Latest / Yoshi's Podcast / #090 | Sarah Brant | SWE – medium, kommunikation med de döda, psykedelika & mycket mer
Transcript
- 0:00SPEAKER_03: All right, jag har aldrig talat med ett medium förut så jag är väldigt taggad på den här konversationen.
- 0:22SPEAKER_02: Varmt välkommen Sara Brandt.
- 0:23SPEAKER_02: Tack så hemskt mycket.
- 0:24SPEAKER_02: Jätteglad att du ville komma och prata med mig.
- 0:27SPEAKER_02: Kul att vara här.
- 0:29SPEAKER_02: Men innan vi börjar det tänker jag att vi börjar från början.
- 0:32SPEAKER_02: Jag vill höra lite om vem du är, var du kommer ifrån, hur du växte upp och hela den biten.
- 0:39SPEAKER_02: Nu fick jag larmen precis innan vi började spela om Källare Djursholm.
- 0:43SPEAKER_02: Men det kanske inte var där det började.
- 0:45SPEAKER_00: Nej, precis.
- 0:46SPEAKER_00: Jag är född i Västerås.
- 0:49SPEAKER_00: Mamma är svensk, pappa är engelsk.
- 0:51SPEAKER_00: Sen så flyttade jag faktiskt till England när jag var 18.
- 0:54SPEAKER_01: Okej.
- 0:55SPEAKER_00: Sen kom jag tillbaka till Sverige när jag var 30 års åldern.
- 0:59SPEAKER_00: Så jag har bott lite överallt.
- 1:00SPEAKER_00: London är ju där min familj kommer ifrån.
- 1:02SPEAKER_00: Så England.
- 1:03SPEAKER_00: Men sen så var jag gift med en fransman.
- 1:06SPEAKER_00: Samman sedan nästan 17 år.
- 1:07SPEAKER_00: Så pappan till mina barn.
- 1:09SPEAKER_00: Så vi bodde i Frankrike.
- 1:10SPEAKER_00: Sen har vi bott i Australien.
- 1:13SPEAKER_00: Så flyttat runt lite.
- 1:14SPEAKER_00: Det har varit mitt...
- 1:15SPEAKER_00: Min grej i livet har varit, jag vet inte var, jag har alltid flyttat runt.
- 1:19SPEAKER_02: Ja, velat testa olika miljöer.
- 1:21SPEAKER_00: Ja, eller det har bara hänt så.
- 1:24SPEAKER_00: Men också att jag tycker det är kul, självklart.
- 1:26SPEAKER_00: Jag tycker det är jättekul att komma till nya platser och träffa människor.
- 1:29SPEAKER_02: Ja, det förstår jag verkligen.
- 1:31SPEAKER_02: Var är Australien?
- 1:32SPEAKER_00: Vi bodde i Adelaide.
- 1:33SPEAKER_02: Nej, är det sant?
- 1:34SPEAKER_02: Jag pluggade i Adelaide.
- 1:35SPEAKER_00: Nej, no way.
- 1:36SPEAKER_00: Min yngsta son är född där faktiskt.
- 1:37SPEAKER_02: Ja, vad roligt.
- 1:38SPEAKER_02: Jag pluggade på UniSA, University of South Australia.
- 1:42SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:42SPEAKER_00: Mitt i centrum där liksom.
- 1:44SPEAKER_02: Ja, precis.
- 1:45SPEAKER_00: Mitt i centrum.
- 1:46SPEAKER_00: Adelaide är ju liksom inte stort.
- 1:47SPEAKER_02: Ja, det är ett centrum och sen tipsar bostadsområden utanför.
- 1:51SPEAKER_02: Men vad kul.
- 1:52SPEAKER_00: Hur länge bodde du där?
- 1:53SPEAKER_00: Vi var där, jag tror tre år ungefär.
- 1:56SPEAKER_02: Jag var där 2011.
- 1:58SPEAKER_00: Gud, jag tror det var precis då jag flyttade tillbaka till Sverige.
- 2:02SPEAKER_00: Det är året tror jag, slutet på 2011 som jag flyttade tillbaka.
- 2:04SPEAKER_01: Tänk om vi har gått förbi varandra på gatan i Adelaide.
- 2:06SPEAKER_01: Who knows?
- 2:08SPEAKER_01: Trides det?
- 2:09SPEAKER_00: Jo, men det gjorde jag.
- 2:10SPEAKER_00: Jag hade ju småbarn då.
- 2:11SPEAKER_00: Jag flyttade till Australien på min första sån typ fyra eller fem veckor.
- 2:16SPEAKER_01: Mm.
- 2:17SPEAKER_00: Och sen så blev jag gravid faktiskt på direkten.
- 2:18SPEAKER_00: Så det är bara tolv månader och en dag skillnad på mina barn.
- 2:22SPEAKER_00: Jag hade ju liksom inte tid att backpacka runt om i Australien.
- 2:30SPEAKER_00: Men det var ju ett trevligt ställe att ha barn på.
- 2:33SPEAKER_00: Väldigt trevligt.
- 2:34SPEAKER_00: Familjevänligt och det är ju väldigt mycket.
- 2:37SPEAKER_00: Alltså det är ju gjort, tänker jag.
- 2:39SPEAKER_00: Väldigt mycket familjer.
- 2:41SPEAKER_00: Folk har väldigt stora familjer i Adelaide också.
- 2:44SPEAKER_00: Det är väldigt många familjer som har fem, sex barn.
- 2:46SPEAKER_02: Jag var ju där som utbytesident.
- 2:48SPEAKER_00: Ja, precis.
- 2:49SPEAKER_02: Jag kan tänka mig att det var lite annorlunda.
- 2:51SPEAKER_02: Jag hade väl lite annat fokus.
- 2:52SPEAKER_02: Precis, jag kan tänka mig det.
- 2:54SPEAKER_02: Men ja, väldigt trevlig stad.
- 2:55SPEAKER_02: Däremot, det hade hänt typ så här konstiga saker fick vi höra från folk.
- 3:01SPEAKER_02: Jag vet inte vad det var, någon
- 3:06SPEAKER_02: Det var någon pedofilig grej som hade hänt precis innan vi kom dit.
- 3:12SPEAKER_03: Okej.
- 3:12SPEAKER_02: Så då hade jag det i tankarna.
- 3:14SPEAKER_02: Men vänta.
- 3:15SPEAKER_02: Och så kommer jag dit och så står det såna här skyltar överallt.
- 3:18SPEAKER_02: Jag vet inte om du minns de här skyltarna.
- 3:20SPEAKER_02: Don't creep near my school.
- 3:22SPEAKER_02: Ja visst.
- 3:23SPEAKER_02: Och bara stop creeping.
- 3:25SPEAKER_02: Jag bara shit hur stort är det här problemet?
- 3:27SPEAKER_00: Jo men jag kommer ihåg på lekplatser och sånt.
- 3:30SPEAKER_00: Då fanns det ju så här skiltar.
- 3:34SPEAKER_00: Om man är man så får man ju inte gå.
- 3:36SPEAKER_00: Om du är ensam man så får du inte gå på toaletten.
- 3:39SPEAKER_00: Du måste vara med ditt barn.
- 3:41SPEAKER_00: Såna här saker.
- 3:42SPEAKER_02: De här creep-skiltarna.
- 3:44SPEAKER_02: Jag fick ju lära mig sen att creep på australiensiska betyder att köra lite över hastighetsgränsen.
- 3:52SPEAKER_01: Det var inte alls det jag trodde det var.
- 3:55SPEAKER_00: De är ju roliga med sina ord.
- 3:58SPEAKER_00: Deras namn på affärer kan också vara så här.
- 4:04SPEAKER_00: De är roliga med sina... Ja, verkligen.
- 4:06SPEAKER_02: Det är många saker som man tar till givet att det är samma på engelska där som det
- 4:10SPEAKER_02: är på den engelska man talar här.
- 4:13SPEAKER_02: Don't creep near my school.
- 4:15SPEAKER_02: Det handlar bara om hållhastigheten.
- 4:17SPEAKER_00: Man ser ju det.
- 4:17SPEAKER_00: De är ju så här 16 eller någonting.
- 4:18SPEAKER_00: De är 15-16 och får körkort.
- 4:21SPEAKER_00: och då tänker man ju om de bor i Outback då måste du ta dig till skolan men det ser
- 4:27SPEAKER_00: ju jäkligt roligt ut för jag menar vanligtvis så ser man ju inte särskilt vuxen ut
- 4:31SPEAKER_00: så ser man ju världens största bil så sitter det någon som ser ut som 11-åring där
- 4:36SPEAKER_02: och kör jag hade en massa vänner från USA och Kanada som jag hängde med under den
- 4:42SPEAKER_02: perioden och där är ju samma sak folk får köra kort 15-16 vi körde ju några
- 4:47SPEAKER_02: roadtrips jag hade ingen tillit till dem jag bara jag kör
- 4:52SPEAKER_02: Jag frågade hur det var också.
- 4:54SPEAKER_02: Det var superlatchalaiban hur de fick sina körkort.
- 4:57SPEAKER_02: Jag tar det här.
- 5:00SPEAKER_00: Jag har fortfarande inte körkort.
- 5:02SPEAKER_00: Jag kommer ihåg att jag försökte.
- 5:04SPEAKER_00: Det är någon dags när jag bor här.
- 5:06SPEAKER_00: Men det hände aldrig.
- 5:09SPEAKER_00: De var hemma med barnen och hade fullt upp.
- 5:13SPEAKER_00: Men Australien är ett väldigt...
- 5:17SPEAKER_00: Det var faktiskt något som jag tyckte var väldigt fint när jag födde min andra son.
- 5:21SPEAKER_00: Det var så att grannarna... För jag hade ju ingen familj då.
- 5:24SPEAKER_00: Då kom de och bara lämnade mat åt mig.
- 5:27SPEAKER_00: De sa ingenting.
- 5:28SPEAKER_00: De bara lämnade mat utanför dörren.
- 5:30SPEAKER_00: Du vet att du inte har familj.
- 5:31SPEAKER_00: Varsågod, här får du lite mat.
- 5:33SPEAKER_00: En äldre tant hon kom hem till mig i två veckor efter jag födde och plockade upp
- 5:37SPEAKER_00: min smutstvätt och tvättade den och lämnade tillbaka den.
- 5:39SPEAKER_00: Hon sa liksom ingenting.
- 5:42SPEAKER_00: Hon bara så här, vi måste hjälpas.
- 5:45SPEAKER_00: Jag tyckte det var en sån här community-känsla.
- 5:47SPEAKER_00: Som jag blev väldigt så här, va?
- 5:50SPEAKER_00: Tack.
- 5:50SPEAKER_02: Ja, väldigt ovant för en svensk såklart.
- 5:54SPEAKER_00: Ja, men precis.
- 5:54SPEAKER_00: Men väldigt fint.
- 5:55SPEAKER_00: Det var väldigt fint, måste jag säga.
- 5:56SPEAKER_00: Ja, väldigt fint.
- 5:58SPEAKER_02: Kul alldeles alltså.
- 6:00SPEAKER_02: I England, då var det London som gällde.
- 6:03SPEAKER_02: Jajamän.
- 6:04SPEAKER_02: Hur var det som 18-åring?
- 6:06SPEAKER_00: Alltså, det var ju, det är ju, jag tycker ju om London, men det är ju kaotiskt.
- 6:14SPEAKER_00: Och man jobbar ju väldigt mycket.
- 6:15SPEAKER_00: Alltså jag hade ju lite så här...
- 6:17SPEAKER_00: Lite för problem i skolan kan man ju lätt säga att jag hade.
- 6:21SPEAKER_00: Jag gick ut grönskolan utan något betyg i något ämne.
- 6:24SPEAKER_00: Det var i Sverige.
- 6:28SPEAKER_00: När jag flyttade dit fick jag vara lärling.
- 6:31SPEAKER_00: Det gjorde jag som kock på The Savoy Hotel.
- 6:35SPEAKER_00: Så det var ju en upplevelse.
- 6:36SPEAKER_00: Det var ju jättetufft.
- 6:37SPEAKER_00: Ja, det kan jag tänka mig.
- 6:39SPEAKER_00: Så först utgjorde jag mig till kock och sen konditor.
- 6:42SPEAKER_00: Det var därför jag hamnade i Frankrike för att min ex var kock.
- 6:45SPEAKER_00: Så vi...
- 6:46SPEAKER_00: Men London är ju...
- 6:48SPEAKER_00: Alltså det som är kul med en sån storstad är att vad man än är intresserad av så
- 6:53SPEAKER_00: finns det ju liksom mästare inom det området.
- 6:56SPEAKER_00: Eller vad man än tycker om så finns det liksom någonstans.
- 6:59SPEAKER_00: Någon specialistbutik eller någon förening.
- 7:03SPEAKER_00: Så det tycker jag är så här...
- 7:05SPEAKER_00: Ja.
- 7:08SPEAKER_00: Jag tycker om London.
- 7:09SPEAKER_00: Men det är ju stökigt.
- 7:11SPEAKER_00: Du jobbar ju otroligt mycket.
- 7:13SPEAKER_00: Inte mycket betalt.
- 7:15SPEAKER_00: Alla pengar går till hyran.
- 7:18SPEAKER_00: Men det är ju.
- 7:20SPEAKER_00: Om man tycker om att träffa.
- 7:22SPEAKER_00: Alla typer av människor.
- 7:23SPEAKER_00: Så är det ju verkligen kul.
- 7:25SPEAKER_02: Ingen brist på människor.
- 7:27SPEAKER_02: Eller typer av människor.
- 7:30SPEAKER_00: Verkligen.
- 7:31SPEAKER_00: Så det är.
- 7:32SPEAKER_00: Ja men det ligger väldigt varmt om hjärtat eftersom pappa är därifrån.
- 7:35SPEAKER_02: Förstår det.
- 7:37SPEAKER_02: Stökig i skolan sa du?
- 7:38SPEAKER_00: Jajamän.
- 7:39SPEAKER_02: Vilken typ av stökig?
- 7:41SPEAKER_00: Alltså jag var absolut inte bråkig.
- 7:43SPEAKER_00: Nej, jag var bara, vill inte vara där.
- 7:47SPEAKER_02: Jag hörde, jag hörde.
- 7:48SPEAKER_00: Jag kommer till och med ihåg första dagen i skolan.
- 7:50SPEAKER_00: När jag var sju och jag bara, vad är det här för ställe?
- 7:53SPEAKER_00: Här vill inte jag vara.
- 7:54SPEAKER_00: Men man är tvungen att sitta ner och lyssna och sådana här saker.
- 7:57SPEAKER_00: Det var, nej gud vad tråkigt.
- 8:00SPEAKER_02: Är det bara det att du tyckte det här är tråkigt?
- 8:02SPEAKER_02: Jag vill göra roligare saker.
- 8:03SPEAKER_00: Jag kan inte riktigt förstå what's the point.
- 8:08SPEAKER_00: Men det kanske är en kombination av
- 8:12SPEAKER_00: Och dyslexi som jag aldrig fick hjälp med.
- 8:15SPEAKER_00: Och sen säkert koncentrationssvårigheter 100%.
- 8:19SPEAKER_00: Och sen att jag var ju... De här som vi kommer komma in på senare.
- 8:24SPEAKER_00: De här andliga förmågorna har jag haft sedan jag var liten.
- 8:26SPEAKER_00: Och det gör ju så att man tänker ju annorlunda.
- 8:29SPEAKER_00: Så jag var mer intresserad av varför jag är här.
- 8:32SPEAKER_00: Så ska man sitta här och lära sig saker.
- 8:34SPEAKER_00: Ja.
- 8:36SPEAKER_00: Och det är ingen som riktigt vill klara varför.
- 8:40SPEAKER_02: Frågade du dina föräldrar eller andra vuxna varför jag är här?
- 8:45SPEAKER_00: Varför går jag i skolan?
- 8:47SPEAKER_00: Ja men absolut.
- 8:48SPEAKER_00: Och vissa av mina föräldrar skilde sig när jag var fem.
- 8:51SPEAKER_00: Så då flyttade jag pappa dit och min stora syster till England.
- 8:54SPEAKER_00: Men mina föräldrar har haft väldigt bra kontakt.
- 8:58SPEAKER_00: Så jag åkte dit varje år och var med min pappa.
- 9:02SPEAKER_00: Så då bodde jag i Sverige med min mamma.
- 9:03SPEAKER_02: Är det enda syskonet?
- 9:05SPEAKER_00: Nej, jag har stora syster.
- 9:06SPEAKER_00: Hon bor fortfarande kvar där.
- 9:08SPEAKER_00: Och sen min lilla syster Emma som bor i Sverige.
- 9:10SPEAKER_00: Sen har jag en halvsyster också som bor i England.
- 9:15SPEAKER_00: Men vad skulle jag säga?
- 9:18SPEAKER_00: Jo, skolan.
- 9:19SPEAKER_00: Mamma lyssnade väl, men det var ju väldigt mycket.
- 9:22SPEAKER_00: Kanske inte så enkelt för min mamma.
- 9:23SPEAKER_00: Min lilla syster var född med en kronisk sjukdom, så det tog väldigt mycket tid.
- 9:27SPEAKER_00: Men jag hade ju väldigt mycket vänner.
- 9:31SPEAKER_00: Jag mådde ju inte dåligt, kan man väl säga.
- 9:35SPEAKER_00: Att jag inte gjorde det.
- 9:38SPEAKER_00: Ja, det var ju inte kul.
- 9:40SPEAKER_00: Och sen så tror jag att om man inte får rätt hjälp i början,
- 9:42SPEAKER_00: om man inte får någon struktur i början i skolan och det börjar liksom,
- 9:46SPEAKER_00: då är det omöjligt.
- 9:47SPEAKER_00: Eller jag ska inte säga att det är omöjligt, men det är otroligt svårt att komma i kapp.
- 9:52SPEAKER_00: Så då blir det ju så till slut att jag pallar inte, jag orkar inte.
- 9:55SPEAKER_00: Det är mycket roligare att bara blåsas och gå till skolan och sen hitta på något annat.
- 10:02SPEAKER_02: Det finns roligare saker än skolan.
- 10:05SPEAKER_02: Det tror jag alla håller med om.
- 10:06SPEAKER_00: Ja.
- 10:07SPEAKER_02: Det är inte det roliga, speciellt när man är liten och bara sitter där och lyssnar liksom.
- 10:11SPEAKER_00: Ja, men det blir ju, vad ska man säga, det är ju tråkigt tycker jag.
- 10:14SPEAKER_00: För det finns ju otroligt mycket barn som jag, som man behöver bara rätt approach.
- 10:19SPEAKER_00: Ja.
- 10:20SPEAKER_00: För att sen när jag kom in och fick jobba,
- 10:23SPEAKER_00: då fick jag,
- 10:23SPEAKER_00: det blev ju verkligen tufft att komma in i ett kök liksom.
- 10:26SPEAKER_00: Och där på The Sway, det var ju såhär, det var ingen liksom enkel match kan man väl säga.
- 10:31SPEAKER_00: Men då märkte jag att det här med att man tror på någon, det är ju att man ger någon ansvar.
- 10:34SPEAKER_01: Mm.
- 10:36SPEAKER_00: Så det var det som jag fick med mig.
- 10:38SPEAKER_00: Då kunde jag reflektera över att det var ju ingen som trodde på mig.
- 10:41SPEAKER_00: Eftersom det satt ju inga krav riktigt.
- 10:42SPEAKER_00: Det var såhär, okej, gör det där.
- 10:44SPEAKER_00: Och jag säger nej, gör det där, nej.
- 10:46SPEAKER_00: Sen så ger det bara dem upp.
- 10:49SPEAKER_00: Istället för att kanske testa.
- 10:52SPEAKER_00: Men det jag förstår är att man är väl jobbig.
- 10:56SPEAKER_00: Ja, precis.
- 10:57SPEAKER_00: Man var väl jobbig.
