu är tolv veckor så det mycket kött för dem. Vad sa du om pekingarkar? Det tog en fyra veckor innan den var färdig för slags. Åtta. Om vattnet blir slagskvar på sex veckor då var det hundra, hundrafemtio gram kött. Men en pekingarkar där kan det ha tre kilo kött efter åtta veckor. Men om vi nu ska prata ankor, jag har haft ankor i år ungefär så jag har haft dem så länge och kaniner är jag också väldigt ny på. har jag bara haft ett halvår så vi får se hur lite det blir med tanken kring dem. Men de stannar i alla fall. Men anker, jag skaffade en minkanker. Myskankor för att de klarar sig med en liten plaskpool men tänker att alla andra ankor behöver en damm. säger du om det, Therese? Vår pekning är att och en plastpool. En sån där bad-sneckformad barnbadpool från Bildtema. Det går jättebra. Jag drövde ändam. Den tyckte de att det var kul att bada i två veckor. Sen ville de ändå bara bada i plastpoolen. För den har nyare vatten oftare, tänker jag då. Jag tror de gillar plastpoolen bättre. Jag rensat den, jag har bytt den i Alta men... ...Ajnta men nu blev det Järtepumpa grov så den finns inte kvar. De gillade den inte. Sen så är det lättare att undra om ni hör mig nu. Ja, det gör vi. Ja men jag försvann en stund, den kopplade av mig helt enkelt. Bra, tack! –Hon tänder ibland. –Jag tappade tråden helt. –Däremot, misskanteln är väldigt viktig på att rua. –Ja, just nu får jag knäpp några ägg för de ska ligga på dem själva. Det kan de väl få göra, för då gör de nya ankor åt mig. Det hade varit kul med fler ankor. –Ja, jag hade otur. Mina las är gjord på 37 ägg. Sen kom jag ut en dag och alla äggen var uppattna. Det är underan med räven har varit där och skrämt dem utanför fönstret och så de käkat upp allt. Men nu de börjat para sig igen. Så jag hoppas att de är på gång och lägger sig ut. Jag har sju älringar som har klarat sig och så har jag två ankor som ligger på kanske 20 äggvar. Det lite svårt att räkna för de blir sura när man kommer och tittar. Vilka mink? Inga ankor, det kommer minkt. Hur är skillnaden mellan... De tog alla ankor. Hönsägg och ankegg får som ett rätt. Ankeggen är mycket större tycker jag. Beroende på vad man har för hönsraser. Jag hönsraser som lägger i nästa lika stora ankorna. De är som ankeggbarrer. Ägggulan är större och äggvitaren är inte lika trevlig att äta kokt. Men annars så tycker jag den funkar precis som hönsägg. Jag har provat att göra glass nu igårkväll på ankegg efter ett recept från en annan vardagsprepper så det ska bli spännande att smaka på. Ja, min favorit är nog omelett på ankegg. Eller rök... Grava, röt, riväme, ankeggsgula ovanpå något kött eller... Eller något liknande. Men man ska tänka på vad man får ha för djur. men också vad man har som oalmen med djuret. Jag kanske slår ett på första frågan. Förlåt, jag babblar så himla mycket. Men det gör ingenting för det ni som ska babbla här, inte Martin och jag för vi kan ingenting om detta, kan bara fantisera då. Men det jag tyckte var jättespännande att höra om att man kunde få ull från kaniner. har aldrig någonsin hört talas om. Martin, har du hört innan? Nej. Du, bildar? Men vi har ju nån. Ni har nog hört det utan att tänka att det är kamunull. Jag måste flytta med er ut istället. Angoraull, angorafibrer, räknas som ett av världens fina fibrer. Vi säljer jättebyra tröjor om man kan ha en angoraundströja. Och det är också världens varmaste ull. Så även ett väldigt, väldigt tunt plagg värmer väldigt bra. Och för mig så handlade det väl egentligen om... Hör ni väl bra fortfarande här ute? Ja. Om att jag är allergisk mot lammulin. Så jag kan inte ha lammull. Kan jag tro att vi pratade om det ett par sen att... Eller det är väl länge sedan nu, men ett av de stegen som jag behöver ta i min skämtushållning är att vara självförsörjande på fibrer. Och då blev Angora-Owl ett väldigt bra alternativ för min