Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #11: Övervakning av gaskoncentrationer vid svavelsyraproduktion
Transcript
- 0:00Speaker: Välkommen till OPSIS poddserie om gasövakning i industrin.
- 0:04Speaker: I det här avsnittet pratar vi om behov och lösningar för gasövakning vid svavelsidverkning.
- 0:12Speaker: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:16Speaker: Tänk du att du står och titta på ett bilbatteri eller ser en bond som gödslar sin åker.
- 0:26Speaker: Eller bara plocka fram en flaska propplösare under diskbänken.
- 0:31Speaker 1: Helt skilda världar.
- 0:33Speaker: Ja, det känns ju så, men de har ofta en sak gemensam. En och samma kemikalie som är en av de absolut mest producerade i hela världen: svavelsyra.
- 0:43Speaker 1: Just det.
- 0:44Speaker: Och du har skickat in ett dokument som heter Övervakning av gaskoncentrationer vid svavelsyraproduktion. Det låter otroligt tekniskt.
- 0:53Speaker 1: Det gör det.
- 0:53Speaker: Men vi tänkte att vi skulle gräva i det här för det visar sig vara en fascinerande historia om hur man förvandlar ett farligt avfall till en av industrins viktigaste byggstenar.
- 1:02Speaker 1: Och varför man måste bevaka processen med nästan paranoid noggrannhet.
- 1:07Speaker: Precis det ordet jag tänkte på.
- 1:08Speaker: Paranoid.
- 1:09Speaker 1: Ja, paranoid är nästan rätt ord. Dokumentet ger en unik inblick i en värld där industriell kemi, storskalig energiproduktion och stenhårda miljökrav flätas samman. Det handlar inte bara om att koka ihop en kemikalie. Det handlar om att göra det med sådan precision att hela processen blir en vinst för alla.
- 1:31Speaker: För alla.
- 1:32Speaker: Ekonomiskt och miljömässigt menar du.
- 1:34Speaker 1: Ja, ekonomiskt, energimässigt och miljömässigt.
- 1:38Speaker 1: Nyckeln till allt det där, den absoluta kärnan, är att i realtid veta exakt vilka gaser man har, var man har dem och i vilka koncentrationer.
- 1:47Speaker: Okej, för att vi ska förstå varför den här övervakningen är så viktig måste vi nog börja med den mest grundläggande frågan.
- 1:55Speaker: Varför i hela världen tillverkar vi så enorma mängder av det här ämnet?
- 2:00Speaker 1: Exakt!
- 2:00Speaker: Dokumentet du skickade med hade en lista på användningsområden som nästan fick mig att tappa hakan. Det är överallt.
- 2:06Speaker 1: Det är verkligen det.
- 2:07Speaker 1: Vi pratar om grunden för hela konstgödselindustrin.
- 2:10Speaker: Vilket ju matar världen?
- 2:12Speaker 1: Ja, precis.
- 2:13Speaker 1: Vilket i sin tur är grunden för att vi kan producera mat till jordens befolkning.
- 2:17Speaker 1: Men sen har vi papper, färgämnen, läkemedel, sprängämnen och plaster.
- 2:23Speaker: Herregud!
- 2:24Speaker 1: Listan fortsätter. Den används för att rena malm i gruvindustrin för att raffinera olja och som sagt, som elektrolyt i vanliga blybatterier..
- 2:33Speaker: Det är så brett.
- 2:34Speaker 1: Ja, användningen är så otroligt bred att ekonomer ibland använder ett lands svavelsyraproduktion som en direkt indikator på dess industriella hälsa.
- 2:44Speaker: Vänta lite. Om ett lands ekonomi plötsligt dyker skulle man kunna se det på deras svavelsyraproduktion?
- 2:50Speaker 1: Absolut.
- 2:51Speaker: Det är som en sorts industriell pulsmätare för hela nationen.
- 2:54Speaker 1: Exakt så.
- 2:55Speaker 1: Om hjulen i industrin snurrar långsammare minskar efterfrågan på svavelsyra nästan omedelbart.