- 10:58SPEAKER_00: Men det kanske är annorlunda.
- 11:00SPEAKER_00: Jag vet inte om det är annorlunda nu i skolan.
- 11:02SPEAKER_00: Jag har ju barn som går i skolan, men
- 11:06SPEAKER_00: Men det var tråkigt tycker jag.
- 11:09SPEAKER_00: Det var många som jag tänker tillbaka till nu som det verkligen inte gick bra för.
- 11:12SPEAKER_00: För mig så har jag ju klarat av livet.
- 11:16SPEAKER_00: Men det är lätt att det hamnar snett.
- 11:18SPEAKER_02: Om du inte får utbildning så...
- 11:20SPEAKER_02: Jag lyssnade precis på en podcast om mest killar tror jag det var som hamnade i kriminalitet.
- 11:27SPEAKER_02: Hur mycket det är liksom små saker i början av livet att man får för sig att jag är
- 11:33SPEAKER_02: inte duktig eller jag duger inte.
- 11:35SPEAKER_01: Precis.
- 11:36SPEAKER_02: Och sen försöker man inte ens och så förstärks det här och så blir det droger och
- 11:41SPEAKER_02: kriminalitet och allt möjligt.
- 11:43SPEAKER_02: Bara för att skolan kanske inte hade rätt sätt att ge det stöd de behöver.
- 11:48SPEAKER_02: Eller föräldrarna eller vad det nu än är.
- 11:50SPEAKER_02: Men att det är mycket som grundas i det.
- 11:53SPEAKER_02: Att man tidigt får den bilden av sig själv och sen förstärks den bara.
- 11:57SPEAKER_00: Absolut.
- 11:58SPEAKER_02: Det är inte lätt heller.
- 12:00SPEAKER_00: Nej, det är inte lätt.
- 12:02SPEAKER_00: Det är inte lätt.
- 12:03SPEAKER_00: Och så tror jag väl också att det handlar,
- 12:04SPEAKER_00: det är väl kanske,
- 12:05SPEAKER_00: jag vet,
- 12:06SPEAKER_00: nu är det ju annorlunda tänker jag med skolor för nu får man ju välja om man går i
- 12:10SPEAKER_00: skolan och sånt.
- 12:10SPEAKER_00: Men på den tiden så gick man ju i skolan i sitt område.
- 12:16SPEAKER_00: I och för sig, jag gick ju på nio olika skolor.
- 12:19SPEAKER_02: Nio olika alltså?
- 12:21SPEAKER_00: Ja, herregud.
- 12:21SPEAKER_00: Jag har sett och reflekterat på det där.
- 12:24SPEAKER_00: Herregud.
- 12:24SPEAKER_00: Grundskolan.
- 12:26SPEAKER_00: Nio olika.
- 12:27SPEAKER_00: Ja, precis.
- 12:29SPEAKER_00: Det här kanske blir bättre.
- 12:30SPEAKER_00: Det här kanske blir bättre.
- 12:31SPEAKER_00: Och så hamnar man bland storlekarna.
- 12:33SPEAKER_00: Så händer ingenting.
- 12:34SPEAKER_02: Är det så att du flyttades runt i olika skolor?
- 12:36SPEAKER_02: Eller flyttade familjen runt i olika områden?
- 12:38SPEAKER_01: Både och.
- 12:42SPEAKER_02: Var det någonting som,
- 12:44SPEAKER_02: av de här nio skolorna,
- 12:45SPEAKER_02: var det vid något tillfälle som du kände att här var det bättre,
- 12:48SPEAKER_02: det här passar mig bättre?
- 12:49SPEAKER_02: Var det liksom något system som du hittade som kändes mer rätt?
- 12:55SPEAKER_00: Ja.
- 12:58SPEAKER_00: Alltså jag tänker, jag vet inte.
- 13:00SPEAKER_00: Alltså jag gick ju på Valdorf där ett tag, typ såhär i ett halvår eller någonting.
- 13:04SPEAKER_00: Och där tyckte jag ändå att jag blev bemött av lärarna med en form av...
- 13:10SPEAKER_00: mänsklighet kan man väl säga.
- 13:12SPEAKER_00: Jag kommer ihåg när jag bestämde mig för att sluta och börja i en annan skola.
- 13:19SPEAKER_00: Så bjöd min lärare hem mig.
- 13:21SPEAKER_00: Och så sa han till mig, det var ett fint samtal.
- 13:24SPEAKER_00: Han önskade mig lycka till och han sa du får försöka ta det lite lugnare.
- 13:30SPEAKER_00: Han sa väldigt fina saker till mig.
- 13:32SPEAKER_00: Medan i andra skolor kunde jag bara känna att jag var ett stort problem som ingen ville ha.
- 13:37SPEAKER_00: Men det handlar ju om personlighet.
- 13:42SPEAKER_00: Det är så viktigt med bra lärare.
- 13:45SPEAKER_00: Eller överhuvudtaget folk som gör det de känner att de ska göra.
- 13:51SPEAKER_00: Det är väl bara rätt person på rätt plats.
- 13:54SPEAKER_00: Det gör all skillnad.
- 13:56SPEAKER_00: Jag håller med.
- 13:57SPEAKER_02: Man minns ju verkligen bra lärare man har haft och dåliga för den delen.
- 14:01SPEAKER_00: Ja, absolut.
- 14:03SPEAKER_02: Men det sätter ett sådant intryck när man är ung.
- 14:07SPEAKER_00: Men sen är det ju inte bara lärarna,
- 14:08SPEAKER_00: det är ju själva systemet och sen vad jag förstår i Sverige så ändras det ju hela tiden.
- 14:12SPEAKER_00: När man flyttar tillbaka så bara, nu är det nysta folkomröstning så bara allting var nytt.
- 14:17SPEAKER_00: Det måste ju vara jättejobbigt.
- 14:19SPEAKER_00: Helt plötsligt så är det nya saker som händer hela tiden.
- 14:21SPEAKER_00: Vad är det som händer?
- 14:22SPEAKER_00: Ja.
- 14:23SPEAKER_02: Det är svårt att hänga med.
- 14:25SPEAKER_02: Verkligen, verkligen.
- 14:26SPEAKER_02: Min pappa var gymnasielärare,
- 14:29SPEAKER_02: han är pensionerad nu,
- 14:30SPEAKER_02: men de senaste 30 åren har han jobbat som gymnasielärare i princip.
- 14:36SPEAKER_02: Så jag har fått höra det via honom, hur mycket som ändras och du vet.
- 14:41SPEAKER_02: Tyvärr hur mycket som har försämrats under de här decennierna.
- 14:46SPEAKER_02: Och det är lite trist.
- 14:47SPEAKER_02: Man vill ju att det generellt ska gå i en bättre riktning.
- 14:50SPEAKER_02: Men vad jag förstår är att det är mycket i skolan som inte har gått i rätt riktning.
- 14:53SPEAKER_00: Nej.
- 14:56SPEAKER_00: Jag tycker bara att det är väldigt tråkigt att det fortfarande är barn som går i grundskolan och inte har
- 15:03SPEAKER_00: Jag vet inte om det finns.
- 15:05SPEAKER_00: Det måste ju finnas.
- 15:07SPEAKER_00: I landet av statistik så finns det säkert.
- 15:10SPEAKER_02: Antagligen.
- 15:10SPEAKER_02: Någon har någon siffra någonstans.
- 15:15SPEAKER_02: Vad händer med kameran nu då?
- 15:19SPEAKER_02: Spännande.
- 15:20SPEAKER_00: Nu börjar det.
- 15:21SPEAKER_02: Vi tar en liten paus.
- 15:23SPEAKER_02: Så då är vi tillbaka Fick lite kameraproblem Ja så lite fram och tillbaka i skolan
- 15:30SPEAKER_02: med andra ord Du gick då inte ut sa du med gymnasiebehörighet
- 15:35SPEAKER_00: Nej.
- 15:36SPEAKER_02: Nej.
- 15:37SPEAKER_00: Det gick inte ju massor.
- 15:40SPEAKER_02: Och nästa steg.
- 15:41SPEAKER_00: Jo man får ju gå på sådana väldigt konstiga, de kallar det för massa såhär Fenix-skolan eller du vet.
- 15:48SPEAKER_00: Någonting sånt.
- 15:49SPEAKER_02: Vad är då mellansteget mellan det och London?
- 15:51SPEAKER_00: Ja precis, det är ju bara, alltså jag vet inte hur det är nu men det är ju bara stor jäkla depressions...
- 15:56SPEAKER_00: Först och främst, vi har ju en blandning av folk där.
- 16:02SPEAKER_00: Varför man är där överhuvudtaget.
- 16:03SPEAKER_00: Men det finns ju vissa eldsjälar som jobbar.
- 16:06SPEAKER_00: Vi hade en väldigt bra lärare måste jag säga.
- 16:09SPEAKER_00: Men det är inte som att man lär sig någonting.
- 16:10SPEAKER_00: I min erfarenhet så var det som att de försökte ju.
- 16:16SPEAKER_00: Men vi var ju ett gäng jobbiga barn som inte...
- 16:21SPEAKER_00: Hade någon struktur.
- 16:24SPEAKER_00: Planen var väl att alla skulle komma in på nästa år.
- 16:29SPEAKER_00: Så kunde man ju söka på särskilda skäl.
- 16:33SPEAKER_02: Att man nästa år ska komma in i vanligt gymnasium.
- 16:37SPEAKER_00: Och det gjorde ju alla.
- 16:40SPEAKER_00: Förutom tre.
- 16:41SPEAKER_00: Och jag var en av dem.
- 16:43SPEAKER_00: Kommer jag ihåg att då var det...
- 16:45SPEAKER_00: Jag och min kompis Christian och Jimmy.
- 16:47SPEAKER_00: Och då fick vi liksom vårt eget klassrum.
- 16:49SPEAKER_00: Jag kommer ihåg att jag dök upp en annan dag.
- 16:50SPEAKER_00: Och jag bara alltså nu.
- 16:51SPEAKER_00: This ain't gonna work.
- 16:53SPEAKER_00: Alltså det här var ju bara.
- 16:55SPEAKER_00: Det var bara nej alltså jag måste bort.
- 16:57SPEAKER_00: Och då var det så här.
- 16:57SPEAKER_00: Nu flyttar jag till England.
- 16:59SPEAKER_00: För det här pallar inte jag med.
- 17:00SPEAKER_00: För det var ju så deprimerande.
- 17:01SPEAKER_00: Det var ju verkligen.
- 17:02SPEAKER_00: Man fick ju verkligen en känsla av att.
- 17:03SPEAKER_00: Nu är jag en stor fet loser.
- 17:08SPEAKER_00: Men det var en fin lärare vi hade.
- 17:10SPEAKER_00: Måste jag säga.
- 17:11SPEAKER_00: Och sen så körde jag in på det där.
- 17:14SPEAKER_00: Min pappa jobbade väldigt många år inom hotell och restaurang.
- 17:20SPEAKER_00: Han var ju sommelier och sånt.
- 17:21SPEAKER_00: Men sen så blev han taxichaufför.
- 17:24SPEAKER_00: Så han var i London.
- 17:25SPEAKER_00: Min farbror och min pappa är sällan där.
- 17:28SPEAKER_00: cab drivers.
- 17:29SPEAKER_00: Okej, inte mer längre.
- 17:32SPEAKER_00: Och hans, min stivmamma jobbade inom hotell och restaurang.
- 17:36SPEAKER_00: Jag började jobba som städerska på ett hotell.
- 17:39SPEAKER_00: Och sen när jag såg köket så var det såhär, shit, där vill jag jobba.
- 17:45SPEAKER_00: Så det här är ju precis vad jag behöver.
- 17:47SPEAKER_00: Det är speed, det är ju mat.
- 17:50SPEAKER_00: Men
- 17:51SPEAKER_00: Och då fick jag av något mirakel en intervju på The Savoy med köksmästaren där.
- 17:58SPEAKER_00: Och jag sa att jag kan ingenting.
- 18:00SPEAKER_00: Men om du ger mig chans så... Han var okej.
- 18:03SPEAKER_00: Jag var okej.
- 18:05SPEAKER_00: Nu kör vi liksom.
- 18:06SPEAKER_00: Så det var väldigt... Där är ju såhär brigad.
- 18:11SPEAKER_00: Alltså det är väldigt seriöst som man jobbar med.
- 18:13SPEAKER_02: Man har ju sett något sånt här tv-program.
- 18:15SPEAKER_02: Det verkar ju vara superseriöst.
- 18:18SPEAKER_00: Ja, men det är ju verkligen team.
- 18:20SPEAKER_00: Det måste jag verkligen säga.
- 18:21SPEAKER_00: Riktig teamkänsla som man inte kan... Och alla har ju sitt ansvarsområde.
- 18:26SPEAKER_00: Så om inte du gör ditt jobb det har ju en effekt på alla andra.
- 18:29SPEAKER_01: Ja.
- 18:30SPEAKER_00: Så du sätter ju alla andra i skiten som man brukar säga.
- 18:34SPEAKER_02: Och det är väl ett ganska stort hotell också.
- 18:37SPEAKER_00: Det är många middagsgäster.
- 18:40SPEAKER_00: Nu har ni jag jobbat med 80 kockar samtidigt.
- 18:44SPEAKER_00: Jag jobbade i en lilla, The Grill Room, som var en mindre restaurang.
- 18:48SPEAKER_00: Men det är en otroligt fascinerande byggnad.
- 18:53SPEAKER_00: Tunnlar under jord.
- 18:55SPEAKER_00: Som går även under till andra hotell.
- 19:00SPEAKER_00: Väldigt mycket historia.
- 19:02SPEAKER_00: Det är väldigt spännande.
- 19:03SPEAKER_00: Men det är tufft.
- 19:07SPEAKER_00: Men jag lärde mig otroligt mycket.
- 19:10SPEAKER_02: Hur länge var det där?
- 19:12SPEAKER_00: Jag gjorde mest apprenticeship.
- 19:13SPEAKER_00: Jag har varit där i typ ett år bara.
- 19:17SPEAKER_00: Men det är långt.
- 19:18SPEAKER_02: Bara bara.
- 19:19SPEAKER_02: I den branschen med det tempot.
- 19:21SPEAKER_02: Det känns.
- 19:23SPEAKER_00: Men sen så.
- 19:25SPEAKER_00: Någon blev sjuk och jag hamnade på konditoriavdelningen.
- 19:29SPEAKER_00: Man kan inte säga nej.
- 19:30SPEAKER_00: Köksmässaren kommer och säger.
- 19:31SPEAKER_00: Sara kan du jobba i tre månader där?
- 19:34SPEAKER_00: Jag bara nej.
- 19:36SPEAKER_00: Men jag älskar det, det var ju hur kul som helst.
- 19:38SPEAKER_00: Ja,
- 19:38SPEAKER_00: jag var helt fascinerad med bara få ingredienser med olika tekniker,
- 19:43SPEAKER_00: hur du kunde skapa någonting helt annorlunda.
- 19:45SPEAKER_00: Så då var det så här, okej, det här vill jag satsa på.
- 19:48SPEAKER_00: Så då behövde jag det.
- 19:49SPEAKER_00: Då blev det konditoriet.
- 19:52SPEAKER_02: Och är det utöver det här året som du nämnde på eller är det inklusive?
- 19:57SPEAKER_00: Ja, precis.
- 19:58SPEAKER_00: Det var den sista tiden.
- 19:59SPEAKER_00: Den första tiden var köket.
- 20:00SPEAKER_02: Och det tog dig på något vänster till Frankrike?
- 20:04SPEAKER_02: Ja.
- 20:04SPEAKER_00: Jajamän, för jag vill ju.
- 20:05SPEAKER_00: Jag var ju jätteambitiös.
- 20:07SPEAKER_00: Jag träffade ju min ex-man där på The Savoy.
- 20:10SPEAKER_00: Han jobbade som kock.
- 20:11SPEAKER_00: Och så hade vi varit tillsammans i två, tre år.
- 20:16SPEAKER_00: Och varje gång vi åker till Frankrike så...
- 20:19SPEAKER_00: Hans familj pratar inte engelska och jag sitter bara där och ler.
- 20:21SPEAKER_00: Alla bara så här snälla.
- 20:22SPEAKER_00: Ja.
- 20:25SPEAKER_00: Men Jag vill ju lära mig Vad han kommer ifrån Och jag tror ju inte Jag tror att det
- 20:35SPEAKER_00: är svårt att kunna lära känna en kultur Om du inte kan språket Det är liksom en
- 20:39SPEAKER_00: stor del Allting Och att jag då ville jobba Som konditor Så då flyttade vi dit Var
- 20:49SPEAKER_00: det Frankrike?
- 20:51SPEAKER_00: Det är söder om Paris Fontainebleau heter det Jag bodde där i typ tre år
- 20:55SPEAKER_02: Alright.
- 20:56SPEAKER_02: Lärde du dig franska?
- 20:57SPEAKER_00: Jajamän.
- 20:58SPEAKER_02: Härligt.
- 20:59SPEAKER_02: Och vad tyckte du om Frankrike då?
- 21:01SPEAKER_02: Hur var det att bo där?
- 21:02SPEAKER_00: Alltså det är ju väldigt tufft om du inte...
- 21:06SPEAKER_00: Kan prata flytande franska.
- 21:08SPEAKER_00: I början var det ju jättesvårt.
- 21:09SPEAKER_00: Och att vara kvinna i köket och inte kunna prata franska.
- 21:12SPEAKER_00: Det var liksom, som jag sa, jag var lite överambitiös där.
- 21:16SPEAKER_00: Det här fixar jag.
- 21:17SPEAKER_00: Jätteenkelt.
- 21:20SPEAKER_02: Man måste ju våga.
- 21:21SPEAKER_00: Man måste våga, precis.
- 21:22SPEAKER_00: Men det var absolut hundra procent en erfarenhet.
- 21:25SPEAKER_00: Men den där industrin är ju otroligt slitsam.
- 21:29SPEAKER_00: Och det var då jag fick tid att tänka.
- 21:31SPEAKER_00: Jag började jobba på ett hotell.
- 21:33SPEAKER_00: Så jag var såhär, nej men det här går inte.
- 21:35SPEAKER_00: Jag måste lära mig språket.
- 21:36SPEAKER_01: Mm.
- 21:36SPEAKER_00: Så då slutade jag och började lära mig franska och då tog jag alla jobb.
- 21:40SPEAKER_00: Alltså jag jobbade som städerska,
- 21:41SPEAKER_00: jag jobbade som nanny,
- 21:43SPEAKER_00: liksom vad som helst bara så att jag träffade folk och lärde mig språket.
- 21:50SPEAKER_00: Och sen så gick jag tillbaka till det.
- 21:52SPEAKER_00: Och då fick jag jobba i sån här classic boulangeri.
- 21:56SPEAKER_00: Lärde mig göra de här croissangorna.
- 21:58SPEAKER_02: Härligt!
- 21:59SPEAKER_00: Ja, men det var tufft att kliva upp tre på månaden.
- 22:02SPEAKER_02: Ja, det förstår jag.
- 22:05SPEAKER_02: Du nämnde någonting där också, som kvinna i köket.
- 22:07SPEAKER_02: Det är ju även i Sverige ganska mansdominerat och tufft.
- 22:13SPEAKER_00: Ja, men precis.
- 22:15SPEAKER_00: Först och främst är det den fysiska aspekten.
- 22:16SPEAKER_00: Du måste ju liksom... Vad ska man säga?
- 22:22SPEAKER_00: Jag trivs ju med det här att man är rak med varandra.
- 22:25SPEAKER_00: Och man kan inte fejka någonting i köket.
- 22:27SPEAKER_00: Om du inte kan något så syns det ganska snabbt att du inte klarar av något.
- 22:31SPEAKER_02: Och som du säger, då sätter man andra i skiten.
- 22:35SPEAKER_00: Precis.