man. märker inte om jag smyger in några kaniner till, men han skulle definitivt märka om jag tog hem lite alpakor. Jag har ju en van av att skoga in djur hemma hos oss. Det är helt enkelt långhåriga kaniner som man klipper var tredje vecka. De producerar någonstans mellan 100 200 gram spinnbar ull per klippning och lite tovar ull. Då tovar vi till exempel varma skosuvlor. Barnen älskar få varma skosuvlor. Eller hattar. Jag ska beställa en hattform från KORP här i veckan. Men en angora kanin producerar ungefär en tröja och ett par sockor. Och lite tovade grejer per vuxen per år. Men Korp har haft mer angora kaniner än mig. De är ganska nya hos mig. Så de kan nog berätta mer än vad jag kan. Vi ska se om hon är med. Hon verkar ha lite problem med uppkopplingen. Vi får se om hon är tillbaka nu, Korp. Men hemma hos oss är väl det egentligen ett perfekt kombinationsdjur. De får stora fina kullar som växer snabbt, blir slaktklara tidigt. Man får ull medan de lever. Det fantastiskt gödsel till odlingarna. ska man inte glömma bort. Kaniner är perfekta gödselproducenter för den gödseln behöver inte brinna utan du kan lägga ut den direkt i odlingarna. De äter gräs och ogräs och grönsaksrens och rotfrukter och säd. Det är lätt att producera eget foder till kaniner. Man får fina skim som är lätta att bereda och man har hundar till exempel. så älskar hundarna. Folk som utfådrar sina hundar med färsk foder vill gärna ha slaktresten från kanoner. Så det blir väldigt lätt att använda hela djuret. Och levern är fantastiskt god också. tycker nog att ankler är lika gott som kanoner. Att kanonlever är lika gott som anklever för oss som gillar mat. Jag tänkte på det här Therese, sa att gödseln inte behöver brinna. Vi kanske ska säga att det handlar inte om eld, utan om förmultning helt enkelt. Ja, men precis. Gödsel från till exempel höms är så stark att den behöver ligga ett år och bli lite svagare innan man använder den i odlingarna. Annars så förstör man rötterna på växterna. Men kaninbajs är det bara att skopa ut i bäddarna eller landet på en gång. Djur är ju väldigt trevliga och bra när de sköter sig men det är ju inte alltid de sköter sig heller. De där små i liven. Nej gud nej. Nej det är ju inte alltid de gör och dessutom ska de ha foder. Jag tänker lite grann på problem kring djuren och problem faktiskt kring deras foder. När de börjar få fodrätt så äter de ju spannmål, havre, kon, vete, majs, ärtor till exempel. De vill ha hö i olika variation. Men det är rätt svårt att odla om man inte har egna maskiner. Att odla är tillräcklig mängd. Det är nånting man behöver fundera på. Jag vet inte, Linda, du... Det såg du att jag skrev om i gruppen. För jag tycker nog inte... Jag har testat lite i vår. Jag har ganska mycket kaminer. Jag tycker nog inte att det är... så svårt ändå. Men då tar du gräs till de som hör. Ja. Men spandmålet. Spandmålet är riktigt... Gräs kan man kanske klara, men spandmålet. Ja, och där tänker jag att i en kris, då skulle mina få foderbetor och morötter istället. Har du dig igång som produktion redan med foderbetor och morötter? Jag provar faktiskt. Morötterna har inte tagit sig. Det har varit en enorm torka här. Vad jag gör tills det är igång är att... Det låter så absurd... Men jag köper min sad i ABC-tanksformat. Med jämna mellanrum kommer min granne hit ställer en tank med havre. Och när den är halvfull kommer den hit med nästa tank. Så det finns alltid ett till ett och ett halvt ton med havre hemma hos oss. Jag köper 100 kilo ungefär i månaden. Nu blir det nog mer, ni har så många fjärdefärg. Men något mer blir det nog nu. Du kanske också skulle beställa hem en tank. Det är väldigt smidigt. Ja, är inte helt omöjligt på något. Jag köper ju redan utav en bonde i närheten och de kanske kan tänkas leverera så. och havren går ju bra både till kaninerna och fjädelfärna och till