- 3:02Speaker: Fascinerande.
- 3:03Speaker 1: Men det som är riktigt intressant, och som källan belyser, är var svavlet kommer ifrån. Vissa anläggningar bränner rent svavel, men många av de största är i själva verket en sorts smart sidoverksamhet vid till exempel stora metallsmältverk.
- 3:19Speaker: En smart sidoverksamhet. Jag tänker mig ett smältverk som en plats med eld, rök och smält metall. Var kommer svavelsyra in i den bilden?
- 3:28Speaker 1: Jo, de flesta malmer som koppar- eller zinkmalm är egentligen sulfider. Det betyder att metallen är kemiskt bunden till svavel. För att få ut den rena metallen måste du rosta malmen, alltså hetta upp den rejält med syre.
- 3:44Speaker: Då händer det vad?
- 3:45Speaker 1: Då frigörs svavlet i form av gasen svaveldioxid. Förr i tiden, för många decennier sedan, släppte man bara ut den gasen rakt ut i atmosfären.
- 3:54Speaker: Vilket jag antar inte var särskilt bra.
- 3:56Speaker 1: Surt regn som dödade skogar och försurade sjöar över hela Europa och Nordamerika.
- 4:01Speaker: Just det, det minns man ju från skolan.
- 4:04Speaker 1: Idag är det helt otänkbart och olagligt. Så istället för att se gasen som ett farligt avfallsproblem fångar man upp den. Man leder den in i en helt separat fabrik på samma industriområde och använder den som råvara.
- 4:17Speaker: För att tillverka svavelsyra.
- 4:19Speaker 1: Exakt.
- 4:19Speaker 1: Man har alltså förvandlat en förorening till en extremt värdefull och säljbar produkt.
- 4:25Speaker: Det är ju industriell ekologi i sin vackraste form.
- 4:28Speaker 1: Verkligen.
- 4:29Speaker: Så istället för ett problem får man en produkt.
- 4:32Speaker: Det låter nästan för bra för att vara sant.
- 4:35Speaker: Man tar ett miljöproblem, förvandlar det till en produkt och får energi på köpet.
- 4:40Speaker: Finns det en hake?
- 4:42Speaker 1: Haken, om man ska kalla det så, är att processen är extremt potent och måste kontrolleras minutiöst. Du nämnde energi. Det är en helt central poäng i dokumentet. Hela reaktionskedjan från svaveldioxid till svavelsyra beskrivs som mycket exoterm.
- 5:00Speaker 1: Vilket betyder för oss som inte är kemister?
- 5:02Speaker 1: Det betyder att den frigör en helt enorm mängd värmeenergi. Vi pratar inte om lite spillvärme, vi pratar om tillräckligt med energi för att driva stora ångturbiner.
- 5:13Speaker: Så den kemiska fabriken är samtidigt ett kraftverk.
- 5:16Speaker 1: I praktiken, ja. Värmen som alstras kokar vatten till högtrycksånga. Den ångan kan dels användas för att värma upp andra delar av industrin, den kan skickas ut i ett fjärrvärmenät och värma en hel stad. Eller så kan den driva en turbin som genererar elektricitet. Många sådana här anläggningar är helt självförsörjande på el och säljer dessutom ett stort överskott till elnätet.
- 5:39Speaker: Otroligt.
- 5:40Speaker 1: Men allt detta, den höga effektiviteten, energiåtervinningen och säkerheten, hänger på att man har total kontroll.
- 5:50Speaker 1: Det är som att baka en väldigt komplicerad och extremt farlig tårta.
- 5:55Speaker: En farlig tårta, den gillar jag.
- 5:57Speaker: Man måste ha exakt rätt mängd av varje ingrediens i rätt ordning vid exakt rätt temperatur.
- 6:04Speaker 1: Just så. Dina ingredienser här är gaser, främst svaveldioxid och syre. Om du har fel proportioner eller fel temperatur, eller om det finns föroreningar som vattenånga där det ska vara snustorrt, då kollapsar effektiviteten.