- 22:35SPEAKER_00: Man kan säga väldigt mycket men the truth is in the pudding.
- 22:40SPEAKER_00: Men vad skulle jag säga?
- 22:44SPEAKER_00: Nu kommer jag inte på vad jag...
- 22:45SPEAKER_00: Nej, så kan det hända.
- 22:47SPEAKER_02: Vi hittar några nya spår.
- 22:51SPEAKER_02: Tre år i Frankrike.
- 22:52SPEAKER_02: Ja, precis.
- 22:53SPEAKER_02: Och sen?
- 22:55SPEAKER_00: Okej, men det hände ju någonting.
- 22:58SPEAKER_00: Jag har ju en liten... Ja, men då fick jag tid att reflektera där.
- 23:04SPEAKER_00: Det var ju ett tag...
- 23:07SPEAKER_00: Jag gick ju till arbetet.
- 23:09SPEAKER_00: Det här var ganska roligt.
- 23:11SPEAKER_00: Jag är ju både brittisk medborgare och svensk medborgare.
- 23:14SPEAKER_00: Och så hamnade jag i den här knipan att jag har inget jobb.
- 23:17SPEAKER_00: Jag behöver tjäna pengar.
- 23:19SPEAKER_00: Eftersom jag slutade då för att lära mig språket och de här jobben som jag hade
- 23:23SPEAKER_00: tjänat inte tillräckligt mycket med pengar så gick jag till
- 23:25SPEAKER_00: Jag kommer ihåg att jag ringde till brittiska konsulatet.
- 23:28SPEAKER_00: Har ni något tips?
- 23:30SPEAKER_00: Jag kan hitta jobb.
- 23:31SPEAKER_00: De var jättehjälpsamma.
- 23:33SPEAKER_00: Det finns en tidning och så finns det det här.
- 23:35SPEAKER_00: Jag ringde till svenska konsulatet.
- 23:37SPEAKER_00: Vad gör du där?
- 23:38SPEAKER_00: Vad gör du i Frankrike?
- 23:39SPEAKER_00: Åk hem.
- 23:42SPEAKER_00: Kan du inte franska?
- 23:44SPEAKER_00: Jag känner mig så här.
- 23:46SPEAKER_00: Nej.
- 23:48SPEAKER_00: Vad gör du där?
- 23:50SPEAKER_00: Okej, jag ska inte ringa er.
- 23:52SPEAKER_00: Nej.
- 23:56SPEAKER_00: Så då gick jag till Arbetsförmedlingen och de bara,
- 23:58SPEAKER_00: vi ska skicka dig på en sån här kurs och det är bara unga människor.
- 24:02SPEAKER_00: Franska Arbetsförmedlingen.
- 24:03SPEAKER_00: Ja, precis.
- 24:04SPEAKER_00: Då var jag 22, tror jag.
- 24:07SPEAKER_00: Och jag var så här, ja, vad kul.
- 24:09SPEAKER_00: Mellan 18 och 25-åringar från hela världen som kommer till Frankrike och söker jobb.
- 24:13SPEAKER_00: Yay, det här blir skitkul.
- 24:15SPEAKER_00: Men det var inte så himla roligt.
- 24:18SPEAKER_00: Det var ju väldigt, vad ska man säga, alla var inte glada.
- 24:24SPEAKER_00: Jag vet, jag kan inte förklara, men det var...
- 24:27SPEAKER_00: Ja, många som inte ville och många som var goda vänner där också.
- 24:32SPEAKER_00: Men det var ju från hela världen som sagt.
- 24:33SPEAKER_00: Men vi lärde ju, franskan var ju inte satt på topp utan någon av oss.
- 24:38SPEAKER_00: Så det blev så här grupperingar där alla höll sig till sina... Men jag lärde mig otroligt mycket där.
- 24:46SPEAKER_00: Och det var ju världens upplevelse.
- 24:50SPEAKER_00: Jag kommer aldrig glömma det när man sätter sig i klassrummet och hon som sitter i...
- 24:54SPEAKER_00: Receptionisten sitter där och är såhär, kedjoröker liksom.
- 24:59SPEAKER_00: Riktig franske... Ja, precis.
- 25:02SPEAKER_00: Back in the day liksom.
- 25:04SPEAKER_00: Och hur jag försökte förklara hela tiden med att... De frågade mig hela tiden efter uppehållstillstånd.
- 25:09SPEAKER_00: Och jag bara, men Storbritannien är med i EU.
- 25:13SPEAKER_00: Inte något längre, men på den tiden.
- 25:15SPEAKER_00: Det var en massa byråkratiska saker som man hamnade på.
- 25:18SPEAKER_00: Men det är ju sådär när man kommer till nederländer.
- 25:21SPEAKER_00: Men ja, då hade jag tid att reflektera.
- 25:25SPEAKER_00: Jag kanske inte vill jobba i kök.
- 25:27SPEAKER_00: Väldigt slitsamt.
- 25:28SPEAKER_00: Jag vill ha barn i framtiden.
- 25:31SPEAKER_00: Och jag har alltid varit inne på den alternativa vägen.
- 25:34SPEAKER_00: Så då bestämde jag mig helt plötsligt för att utbilda mig till zonterapeut.
- 25:39SPEAKER_00: Om du vet vad det är.
- 25:41SPEAKER_00: Zon.
- 25:42SPEAKER_00: Det är det här att man tror på...
- 25:44SPEAKER_00: Att hela kroppen finns i fötterna.
- 25:46SPEAKER_00: Det kommer från en kinesisk medicin.
- 25:50SPEAKER_00: Reflexologi kallas det för, internationellt.
- 25:53SPEAKER_02: Att det finns, om det är nerver eller vad det nu är, från allting till fötterna.
- 26:01SPEAKER_00: Då läste jag historien av sångterapi i världen.
- 26:04SPEAKER_00: Det visade sig att det fanns en väldigt bra skola i Storbritannien.
- 26:11SPEAKER_00: Då pendlade jag liksom.
- 26:13SPEAKER_00: Okej.
- 26:14SPEAKER_00: I typ ett och ett halvt år.
- 26:16SPEAKER_02: En gång i månaden.
- 26:16SPEAKER_00: Från Frankrike till... Ja, precis.
- 26:18SPEAKER_00: Från Frankrike till London.
- 26:19SPEAKER_02: Och då är det flyg från Paris eller?
- 26:22SPEAKER_02: Jag tog vad jag kunde hitta liksom.
- 26:25SPEAKER_02: Så det var en viss buss.
- 26:26SPEAKER_02: Ja, för det är en tunnel under eller?
- 26:28SPEAKER_00: Ja, precis.
- 26:28SPEAKER_00: Det är en tunnel.
- 26:29SPEAKER_00: Ja, precis.
- 26:29SPEAKER_00: Det är en tunnel.
- 26:30SPEAKER_00: Man kan... Det är ganska coolt faktiskt.
- 26:32SPEAKER_00: Det är som ett stort tåg som bussen åker in på så åker den under.
- 26:35SPEAKER_00: Just det.
- 26:36SPEAKER_00: Coolt.
- 26:36SPEAKER_00: Så det var tåg, det var juristad, buss, flyg.
- 26:40Mm.
- 26:40SPEAKER_00: Vad jag kunde hitta småbilligt för jag åkte ungefär en gång i månaden.
- 26:47SPEAKER_00: Och det var jättekul med solterapi.
- 26:50SPEAKER_00: Då kom jag in på några alternativa vägar.
- 26:53SPEAKER_00: Jag hade haft solterapi som barn och det hjälpte mig.
- 26:55SPEAKER_00: Det var därför jag var intresserad.
- 26:59SPEAKER_00: Och sen flyttade vi tillbaka till England.
- 27:01SPEAKER_00: Och så började jag jobba med det.
- 27:06SPEAKER_02: All right.
- 27:07SPEAKER_02: Som zonterapeut.
- 27:08SPEAKER_02: Ja.
- 27:09SPEAKER_02: Vad gör en zonterapeut?
- 27:12SPEAKER_02: Vad finns det för åkommor man behandlar via zonterapeut?
- 27:15SPEAKER_00: Ja, om man säger att man har hela kroppen i fötterna.
- 27:18SPEAKER_00: Det är det man tror.
- 27:21SPEAKER_00: Det är inget vetenskapligt bevis alltså.
- 27:25SPEAKER_00: Det vanligaste är väl ryggproblem, magproblem.
- 27:28SPEAKER_00: Men jag specialiserar mig, jag pluggade vidare och specialiserade mig inom kvinnohälsa.
- 27:32SPEAKER_00: Så fertilitet och graviditet.
- 27:34SPEAKER_01: Mm.
- 27:35SPEAKER_02: Så det var kul och intressant.
- 27:39SPEAKER_02: Och hur går det i så fall till om någon vill ha hjälp?
- 27:43SPEAKER_02: Vad gör man?
- 27:44SPEAKER_00: Vad gör man?
- 27:45SPEAKER_00: Precis.
- 27:46SPEAKER_00: Jag vet att i Storbritannien så är det ju annorlunda än vad det är i Sverige.
- 27:53SPEAKER_00: Där har man ju rätt att jobba på vissa sätt.
- 27:57SPEAKER_00: Sjukhus och sådana här saker.
- 27:59SPEAKER_00: Försäkring och utbildning är lite annorlunda.
- 28:04SPEAKER_00: Men man måste hela tiden ha kontakt med personens läkare.
- 28:08SPEAKER_00: Så att du var såhär ok.
- 28:10SPEAKER_00: Kan jag få testa zonterapi för jag har vad den nu kan vara.
- 28:15SPEAKER_00: Det är alltid det här att har du varit hos din läkare.
- 28:17SPEAKER_00: Det finns tydliga...
- 28:19SPEAKER_00: Frågor som man ställer är inte som att man bara, jo men kom till mig först.
- 28:23SPEAKER_00: Inte så, utan det är ett samarbete.
- 28:26SPEAKER_00: Så att om de inte har hittat någon hjälp så kan de testa och se om det fungerar.
- 28:30SPEAKER_00: Och det brukar vara så att om det fungerar så fungerar det.
- 28:32SPEAKER_00: Man kan se symtom väldigt snabbt.
- 28:35SPEAKER_00: Två, tre behandlingar.
- 28:37SPEAKER_02: Och hur ser en behandling ut?
- 28:39SPEAKER_00: Då går man igenom varenda del av kroppen i fötterna.
- 28:43SPEAKER_02: Okej.
- 28:47SPEAKER_00: Se vad man känner.
- 28:48SPEAKER_00: Känner du någonting?
- 28:48SPEAKER_00: Hur känns det?
- 28:49SPEAKER_00: Här gör det ont.
- 28:50SPEAKER_00: Och vanligtvis brukar det tyda på att det finns någon blockering.
- 28:53SPEAKER_00: Men man kan inte ge en diagnos.
- 28:56SPEAKER_00: Man är inte läkare eller har röntgensyn.
- 28:57SPEAKER_00: Så försöker man att jobba på att lösa upp de där blockeringarna.
- 29:04SPEAKER_02: Och det gör man också genom att massera.
- 29:09SPEAKER_02: Och det kan ge effekt på olika åkommor på kroppen.
- 29:14Coolt.
- 29:15SPEAKER_02: Jag har testat det.
- 29:18SPEAKER_02: Jag har hört talas om det.
- 29:22SPEAKER_02: Du fokuserade på fertilitet och så.
- 29:25SPEAKER_02: Kände du att det gav effekt för dina patienter?
- 29:28Mm.
- 29:28SPEAKER_00: Det är därför jag tyckte att det var så himla spännande.
- 29:32SPEAKER_00: Och jag jobbade med det i Australien faktiskt.
- 29:35SPEAKER_00: En dag i veckan dock, bara för att jag var hemma med mina barn.
- 29:38SPEAKER_00: Men det var en klinik som specialiserade sig inom det.
- 29:45SPEAKER_02: Du nämnde när vi snackade grundskola där, någonting andligt redan från när du var liten?
- 29:52SPEAKER_02: Hur tidigt pratade jag?
- 29:54SPEAKER_02: Vad var det som... Vad hände?
- 30:00SPEAKER_00: Jag kommer inte ihåg att jag inte har haft det.
- 30:03SPEAKER_00: Men medialiteten det är så himla brett kan man väl säga att det är.
- 30:11SPEAKER_00: Så att när man är liten kan det vara så att man känner saker.
- 30:16SPEAKER_00: Alla är olika.
- 30:17SPEAKER_00: Vissa känner, ser, hör.
- 30:19SPEAKER_00: Ja.
- 30:20SPEAKER_00: smakar till och med.
- 30:23SPEAKER_00: Och man kan känna olika dofter.
- 30:26SPEAKER_00: Men för mig var det mer att man ska försöka sova och så känner man att nu är det någon där.
- 30:33SPEAKER_00: Det var inte så kul som barn.
- 30:34SPEAKER_00: Det är inte som att det var
- 30:42SPEAKER_00: Som en skräckfilm.
- 30:45SPEAKER_00: Att många är så här, åh gud nu kommer det en demon att hälsa på.
- 30:49SPEAKER_00: Inte så.
- 30:50SPEAKER_00: Men om du är ett barn, om du är sju, åtta år gammal och du är på en plats till exempel.
- 30:56SPEAKER_00: I många andra länder, i Sverige har vi inte varit med om så mycket krig och sånt.
- 31:00SPEAKER_00: Men om man är på vissa platser på jorden och
- 31:04SPEAKER_00: Så finns det energiminnen som man kan plocka upp.
- 31:07SPEAKER_00: Är du på en plats där det har varit mycket.
- 31:09SPEAKER_00: Och vad är det?
- 31:11SPEAKER_00: Vad sa du?
- 31:13SPEAKER_02: Vad är det, energiminnen?
- 31:14SPEAKER_00: Energiminnen, om du säger att vi är energi.
- 31:19SPEAKER_00: Först och främst så tror man på det om man jobbar med det jag gör i alla fall.
- 31:25SPEAKER_00: Samma sak att man lämnar efter sig saker och ting.
- 31:29SPEAKER_00: Och speciellt om det har varit någonting som jag nämnde, krig.
- 31:34SPEAKER_00: Då är det mycket lidande.
- 31:36SPEAKER_00: Och den frekvensen kan stanna kvar på en plats.
- 31:39SPEAKER_00: Man kan känna det.
- 31:40SPEAKER_00: Oj, det här känns inte bekvämt.
- 31:43SPEAKER_00: Eller att man kan kliva in i en lägenhet och där bor någon som kanske inte mår så bra.
- 31:49SPEAKER_00: Så det är känslor som kanske kommer.
- 31:52SPEAKER_00: Att man kan känna andra människors känslor.
- 31:54SPEAKER_00: Och vissa människor mår faktiskt inte bra.
- 31:57SPEAKER_00: Så det kan vara lite läskigt.
- 32:01SPEAKER_00: Precis.
- 32:01SPEAKER_00: Så då kan det vara lite läskigt.
- 32:03SPEAKER_00: Jag förstår det.
- 32:04SPEAKER_02: Så var det vid den åldern du nämner, 7-8, som du började känna någon sorts närvaro?
- 32:08SPEAKER_02: Eller ännu tidigare?
- 32:09SPEAKER_00: Tidigare än det tror jag till och med.
- 32:11SPEAKER_00: Jag kommer inte ihåg att jag inte.
- 32:13SPEAKER_00: Men det är inte som att det är hela tiden där.
- 32:17SPEAKER_00: Men...
- 32:18SPEAKER_00: Men också det här med naturen, att jag kunde se också auror och träden och människor och sånt.
- 32:24SPEAKER_00: Så då börjar man ju tänka, oj, va?
- 32:27SPEAKER_00: Allting lever.
- 32:29SPEAKER_00: Då börjar man ju, det är sådana här tankar man har då.
- 32:31SPEAKER_02: Allting lever.
- 32:32SPEAKER_02: När man är liten så är ju allting normalt för att det är det första man lär sig.
- 32:38SPEAKER_02: Vid vilket tillfälle börjar du upptäcka att det här kanske inte är något som alla
- 32:43SPEAKER_02: ser eller något som alla känner?
- 32:46SPEAKER_00: Ja, det är väl om man upplever någonting
- 32:50SPEAKER_00: När det är andra människor där.
- 32:51SPEAKER_00: Som till exempel.
- 32:52SPEAKER_00: Jaha okej.
- 32:52SPEAKER_00: Det var ingen som såg det där.
- 32:54SPEAKER_02: Har du något sånt minne från barndomen eller?
- 32:56SPEAKER_00: Ja.
- 32:57SPEAKER_00: Absolut det har jag.
- 32:58SPEAKER_00: Många gånger.
- 32:59SPEAKER_00: Det är därför man börjar tänka.
- 32:59SPEAKER_00: Och det som händer.
- 33:01SPEAKER_00: Det är inte som att jag.
- 33:02SPEAKER_00: Man håller ju allting inom sig.
- 33:05SPEAKER_00: Så.
- 33:05SPEAKER_00: Det är ganska jobbigt.
- 33:07SPEAKER_01: Ja.
- 33:08SPEAKER_00: Men min mamma var väldigt snäll och lyssnade på mig.
- 33:11SPEAKER_00: Men hon sa också att... Jag tror hon försökte skydda mig, men det kan inte sägas den där saken.
- 33:17SPEAKER_00: Hon trodde på mig, men hon var så här... Alla förstår inte Sara, så du får liksom lay low.
- 33:22SPEAKER_02: Ja.
- 33:23SPEAKER_02: Vad kunde det vara för saker som du delade med mamma då?
- 33:27SPEAKER_02: Som du skulle lay low?
- 33:28SPEAKER_00: Ja, nej, eller... Ja, det är ju det här att man... På kvällarna specifikt, då tyckte jag det var läskigt.
- 33:35SPEAKER_00: Jag kunde inte vara själv.
- 33:36SPEAKER_01: Mm.
- 33:38SPEAKER_00: Men man känner en närvaro när man känner att det är någon som sätter sig där på
- 33:43SPEAKER_00: sängen eller drar ut häcket eller någonting det låter.
- 33:47SPEAKER_00: Men det är absolut, det kanske inte behöver vara någonting.
- 33:51SPEAKER_00: Jag tror inte att det är någonting illa,
- 33:52SPEAKER_00: det är bara att det är så starkt och man vet att det blir läskigt.
- 33:55SPEAKER_00: Men sen är det så här roliga saker som typ, det finns en sak som heter psykometri.
- 34:02SPEAKER_00: Man är väldigt duktig på att läsa objekt.
- 34:06SPEAKER_00: Det var ingen som kunde ge mig en present.
- 34:08SPEAKER_00: Jag visste vad det var.
- 34:10SPEAKER_00: Det var väldigt jobbigt.
- 34:11SPEAKER_00: Alla julklappar och presenter var gömda till the moment.
- 34:17SPEAKER_00: Då kunde jag veta att det här är från farmor i England och det här är en klänning.
- 34:20SPEAKER_00: Då var jag ungefär 7-8.
- 34:22SPEAKER_00: Då kunde man ju...
- 34:25SPEAKER_00: Vad ska man säga?
- 34:28SPEAKER_02: Det var lekfullt och roligt.
- 34:31SPEAKER_02: Minns du, eller kanske fortfarande så, men hur vet du det?
- 34:36SPEAKER_02: Dyker det bara upp i huvudet där en klänning?
- 34:38SPEAKER_02: Eller känner du någonting från det som känns som... Ja, precis.
- 34:42SPEAKER_00: Det är en väldigt bra fråga.
- 34:44SPEAKER_00: För det är ju som ett språk.
- 34:47SPEAKER_00: Jag kallar det för andligt vokabulär.
- 34:49SPEAKER_00: För att man är ju som en översättare när man är medlem av energier.
- 34:55SPEAKER_00: Ja.
- 34:55SPEAKER_00: Det förändras hela tiden genom livet.