jätterna. hästarna. Och hästarna och kona och grisarna. Alla djur gillar havre. Och det går att koka havren till människor om det skulle vara riktig kris också utan att göra havre grym av dem. HNNNN Så... Nu har jag köpt hö. Men om jag lade 20 minuter på att plocka gräs och örter varje dag- då fick jag en låda gräs som räckte ett dygn till alla mina djur. Och så fick jag en låda att torka. Och då var det ändå när vi hade kort gräs. Så om jag skulle odla örtrikvall eller till exempel annat som är bra att odla till kaniner är det typ så här... Zucchini-skälkar, solrosor. finns jättemycket snabbväxande grejer som du kan odla mycket av. Och som räcker länge till kaniner och getter. Man kan plocka grenar med löv. Kaniner älskar precis falna löv. Kaniner är ju ett toppen ljus och de äter så himla mycket. grejer som annars skulle slängas eller var i vägen. Hönsen är ju lite svårare, i alla fall med den lagstiftningen som är nu. För enligt lag så får du ju då inte ge matrester till hönsen. Men det finns ett samhälle i nederländerna som provade att ge Jag tror att det var tre hörnor till varje familj som ville ha hörnor. De halverade sitt matavfall på en månad. Familjen uppgav att de inte behövde köpa så mycket foder för att det räckte med matavfallet. Jag tänker att skulle det bli en kris hos oss, då skulle vi ha betydligt färre höns än vad vi har nu. Och så skulle vi strunta i att man inte får ge hunds en matavfall. Och så skulle de primärt leva på matavfall från oss. Och det är ju sådant då som benrester, skingskal, ja, sådant som försvinner redan i produktionen av maten. Men också det lilla som blir över. Det klarar de sig rätt bra på. Det sägs också från ställen där man får gesarna hönsmatrester eller där man gör det ändå att höns älskar drav som man säger är resten från ölbryggning. Det är väldigt proteinrikt. Jag tänker att i en kris så kommer det att fortsätta bryggas öl. Det är väl med drav och att det inte tas till vara på utan att det komposteras. Det skulle jag gärna prata mycket om. Samma sak. Vassle från osttillverkning är ju höns och grisar helt galna i. Det också proteinrikt och fint foder. Så jag tänker att i en kristid när fler behöver producera mer egen mat och där myndigheterna kanske inte heller har lika mycket åsikter kring att vi tar till vara på resurser som idag slängs. så tänker jag att det inte skulle vara så komplicerat med hans fodare som det känns idag. Jag stannar kvar lite grann vid höet för att de här dagarna har varit soligt och 35 grader varmt så det är inte så svårt att tolka gräs. Men det är ju inte så ofta kanske vi har den lyxen att det sammanfaller än soliga dagar med att det är dags att slå gräset. Det regnar ganska mycket och... torka gräs till hö är känsligt för fukt. Och ska man göra en skördeskala så tycker jag det känns svårt. Nu har jag mina hästar så jag behöver ändå köpa hö. Jag behöver ungefär 2,5 ton hö per år. Eller 2 ton. Det är ändå ingenting jag kommer att ta så då kan likadana de andra få det också. Ja, jag köper ju hem en rumboll men jag tänker vi har ju inga hästar och våra Det är ju allt. Men jag tänker att jag har kollat så himla mycket på det där i år och när jag kollar gamla källor i alla fall hur man gör i närke där det kan regna ganska mycket är att löv, alltså det man kallar för att lövverka, att ta grenar med blad hade mycket, det var jätteviktigt. Det var minst lika viktigt som att ta hö. Jag tror i det moderna samhället har vi blivit så vana vid att djuren ska ha hö från näringsrik vall. Men det kanske inte riktigt var så det såg ut när varje gård behövde klara sig själv. Man tog så mycket hö man kunde, men man förlitade också sig på lövade grenar som är lättare att kanske hänga upp i ladan eller bara torka snabbt. Men det är också så vad har vi hamnat i för samhället? Vad har vi för djur? Vi är väldigt beroende av nattkreatur, till