- 6:20Speaker: Och i värsta fall?
- 6:21Speaker 1: I värsta fall kan du skada den dyra utrustningen eller skapa oönskade farliga biprodukter.
- 6:27Speaker 1: Det är där den första och kanske viktigaste nivån av gasövervakning kommer in, ren och skär processstyrning.
- 6:34Speaker: Man måste veta vad som händer i rören.
- 6:37Speaker 1: Konstant. Du måste ha sensorer inne i själva processrören som konstant, sekund för sekund, talar om för styrsystemet: Nu har vi exakt X procent svaveldioxid och Y procent syre vid så här många graders temperatur.
- 6:53Speaker: Och de där processrören låter inte som en särskilt gästvänlig miljö.
- 6:58Speaker: Du säger frätande gaser och höga temperaturer.
- 7:01Speaker: Kan du måla en bild för oss?
- 7:03Speaker: Vad pratar vi om för temperaturer egentligen?
- 7:05Speaker: Är det som insidan av en vulkan?
- 7:07Speaker 1: Det är inte långt ifrån. I vissa delar av processen, i de så kallade katalytiska omvandlarna, kan temperaturen ligga på 400-600 grader Celsius.
- 7:18Speaker: 600 grader?
- 7:20Speaker 1: Ja, och gaserna är inte bara heta, de är också extremt korrosiva, alltså frätande, och ofta fulla av dammpartiklar från smältverket. Så att stoppa in ett instrument där är en enorm teknisk utmaning, men det är ett måste för att kunna styra processen och maximera utbytet.
- 7:39Speaker: Så det är den första anledningen: att optimera själva tårtbaket. Men källan nämner ju fler. Vad är nästa lager av övervakning?
- 7:48Speaker 1: Nästa lager handlar inte längre om vad som händer inne i fabriken utan vad som kommer ut ur den.
- 7:55Speaker: Skorstenen?
- 7:56Speaker: Exakt.
- 7:58Speaker 1: Även om man har en supereffektiv process på kanske 99,8 procent.
- 8:03Speaker: Vilket låter väldigt högt.
- 8:05Speaker 1: Det är det. Men då kommer en liten, liten andel av svaveldioxiden att slinka igenom och hamna i rökgaserna som går ut genom skorstenen.
- 8:14Speaker: Och eftersom volymerna är så enorma blir även en liten procent en hel del.
- 8:20Speaker 1: Det kan bli ett betydande utsläpp om man inte har koll. Därför sätter nationella och lokala miljömyndigheter stenhårda gränsvärden för hur mycket föroreningar som får släppas ut.
- 8:31Speaker: Och för att bevisa att man klarar de gränserna måste man mäta.
- 8:34Speaker 1: Man måste mäta kontinuerligt, dygnet runt, året om. Det kallas för CEMS (Continuous Emission Monitoring Systems). Man har helt enkelt en mätutrustning installerad direkt i skorstenen som hela tiden registrerar utsläppen och rapporterar data till myndigheterna. Det är en ren laglig och miljömässig nödvändighet.
- 8:58Speaker: Okej, anledning nummer två: regelefterlevnad.
- 9:02Speaker 1: Och miljöskydd.
- 9:03Speaker: Det känns logiskt.
- 9:04Speaker: Man mäter för att styra processen och man mäter i skorstenen för att följa lagen.
- 9:09Speaker: Men sedan tar dokumentet upp en tredje typ av övervakning som jag tyckte var extra intressant.
- 9:15Speaker: Mätning av luftkvaliteten runt hela fabriksområdet.
- 9:20Speaker: I den omgivande luften.
- 9:22Speaker 1: Ja.
- 9:23Speaker: Men vänta nu, om man redan mäter utsläppen i skorstenen, varför behöver man då sensorer utplacerade runt hela fabriken? Känns inte det lite som att ha både hängslen och livrem?