- 35:00SPEAKER_00: Så jag ser inte särskilt mycket saker.
- 35:03SPEAKER_00: Utan jag känner.
- 35:04SPEAKER_00: Men när jag var liten kunde jag ju se.
- 35:06SPEAKER_00: Det var liksom som att jag såg klänningen.
- 35:09SPEAKER_00: Men nu till exempel så är det mer som att jag känner materialet.
- 35:13SPEAKER_00: Jag kan inte ens förklara hur det är.
- 35:15SPEAKER_00: Men det är som att hur känns en blå färg?
- 35:19SPEAKER_02: Men vad intressant.
- 35:19SPEAKER_00: Ja.
- 35:21SPEAKER_00: Så det är det.
- 35:22SPEAKER_02: Så de gömde klapparna så du inte ska få känna dem liksom?
- 35:27SPEAKER_00: Precis, jag inte visste hur jag skulle få.
- 35:31SPEAKER_00: Men sen tog min mamma mig till spiritualistiska föreningen.
- 35:37SPEAKER_00: Det blev ju liksom för jobbigt för mig på många sätt.
- 35:40SPEAKER_00: Jag hade ju svårt att sova och
- 35:43SPEAKER_00: För mig så var det väldigt positivt.
- 35:49SPEAKER_00: Jag fick gå på en seans, jag var 14 eller någonting.
- 35:53SPEAKER_00: Sen fick jag prata med några äldre medium där på föreningen och de var så här,
- 35:58SPEAKER_00: vi kommer komma tillbaka hit sen men du måste leva först,
- 36:01SPEAKER_00: du måste skaffa dig...
- 36:02SPEAKER_00: Du är ett barn.
- 36:05SPEAKER_00: Lev ditt liv.
- 36:07SPEAKER_00: Men då gick jag på vad man kallar cirklar.
- 36:10SPEAKER_00: När man träffas och man mediterar tillsammans och kanske ger varandra healing.
- 36:13SPEAKER_00: Sen fick jag gå till någon mamma.
- 36:17SPEAKER_00: Hon hade blivit vän med någon.
- 36:19SPEAKER_00: Hon var helt fantastisk.
- 36:20SPEAKER_00: En äldre kvinna som inte hade några barn.
- 36:23SPEAKER_00: Hon var medium och konstnär.
- 36:27SPEAKER_00: och fick jag gå hem till henne på dagarna ibland efter skolan och hon kunde ge mig
- 36:33SPEAKER_02: svar på saker kunde hon ge dig svar på vad är det här precis,
- 36:39SPEAKER_00: vad är det,
- 36:39SPEAKER_00: hur fungerar det hon kunde hjälpa mig det här med C-auror,
- 36:44SPEAKER_00: det kunde hon också göra det kunde hon hjälpa mig förklara hur det fungerar men det
- 36:48SPEAKER_00: var inte som en lektion utan det var mer det var faktiskt en jättevacker vänskap
- 36:56SPEAKER_02: Fint.
- 36:58SPEAKER_02: Och vad lärde du dig?
- 36:59SPEAKER_02: För det kanske var första gången någon satte ord på det här som du hade upplevt sedan barndomen, eller?
- 37:05SPEAKER_00: Jo, det kan man ju säga.
- 37:07SPEAKER_00: Vad jag lärde mig var att det är på riktigt.
- 37:12SPEAKER_00: Att jag är inte ensam.
- 37:14SPEAKER_00: Att det finns jättemycket människor som har den här förmågan.
- 37:17SPEAKER_00: Och det tror jag att alla kan träna upp också.
- 37:19SPEAKER_00: Om man är intresserad.
- 37:20SPEAKER_00: Jag tror att vissa kanske har mer än talang för det.
- 37:23SPEAKER_01: Mm.
- 37:24SPEAKER_00: Än vad andra har.
- 37:25SPEAKER_00: Men det var jättebra.
- 37:27SPEAKER_00: För det är ju så att man också.
- 37:29SPEAKER_00: Hjälper att kunna stänga av det.
- 37:32SPEAKER_00: För det är ju ganska jobbigt.
- 37:33SPEAKER_00: Att kunna känna hela tiden.
- 37:35SPEAKER_00: få verktyg för att kunna annars är vi väldigt så kan vi inte leva och gå runt hela
- 37:42SPEAKER_00: dagarna och känna in en massa saker men också att det är tillgängligt att hon
- 37:48SPEAKER_00: försökte förklara för mig det här speciellt hon hade ett helt rum med bara tavlor
- 37:54SPEAKER_00: och jag var väldigt rädd hela tiden och då hon kunde liksom bara försökte förklara
- 37:59SPEAKER_00: för mig att
- 38:00SPEAKER_00: Det finns den här världen hela tiden runt omkring oss.
- 38:02SPEAKER_00: Den vill ju liksom ingenting illa.
- 38:05SPEAKER_00: Det är bara kärlek.
- 38:07SPEAKER_00: Då kände jag mig trygg.
- 38:08SPEAKER_00: Och jag kunde börja sova.
- 38:11SPEAKER_02: Jag tänkte fråga, varför var du rädd?
- 38:13SPEAKER_00: Det är ju för att man inte... Man kan liksom inte förklara vad det är som riktigt händer.
- 38:20SPEAKER_00: Det är väl det.
- 38:21SPEAKER_00: Också att om du är ett barn...
- 38:26SPEAKER_00: Man träffar en människa eller någon från andra sidan som kanske inte mår så bra.
- 38:29SPEAKER_00: Då är man exponerad till känslor som man bara, den här personen mår verkligen inte bra.
- 38:34SPEAKER_00: Och det kan man inte förklara.
- 38:35SPEAKER_00: Jag har inte upplevt det personligen i mitt liv.
- 38:37SPEAKER_00: Så då blir det liksom att man är konfronterad med känslor som, oj, vad är det här?
- 38:41SPEAKER_00: Det här var obehagligt.
- 38:42SPEAKER_00: Det här är någon som inte... Men jag vet ju inte vad det är eftersom jag är ett barn.
- 38:47SPEAKER_00: Så vet inte jag vad depression är eller...
- 38:50SPEAKER_02: Gud vad intressant.
- 38:54SPEAKER_02: Hade någon berättat det här för mig eller pratat om det här med mig förr?
- 39:00SPEAKER_02: 15 år sedan eller någonting sånt, så hade jag trott att... Jag hade inte liksom sett det.
- 39:05SPEAKER_02: Eller jag hade inte förstått att det kan vara på riktigt.
- 39:07SPEAKER_02: Jag hade trott att man inbillar sig.
- 39:09SPEAKER_02: Men jag har... Jag har utforskat den psykedeliska världen.
- 39:15SPEAKER_02: Och det finns ju en teori om att det psykedelika gör är att öppna upp för...
- 39:22SPEAKER_02: Jag ska börja från början.
- 39:24SPEAKER_02: Rent evolutionärt har våra sinnen utvecklats att snappa upp det som är viktigt för
- 39:30SPEAKER_02: oss att snappa upp för att överleva.
- 39:33SPEAKER_02: Det är så evolution funkar.
- 39:35SPEAKER_02: Så att vi ser det registerfärger vi ser,
- 39:37SPEAKER_02: att vi liksom hör på det sätt vi hör och inte hör vissa frekvenser och sådär.
- 39:42SPEAKER_02: Allt det är evolutionärt utvalt eller vad man ska säga för att maximera vår chans till överlevnad.
- 39:52SPEAKER_02: Så vi ser egentligen inte verkligheten exakt som den är,
- 39:56SPEAKER_02: utan det våra sinnen uppfattar är det som är optimalt för oss för att överleva.
- 40:01SPEAKER_02: Och en teori om psykedelika är att psykedelika öppnar upp så att vi tar in mer,
- 40:08SPEAKER_02: ser mer och upplever mer av verkligheten.
- 40:11SPEAKER_02: Och därför får vi de här hallucinationerna, färger, ljud, smakar, färger eller vad det nu kan vara.
- 40:20SPEAKER_02: Så att man får en inblick i att det finns mycket mer än det som våra sinnen tillåter oss att uppfatta.
- 40:27SPEAKER_02: Och väldigt många upplever det som att man kan se, titta på ett träd eller en växt och se att den lever.
- 40:33SPEAKER_01: Precis som du säger, en aura.
- 40:34SPEAKER_01: Ja, den lever.
- 40:35SPEAKER_02: Så efter att ha utforskat den världen så är jag mycket mer öppen till att det
- 40:42SPEAKER_02: behöver inte ens vara någon sorts woo.
- 40:47SPEAKER_02: Det behöver inte ens vara någonting från en annan dimension.
- 40:50SPEAKER_02: Det kan verkligen vara att man skruvar på uppfattning vad man uppfattar från andra
- 40:57SPEAKER_02: levande ting här i världen.
- 40:59SPEAKER_02: Och det är roligt när du pratar om de här sakerna så påminner det om den världen.
- 41:05SPEAKER_02: Att aura är levande växter.
- 41:08SPEAKER_00: Ja, allting är levande.
- 41:09SPEAKER_02: Allting är ju levande så det är inte så konstigt att vissa uppfattar det bättre än andra.
- 41:14SPEAKER_02: Precis.
- 41:16SPEAKER_00: Men det låter intressant.
- 41:18SPEAKER_01: Ja, det är en intressant värld.
- 41:21SPEAKER_00: Ja, precis.
- 41:22SPEAKER_00: Nej men det är... Precis, då kan du...
- 41:27SPEAKER_00: Liksom få en känsla.
- 41:29SPEAKER_00: Så då kan jag tänka mig att.
- 41:30SPEAKER_01: Gå runt sådär.
- 41:32SPEAKER_00: När man är liten.
- 41:34SPEAKER_00: Att man känner in och ser saker.
- 41:36SPEAKER_00: Men det där.
- 41:40SPEAKER_02: Så när du fick lite mer.
- 41:43SPEAKER_02: Vägledning.
- 41:44SPEAKER_02: Med den här kvinnan då.
- 41:46SPEAKER_02: Du blev mindre rädd, som du säger.
- 41:49SPEAKER_02: Blev det också att du började utforska det mer?
- 41:54SPEAKER_02: Blev du mer bekväm med att testa?
- 41:57SPEAKER_02: Vad har jag för förmågor och så vidare, eller?
- 42:00SPEAKER_00: Nej, faktiskt inte.
- 42:02SPEAKER_02: Det är bara, aha, intressant, nu är jag klar med det här.
- 42:04SPEAKER_00: Precis, samtidigt.
- 42:08SPEAKER_00: Jag tror att det är det också.
- 42:09SPEAKER_00: Om du har någonting som bara är där, då är det så här, ja, ja, whatever.
- 42:12SPEAKER_00: Förstår du?
- 42:13SPEAKER_00: Så jag tror att,
- 42:13SPEAKER_00: till exempel om,
- 42:16SPEAKER_00: jag tror i alla fall,
- 42:16SPEAKER_00: alltså jag har,
- 42:18SPEAKER_00: många av mina vänner är absolut inte andliga eller jag tror inte ens att de,
- 42:22SPEAKER_00: jag bryr mig faktiskt inte om folk tror på det.
- 42:25SPEAKER_00: Det som jag upplever är inte,
- 42:26SPEAKER_00: det är liksom inte utav,
- 42:28SPEAKER_00: jag kan inte bestämma över någon annan människors tankar och mig.
- 42:31SPEAKER_00: Det har inte jag någonting att göra.
- 42:32SPEAKER_00: Det är väl att man har mutual, man har respekt för varandra.
- 42:35SPEAKER_00: Jag är inte någon som behöver prata om... För det bara finns där.
- 42:42SPEAKER_00: Det är naturligt.
- 42:44SPEAKER_00: Så det är ingenting som jag... Men det finns den här religiösa biten att jag...
- 42:51SPEAKER_00: Känner jag att det finns.
- 42:54SPEAKER_00: Någonting större.
- 42:56SPEAKER_00: Det finns en större mening.
- 42:57SPEAKER_00: Och det var ju någonting som jag gick in i. Att jag gick ju väldigt in i. Meditera.
- 43:03SPEAKER_00: Meditation var extremt viktigt för mig.
- 43:05SPEAKER_00: Under många många år.
- 43:07SPEAKER_00: Var jag liksom heavy.
- 43:08SPEAKER_00: Att jag skulle få en djupare och djupare.
- 43:12SPEAKER_00: Kontakt.
- 43:13SPEAKER_00: Med mig själv.
- 43:14SPEAKER_00: Och vad jag tog på är källan.
- 43:16SPEAKER_00: Det som har skapat mig.
- 43:19SPEAKER_00: Så det tog upp.
- 43:20SPEAKER_00: väldigt stor del av mitt liv.
- 43:25SPEAKER_00: Men sen hade jag den där känsligheten.
- 43:29SPEAKER_00: Men vad ska man säga, den miljön där jag var var liksom inte det heller.
- 43:33SPEAKER_00: Många religioner till exempel så
- 43:35SPEAKER_00: Är mediumskapet någonting som man inte ska hålla på med?
- 43:38SPEAKER_00: Du kommer gå åt helvete.
- 43:40SPEAKER_00: Som ett exempel.
- 43:43SPEAKER_00: Så det är någonting man fortfarande hör ibland.
- 43:46SPEAKER_02: Men det är bara för att de vill hålla det för sig själva.
- 43:50SPEAKER_00: Jag vet inte.
- 43:52SPEAKER_02: Bibeln ska bara skrivas på latin.
- 43:54SPEAKER_00: Ja, men det var ju vackert att du bryr dig om mig.
- 43:55SPEAKER_00: Att du tror att jag ska...
- 44:01SPEAKER_00: Och jag har inte alla svar.
- 44:03SPEAKER_00: Jag kan inte, jag vet inte.
- 44:05SPEAKER_00: Men jag känner att det finns en mening varför jag har det.
- 44:09SPEAKER_00: Och att nu, jag utforskar det.
- 44:12SPEAKER_00: Nu, de senaste sex åren, det är då jag verkligen så här, nu jäklar.
- 44:17SPEAKER_00: Nu ska jag se hur det här fungerar, först och främst.
- 44:22SPEAKER_00: Hur fungerar det?
- 44:22SPEAKER_00: Vad är det som händer med mig när jag ser de här sakerna?
- 44:25SPEAKER_00: Eller, ja.
- 44:26SPEAKER_00: Så då har jag gått in i det och tagit kurser.
- 44:29SPEAKER_00: Om jag har varit på någon bra läsning så har jag bett kan du snälla vara min mentor?
- 44:35SPEAKER_00: För att jag har velat förstå vad det är som händer.
- 44:39SPEAKER_02: Du nämnde religion.
- 44:40SPEAKER_02: Hade du någon religion med dig från föräldrarna?
- 44:43SPEAKER_00: Nej.
- 44:44SPEAKER_00: Min mamma är vad man kallar för andlig.
- 44:47SPEAKER_00: Men jag är inte uppvuxen med att gå i kyrkan.
- 44:50SPEAKER_00: Men det gjorde jag ändå själv.
- 44:51SPEAKER_00: Jag brukade cykla ner till kyrkan för jag har en tro.
- 44:54SPEAKER_00: Men jag är tillhörig i en
- 44:57SPEAKER_00: religion.
- 44:57SPEAKER_00: Det gör jag inte.
- 44:59SPEAKER_02: Kände du något från kyrkan som attraherade dig eller?
- 45:03SPEAKER_00: Ja,
- 45:04SPEAKER_00: jag tyckte det var jättefint att sitta där inne och jag tycker det är fortfarande
- 45:07SPEAKER_00: en vacker känsla att folk går dit och ber för andra människor.
- 45:12SPEAKER_00: Det kan röra mig.
- 45:12SPEAKER_00: Jag kan bli rörd av att folk har av sin egen tid gått till kyrkan och sätter sig
- 45:18SPEAKER_00: ner och ber för andra människor som har det svårt.
- 45:22SPEAKER_00: Det är vackert tycker jag.
- 45:24SPEAKER_02: Du nämnde att du senaste sex åren börjat utforska det.
- 45:27SPEAKER_02: Så mellan den här perioden när du hade din första mentor och för sex år sedan.
- 45:37SPEAKER_02: Var det en period då du låtsades som att det här inte finns?
- 45:41SPEAKER_00: Jag tyckte bort det.
- 45:42SPEAKER_00: Jag var så här, jag kan inte.
- 45:45SPEAKER_00: Jag ska inte hålla på med det här.
- 45:46SPEAKER_00: Jag fick den här... Vad jag hade hört av människor som jag var med.
- 45:51SPEAKER_00: Eller man ska säga att det...
- 45:53SPEAKER_00: Man ska inte prata med dem som har gått bort.
- 45:56SPEAKER_00: Du ska låta dem vara där de är.
- 46:00SPEAKER_00: Sen så.
- 46:03SPEAKER_00: Bara släppte jag det.
- 46:04SPEAKER_00: För att jag kunde liksom inte.
- 46:07SPEAKER_00: De kan ju inte komma igenom det.
- 46:08SPEAKER_00: Det finns kärlek.
- 46:10SPEAKER_00: Till det här.
- 46:11SPEAKER_00: Det är så jag tror att man.
- 46:13SPEAKER_00: Hur man kan resa.
- 46:15SPEAKER_00: Det är bandet mellan personer.
- 46:17SPEAKER_00: Om jag skulle läsa dig.
- 46:19SPEAKER_00: Så är det ju kärleken som.
- 46:21SPEAKER_00: Du har till dem på andra sidan.
- 46:23SPEAKER_00: Och de har till dig.
- 46:23SPEAKER_00: Som gör att de kan komma igenom.
- 46:26SPEAKER_00: Det är internetlinan.
- 46:30SPEAKER_00: För mig så.
- 46:31SPEAKER_00: Det är kärleken som låter väldigt hippie.
- 46:34SPEAKER_00: Men då kan det inte vara något fel.
- 46:36SPEAKER_00: Jag märker skillnad.
- 46:37SPEAKER_00: Om jag säger att det är en.
- 46:39SPEAKER_00: Om man har ett meddelande från någon.
- 46:41SPEAKER_00: Och det verkligen gör en skillnad.
- 46:43SPEAKER_00: Jag tyckte det var jättejobbigt att säga de här sakerna.
- 46:45SPEAKER_00: Nej, nu kommer det någon.
- 46:47SPEAKER_00: Jag ska säga det här.
- 46:50SPEAKER_00: Men det var alltid bemött.
- 46:51SPEAKER_00: Tack så hemskt mycket.
- 46:52SPEAKER_00: Ja, det är hans födelsedag idag.
- 46:54SPEAKER_00: Eller liksom...
- 46:55SPEAKER_00: Jag har tänkt på min bror.
- 46:57SPEAKER_02: Nu slänger du in.
- 47:01SPEAKER_02: Någonting spännande.
- 47:03SPEAKER_02: Kontakten med de döda.
- 47:06SPEAKER_02: Innan var vi bara inne på.
- 47:08SPEAKER_02: Se vad som finns i presenter.
- 47:09SPEAKER_02: Och känna att saker och ting.
- 47:11SPEAKER_02: I naturen lever.
- 47:13SPEAKER_02: Hur fast tidigt kom det här in i bilden?
- 47:16SPEAKER_00: Det är samtidigt.
- 47:17SPEAKER_00: Det är liksom del av samma sak.
- 47:19SPEAKER_00: Ja precis.
- 47:19SPEAKER_00: Allting hände ju liksom.
- 47:23SPEAKER_02: Och är det då att du plötsligt kan få kontakt med något som säger någonting till
- 47:28SPEAKER_02: dig eller hur går det till?
- 47:30SPEAKER_00: Ja, att man får, man känner dem, så man känner deras känslor, de kommer igenom en.
- 47:37SPEAKER_00: Ibland, när man var liten så kunde jag ju se mera.
- 47:39SPEAKER_00: Ja, jag kunde se, ja men gud nu...
- 47:42SPEAKER_00: Kommer en farbror här.