exempel. Medans jätter och grisar är bättre i en kristid för att jätter kökar allt. Verkligen allt. Och ger en rimligare mängd mjölk för en familj och en kog. Eller det kanske är korvpar. Åsikter om de som har vanvett hushållskor, det är ju inte jag. Jag fattar att om man lever så som vi lever nu med djur som är van att äta hö och djur som behöver hö, då blir höt ett problem. Men i en kristid, då tror jag att vi behöver ställa om till en djurhållning som är anpassad efter att Noah, Hemman och Torp ska kunna... klara av att producera foder för sina djur. tror det är någonting som jag ofta kommer tillbaka till när jag gästar podden. I en kristid kan vi inte räkna med att leva som nu och det gäller djurhållningen också. Ja i synnerhet. Så jag tänker när man beslutar sig för att påbörja någon slags djurhållning för köttproduktion eller äggproduktion då ska man just, då tänker jag en sund tanke kan väl vara att börja med att se vad kan jag ha dem här utan att tillföra något modernt, om ni förstår vad jag menar, alltså kraftfoder och sånt där utan har jag ställen där här arten kan äta naturligt. Det är väl en jättebra första tanke, eller? Ja, det är en jättebra första tanke. Jag har ju till exempel valt lite eftertänksam så där hästarna är fjordhästar. äter borde äta ganska lite. Vad heter de kaninerna? Hanen är en gottlandskanin och det räcker med hövvatten till dem. Han behöver inte krävt förordet till dem. Och så har jag en mellanstor hönsras som inte heller kräver så hemskt mycket. Så visst god att tänka som du säger Martin. Är du med här nu Cop? Jag kan inte riktigt se många teknikfunger här idag. Vi ser det nu i alla fall. Jag har till exempel Islandshöms. De klarar värmårshyla väldigt bra och är väldigt duktiga på att söka eget foder året om. Vi bor ju strax utanför Örebro. De senaste tre av fem år har det varit varmare på julafton än på midsommarafton. Så att de har saker och... Ja, men det är ju klart att man ska tänka på vad klarar. Om målet är att kunna ha djur i en kristid och inte bara nu när världen är hyfsat stabil, alltså hyfsat, så är det väl bra att tänka på att klara av att ta hand om de här djuren i en kristid. Klarar de av att producera då? Ja. Där finns ju jättestora kaninraser som kanske ger ganska mycket kött, men de kräver ju också mycket kraftfoder. Och det funkar ju så här. Ja, och då tänker man ju att få det typ så här på Belgisk Jätte eller... Fransk Värdur. Och de ger ju stora köttbitar, men de ger mindre kilo kött i förhållande till kilo ben än de här mellanstora kaninerna som Rex eller New Zealand eller Angora. Det är ju djur som behöver kraftfoder, men i en kris så kan det också byta kraftfoder mot rotflukter och ettor och annat med högtprotein, solrosstjärnor, pumpastjärnor. Man kanske inte får samma tillväxt, men i en kris så kommer inte allt kunna vara optimalt. Men nu har vi pratat lite om om lite om allt möjligt. Men jag tyckte du sa i början där Therese att instegsmodellen. Alltså de små. Vackra där. Vackra precis. Så hade du att de skulle man kunna ha. Hur mycket behövde de? En pallkrage. En pallkrage. Och de västnas ju inte så mycket. De behöver i enligt lag inte ens ha en pallkrage. De får bo mycket mindre. De västnar sig prydad. Pupparna gal, men de gal ganska guligt och ganska tyst och inte så ofta. Och hörnorna låter knappt alls. Jag tycker att de är ganska skärme småfåglar. Det är därför de har fått flytta in hos oss igen. Vi saknar dem. De är söta. Jag kommer från den sidan där du var för några år sen, Therese. Jag bor i Stockholms innerstad. Inte för att jag går på champagnepromenader, men jag har ju den begränsningen i mitt liv. Jag kan inte sväva ut hur mycket som helst till min beredskap. Men egentligen, teoretiskt, någon i Stockholms innerstad med en generös balkong kunna lära sig. Alltså, nu vet ju inte jag vart i Stockholm du