- 9:34Speaker 1: Det är en utmärkt fråga och kanske belyser precis varför den tredje nivån är så viktig. Mätningen i skorstenen talar om vad du släpper ut vid källan, men mätningen runt anläggningen, så kallad ambientmätning, svarar på två helt andra frågor.
- 9:52Speaker 1: Den första är långsiktig.
- 9:54Speaker 1: Hur påverkar våra totala kontrollerade utsläpp den luft som människorna i närområdet faktiskt andas?
- 10:02Speaker 1: Man vill samla data över månader och år för att säkerställa att man inte bidrar till en försämrad lokal luftkvalitet.
- 10:09Speaker: Även om man håller sig inom lagens gränser.
- 10:12Speaker 1: Även om man gör det.
- 10:13Speaker: Och den andra frågan?
- 10:14Speaker 1: Den andra är mycket mer akut och handlar om säkerhet. Det fungerar som ett direkt varningssystem. Tänk dig att det sker en olycka. En packning brister, ett rör spricker och en giftig gas börjar läcka ut, inte via skorstenen utan direkt från marknivå.
- 10:30Speaker: Då ser man det direkt.
- 10:31Speaker 1: Då kommer sensorerna som är utplacerade längs anläggningens staket att omedelbart upptäcka detta. Inom sekunder kan ett larm gå till kontrollrummet, automatiska säkerhetssystem kan aktiveras och man kan varna de som bor i närheten.
- 10:47Speaker: Det är alltså en ren säkerhetsfråga.
- 10:50Speaker 1: Absolut. Det handlar om att skydda både personalen och allmänheten från ett oplanerat oavsiktligt utsläpp. Det är inte hängslen och livrem, det är brandlarmet.
- 11:00Speaker: Det är en helt annan sak.
- 11:01Speaker: Så vi har tre skilda syften.
- 11:03Speaker: Processstyrning i vulkanhetta, laglig utsläppskontroll i skorstenen och ett varningssystem för omgivningen.
- 11:12Speaker: För att klara allt detta nämner dokumentet en specifik teknik från ett företag som heter OPSIS, och nyckelordet verkar vara beröringsfri.
- 11:20Speaker: Vad innebär det?
- 11:21Speaker 1: Ja, och det är själva kärnan i varför den här tekniken fungerar så bra i de här tuffa miljöerna. En traditionell gasanalysator fungerar ofta som en liten dammsugare. Den måste suga ut ett litet prov av gasen från processröret, leda det genom ett långt uppvärmt rör, kyla ner det, filtrera bort allt damm och först därefter analysera det.
- 11:46Speaker: Det låter komplicerat.
- 11:48Speaker 1: Du kan ju tänka dig vad som händer med ett sådant system.
- 11:50Speaker: Det låter som ett recept på underhållsproblem.
- 11:53Speaker: Filter som sätts igen, rör som korroderar, pumpar som går sönder.
- 11:59Speaker 1: Jag har besökt anläggningar där underhållsteknikerna ägnar halva sin arbetstid åt att bara hålla liv i de här provtagningssystemen.
- 12:06Speaker: Det låter ohållbart.
- 12:07Speaker 1: En beröringsfri metod, som den som beskrivs i källan, skippar hela den biten. Man mäter med ljus direkt tvärs igenom gasflödet i det stora röret eller i skorstenen.
- 12:18Speaker: Vänta, de behöver inte ens röra vid gasen? De tittar på den med ljus?
- 12:23Speaker: Exakt! Det låter som science fiction. Hur i hela friden fungerar det?
- 12:29Speaker 1: På andra sidan sitter en mottagare. Varje gasmolekyl, svaveldioxid, kväveoxid, ammoniak, har en unik egenskap. Den absorberar väldigt specifika färger eller våglängder av ljus. Det är som ett unikt fingeravtryck.
- 12:45Speaker 1: Genom att analysera exakt vilket ljus som försvunnit på vägen genom gasen kan datorn i andra änden räkna ut exakt vilka gaser som finns där och i vilken koncentration.
- 12:56Speaker: Eftersom man aldrig suger ut någon gas slipper man alla igensatta filter och rör.