- 47:44SPEAKER_02: Du kunde faktiskt se.
- 47:45SPEAKER_02: Ja precis.
- 47:47SPEAKER_02: Man kan kalla det spöken.
- 47:49SPEAKER_00: Om man vill.
- 47:51SPEAKER_02: En stjärn.
- 47:51SPEAKER_00: Men alltså.
- 47:54SPEAKER_00: Då såg du ut som en gubbe.
- 47:56SPEAKER_00: Och det är inte som att det är ett foto.
- 47:59SPEAKER_00: Det är det som är intressant.
- 48:00SPEAKER_00: För det är verkligen som att de kommunicerar.
- 48:02SPEAKER_00: De har ju saker att säga.
- 48:03SPEAKER_00: Och det var ju då det fick mig att tänka på.
- 48:06SPEAKER_00: Att oj.
- 48:08SPEAKER_00: Om man dör och fortfarande lever på ett sätt.
- 48:12SPEAKER_00: Man kan komma igenom.
- 48:14SPEAKER_00: Som jag säger, inte som en stillbild.
- 48:16SPEAKER_00: Utan man kan ju verkligen berätta om sitt liv.
- 48:19SPEAKER_00: Ha någonting att säga.
- 48:21SPEAKER_00: Insikter kanske som man har lärt sig.
- 48:23SPEAKER_00: Det betyder ju att, herregud, livet fortsätter.
- 48:26SPEAKER_00: Fast inte i den här kroppen.
- 48:27SPEAKER_00: Och då fick jag ju såna tankar.
- 48:29SPEAKER_00: Jag har varit någonstans innan.
- 48:31SPEAKER_00: Du vet.
- 48:33SPEAKER_00: När man tänker sådana där saker.
- 48:34SPEAKER_00: När man är åtta, nio.
- 48:36SPEAKER_00: Det är tidigt.
- 48:39SPEAKER_00: Men jag skulle vilja säga också att.
- 48:42SPEAKER_00: När man håller på med det.
- 48:43SPEAKER_00: Det blir mer och mer att man är närvarande i livet.
- 48:47SPEAKER_00: Att man har liksom.
- 48:49SPEAKER_00: Jag skulle säga att jag lever med det.
- 48:51SPEAKER_02: det måste ju vara skitläskigt när man är liten första gången det dyker upp en varelse minns du det här?
- 49:01SPEAKER_00: ja absolut det var jätteläskigt tyckte jag ja det förstår jag
- 49:08SPEAKER_00: Men det är inte läskigt på stunden kan jag ju säga.
- 49:11SPEAKER_00: Ja, det är så.
- 49:13SPEAKER_00: Man tror alltid att, åh gud om jag ser ett spök i korridoren.
- 49:17SPEAKER_00: Men när det väl händer så är man bara i det närvarande efteråt.
- 49:21SPEAKER_00: Så man bara, åh shit.
- 49:23SPEAKER_00: Det är då hjärnan går igång.
- 49:24SPEAKER_00: Man har inte tid att reagera.
- 49:28SPEAKER_02: Men är det så att folk kan komma och berätta saker?
- 49:31SPEAKER_02: Det är inte snabbt utan någon kan komma och berätta någonting.
- 49:36SPEAKER_00: Ibland kan det vara snabbt också att man är på en plats som man bara känner.
- 49:39SPEAKER_00: Här finns det någon.
- 49:40SPEAKER_02: Men det kan också vara att någon kommer och berättar någonting.
- 49:43SPEAKER_00: Absolut.
- 49:44SPEAKER_02: Och kan du då prata tillbaka?
- 49:47SPEAKER_00: Eller är det bara en... Ja, alltså nu kan ju det.
- 49:52SPEAKER_02: Men då var det mer en... Mer var det mer så här, vad är det som händer?
- 49:58SPEAKER_02: Spännande.
- 50:00SPEAKER_02: okej,
- 50:01SPEAKER_02: och sen tänkte du att nej men nu måste jag göra grejer i den verkliga världen och
- 50:05SPEAKER_00: folk sa håll dig här undan jag gick ju ut skolan,
- 50:09SPEAKER_00: vad ska man göra bara att hoppa på tåget och kämpa sig igenom det här och få någon
- 50:15SPEAKER_00: form av utbildning och så har man ju,
- 50:17SPEAKER_00: ja
- 50:18SPEAKER_00: Men meditationen var ju där hela tiden.
- 50:21SPEAKER_02: Berätta om meditationen.
- 50:23SPEAKER_02: Vad är meditation för dig och hur mediterar du?
- 50:26SPEAKER_00: Meditation är ju någonting som man är i först och främst.
- 50:29SPEAKER_00: Ingenting som man gör.
- 50:31SPEAKER_00: Och det handlar ju om att man försöker gå förbi tankarna helt enkelt.
- 50:35SPEAKER_00: Så det finns ju olika tekniker som man kan göra.
- 50:42SPEAKER_00: Men det är ju verkligen någonting som man kan träna upp.
- 50:45SPEAKER_00: Så nu kan jag meditera på tunnelbanan.
- 50:47SPEAKER_00: Det spelar ingen roll för mig var jag är någonstans.
- 50:53SPEAKER_00: Men i början är det jättesvårt.
- 50:54SPEAKER_00: Speciellt jag.
- 50:55SPEAKER_00: Med min historik har jag inte kunnat sitta still.
- 51:03SPEAKER_00: Jag hade gott att ha hört om det finns ett stadium som du kan komma till och verkligen kan känna
- 51:09SPEAKER_00: Den här kraften, att du blir ett med någonting större.
- 51:14SPEAKER_00: Jag sa, det där låter skitintressant.
- 51:16SPEAKER_00: Men nu jäklar, nu testar jag det här.
- 51:17SPEAKER_00: Och jag var disciplinerad.
- 51:19SPEAKER_00: Fem minuter, kom ihåg att jag hade en klocka framför mig.
- 51:21SPEAKER_00: Efter 30 sekunder, oh no.
- 51:24SPEAKER_00: Men sen, man tränar upp det där.
- 51:26SPEAKER_00: Sen är det bara att man hamnar i djupare och djupare tillstånd.
- 51:29SPEAKER_00: Utan medvetenhet.
- 51:31SPEAKER_00: Och då blir det som att det som är så vackert, eller det jag tycker är fint, är att tiden stannar.
- 51:37SPEAKER_00: Men man är medveten fortfarande.
- 51:38SPEAKER_00: Mm.
- 51:40SPEAKER_00: Folkless oness.
- 51:41SPEAKER_02: Jag har mediterat en del.
- 51:44SPEAKER_02: Jag började meditera för att jag hade mycket sömsvårigheter.
- 51:48SPEAKER_02: Och det hjälpte mig det.
- 51:51SPEAKER_02: Men jag uppnådde också det där du pratar om.
- 51:55SPEAKER_02: Det var oväntat för mig.
- 51:56SPEAKER_02: Det var inte därför jag började meditera.
- 51:58SPEAKER_02: Men när man kommer till ett stadium...
- 52:00SPEAKER_02: Som du säger, man är medveten men det kan gå en timme om det är som en sekund.
- 52:06SPEAKER_02: När man har kommit förbi tankarna som du uttrycker.
- 52:09SPEAKER_02: Det är en väldigt häftig känsla.
- 52:14SPEAKER_00: För mig i alla fall, då blir det religiöst.
- 52:17SPEAKER_00: Det är verkligen någonting som man kan verkligen, vad är jag någonstans?
- 52:20SPEAKER_00: Vad är det här?
- 52:22SPEAKER_00: Det måste ju vara någonting.
- 52:24SPEAKER_02: Någonting är det, helt klart.
- 52:27SPEAKER_02: Men det är vad skulle jag säga om det?
- 52:30SPEAKER_02: Jag kommer inte ihåg, det var någonting jag skulle säga om meditation, men det kanske kommer tillbaka.
- 52:35SPEAKER_02: Okej,
- 52:35SPEAKER_02: så du utforskade med,
- 52:36SPEAKER_02: jo,
- 52:37SPEAKER_02: det jag skulle säga är,
- 52:38SPEAKER_02: jag kan tänka mig att,
- 52:40SPEAKER_02: du nämnde att det var väldigt svårt för dig,
- 52:41SPEAKER_02: att du hade väldigt svårt att sitta still och sådär.
- 52:43SPEAKER_02: Jag kan tänka mig att meditation ger ännu mer till folk som har svårt med det.
- 52:49SPEAKER_02: Att ju svårare man har med det, desto mer ger det när man väl kommer förbi.
- 52:54SPEAKER_01: Precis.
- 52:55SPEAKER_02: Det kan jag verkligen tänka mig.
- 52:56SPEAKER_02: Har man lätt,
- 52:57SPEAKER_02: är man en person som väldigt lätt sätter sig och försvinner iväg,
- 53:00SPEAKER_02: då har man antagligen någon sorts meditativ tillstånd rätt ofta redan innan.
- 53:05SPEAKER_02: Har man aldrig det, då måste det ju verkligen vara så här, wow, det här är någonting annorlunda.
- 53:09SPEAKER_00: Ja, för det som är så fascinerande, desto mer och mer då man mediterar och man hamnar i det där...
- 53:15SPEAKER_00: vittnestillståndet,
- 53:17SPEAKER_00: man blir ett vittne då är det då man börjar se,
- 53:19SPEAKER_00: aha men oj jag kanske inte betedde mig så himla,
- 53:22SPEAKER_00: jag kanske inte var så snäll den där gången,
- 53:24SPEAKER_00: eller åh men gud man bevittnar sig själv ja men jag kanske inte ska stressa sådär
- 53:30SPEAKER_00: på månaderna varför kunde jag inte göra så man blir ett vittne,
- 53:35SPEAKER_00: man kan vara objektiv till sig själv,
- 53:36SPEAKER_00: vilket är typ
- 53:38SPEAKER_00: I vanliga fall helt omöjligt.
- 53:40SPEAKER_00: Och det är det meditation ger.
- 53:43SPEAKER_02: Det finns någonting i hjärnan som kallas för the default mode network.
- 53:47SPEAKER_02: Jag vet inte vad det heter på svenska.
- 53:48SPEAKER_00: Väldigt fancy.
- 53:50SPEAKER_02: Och det är tydligen centrat i hjärnan där vårt ego befinner sig.
- 53:55SPEAKER_02: Där vår självbild befinner sig.
- 53:57SPEAKER_02: Och det är det som är väldigt aktivt när vi tänker på vårt förflutna eller tänker på framtiden.
- 54:02SPEAKER_02: När vi liksom ältar saker och ting.
- 54:04SPEAKER_02: Och det finns olika sätt att dämpa aktiviteten i den här delen av hjärnan.
- 54:08SPEAKER_02: Bland annat meditation.
- 54:11SPEAKER_02: Men det kan man också uppnå genom psykedelika eller dervish-dansare som snurrar runt.
- 54:22SPEAKER_02: Eller genom religiösa aktiviteter och så vidare.
- 54:26SPEAKER_02: Så det finns olika sätt att tysta det här jaget.
- 54:29SPEAKER_02: Och då fortsätter hjärnan funka.
- 54:32SPEAKER_02: Men ens ego blir allt mindre.
- 54:35SPEAKER_02: Och det är då man kan komma till det som du kallar vittnesstadiet.
- 54:37SPEAKER_02: När man observerar utan att bara jag.
- 54:40SPEAKER_02: Och det är coolt.
- 54:42SPEAKER_00: Det är jättevackert.
- 54:46SPEAKER_02: Så meditationen var ett ständigt inslag då?
- 54:49SPEAKER_00: Och det är det fortfarande.
- 54:51SPEAKER_00: Det är fortfarande viktigt för mig.
- 54:53SPEAKER_02: Men det här andliga, den här kontakten med det andra, det la du åt sidan under några år.
- 54:59SPEAKER_00: Ja, men precis.
- 55:00SPEAKER_00: Jag tror att jag... Vad ska man säga?
- 55:02SPEAKER_00: Jag var så här, nej, men...
- 55:05SPEAKER_00: Nej, jag ska inte hålla på med det.
- 55:08SPEAKER_00: Det var typ den känslan jag hade.
- 55:10SPEAKER_00: Jag vet inte.
- 55:12SPEAKER_02: Kom du fram till det själv eller var det andra som påverkade dig till det?
- 55:16SPEAKER_00: Ja, det kanske det var också.
- 55:18SPEAKER_00: Att man kanske inte ska hålla på med sånt.
- 55:21SPEAKER_00: Men sen släppte jag ju det.
- 55:25SPEAKER_00: För att jag kände att nej men
- 55:27SPEAKER_00: Det kan ju inte finnas, det kan ju inte vara någon slump att jag har de här upplevelserna.
- 55:33SPEAKER_00: Det är inte som att jag har gått ut och sökt det.
- 55:37SPEAKER_00: Förstår du vad jag menar?
- 55:37SPEAKER_00: Utan det är ju något som har funnits där.
- 55:39SPEAKER_00: Jag tänkte, hur kan jag ha den här förmågan?
- 55:41SPEAKER_00: Det måste ju vara en mening.
- 55:42SPEAKER_00: Och därför kände jag att nu ska jag verkligen sträcka mig själv och se.
- 55:49SPEAKER_00: Men också hur det fungerar, vad är det som händer med mig?
- 55:52SPEAKER_00: Och det är en intressant...
- 55:54SPEAKER_00: Resa.
- 55:57SPEAKER_00: Jag kallar det att man är som översättare av energi.
- 56:00SPEAKER_00: Intressant.
- 56:01SPEAKER_00: Det är som telepati.
- 56:05SPEAKER_00: När jag skulle läsa dig så läser man auran.
- 56:09SPEAKER_00: Och samma sak när man tar in den från andra sidan.
- 56:12SPEAKER_00: Då läser man ju den.
- 56:13SPEAKER_00: Då översätter jag energi.
- 56:16SPEAKER_00: Och det är som ett vokabulär som ska växa fram.
- 56:19SPEAKER_00: Och alla är ju olika eftersom vi har levt olika liv.
- 56:22SPEAKER_01: Ja.
- 56:23SPEAKER_00: Så färger till exempel och symboler är ju väldigt annorlunda beroende på var de har växt upp någonstans.
- 56:29SPEAKER_00: Som ett exempel.
- 56:30SPEAKER_00: Så det är därför det gäller att man tränar så mycket.
- 56:34SPEAKER_00: Man träffar olika typer av människor.
- 56:37SPEAKER_00: Jag tycker det är jättekul att...
- 56:39SPEAKER_00: Men jag tror också att om man har växt upp hos olika kulturer, om man har bott i olika länder.
- 56:45SPEAKER_00: Så jag tycker fortfarande att det är jättekul att läsa folk från,
- 56:51SPEAKER_00: få in någon farmor från något land som jag inte har varit i heller.
- 56:57SPEAKER_00: Jag tycker det är fascinerande.
- 56:59SPEAKER_00: Så ser jag massa maträtter.
- 57:01SPEAKER_00: Men jag ser inte färg på människor.
- 57:03SPEAKER_00: Det här är intressant.
- 57:03SPEAKER_00: Jag ser inte hur folk... Utan man känner.
- 57:06SPEAKER_00: Det är som att man känner en kultur.
- 57:08SPEAKER_00: Jag blir tagen till en plats.
- 57:09SPEAKER_00: Är det varmt?
- 57:10SPEAKER_00: Är det kallt?
- 57:12SPEAKER_00: Vad är det för terrain?
- 57:14SPEAKER_00: Vad är det för miljö?
- 57:15SPEAKER_02: Vad intressant.
- 57:17SPEAKER_02: Var det någonting som hände som fick dig att känna att du vill tillbaka till att utforska det här?
- 57:22SPEAKER_00: Ja, men det var det nog.
- 57:23SPEAKER_00: Jag började måla helt plötsligt.
- 57:27SPEAKER_00: I vilken ålder?
- 57:29SPEAKER_00: Det var ju för typ sju år sedan kanske.
- 57:32SPEAKER_00: Då jag bara kände, nu vill jag helt plötsligt, nu ska jag börja måla.
- 57:39SPEAKER_00: Jag gick ut och köpte en stor rulle med kammar så jag rullade ut den på golvet och
- 57:43SPEAKER_00: låste in mig själv i några dagar.
- 57:44SPEAKER_00: Och då var det som att jag bara försvann.
- 57:51SPEAKER_00: Och de här tavlorna, jag fick meddelanden med dem.
- 57:54SPEAKER_00: De kom ju med ord och
- 57:57SPEAKER_00: What's happening?
- 58:03SPEAKER_00: Och sen... Sen så gick jag till ett medium.
- 58:07SPEAKER_00: Och...
- 58:08SPEAKER_00: Och fick en jättevacker läsning.
- 58:12SPEAKER_00: Och jag hade ju varit hos, jag menar jag har ju varit hos medium.
- 58:19SPEAKER_00: Eftersom jag var där på Spiritualistiska när jag var liten hade jag ju träffat medium och sånt.
- 58:23SPEAKER_00: Men sen så hade jag gått till ett väldigt bra medium när jag var 19 eller 20 i England.
- 58:27SPEAKER_00: Så det var helt fantastiskt.
- 58:29SPEAKER_02: Får jag fråga på vilket sätt?
- 58:32SPEAKER_02: Varför?
- 58:32SPEAKER_00: Fantastiskt.
- 58:35SPEAKER_00: Först och främst, hon ställde ju inga frågor.
- 58:38SPEAKER_00: Hon visste ju ingenting om mig.
- 58:40SPEAKER_00: Och jag pratar ju, när jag pratar engelska så pratar jag ju utan brytning och sånt.
- 58:46SPEAKER_00: Men hon visste ju precis vart jag kommer ifrån.
- 58:48SPEAKER_00: Hon visste vem jag,
- 58:49SPEAKER_00: hon visste liksom allting om min partner,
- 58:51SPEAKER_00: att han var fransk och hon kunde ju till och med börja prata faktiskt.
- 58:56SPEAKER_00: Och så här.
- 58:56SPEAKER_00: Hon kunde säga platser på franska utan att hon kunde prata franska i verkligheten.
- 59:01SPEAKER_00: Hon berättade om ett liv som var helt...
- 59:04SPEAKER_00: Och de här personerna som hon tog igenom,
- 59:07SPEAKER_00: mina nära och kära,
- 59:08SPEAKER_00: förklarade hon väldigt...
- 59:11SPEAKER_00: Jag visste ju vilka det var.
- 59:12SPEAKER_00: Hon var ju väldigt spot on med hennes bevis, om man kallar det för det.
- 59:16SPEAKER_00: Bevisföring, ja.
- 59:18SPEAKER_00: Och det var en väldigt positiv och fin upplevelse.
- 59:21SPEAKER_00: Hon sa ju det att...
- 59:22SPEAKER_00: Det kommer du hålla på med sen.
- 59:25SPEAKER_00: Men då gick jag till det här mediumet.
- 59:27SPEAKER_00: Och sen efter det.
- 59:28SPEAKER_00: Då var det liksom som att.
- 59:30SPEAKER_00: Det var någon knapp.
- 59:32SPEAKER_00: Efter det här vi började måla.
- 59:33SPEAKER_00: Och gick till henne.
- 59:34SPEAKER_00: Som hade sats på.
- 59:38SPEAKER_00: Och då blev det jättestarkt.
- 59:40SPEAKER_00: Helt plötsligt.
- 59:41SPEAKER_00: Jag kommer ihåg att jag var i Barcelona.
- 59:43SPEAKER_00: Så jag får min.
- 59:44SPEAKER_00: En av mina bästa vänner, Gemma.
- 59:47SPEAKER_00: Skitrolig.
- 59:50SPEAKER_00: Och jag bara skrattar.
- 59:53SPEAKER_00: Hon är riktigt... Hon är en av mina bästa vänner.
- 59:56SPEAKER_00: Hon är helt hilarious, måste jag säga.