bor. Norrmalm. Och jag har ju både på Östermalm men också på Söder och söder om söder. Och Stockholm har ju ganska generösa hönsregler. Och på Södermalm finns det ju på riktigt människor som har höns på balkongen. Ja, och vi har en bekant som har, där har de på sin innegård går det typ Ja, vad kan det vara? Fem, sex individer. Alltså, hönor och tupp tror inte de får ha i och sig. Nej, tupp får man inte ha utan tillstånd. Man får ha fyra hörnmår tror jag. Nej men man kan absolut ha vacklar på balkongen. Får jag tänka på, jag dras tillbaks lite till ett avsnitt som du och jag, Patrik hade med Patrik Selman. När jag berättade om mina försök att odla potatis i hink och han skrattade lite innan han förstod att jag gör det för att lära mig, inte för vara självhushållande i Stockholm. På samma sätt, vi pratar väldigt mycket om det här med kunskapen, erfarenheten, lärdomarna. Det kan ju faktiskt vara nyttigt med Vakthlarår, även om man bor i en större stad. Så finns det möjlighet att påbörja sin resa inom att skaffa erfarenhet. Men var försiktig, det är en gateway drug. Du har den här första ägg där när vacklarna är sexverk så gabbla. Och så gör du din lilla ägg och kaviarmacka på surdigsbradet från Sebastian Förlåt inte det, hör ni mig nu? jag vad Ja, nu nu har hört Ja, Ja, Ja, Då kommer du inte vilja bo kvar i stan längre. Nej. Då får du bry Jag har ju bara fått vara med några minuter här i taget ibland. För min uppkoppling har inte funkat idag. Så Då får jag bara instripka mina tankar om det lilla jag har hört. Varsågod, Karp. Kör. För vaktlar där. Vi hade också vaktlar en kort period i början. Vi fick vaktlar i brölluppspresent när vi nyligen hade flyttat hit. Och våra tankar där var att de var jättesöta. Det var kul, men för oss gav de ingenting. Det var för lite helt enkelt. Det var för många djur för för lite gain. Sen tänker jag att det är jättebra om man inte har platsen eller inte får ha höns. Men för oss som har en gård så är det mycket bättre med höns. Det beror ju på vad du för förutsättningar. Det är superbra om du inte har förutsättningar att ha höns. Och så hörde jag ni pratade lite om hö. Vad var i den konversationen? Jag hade ett inspel då, men jag kunde inte. Det kan vara svårt att producera tillräckligt mycket hö. Men min take på det är att i en kris behöver vi ha en djurhållning- med djur som kanske inte är lika beroende av hö. Just det. Då kunde jag ha på vad jag skulle säga. Du sa då att grisar och fogetter kanske är bättre än kor. Vi har tänkt mycket på det. Vi som har kor, vi grisar och haft getter. Vår tanke är att i en kris ska vi grisarna ryka först. Det är det absolut första vi ska slakta. Våra kor klarar sig hyfsat på vara bete. De skulle klara sig på magerbetet i stor del av vintern. De skulle magra och inte ge lika mycket mjölk. Men det skulle funka. På sommaren skulle de ge mer mjölk. Men grisarna kräver otroligt mycket säd. Nu är vi i en stor silo, en sexkubik silo, med säd. Vi lagrar ju så vi har i en kris. Men är ju inte bara i början av ett kris. Även om det en kris skulle räcka ett år så är det bara den tiden det räcker. Vi också provat att odla säd. själva och tröskar den själva med de väldigt små maskiner vi har. Vi har ingen ingen skördetröska utan vi har en stationär tröska. Vi måste ju liksom handslå eller med röjsåg om vi har bensin till den. Slå av säden, göra kärvar ute på järdet, låta det torka och sedan måste vi stoppa in säden i den här lilla tröskan som man matar inför hand. Den går ju ganska fort, men att producera sädgrisarna skulle ta enormt mycket tid. I en kris tänker jag att vi inte har den mängden av matrester som vi... Som man kanske skulle ha. Nu får man ju inte ge matrester i grisar. Men i en kris tänker jag att man struntar i det och gör det alla fall. Men ändå inte ha den mängden av matrester. Så för oss skulle grisarna ha svåra att