- 13:01Speaker 1: Just det. Man slipper hela den mekaniska huvudvärken. Det som är ännu smartare, och som källan lyfter fram, är att man kan använda optisk fiber. Man kan ha en enda central analysator placerad i ett rent och säkert kontrollrum. Från den drar man sedan fiberoptiska kablar ut till en massa olika mätpunkter.
- 13:20Speaker: Så samma instrument kan mäta på flera ställen.
- 13:24Speaker 1: Ja. En sändare/mottagare är inne i den hetaste delen av processen, en annan efter ett filter, en tredje i skorstenen och kanske till och med ett par som mäter luften vid staketet. Samma instrument kan alltså övervaka hela fabriken samtidigt.
- 13:38Speaker: Det låter otroligt robust och kostnadseffektivt.
- 13:42Speaker: Dokumentet nämner att samma system kan mäta flera olika gaser samtidigt.
- 13:47Speaker 1: Ja, eftersom ljusstrålen innehåller många olika våglängder kan man leta efter flera olika fingeravtryck på samma gång. Myndigheterna kanske kräver att man mäter svaveldioxid, alltså SO₂, men också kväveoxider, NO och NO₂.
- 14:01Speaker: Med den här tekniken kan man mäta alla tre, plus kanske några till, med ett och samma system i en och samma mätning.
- 14:08Speaker: Det är en otrolig fördel.
- 14:10Speaker: Så om vi försöker knyta ihop det här.
- 14:12Speaker: Den här resan började med ett bilbatteri och landade i ljusstrålar som läser av gaser inuti i en industriell vulkan.
- 14:20Speaker 1: Ja, lite så.
- 14:21Speaker: Vi har sett att svavelsyra inte bara är en kemikalie, utan en sorts osynlig arbetshäst som möjliggör allt från maten på vårt bord till energin i våra hem.
- 14:31Speaker 1: Verkligen. Tillverkningen är inte bara en smutsig industriprocess, utan en ganska elegant balansakt. Man tar ett miljöfarligt avfall från en annan industri, från smältverken, och omvandlar det till en av världens mest efterfrågade produkter och får ut massor av ren energi på köpet.
- 14:50Speaker: Men för att den här vackra industriella symbiosen ska fungera överhuvudtaget, för att hålla den där farliga tårtan från att antingen misslyckas eller explodera, så är den här extremt noggranna övervakningen helt fundamental.
- 15:04Speaker 1: Den är allt.
- 15:04Speaker: Den är limmet som håller ihop allting.
- 15:07Speaker 1: Den är absolut allt.
- 15:08Speaker 1: Den säkerställer effektiviteten i produktionen, den skyddar personalens säkerhet, den garanterar att man följer miljölagarna och i slutändan skapar trygghet för hela samhället runt omkring anläggningen.
- 15:21Speaker: Det är ett perfekt exempel på hur en till synes smal teknisk detalj, som att mäta en specifik gas, får enorma konsekvenser för ekonomi, miljö och säkerhet.
- 15:33Speaker 1: Ja, precis.
- 15:34Speaker: Den osynliga infrastrukturen av ljus och sensorer som får det moderna samhället att ticka på.
- 15:40Speaker 1: Det hela landar i en ganska stor och viktig fråga, tycker jag. Dokumentet visar ju hur tekniken används för att skydda allmänheten och fungera som ett varningssystem. Det får mig att tänka på den ständiga förhandlingen som pågår i samhället. Hur bestämmer vi vad som är en acceptabel nivå av risk eller exponering när vi bor granne med en industri som är både absolut nödvändig och potentiellt väldigt farlig?
- 16:04Speaker: Det är en svår avvägning.
- 16:05Speaker 1: Verkligen. Och vems röst väger tyngst när den där gränsen ska dras? Är det industrins ekonomiska realiteter, myndigheternas lagstadgade gränsvärden eller de närboendes oro för hälsa och säkerhet? Det finns inget enkelt svar på det.