- 59:58SPEAKER_00: Men då satt vi där och pratade på en parkbänk på kvällen.
- 1:00:02SPEAKER_00: Och...
- 1:00:03SPEAKER_00: Helt plötsligt såg jag allt möjligt.
- 1:00:06SPEAKER_00: Det var inte som att jag hade tagit någon psykadelika där.
- 1:00:11SPEAKER_00: Jag tog inte platser.
- 1:00:14SPEAKER_00: Hon berättade om en kille som hon dejtade.
- 1:00:16SPEAKER_00: Helt plötsligt var jag så här, Brasilien?
- 1:00:18SPEAKER_00: Han är från Brasilien.
- 1:00:19SPEAKER_00: Hon bara, ja.
- 1:00:22SPEAKER_00: Sådana här saker.
- 1:00:23SPEAKER_00: Då var det liksom som att, okej, nu är det någonting riktigt här.
- 1:00:27SPEAKER_00: Så då ringde jag upp den här kvinnan.
- 1:00:29SPEAKER_00: Jag bara, nu händer det grejer här.
- 1:00:30SPEAKER_00: Ja.
- 1:00:34SPEAKER_00: Hon bara,
- 1:00:34SPEAKER_00: ja men det är helt naturligt,
- 1:00:35SPEAKER_00: det kan vara så liksom att om det har legat dormant,
- 1:00:39SPEAKER_00: om det har legat sovigt.
- 1:00:41SPEAKER_00: Ja, precis att när man då går på en läsning att det liksom kan väckas till liv igen.
- 1:00:48SPEAKER_00: Och då var jag så här, ja men nu, nu finns det ingen turn back för mig.
- 1:00:51SPEAKER_00: Utan nu vill jag verkligen veta hur det här liksom fungerar.
- 1:00:58SPEAKER_02: Hur gammal var du då?
- 1:00:59SPEAKER_00: Det var typ sju, sex, sju år sedan.
- 1:01:02SPEAKER_02: Okej.
- 1:01:04SPEAKER_02: Och vad hände då?
- 1:01:05SPEAKER_02: Vad gjorde du då?
- 1:01:06SPEAKER_00: Ja, då bestämde jag mig för att gå på en kurs.
- 1:01:12SPEAKER_00: Okej, jag testar att gå en sån här.
- 1:01:15SPEAKER_00: Jag hade ju ingen koll vem det var.
- 1:01:18SPEAKER_00: Men jag hade ju tur att jag hamnade på ett bra ställe.
- 1:01:21SPEAKER_00: En bra lärare.
- 1:01:22SPEAKER_00: Men då...
- 1:01:24SPEAKER_00: Och jag kommer ihåg när jag gick på den där kursen att folk bara ställde sig upp
- 1:01:27SPEAKER_00: och tog vad man kallar för andokontakt och förmedlade och var så här jättedåliga.
- 1:01:30SPEAKER_00: Och jag bara, what am I doing here?
- 1:01:33SPEAKER_00: Vad är det här?
- 1:01:33SPEAKER_00: Var har jag hamnat?
- 1:01:35SPEAKER_00: Men då hade jag det.
- 1:01:36SPEAKER_00: Det funkar ju naturligt.
- 1:01:38SPEAKER_00: Men då fick jag ju svar också på att jag från den läraren att om du har haft det
- 1:01:43SPEAKER_00: med dig sedan du var barn så försvinner det här.
- 1:01:47SPEAKER_00: Hela tiden förändras ditt språk.
- 1:01:49SPEAKER_00: Så till slut så ser du ingenting.
- 1:01:50SPEAKER_00: Du känner bara.
- 1:01:52SPEAKER_00: Så då kunde hon säga till mig.
- 1:01:53SPEAKER_00: Okej du ser ingen.
- 1:01:54SPEAKER_00: Men vad känner du?
- 1:01:55SPEAKER_00: Känner du en man?
- 1:01:56SPEAKER_00: Känner du en kvinna?
- 1:01:56SPEAKER_00: Ja men jag känner att det här är en kvinna.
- 1:01:59SPEAKER_00: Vad känner du?
- 1:01:59SPEAKER_00: Känner du att det är en farmor?
- 1:02:01SPEAKER_00: Eller vad känner du att det är?
- 1:02:02SPEAKER_00: Nej det är en mamma.
- 1:02:02SPEAKER_00: Ja men då har man rätt.
- 1:02:03SPEAKER_00: Förstår du?
- 1:02:04SPEAKER_00: Men jag ser ingenting.
- 1:02:06SPEAKER_00: Så då får man ju rätt verktyg.
- 1:02:08SPEAKER_00: Så om du har en lärare som kan se vad det är som händer med dig.
- 1:02:12SPEAKER_00: Då kan också sträcka dig på rätt sätt.
- 1:02:18SPEAKER_02: Var gick du den här kursen?
- 1:02:20SPEAKER_00: Det var i Stockholm och sen har jag varit på Arthur Finley College i England många
- 1:02:25SPEAKER_00: gånger om du har hört talas om det.
- 1:02:27SPEAKER_00: Man brukar kalla det för Hogwarts för vuxna.
- 1:02:31SPEAKER_02: Hogwarts för vuxna?
- 1:02:32SPEAKER_00: Ja men det är faktiskt helt otroligt.
- 1:02:35SPEAKER_00: Det ligger i Stansted utanför Stansted och det är så här gammalt.
- 1:02:41SPEAKER_00: Det ser nästan ut som ett slott.
- 1:02:44SPEAKER_00: Väldigt gammalt.
- 1:02:47SPEAKER_00: Själva huset är byggt på vad de kallar för kalender.
- 1:02:50SPEAKER_00: Jag kommer inte riktigt att ha... Men det finns fyra olika ingångar för fyra olika säsonger.
- 1:02:59SPEAKER_00: Det finns 365 fönster för alla dagar på året.
- 1:03:05SPEAKER_00: Väldigt mycket olika trappor.
- 1:03:06SPEAKER_00: Man går vilse konstant.
- 1:03:09SPEAKER_00: Men det är en skola som...
- 1:03:11SPEAKER_00: medium kommer från hela världen dit.
- 1:03:15SPEAKER_00: Och där kan man ta alla möjliga typer av kurser.
- 1:03:18SPEAKER_00: Men det är olika former av mediumskap.
- 1:03:21SPEAKER_00: Så det är trans eller det är vad man kallar för...
- 1:03:26SPEAKER_02: De har tagit ordet trans och gjort någonting annat med det idag.
- 1:03:29SPEAKER_00: Ja, men det är så.
- 1:03:31SPEAKER_00: Men det är så att man kan liksom utforska.
- 1:03:35SPEAKER_02: I mediumvärlden, vad betyder trans?
- 1:03:37SPEAKER_00: Det är en state.
- 1:03:41SPEAKER_00: Alltså om man säger att man går in i trans.
- 1:03:43SPEAKER_00: Om vi pratar om meditation till exempel.
- 1:03:44SPEAKER_00: Det är så olika stages av medvetenhet.
- 1:03:48SPEAKER_00: Det är en del av vad vi kallar för mentalt mediumskap.
- 1:03:51SPEAKER_00: Nu kommer jag komma upp med lite lingo här.
- 1:03:56SPEAKER_00: Man kommer se att jag kan prata med den här personen som kommer in från andra sidan.
- 1:04:00SPEAKER_00: Men trans är att jag tillåter.
- 1:04:03SPEAKER_00: Den att komma närmare och närmare.
- 1:04:05SPEAKER_00: Och liksom blanda sig med mig.
- 1:04:07SPEAKER_00: Det betyder inte.
- 1:04:10SPEAKER_00: Från vad jag har hört.
- 1:04:10SPEAKER_00: Nu har alla sina egna åsikter.
- 1:04:12SPEAKER_00: Det här är ju liksom ett område.
- 1:04:14SPEAKER_00: Inom medievärlden.
- 1:04:16SPEAKER_00: Alla har ju sina åsikter om vad de tycker och tänker.
- 1:04:17SPEAKER_00: Men det är att man låter dem ta över.
- 1:04:20SPEAKER_00: Så man kan till exempel.
- 1:04:22SPEAKER_00: Om man säger trans speaking.
- 1:04:23SPEAKER_00: Då liksom tillåter jag den här personen att komma nära.
- 1:04:25SPEAKER_00: Och då pratar.
- 1:04:27SPEAKER_00: Låter jag dem prata.
- 1:04:28SPEAKER_00: Mm.
- 1:04:28SPEAKER_00: Mm.
- 1:04:30SPEAKER_00: Som ett exempel.
- 1:04:30SPEAKER_00: Och så har det ju medium som är duktiga.
- 1:04:32SPEAKER_00: Man är duktiga på olika.
- 1:04:34SPEAKER_00: Eller man har olika talanger i olika områden.
- 1:04:37SPEAKER_00: Vissa.
- 1:04:40SPEAKER_00: Grymmar på.
- 1:04:41SPEAKER_00: Healing.
- 1:04:45SPEAKER_00: Ja.
- 1:04:45SPEAKER_00: Det finns.
- 1:04:46SPEAKER_00: Det är ett stort.
- 1:04:47SPEAKER_00: Det finns många olika.
- 1:04:49SPEAKER_00: Områden.
- 1:04:50SPEAKER_00: Men i alla fall på den här skolan.
- 1:04:52SPEAKER_00: Det är väldigt intensivt.
- 1:04:53SPEAKER_00: Man är där i sju dagar.
- 1:04:55SPEAKER_00: Och det börjar i åtta på morgonen med meditation.
- 1:04:57SPEAKER_00: Och sen.
- 1:04:58SPEAKER_00: Slut vid nio på kväll.
- 1:04:59SPEAKER_00: Alltså det är superintensivt.
- 1:05:01SPEAKER_00: Men väldigt kul.
- 1:05:03SPEAKER_00: Man träffar otroligt mycket.
- 1:05:05SPEAKER_00: intressanta människor från hela världen.
- 1:05:08SPEAKER_00: För det kan vara väldigt ensamt också.
- 1:05:10SPEAKER_00: Det är nice att kunna prata med sådana.
- 1:05:16SPEAKER_02: Vad skulle du kalla det?
- 1:05:18SPEAKER_02: Det tog slut där.
- 1:05:19SPEAKER_02: Vad kallar du det?
- 1:05:24SPEAKER_00: Ja, om man har den här förmågan helt enkelt.
- 1:05:27SPEAKER_00: Då kan det ju vara så att man
- 1:05:30SPEAKER_00: Det är trevligt att ha andra som man kan prata om det.
- 1:05:34SPEAKER_02: Såklart.
- 1:05:35SPEAKER_02: Vad tog du för kurser på Hogwarts?
- 1:05:41SPEAKER_00: Jag tog först vad man kallar för mediumskap.
- 1:05:45SPEAKER_00: Det är det man försöker att hålla sig för.
- 1:05:49SPEAKER_00: Det är en form av bevisföring som till exempel att
- 1:05:53SPEAKER_00: att man inte bara säger du jag har en man här och han säger så här och så här det
- 1:05:58SPEAKER_00: kan ju vara vem som helst utan man ska komma man måste lära sig att ta bevisföring
- 1:06:04SPEAKER_00: det betyder att jag vet vem personen är är det här en bror hur gick den här bron
- 1:06:09SPEAKER_00: bort han tog livet av sig,
- 1:06:11SPEAKER_00: var kommer han ifrån eller hans personlighet så att den personen som man lär sig,
- 1:06:17SPEAKER_00: jag vet,
- 1:06:17SPEAKER_00: det där är min bror han till exempel tog livet av sig
- 1:06:22SPEAKER_00: Och han bodde ute på landet alldeles själv de sista tre månaderna.
- 1:06:25SPEAKER_00: Som ett exempel.
- 1:06:27SPEAKER_00: Och han bodde i ett land och så flyttade han till ett annat och han pratade för det i olika språk.
- 1:06:32SPEAKER_00: Det är ändå specifika saker.
- 1:06:34SPEAKER_00: Om inte jag känner den personen som kommer på en läsning så är det ju...
- 1:06:38SPEAKER_00: Så det är det man försöker träna upp.
- 1:06:40SPEAKER_00: Man försöker träna upp att ta bevisföring.
- 1:06:43SPEAKER_00: Och då kommer ju personligheten in i bilden.
- 1:06:46SPEAKER_00: Så att min personlighet,
- 1:06:48SPEAKER_00: vad jag har varit med om i mitt liv,
- 1:06:50SPEAKER_00: som eftersom jag pratar olika språk så kan jag höra olika språk till exempel om det
- 1:06:53SPEAKER_00: här med kulturer,
- 1:06:55SPEAKER_00: eftersom jag har jobbat med mat så kan jag,
- 1:06:57SPEAKER_00: så jag får ju liksom vad det är för grönsaker som växer i de här länderna,
- 1:07:02SPEAKER_00: okej var är jag någonstans,
- 1:07:03SPEAKER_00: ja men det är konträd och det är,
- 1:07:04SPEAKER_00: ja.
- 1:07:05SPEAKER_00: Medan någon som har levt ett helt annat liv än mig kan ju vara väldigt bra på någonting annat.
- 1:07:10SPEAKER_00: Eller om man är musiker, tänk om man är musiker och har den här förmågan.
- 1:07:14SPEAKER_00: Då kan man ju ta in andra musiker och man kan veta precis vilken musikstil, vad de skrev.
- 1:07:20SPEAKER_00: Det är som att man har ett eget språk som man försöker utveckla.
- 1:07:25SPEAKER_00: Ett vokalär.
- 1:07:27SPEAKER_02: Väldigt intressant.
- 1:07:27SPEAKER_02: Och efter de här kurserna, vad gjorde du då?
- 1:07:32SPEAKER_00: Jag fortsatte ju att träna.
- 1:07:34SPEAKER_00: Jag tränade på så mycket folk som jag bara kunde.
- 1:07:38SPEAKER_00: Och det gör jag fortfarande.
- 1:07:41SPEAKER_00: Jag tycker det är kul.
- 1:07:42SPEAKER_02: Och vad innebär det?
- 1:07:44SPEAKER_00: Vad det innebär.
- 1:07:46SPEAKER_00: Om man säger att man sitter i en cirkel.
- 1:07:48SPEAKER_00: Det här spiritualistiska.
- 1:07:50SPEAKER_00: Att man träffas.
- 1:07:51SPEAKER_00: Man mediterar.
- 1:07:53SPEAKER_00: Och sen så jobbar man på varandra.
- 1:07:54SPEAKER_00: Det betyder att okej.
- 1:07:57SPEAKER_00: om man inte känner personen då helst man vill ju veta så minst så lite som man bara
- 1:08:03SPEAKER_00: kan och så om jag känner att du har och så kan man ta in då den andra sidan och att
- 1:08:13SPEAKER_00: det ska stämma då så då får ju personen säga vad var det som stämde in
- 1:08:18SPEAKER_00: Om det här stämde in och det där stämde in.
- 1:08:19SPEAKER_00: Okej, men det där hade jag fel på.
- 1:08:21SPEAKER_00: Okej, hur kommer det sig att jag... Okej, jag såg en fotboll.
- 1:08:25SPEAKER_00: Men jag trodde det var för att han tyckte om att han var lekfull.
- 1:08:28SPEAKER_00: Men det var att han spelade fotboll.
- 1:08:30SPEAKER_00: Som ett exempel.
- 1:08:30SPEAKER_00: Okej, men då vet jag.
- 1:08:32SPEAKER_00: Referenser och sånt.
- 1:08:33SPEAKER_00: Så det är liksom...
- 1:08:36SPEAKER_00: Det krävs ju att man är dedikerad.
- 1:08:40SPEAKER_02: Så man lär sig att tolka det man själv ser och upplever.
- 1:08:45SPEAKER_00: Men det som är tricky är att det förändras hela tiden.
- 1:08:48SPEAKER_00: Så man hela tiden växer.
- 1:08:51SPEAKER_00: Men jag kan se att det går snabbare.
- 1:08:54SPEAKER_00: Att förmågan går snabbare.
- 1:08:57SPEAKER_02: Ju mer man tränar på det, desto snabbare snabbar man upp det.
- 1:08:59SPEAKER_00: Precis, det är mer att man har tillit till det man får till sig.
- 1:09:01SPEAKER_00: För det kan ju vara lite, men gud, känner jag verkligen det där?
- 1:09:04SPEAKER_00: Men gud.
- 1:09:06SPEAKER_00: Men om man tränar upp sig, då vet man till slut att man bara ska ha tillit till det man får till sig.
- 1:09:10SPEAKER_00: Och inte tänka så mycket.
- 1:09:11SPEAKER_00: Eller inte tänka alls helst.
- 1:09:15SPEAKER_02: Okej.
- 1:09:17SPEAKER_02: Så du tränade ett tag?
- 1:09:19SPEAKER_02: Ja.
- 1:09:20SPEAKER_02: Och kände du att det här är liksom någonting jag vill hålla på med professionellt
- 1:09:23SPEAKER_02: eller hur utvecklades den banan?
- 1:09:25SPEAKER_00: Vad ska man säga, det blir ju typ det blir ju en väldigt stor del av en.
- 1:09:30SPEAKER_00: Det blir ju så.
- 1:09:34SPEAKER_00: Och jag känner att det finns liksom ingenting annat.
- 1:09:36SPEAKER_00: Man brukar säga att man vara till tjänst att jag känner att man måste vara till
- 1:09:41SPEAKER_00: tjänst på något sätt till andra världen eller till människorna som man läser.
- 1:09:44SPEAKER_00: Så det är
- 1:09:45SPEAKER_00: Av ansvar.
- 1:09:48SPEAKER_00: Känner jag.
- 1:09:49SPEAKER_00: Så det är därför man.
- 1:09:51SPEAKER_00: Jag fortfarande sträcker mig.
- 1:09:53SPEAKER_00: Jag tränar.
- 1:09:53SPEAKER_00: Jag har olika mentorer.
- 1:09:56SPEAKER_00: Man vill ge en så bra läsning som möjligt.
- 1:09:59SPEAKER_00: Men.
- 1:10:00SPEAKER_00: Så har det blivit så att man till slut.
- 1:10:03SPEAKER_00: Okej men nu ringer det folk.
- 1:10:04SPEAKER_00: Och de vill ha läsningar och sånt.
- 1:10:05SPEAKER_00: Och nu tar det upp så mycket tid att jag kan inte göra.
- 1:10:08SPEAKER_00: Det andra som jag håller på med.
- 1:10:09SPEAKER_00: Så då blir det så att det tar upp mer och mer tid.
- 1:10:11SPEAKER_02: Var det så att du jobbade med annat under den här perioden medan du tränade?
- 1:10:16SPEAKER_00: Ja, gud ja.
- 1:10:18SPEAKER_00: Absolut.
- 1:10:19SPEAKER_02: Och sen kände du att det här tar över mer och mer tid.
- 1:10:22SPEAKER_00: Ja, absolut.
- 1:10:24SPEAKER_00: Och det är väl fortfarande hit och dit.
- 1:10:27SPEAKER_00: Och det är också för att jag tycker inte om att vara tråkig.
- 1:10:29SPEAKER_01: Nej.
- 1:10:30SPEAKER_00: Jag är ju någon som tycker om att göra väldigt mycket olika saker.
- 1:10:35SPEAKER_00: Ja.
- 1:10:36SPEAKER_02: Jag förstår.
- 1:10:37SPEAKER_02: Så idag är huvudsysselsättningen att jobba som medium eller är det 50-50?
- 1:10:44SPEAKER_00: Jo men det är den största delen.
- 1:10:47SPEAKER_00: Sen hoppar jag in och gör lite udda jobb här och där.
- 1:10:51SPEAKER_00: Jag jobbar på några gallrier.
- 1:10:52SPEAKER_00: Jag jobbar som servitris någonstans.
- 1:10:55SPEAKER_00: Så jag tycker det är så kul att träffa.