hålla i en kris. Jag har ganska bra förutsättningar för att ha en eller två suggor. under vintern också kunna ha grisar på bete på sommaren. Men jag har ju väldigt många små mjölkgårdar som gör ost runt mig. har väldigt många små bryggerier. Jag bor 150 meter från samhället. Jag tänker att det inte skulle vara omöjligt för mig att hålla liv i en suga som har en kul ting för ett sällskap. Nej, men det kanske vi också skulle kunna lösa. Men i och att de som vasslar är ju då en viktig del för dem att få proteiner under en gris. Och då är ju korna för oss, korna före grisarna. Men det är så olika förutsättningar. Nej, och som jag sa när jag trodde du fullbaktig, jag har ingen erfarenhet av att ha kor. Jag och Susanne, en annan prepper, vi pratar om att prova att ha en hus som skor nästa sommar. Som kan gå upp och beta och svärna på somrarna och bo och hos välv. i vinterhaget på vinterarna. Och att kanske ha en fjällkog med kall och att i sådana fall välja en rås också som klarar sig. Lite magrare. Men ja, jag gillar ju jätter. De äter allt. De äter allt. Kan gå på bete på vintern också för då käkar de granar. De mumsar glas... Vi sig sly utan löv. Vi fick tyvärr nödslappta båda de fullvuxna getterna. Men har det svenska antar oss. De behöver inga kraftfoder. Nej, heller. Vi vill slå ett slag för mjölkgetterna. Då vill jag bara inflika om vi ska... Vi har ju också haft mjölketer i åtta, tio år. De var fantastiska. Men det enda de inte var fantastiska på var att de är väldigt benägna att rymma. Så kan man stängsla väldigt bra, så jätte fantastiska. Men där ska man tänka sig väldigt mycket för innan. Så att man verkligen kan lösa det på bra sätt. Men jag skulle vilja ha jättemånga bakter på grund av stängslingar. Men som jag har förstått det är väldigt individberoende. Det finns jätter som blir med maxår och så finns det jätter som helst inte går längre än fem meter från stalldörren. Och våra tillhörde ju de senaste. Jag hade ju dem löst i trädgården. Och de gick ju aldrig från trädgården. Och skramlar jag... Jag tror det du som gav mig tipset att alltid ge dem godis i en hink i samma färg. Och direkt när jag lyfte upp den hinken så sprang de hit i stallet. Absolut. Och i en kris där kan jättarna vara helt fantastiska för de är väldigt lätta att valla. Så även om jättarna vi hade höll sig inte fem meter från staldaren, verkligen inte. Men varje gång vi lyfte hinkel så kom de, när de var 500 meter bort, hörde de oss. Då kom de rusande. Så i en kris så har man ju kanske möjlighet att avsätta någon som vallar. Och då går det ju utmärkt även om stackjätten inte funkar. Men det funkar nu också. Det är också en lyxen med jätter. De äter allt. De äter upp alkohol, de är glatt i sig hallombuskar. Vinvars buskar är en favorit. Pelagon är som heroin. Man måste stötla in sina odlingar väldigt bra så jättarna inte äter ut dem. Jag säger inte att folk inte ska skaffa jätter. Jag vill bara flagga för att jätter är otroligt mysiga, trevliga och bra på många sätt. Men att man vet om att de kan vara väldigt rynningsbenägna. Folk tror ju att getmilk inte är gott. Då har de köpt getmilk i nån tetra i butik. Men färsk getmjölk är ju fantastiskt gott. Men den klarar inte av att produceras genom ett mejri- och flyttas till kartongtetror i butiker utan att inte smaka gott längre. Nej, den blir ju fortare getsmaken vad kohmjölk får kohsmak. Och då uppleves getsmaken som mindre angenäm. Mm. Ja, men det här har varit en jätteintressant... Jag tyckte det intressant i alla fall. Jag tänker att vi ska försöka... Hör på att säga varva ner, men... Men jag tänker att vi ska också fråga lyssnarna, för nu har vi ju de här tre väldigt kunniga kvinnorna på plats. Inte för att någon kan komma, men... Och vi har berört det mesta. Inte allt, tänker jag. Så om det någon som är intresserad, ligger startgrupparna så där. Eller har funderat på att expandera sin djurhållning. Så tänker jag att vi kan väl hålla det öppet för ett ytterligare avsnitt med E3. Absolut, då kanske jag kan vara med hela tiden. Ja, det skulle vara vill inte slå mig nog för den sköna känslan att slippa vara en del i hönsindustrin i varje fall för mig vad gäller ägg. Väldigt skönt att slippa delta i den industrin. Alltså jag har egna ägg, vi klarar oss på dem. Nu testar jag i sommar att skala upp med hönskött också. Så jag har ganska mycket höns just nu. Och så tänker jag att jag har hönskött så länge jag har i frysen och när det är slut så är det slut och då får jag ta nya tag. Ja, men så har vi ju inte kött. Det känns rätt skönt att slippa delta i just hönsindustrin. Håller med. Så har vi gjort också. Vi har inte köpt kyckling på fyra år. Att vi provar brojler är för att våran sexåring fick kycklingfiléer i skolan på Nobel-dagen när de hade först middag. Och så kom hon hem och bara så mamma vi fick något så gott i skolan idag. De sa att det var kyckling men de måste ha ljukit för den var ju som en entrecote. I storlek. Kan vi skaffa sådana kycklingar? Vi har ju stället... Sånen Nikton bor fortfarande hemma. Det var en fläskkaria som jag fick, en köpt fläskkaria. Som vi tillagade åt. Han tyckte att det här går ju inte riktigt att äta. Kan vi bara kolla kött från affären? Jag var lat för ett tag sen. Jag var lat för ett tag sen. Jag hade glömt att ta fram kött. Jag ville ha kött, så jag gick till Ica. Det köttet som fanns var fläskytterfilé. Jag kollade inte på innehållsförpackningen. Jag tänkte ändå att kött i affären är kött. Men så lagade vi det. Det här smakar konstigt. Så jag går kollar på innehållsförpackningen. så är det 78 procent kött och 12 procent havrefibrer. Det säger nånting om hur länge sen det var jag köpte kött, för vi köper ju kött i hela djur, men när slutar det kött vara kött i affären? Nej, vi har ju inte köpt kött på 18 år kanske. Vår son visar tydligt att han äter mer på andra ställen än vad vi gör. Han blev också bjuden på antrikå på Scandic när han var på något läger. Då var ganska nyligen och alla kompisarna pratade så mycket om den där antrikån de skulle få äta. skulle vara helt fantastiskt. Åh, vad gott det låter. Han satt där och åt och att det här var ganska sekt. Det här var ju inte så gott alltså, men han hör ju god min åt i alla fall. Men det är också en sak att lyfta här precis. Det vi ville komma till var nog att det inte bara att man behöver ha eget kött i en kris, utan det är fantastiskt bra mat även nu. Och ska man klara av att föda upp sitt kött i en kris så måste man ju ha erfarenheten att göra det nu. Ja, och det är nu man har råd att göra misstagen. Om jag slaktar en hörna och det går åt pipsvängen med den slakten, det är synd på hörnan givetvis, men jag kan gå och köpa nytt kött på ICA, om jag vågar, efter Therese berättelse. Men det händer liksom inte oss någonting. Nej, precis. bara behöver kunna det sen. Och det där med slakten, det har vi märkt under våren att det är känsligt ämne. Men det behöver man ju också vara på nu. Och jag tror att har... Det har kommit till en punkt där vi är rörande överens allihopa. Folk blir väldigt upprörda när jag ligger uppe om slakt. Men om man inte klarar slakt i en lugn, fin, nästan fredstid när man inte har så mycket trauma och stress i kroppen, då kommer man inte att klara slakten så bra sedan heller. Man måste öva på slakt när man mår bra. För slakt är tufft och jobbigt. Det är jättetufft och jättejobbigt i början. Är man normalt bra funtad i huvudet så kommer det aldrig kännas... Yes, jag ska döda ett djur nu! nu? Den känslan kommer man aldrig ha, för då är det något fel. Då borde man saka hjälp. Man kan känna att nu ska jag slakta det här djuret. Det har haft ett bra liv. Jag slaktade på ett bra sätt. får bra kött. Det här djuret har jag inte haft det