- 1:10:56SPEAKER_00: Och det är väl någonting man måste tycka om människor.
- 1:10:57SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:10:59SPEAKER_00: Annars blir det tufft.
- 1:11:02SPEAKER_02: Jobbigt om man ska hänga både med levande och döda människor om man inte gillar människor.
- 1:11:06SPEAKER_02: Precis, det blir lite jobbigt.
- 1:11:08SPEAKER_02: Det blir närmånga.
- 1:11:11SPEAKER_02: Jag hörde, jag hörde.
- 1:11:12SPEAKER_02: Okej, du skapar ju konst också fortfarande.
- 1:11:16SPEAKER_01: Ja.
- 1:11:17SPEAKER_02: Hör det till?
- 1:11:18SPEAKER_02: Är det så att det hjälper dig med den här förmågan också?
- 1:11:23SPEAKER_02: Eller är det bara en hobby?
- 1:11:25SPEAKER_00: Det tror jag faktiskt.
- 1:11:27SPEAKER_00: Förutom att det är jättekul.
- 1:11:30SPEAKER_00: Jag tycker om att skapa.
- 1:11:32SPEAKER_00: Jag tycker det är väldigt roligt.
- 1:11:35SPEAKER_00: Men det är också att med mediumskapet så måste man ha väldigt mycket bollar i luften.
- 1:11:41SPEAKER_00: Hur så?
- 1:11:43SPEAKER_00: Om du har flera kontakter.
- 1:11:45SPEAKER_00: Alla som kommer in är ju också olika.
- 1:11:47SPEAKER_00: Så jag tänker att det är väldigt bra att vara kreativt lagd.
- 1:11:51SPEAKER_00: Om man säger så.
- 1:11:52SPEAKER_00: Jag tror att det blir kanske enklare.
- 1:11:54SPEAKER_00: Och det är många medium som är konstnärliga på många sätt.
- 1:11:58SPEAKER_00: Inom musik eller vad det nu kan vara.
- 1:12:00SPEAKER_00: Måla.
- 1:12:01SPEAKER_02: Det känns som att det går hand i hand.
- 1:12:02SPEAKER_02: Inte många medium slash revisorer.
- 1:12:06SPEAKER_00: Nej, men det finns.
- 1:12:07SPEAKER_00: Det finns det.
- 1:12:08SPEAKER_00: Ja, ja, ja.
- 1:12:10SPEAKER_00: Jag känner en.
- 1:12:11SPEAKER_00: Det finns advokater.
- 1:12:12SPEAKER_00: Det finns allt möjligt.
- 1:12:14SPEAKER_00: Ja, absolut.
- 1:12:15SPEAKER_00: Kul.
- 1:12:16SPEAKER_02: Vad var en fördom jag hade krossad då?
- 1:12:20SPEAKER_02: Det gick ut.
- 1:12:21SPEAKER_02: Ja.
- 1:12:22SPEAKER_02: och när du började hålla på med det här mer professionellt om man säger så var det
- 1:12:28SPEAKER_02: någon särskild inriktning du kände att det här vill jag utforska eller det här är
- 1:12:33SPEAKER_02: jag bra på hur går det till?
- 1:12:37SPEAKER_00: jag tänker ju min tanke är att jag inte ska vad ska man säga ha för mycket en idé
- 1:12:45SPEAKER_00: av hur jag vill göra det brukar oftast inte bli som man har tänkt sig i livet så
- 1:12:51SPEAKER_00: Men då har det ju kommit in det där med djur.
- 1:12:53SPEAKER_00: Jag vet inte om du har sett att jag håller på med djurkommunikation.
- 1:12:56SPEAKER_00: Det är väldigt flummigt.
- 1:12:58SPEAKER_00: Att bara säga djurkommunikation är såhär, say what?
- 1:13:04SPEAKER_00: Men då finns det ju så att inom mediumskapet,
- 1:13:08SPEAKER_00: man kallar för psychic,
- 1:13:10SPEAKER_00: det är när man läser någonting som finns här och nu.
- 1:13:13SPEAKER_00: Så om jag skulle läsa dig, då använder jag min psychic förmåga.
- 1:13:16SPEAKER_00: Om man läser platser, säg att du har en medium som är
- 1:13:20SPEAKER_00: Som hittar människor som har försvunnit.
- 1:13:23SPEAKER_00: Om man ser tv-serier i USA.
- 1:13:25SPEAKER_00: Då använder man både sin mediumförmåga och sin psychic förmåga.
- 1:13:28SPEAKER_00: Att man kan läsa platser jag känner.
- 1:13:30SPEAKER_00: Man kan se remote.
- 1:13:32SPEAKER_00: Remote viewing.
- 1:13:35SPEAKER_00: Men då har jag fått det där med djur.
- 1:13:41SPEAKER_02: Någon sorts connection med djur.
- 1:13:42SPEAKER_02: Precis.
- 1:13:43SPEAKER_02: Hur började det?
- 1:13:44SPEAKER_00: Det började med att jag hade varit på en mediumkurs och åkte hem till min mamma.
- 1:13:48SPEAKER_00: Och så låg jag och gosade med min gamla hund, Lloyd.
- 1:13:52SPEAKER_00: Så helt plötsligt så fick jag samma känsla.
- 1:13:55SPEAKER_00: Vad är det här?
- 1:13:57SPEAKER_00: Vadå är det hans pappa som kommer igenom?
- 1:14:00SPEAKER_00: Jag bara, vad är det här?
- 1:14:03SPEAKER_00: Då fick jag bilder från djuret.
- 1:14:04SPEAKER_00: Från Lloyd?
- 1:14:06SPEAKER_00: Ja, från hunden.
- 1:14:07SPEAKER_00: Och så platser.
- 1:14:08SPEAKER_00: Och jag bara, what's this?
- 1:14:10SPEAKER_00: Så frågade mamma, han visade mig en spindel.
- 1:14:13SPEAKER_00: Så går han till lådan och drar upp.
- 1:14:15SPEAKER_00: Hans favoritleksaks, vilket var en spindel.
- 1:14:17SPEAKER_00: Hon bor på land där vi träffats inte så himla ofta.
- 1:14:20SPEAKER_00: Och sen var det att han inte hade varit ute på promenad.
- 1:14:23SPEAKER_00: Han hade inte gått den här platsen som han tycker om att bli släppt på.
- 1:14:25SPEAKER_00: Det var så tydligt som han visade mig.
- 1:14:28SPEAKER_00: Hit vill jag, för då är det som att man ser en bild man får en känsla med.
- 1:14:32SPEAKER_00: Och han bara, nej jag har inte tagit honom dit liksom.
- 1:14:34SPEAKER_00: Och då var jag såhär, okej vad är det här?
- 1:14:36SPEAKER_00: Då skrev jag till en av mina mentorer, vad är det här?
- 1:14:41SPEAKER_00: Och då sa hon, ja men vissa medium har den här förmågan att de också kan kommunicera med djur.
- 1:14:45SPEAKER_00: Och då var jag såhär, ja fast det är fan för flummigt för mig.
- 1:14:48SPEAKER_00: Jag har gränser.
- 1:14:49Ja precis, ja.
- 1:14:54SPEAKER_00: De talar med de döda.
- 1:14:56SPEAKER_00: Okej, fine.
- 1:14:59SPEAKER_00: Det är liksom tillräckligt mycket.
- 1:15:01SPEAKER_00: Prata med djuren.
- 1:15:02SPEAKER_00: Nej.
- 1:15:04SPEAKER_00: Nu blir det för glömmigt.
- 1:15:05SPEAKER_00: Så då ville inte jag.
- 1:15:07SPEAKER_00: Okej, det finns där.
- 1:15:09SPEAKER_00: Men sen har du också den här det bara kommer hälsa på djur.
- 1:15:12SPEAKER_00: Det låter så här konstigt när du mediterar.
- 1:15:16SPEAKER_00: Och så är det många som tror på det här med kraftdjur till exempel.
- 1:15:18SPEAKER_00: Om man säger inom schamanismen och hela den biten.
- 1:15:23SPEAKER_00: Då hade jag en vän som är
- 1:15:25SPEAKER_00: Inne på hela det.
- 1:15:26SPEAKER_00: Och försökte förklara för mig med kraft.
- 1:15:28SPEAKER_00: Ja men det där betyder det.
- 1:15:29SPEAKER_00: Men jag stämmer inte med de här djuren som jag får till mig.
- 1:15:33SPEAKER_00: Men så hade jag en mentor.
- 1:15:34SPEAKER_00: Hon sa.
- 1:15:35SPEAKER_00: Men Sara det där är ju djur som har gått bort.
- 1:15:38SPEAKER_00: Som vill kommunicera med dig.
- 1:15:40SPEAKER_00: Och jag var såhär.
- 1:15:42SPEAKER_00: Okej jag förstår.
- 1:15:42SPEAKER_00: Och så tänkte jag.
- 1:15:43SPEAKER_00: Okej jag släpper mina fördomar.
- 1:15:45SPEAKER_00: Jag släpper vad folk tycker.
- 1:15:46SPEAKER_00: Så ser jag vad som händer.
- 1:15:48SPEAKER_00: Och sen har det bara blivit.
- 1:15:50SPEAKER_00: Ja så blev det.
- 1:15:52SPEAKER_00: Kom helt plötsligt folk med djur.
- 1:15:54SPEAKER_00: Och ville ha sina djur.
- 1:15:56SPEAKER_00: Lästa.
- 1:15:57SPEAKER_02: Folk kom och ville att du skulle ha kontakt med djur som gått bort.
- 1:16:03SPEAKER_00: Levande djur.
- 1:16:03SPEAKER_02: Levande djur.
- 1:16:05SPEAKER_02: Folk kom med sina djur.
- 1:16:08SPEAKER_00: Det här är det också.
- 1:16:09SPEAKER_00: Jag behöver inte träffa dem i person.
- 1:16:12SPEAKER_02: Du kan läsa levande djur.
- 1:16:14SPEAKER_02: På distans.
- 1:16:15SPEAKER_02: Okej.
- 1:16:18SPEAKER_02: Det är ju fascinerande.
- 1:16:20SPEAKER_02: Utan att någonsin ha träffat de här djuren.
- 1:16:22SPEAKER_00: Nej, det behövs inte.
- 1:16:24SPEAKER_02: Och en människa kommer till dig och du pratar med den människans husdjur då, eller?
- 1:16:29SPEAKER_00: Mm.
- 1:16:31SPEAKER_02: Och vad händer då?
- 1:16:33SPEAKER_00: Ja, vad händer då?
- 1:16:34SPEAKER_00: De berättar om sina liv.
- 1:16:36SPEAKER_00: Alltså först och främst.
- 1:16:37SPEAKER_00: Sverige, vi älskar ju våra husdjur.
- 1:16:40SPEAKER_00: Så det är väldigt ovanligt att det är någon som kommer till en djurkommunikatör och...
- 1:16:44SPEAKER_00: Som inte tycker om sitt djur om man säger så.
- 1:16:47SPEAKER_00: Men det kan ju vara så att.
- 1:16:48SPEAKER_00: Bara att få en bekräftelse på att.
- 1:16:50SPEAKER_00: Allting hunden berättar.
- 1:16:52SPEAKER_00: Eller katten berättar.
- 1:16:54SPEAKER_00: Stämmer ju in.
- 1:16:56SPEAKER_00: Han tog ju med mig på semester till fjällen.
- 1:16:58SPEAKER_00: Och så gjorde vi det här.
- 1:17:00SPEAKER_00: Och där ligger jag och sover.
- 1:17:02SPEAKER_00: Och vad det nu kan vara.
- 1:17:05SPEAKER_01: Ja.
- 1:17:05SPEAKER_00: Och då får ju de bekräftelse på det.
- 1:17:07SPEAKER_00: Sen får man ju inte,
- 1:17:08SPEAKER_00: vad ska man säga,
- 1:17:09SPEAKER_00: det finns ju också den vi inte har gått in på så mycket,
- 1:17:11SPEAKER_00: men etik och moral.
- 1:17:13SPEAKER_00: Jag kan ju inte, folk bara, hur mår min hund?
- 1:17:16SPEAKER_00: Är den sjuk?
- 1:17:18SPEAKER_00: Så kan inte jag säga.
- 1:17:20SPEAKER_00: Sen får man ju gå till en veterinär.
- 1:17:23SPEAKER_00: För det är ju väldigt stort.
- 1:17:25SPEAKER_00: Ja, det vore ju.
- 1:17:27SPEAKER_00: Men det är väl mest, de är ju jätteroliga, först och främst djur.
- 1:17:30SPEAKER_02: Ja, det kan jag tänka mig.
- 1:17:32SPEAKER_02: Ja!
- 1:17:32SPEAKER_00: De har ju det, de är skitroliga.
- 1:17:35SPEAKER_02: Vad kommer folk in för?
- 1:17:36SPEAKER_02: Vad har de för frågor?
- 1:17:39SPEAKER_00: Det kan ju vara väldigt mycket nervösa djur.
- 1:17:42SPEAKER_00: Så det har hundar, först och främst, jag tror att precis som med människor så har vi personligheter.
- 1:17:49SPEAKER_00: Alla har ju personligheter.
- 1:17:50SPEAKER_00: Men sen kan det vara att man har nervösa tendenser eller ett djur som har flyttat runt väldigt mycket.
- 1:17:55SPEAKER_00: då kan man ju prata med djuret och djuret säger den känner sig aldrig till ro den
- 1:18:02SPEAKER_00: vet inte,
- 1:18:03SPEAKER_00: ska jag flytta igen vad är det här,
- 1:18:04SPEAKER_00: jag trivs här men jag vet inte då kan djuret aldrig slappna av då kan man prata
- 1:18:10SPEAKER_00: kommunicera det här är ditt hem nu här är du safe,
- 1:18:14SPEAKER_02: här kan du må bra så du kan lugna djuret och säga att det här är ditt hem och jag
- 1:18:20SPEAKER_00: brukar säga att jag kan inte lova någonting
- 1:18:23SPEAKER_00: Och det brukar alltid vara i början att jag vill inte...
- 1:18:28SPEAKER_00: Det är ju bra att se en bild men jag behöver inte ens det.
- 1:18:31SPEAKER_00: Men jag brukar säga så här att jag brukar kasta ut påståenden, tre påståenden.
- 1:18:35SPEAKER_00: Och om det stämmer så är jag alltså rätt djur.
- 1:18:36SPEAKER_00: Annars är jag ledsen men då kan inte jag.
- 1:18:38SPEAKER_00: Så till exempel om jag har en katt.
- 1:18:40SPEAKER_00: Okej, det här är en ung katt som är en innekatt men som hela tiden smiter ut.
- 1:18:49SPEAKER_00: Och det finns också till exempel...
- 1:18:52SPEAKER_00: ett syskon där också.
- 1:18:54SPEAKER_00: Till exempel till katten.
- 1:18:55SPEAKER_00: Det är ganska... Okej, då fortsätter jag.
- 1:19:01SPEAKER_00: Så att man vet ändå att jag är på rätt track.
- 1:19:08SPEAKER_02: Blir det oftast rätt track?
- 1:19:11SPEAKER_00: Jag tar i trä.
- 1:19:14SPEAKER_02: Och när folk sen kommer hem till sitt djur, märker de en skillnad då?
- 1:19:18SPEAKER_00: Ja, det här är ju intressant.
- 1:19:20SPEAKER_00: För det var...
- 1:19:22SPEAKER_00: Då när jag verkligen hade tagit hand om en kompis hund.
- 1:19:27SPEAKER_00: Och han skulle iväg på något jobb.
- 1:19:30SPEAKER_00: Då bodde jag i en liten studio.
- 1:19:34SPEAKER_00: väldigt liten lägenhet men i alla fall så hade dörren öppen mitt sovrum var typ som
- 1:19:38SPEAKER_00: en garderob i alla fall dörren öppen till vardagsrummet som var slash mina barns
- 1:19:43SPEAKER_00: sovrum samtidigt i alla fall och den här hunden var så nervös och så fort det var
- 1:19:49SPEAKER_00: någon i trappuppgången så började den skälla och sprang fram och tillbaka och så
- 1:19:53SPEAKER_00: tittade hunden på mig jag låg i sängen och bara kan inte du bara sova hund,
- 1:19:57SPEAKER_00: jag ska jobba imorgon men då skickade bild liksom hunden
- 1:20:02SPEAKER_00: En bild till mig på sitt vardagsrum.
- 1:20:04SPEAKER_00: Där jag hade varit hemma hos min kompis.
- 1:20:07SPEAKER_00: Då förstod jag.
- 1:20:08SPEAKER_00: Vad gör jag här?
- 1:20:10SPEAKER_00: Jag ska ju vara där.
- 1:20:12SPEAKER_00: Då skickade jag en bild.
- 1:20:15SPEAKER_00: På hans husse.
- 1:20:16SPEAKER_00: Husse kommer komma.
- 1:20:17SPEAKER_00: Men inte ikväll.
- 1:20:18SPEAKER_00: Han kommer imorgon.
- 1:20:20SPEAKER_00: okej, las in dig och sov.
- 1:20:21SPEAKER_00: Ja, okej.
- 1:20:25SPEAKER_00: Ja.
- 1:20:26SPEAKER_00: Man är ju med om sådana saker som gör att man, okej, ja.
- 1:20:29SPEAKER_00: Men det är inte alltid, vad ska man säga, att det hjälper.
- 1:20:33SPEAKER_00: Men jag har haft sådana konstiga saker med någon katt som slickade henne i ansiktet hela natten.
- 1:20:39SPEAKER_00: I ett år.
- 1:20:40SPEAKER_00: Hon var så jättesnäll och försökte plocka bort katten.
- 1:20:42SPEAKER_00: Hon står och jamar och
- 1:20:45SPEAKER_00: Okej, jag ska göra mitt bästa.
- 1:20:45SPEAKER_00: Och då pratade jag bara med katten.
- 1:20:47SPEAKER_00: Hon sa såhär, men Matte tycker inte om det du gör.
- 1:20:49SPEAKER_00: Hon var jätteklad om du bara slutade slicka henne i ansiktet.
- 1:20:53SPEAKER_00: Hon ringde mig nästa dag.
- 1:20:56SPEAKER_02: Katten hade slutat?
- 1:20:56SPEAKER_00: Ja, hon bara, vad gjorde du?
- 1:20:57SPEAKER_00: Jag bara, jag har ingen aning.
- 1:20:59SPEAKER_00: Så vissa saker kan jag inte förklara.
- 1:21:02SPEAKER_00: Liksom hur riktigt... Men jag brukar säga att om det funkar så funkar det.
- 1:21:08SPEAKER_00: Ganska snabbt.
- 1:21:08SPEAKER_00: Annars så...
- 1:21:11SPEAKER_02: Har du någon gång haft ett djur med dig och kommunicerat och faktiskt haft ett
- 1:21:17SPEAKER_02: utbyte fram och tillbaka,
- 1:21:18SPEAKER_02: känt att det blir en dialog?
- 1:21:22SPEAKER_00: Ja, men absolut.
- 1:21:23SPEAKER_00: Det är det här att de vill hälsa till... Ja, men precis.
- 1:21:28SPEAKER_00: Det kan ju vara att de visar om du har ett djur som kommer med två personer men det
- 1:21:35SPEAKER_00: är egentligen inte de som äger hunden.
- 1:21:38SPEAKER_00: Då berättar hunden det för mig.
- 1:21:40SPEAKER_00: aha,
- 1:21:41SPEAKER_00: och då brukar jag säga hunden pratar om en kvinna här som är 45 års åldern ja men
- 1:21:48SPEAKER_00: det är ägaren då är det barnen eller någonting som har kommit på hunden,
- 1:21:52SPEAKER_02: förstår du jag tänkte fråga,
- 1:21:53SPEAKER_02: vem kommer med någon annans hund ja,
- 1:21:54SPEAKER_00: vem kommer med någon annans hund,
- 1:21:55SPEAKER_00: random på någon park,
- 1:21:56SPEAKER_00: vad snor den,
- 1:21:57SPEAKER_00: nej okej ja,
- 1:22:01SPEAKER_00: då kan det vara någonting så att de har varit nyfikna men hunden vet ja
- 1:22:07SPEAKER_02: Det var intressant.