dåligt när jag levde. Det går otroligt snabbt när man slaktade hemma också- jämfört med att skicka iväg det till ett slakteri. Ja, precis. Jag ska säga att första gången jag slaktade ett djur- jag stod hulkgrät och hyperventilerade- och tyckte att det här var alldeles fruktansvärt hemskt. Jag kunde absolut inte äta det där djuret sen- utan jag bytte bort det mot något annat. Det får man inte göra, förlåt myndigheterna. Man får inte ge bort eller bjuda på kött man har slaktat själv. Jag var okrunnig och dum, men jag kunde inte äta det där djur själv. Bara så att vi vet er allihopa, man får inte bjuda på egen slaktat kött när man har middag hemma. Man får slakta för sitt eget hushållsskull och äta det, bara så vi har det sagt. Så att alla är med på de reglerna. Men jag har ju gått från att stå där och må väldigt, väldigt dåligt till att... Jag gråter inte längre när jag slaktar. Jag tycker att är jobbigt att slakta, men jag står inte där och gråter. Jag hoppas ni fortsätter att dela av era erfarenheter och tankar i Vardags Preppings vänner. Verkligen. Jag skulle bara säga att jag och Korp går och hittar på våra namn om man saker i Vardags Preppingsgruppen och vill fråga oss något. Men Linda, då får man ju snacka på Preppe P.T.N. Det kan man säkert göra, men jag står ju på mitt eget namn också. Jag har ju min egna vanliga profil där. Jag kanske tänker på din fyrspuckssida som dyker upp i mitt... Ja, men där har jag min egen vanliga profil. Jag heter Linda Nilsson och det gör jag i verkligheten också. inte ämliga någon av oss. Men min del är att ni behöver inte vänta på ett nytt poddavsnitt för att fråga mig saker. Men däremot, om ni vill fråga mig saker nu under sommaren, så kanske ni behöver tagga mig och det kommer ändå ta ett tag innan jag svarar. Det var någon som var glinig i gruppen över att jag inte hade svarat på några dagar. Vi är mitt i tillväxtsäsongen med ljus och odlingar som ska tas hand om. Jag sitter inte med telefoner lika mycket som på vinklar. Det är gemensam sak här. Vill man ha kvar, skriv jättegärna. Skriv ett privat medierland om det är går superbra. Men man har inte alltid tid att följa sociala medier. När man har en gård. Det kan dröva veckor innan jag svarar. Det kan det göra för mig också ibland. Det går i färgligt period. Är det nånting akut och viktigt? Skriv igen. Eller ring. Gud. Jag känner mig som ett sånt creep för några veckor sen. tror att Linda och jag hade pratat mycket om broilers. Och var jag nere hos broilersen och ringade henne. Jag att jag aldrig ringt henne förut. Klockan är halv elva. Vad gör jag? Men ring. Ring om det är nånting. Det är okej att ringa, även i det här samhället. Absolut. Men det låter som att ni har sunda prioriteringar. Livet först, sociala medier, alltså skugglivet eller fejklivet, går i andra hand. Det går i andra hand. det är bra det. Ja, men jag tänker att vi stoppar här och sen så har vi dörren öppen för ett återkommande avsnitt. Och då hoppas vi också att ni som lyssnar har kommit in med... Frågor om hur vi kan ta diskussioner vidare. Vad bra. Tack för idag! Tack så jättemycket för att ni var med. var... även om jag och Patrik inte har bidragit med något så har vi i alla fall lärt oss ganska mycket. vanligt. Ni bidrar med massor. Men inte i här forumet. Nej, men ni ser till att det blir något. Ja, utan mig hade det inte blivit mycket. Nej. Man får väl tänka så. Det är en viktig uppgift. Men återigen tack till Korp, Linda och Therese för att ni tog er tid att vara med idag. Tack till Patrik som har nickat så fint hela avsnittet. Har inte så mycket klokt att tillägga. Nej. Men jag lyssna och lära. Ja men precis. Och sen ett stort tack till dig som lyssnar också och för att du hör av dig med frågor gällande det här i framtiden. Eller när du hör det. Så! Sköt om er nu allihop. Treppa på. Lite extra. Glöm inte vattnet. Hej då!