- 1:22:09SPEAKER_02: Okej, så det här har blivit ett specialistområde för dig?
- 1:22:13SPEAKER_00: Ja, kan man väl säga.
- 1:22:17SPEAKER_02: Är det främst katter och hundar?
- 1:22:18SPEAKER_00: Det är mest katter och hundar.
- 1:22:20SPEAKER_00: Jag har haft någon pappegoja.
- 1:22:22SPEAKER_02: De snackar.
- 1:22:26SPEAKER_00: Och det var ganska...
- 1:22:28SPEAKER_00: Det var roligt.
- 1:22:28SPEAKER_00: Ja, de var roliga.
- 1:22:29SPEAKER_00: Men överlag djur är ju komiska.
- 1:22:32SPEAKER_02: Vilda djur då?
- 1:22:33SPEAKER_00: Ja, det finns ju... Ja, det har jag också.
- 1:22:38SPEAKER_00: Sen tror jag att det finns liksom som en form av essens av en häst eller människor.
- 1:22:45SPEAKER_00: Vad har vi för frekvens liksom?
- 1:22:46SPEAKER_00: Att allting har kanske frekvenser.
- 1:22:48SPEAKER_01: Mm.
- 1:22:49SPEAKER_00: Men det är ju ganska roligt med, som den där pappegojan som jag läste, det var i Texas.
- 1:23:00SPEAKER_00: Så hon hade, ja det var roligt.
- 1:23:03SPEAKER_00: För att den här pappegojan, hon kom in med den här Zoom.
- 1:23:07SPEAKER_00: Och det enda den här pappegojan kunde prata om var kvinnans man liksom.
- 1:23:10SPEAKER_00: Och den här pappegojan och hans vackra relation liksom.
- 1:23:13SPEAKER_00: Och det visade sig att det var ju hans pappegoja och han hade haft den i 30 år.
- 1:23:16SPEAKER_00: Men det var ju ganska roligt för då visade mig pappegojan hur bra han hade det.
- 1:23:19SPEAKER_00: Det var ju såhär VIP alltså.
- 1:23:21SPEAKER_00: Han bodde i bästa buren och han kunde liksom flyga runt.
- 1:23:24SPEAKER_00: Och det var såhär, jag skulle aldrig kunna...
- 1:23:25SPEAKER_00: Jag tänkte, vad roligt hur vi har domestikerat.
- 1:23:28SPEAKER_00: Om du skulle släppa den fågeln ut i regnskogen, egentligen där den kommer ifrån, skulle den överleva?
- 1:23:34SPEAKER_00: Nej.
- 1:23:35SPEAKER_00: Men det är så komiskt.
- 1:23:39SPEAKER_00: Jag lever så himla bra liv.
- 1:23:40SPEAKER_00: Jag blir ju matad.
- 1:23:45SPEAKER_00: Massa komprimanger.
- 1:23:46SPEAKER_02: MTV-krybs genomgång av en pappegoja.
- 1:23:48SPEAKER_02: Fan vad roligt.
- 1:23:51SPEAKER_02: This is where the magic happens.
- 1:23:54SPEAKER_00: Jag har det så jäkla bra.
- 1:23:55SPEAKER_02: Gud vad roligt.
- 1:23:57SPEAKER_00: Det fanns inga andra djur i hemmet.
- 1:23:59SPEAKER_00: Det var bara den här pappergången som var kung.
- 1:24:01SPEAKER_00: Eller drottning.
- 1:24:03SPEAKER_02: Är det här någonting som du nu kan kontrollera så att det inte är hela tiden?
- 1:24:10SPEAKER_02: När du går förbi ett torg med duvor att bara...
- 1:24:15SPEAKER_00: Det är ju väldigt flummigt.
- 1:24:17SPEAKER_00: Det är ju någonting varför man tränar också.
- 1:24:19SPEAKER_00: Så att när jag jobbar så trycker jag på en knapp.
- 1:24:21SPEAKER_00: Kan man säga.
- 1:24:22SPEAKER_00: Nu jobbar jag.
- 1:24:24SPEAKER_00: Och när jag inte jobbar så jobbar jag inte.
- 1:24:26SPEAKER_00: Det är inte som att jag sitter på.
- 1:24:28SPEAKER_00: Då blir livet väldigt jobbigt.
- 1:24:31SPEAKER_00: Plus det här med etik och moral.
- 1:24:33SPEAKER_00: Man kan inte bara läsa vem som helst.
- 1:24:36SPEAKER_00: Jag skulle inte vilja det.
- 1:24:37SPEAKER_00: Att folk börjar med mig.
- 1:24:40SPEAKER_00: Utan att jag ger tillstånd.
- 1:24:42SPEAKER_00: Ja.
- 1:24:43SPEAKER_02: Det där är intressant.
- 1:24:45SPEAKER_02: För man kan ju tänka sig att man blir nyfiken.
- 1:24:48SPEAKER_00: Absolut.
- 1:24:50SPEAKER_00: Speciellt om man har kompisar som håller på att dejta.
- 1:24:54SPEAKER_01: Du Sara!
- 1:24:57SPEAKER_00: Jag har precis börjat dejta en kille.
- 1:24:58SPEAKER_00: Vad tycker du om honom?
- 1:25:00SPEAKER_00: Sånt där försöker jag hålla mig borta ifrån.
- 1:25:03SPEAKER_00: Försöker.
- 1:25:04SPEAKER_00: Det är ju så här också att om man kommer och man har frågor om en relation då är det verkligen så här
- 1:25:11SPEAKER_00: Jag tycker det är viktigt att jag kan kolla på relationen.
- 1:25:16SPEAKER_00: Där kan jag gå in och känna.
- 1:25:17SPEAKER_00: Men han är inte här.
- 1:25:19SPEAKER_00: Han har inte gett mig tillåtelse.
- 1:25:20SPEAKER_00: Eller den personen som är utanför här.
- 1:25:23SPEAKER_00: Nej, jag tänker inte gå dit.
- 1:25:25SPEAKER_00: För det är inte respektfullt.
- 1:25:29SPEAKER_02: Har det hänt att någon vän har börjat dejta någon och så känner du att det här är ingen bra människa.
- 1:25:34SPEAKER_02: Håll dig borta.
- 1:25:35SPEAKER_00: Typ hela tiden.
- 1:25:35SPEAKER_00: Nej, jag skämtar.
- 1:25:42SPEAKER_00: Nej jag skojar bara.
- 1:25:43SPEAKER_00: Nej som sagt.
- 1:25:45SPEAKER_00: Jag brukar liksom inte.
- 1:25:47SPEAKER_00: Det blir ju jobbigt om man tänker så.
- 1:25:50SPEAKER_00: Och sen.
- 1:25:51SPEAKER_00: Det handlar ju också väldigt mycket med.
- 1:25:53SPEAKER_00: Om man går till ett medium.
- 1:25:56SPEAKER_00: Det handlar ju om att ge kraften tillbaka.
- 1:25:58SPEAKER_00: Inte ta kraften från någon.
- 1:26:00SPEAKER_00: Och det kan ju bli så ibland.
- 1:26:01SPEAKER_00: När man har väldigt mycket frågor.
- 1:26:02SPEAKER_00: Jag vet inte vad jag ska göra med det här.
- 1:26:05SPEAKER_00: Och om du har någon som säger till dig.
- 1:26:07SPEAKER_00: Vad du ska göra.
- 1:26:08SPEAKER_00: Du måste ju ha kontroll över ditt eget liv.
- 1:26:12SPEAKER_02: Jag vet inte om jag hänger med.
- 1:26:14SPEAKER_00: Förstår du?
- 1:26:14SPEAKER_00: Så till exempel, jag kommer inte säga till dig vad du ska göra.
- 1:26:19SPEAKER_00: Det är inte mitt jobb.
- 1:26:20SPEAKER_02: När du läser mig.
- 1:26:21SPEAKER_00: Ja, det är inte mitt jobb att göra det.
- 1:26:23SPEAKER_00: Men om du har,
- 1:26:25SPEAKER_00: du har ett jobb i livet och du har till exempel,
- 1:26:28SPEAKER_00: jag tar in din familj och kanske någon vän och du vet att det är dem för jag har
- 1:26:34SPEAKER_00: gett dem den här.
- 1:26:35SPEAKER_00: bevisande, jag vet precis vad det är, relation, personlighet, bla bla bla.
- 1:26:39SPEAKER_00: Ni har en konversation, de berättar om sina minnen.
- 1:26:41SPEAKER_00: Då får ju du en sån upplevelse som att, oj, det finns ju faktiskt någonting större.
- 1:26:46SPEAKER_00: Där ute.
- 1:26:47SPEAKER_00: Och jag är inte ensam.
- 1:26:48SPEAKER_00: Mm.
- 1:26:49SPEAKER_00: Mm.
- 1:26:49SPEAKER_00: Och då, jag tror i alla fall, då finner man någon form av trygghet.
- 1:26:53SPEAKER_00: Att veta att jag är inte ensam.
- 1:26:54SPEAKER_00: Det finns någonting större.
- 1:26:56SPEAKER_00: Och då vågar man ta steg framåt utan att det är någon som säger till dig vad du ska göra.
- 1:27:02SPEAKER_00: Det tror jag är starkt på.
- 1:27:04SPEAKER_00: Att man liksom inte... Jag skulle ju vara lite orolig med någon som bara, ja men lämna ditt jobb.
- 1:27:08SPEAKER_00: Köp en bil.
- 1:27:12SPEAKER_00: Precis.
- 1:27:12SPEAKER_00: Flytta till, jag vet inte vad.
- 1:27:15SPEAKER_00: Ja, det måste ju vara...
- 1:27:17SPEAKER_00: man kan inte vad ska man säga man tror på att ett medium ska ge kraft inte ta den
- 1:27:25SPEAKER_00: man ska påminna människor att de är del av någonting större att det finns en mening
- 1:27:31SPEAKER_00: till deras liv kanske ibland kan det vara svårt att se så man går igenom en period
- 1:27:37SPEAKER_02: som är tuff du låter som att du är ett snällt medium
- 1:27:44SPEAKER_02: Jag kan tänka mig att folk som har den här kraften kan använda den till något negativt.
- 1:27:50SPEAKER_00: Det är så.
- 1:27:52SPEAKER_00: För det är personlighet.
- 1:27:54SPEAKER_00: Och det är också något som jag säger.
- 1:27:55SPEAKER_00: Bara för att man har de här förmågorna betyder inte att man är en bra människa.
- 1:27:59SPEAKER_00: Det är ju hur man beter sig och vad man gör.
- 1:28:02SPEAKER_00: Så det kan ju faktiskt vara någon som inte är snäll.
- 1:28:06SPEAKER_00: Och som ser människors svagheter.
- 1:28:11SPEAKER_00: Det är ingenting som jag har...
- 1:28:14SPEAKER_00: Stött på sådär personligen.
- 1:28:16SPEAKER_00: Men jag vet att det finns.
- 1:28:19SPEAKER_00: För att vi är ju komplicerade.
- 1:28:20SPEAKER_00: Människor är ju komplicerade.
- 1:28:22SPEAKER_00: Så att jag skulle vilja säga.
- 1:28:23SPEAKER_00: Det är ju precis att man går till någon.
- 1:28:25SPEAKER_00: Om man vill gå till ett medium.
- 1:28:26SPEAKER_00: Att man kanske är någon som någon.
- 1:28:28SPEAKER_00: Man har blivit refererad till någon.
- 1:28:30SPEAKER_00: Och att det ska kännas.
- 1:28:34SPEAKER_00: Det ska vara en positiv upplevelse.
- 1:28:35SPEAKER_00: I min värld så ska det vara en väldigt positiv upplevelse.
- 1:28:42SPEAKER_02: Intressant.
- 1:28:43SPEAKER_02: Det är inte så att det finns beef mellan medium som vill väl och de som bara vill
- 1:28:49SPEAKER_02: utnyttja det för sin egen vinning eller så?
- 1:28:52SPEAKER_00: Nej,
- 1:28:53SPEAKER_00: det tror jag inte att någon beef så,
- 1:28:54SPEAKER_00: men det finns ju väldigt mycket do's and don'ts och massa olika så här är man ett
- 1:28:59SPEAKER_00: bra medium och så här är man inte ett bra medium.
- 1:29:02SPEAKER_00: Vilket finns i alla olika områden,
- 1:29:04SPEAKER_00: alltså olika teorier,
- 1:29:06SPEAKER_00: finns det vissa medium som till exempel inte som tror på rekarnation och andra som
- 1:29:11SPEAKER_00: inte tror på det.
- 1:29:11SPEAKER_02: Gör du?
- 1:29:13SPEAKER_00: Ja, det tror jag på.
- 1:29:15SPEAKER_00: På vilket sätt?
- 1:29:17SPEAKER_00: Jag tror att... Jag kan inte förklara.
- 1:29:20SPEAKER_00: Det är därför många medium till exempel säger att de inte tror på det här konceptet.
- 1:29:25SPEAKER_00: Man kan inte bevisa det.
- 1:29:28SPEAKER_00: Men... För mig så personligen så...
- 1:29:33SPEAKER_00: Känner jag att.
- 1:29:35SPEAKER_00: Jag kan känna att det låter så här.
- 1:29:38SPEAKER_00: Klummet.
- 1:29:38SPEAKER_00: Men jag har haft upplevelser.
- 1:29:40SPEAKER_00: Speciellt när jag var ung.
- 1:29:45SPEAKER_00: Så jag tror på.
- 1:29:46SPEAKER_00: Det tror jag på.
- 1:29:46SPEAKER_00: Jag tror att det finns.
- 1:29:47SPEAKER_00: Att vi kommer hit igen och igen.
- 1:29:50SPEAKER_00: I olika former.
- 1:29:53SPEAKER_00: För att vi är egentligen ett.
- 1:29:55SPEAKER_00: Alltså vi är.
- 1:29:57SPEAKER_00: Alltså människor.
- 1:29:58SPEAKER_00: Vi är egentligen.
- 1:29:59SPEAKER_01: Mm.
- 1:30:00SPEAKER_00: allihopa.
- 1:30:03SPEAKER_00: En del av någonting större.
- 1:30:05SPEAKER_02: Har du läst korta berättelsen The Egg av Andy Weir?
- 1:30:09SPEAKER_00: Nej.
- 1:30:10SPEAKER_02: Den kan jag verkligen fundera.
- 1:30:11SPEAKER_02: Handlar lite om det här.
- 1:30:14SPEAKER_00: Vad går den ut på?
- 1:30:17SPEAKER_02: Om en man som dör och får träffa vad den är.
- 1:30:21SPEAKER_02: Gud skapar den.
- 1:30:23SPEAKER_02: En liten stund.
- 1:30:24SPEAKER_02: Och sen, ja.
- 1:30:26SPEAKER_02: Det ska jag inte spåla.
- 1:30:27SPEAKER_02: Men den är väldigt fin.
- 1:30:29SPEAKER_02: Det är en väldigt kort berättelse men väldigt fin som pratar om det här just att vi
- 1:30:33SPEAKER_02: alla är ett och hur man kan se andra människor som delar sig själva.
- 1:30:40SPEAKER_00: Det är ju vackert.
- 1:30:42SPEAKER_00: Det är också oberoende vart man kommer ifrån eller vad man är för klass eller vad som helst.
- 1:30:52SPEAKER_02: Jag köper det rent vetenskapligt till och med för att vi vet att allt började med
- 1:30:58SPEAKER_02: liksom eller vi tror Big Bang hur som helst all materia i universum någonstans
- 1:31:04SPEAKER_02: ifrån och sen vet vi att den återanvänds om och om igen.
- 1:31:07SPEAKER_02: jorden bildades av att stjärnor sprängdes och tyngre element bildades av samma
- 1:31:15SPEAKER_02: material som de här stjärnorna var gjorda av vi vet att det rent vetenskapligt
- 1:31:20SPEAKER_02: finns i reinkarnation alltså att materia återanvänds gång på gång på gång och
- 1:31:25SPEAKER_02: aldrig försvinner varför skulle det här lustiga som vi håller på med som är
- 1:31:30SPEAKER_02: medvetandet vara något annorlunda
- 1:31:34SPEAKER_02: Rent vetenskapligt så skulle det vara intressant om medvetandet är det enda som inte reinkarneras.
- 1:31:40SPEAKER_02: När all materia gör det.
- 1:31:43SPEAKER_02: Ingen aning.
- 1:31:44SPEAKER_02: Men därför kan jag känna att varför inte?
- 1:31:47SPEAKER_02: Det finns någonting där.
- 1:31:48SPEAKER_02: Eller så är hela medvetandet en illusion.
- 1:31:53SPEAKER_02: Då vet jag inte om någonting spelar någon roll.
- 1:31:55SPEAKER_02: Då är det bara att köra.
- 1:31:55SPEAKER_02: Precis.
- 1:31:59SPEAKER_00: Ja men det är ett intressant område också det här att människor som medium som kan kommunicera,
- 1:32:04SPEAKER_00: att man har också olika,
- 1:32:05SPEAKER_00: man har verkligen olika synpunkter och vissa tror på det och vissa tror inte.
- 1:32:11SPEAKER_00: Och vissa är jättereligiösa eller vad man ska säga, eller religiösa tror på en gud och andra inte.
- 1:32:18SPEAKER_00: Så det är...
- 1:32:20SPEAKER_00: Ja,
- 1:32:20SPEAKER_00: men det är...
- 1:32:20SPEAKER_00: Jag tycker sådana här saker är...
- 1:32:22SPEAKER_00: Det finns inte i min åsikt tillräckligt mycket samtal inom det.
- 1:32:26SPEAKER_00: Jag tycker det är väldigt intressant att höra också andra mer hur de tänker och hur de ser på det.
- 1:32:32SPEAKER_00: För det är verkligen... Men någonting som är intressant är det här att man inte kan dumma folk.
- 1:32:38SPEAKER_00: Det är väldigt... Man kan komma hem till någon och ska göra en läsning.
- 1:32:42SPEAKER_00: De bor jättefint.
- 1:32:43SPEAKER_00: Och man tänker, men det här är någon som har haft det.
- 1:32:45SPEAKER_00: En räkmacka.
- 1:32:49SPEAKER_00: Men de har haft det extremt svårt.
- 1:32:51SPEAKER_00: Och de har en hel familj.
- 1:32:52SPEAKER_00: Som kommer igenom.
- 1:32:55SPEAKER_00: Riktiga tragedier.
- 1:32:56SPEAKER_00: Så man kan verkligen inte döma folk.
- 1:32:57SPEAKER_02: Verkligen inte.
- 1:32:57SPEAKER_02: Det går inte.
- 1:33:02SPEAKER_00: Eller du kan ha unga människor som har förlorat jättemycket människor.
- 1:33:07SPEAKER_00: Och sen kan du ha någon som är 60-årsåldern som bara har förlorat sina föräldrar.
- 1:33:13SPEAKER_00: Det är det som jag tycker är fascinerande och intressant.
- 1:33:19SPEAKER_00: Det känns ju verkligen när man läser att man får träffa deras familj.
- 1:33:24SPEAKER_00: Och de känner ju det också.
- 1:33:25SPEAKER_00: Det blir som ett band.
- 1:33:27SPEAKER_00: Jag har ju träffat din...
- 1:33:29SPEAKER_00: din gamla farfar eller din ex-man eller ex-fru eller mamma.
- 1:33:33SPEAKER_02: Det låter som att det är ett givande jobb om man ska kalla det det.
- 1:33:39SPEAKER_00: Absolut.
- 1:33:39SPEAKER_00: Sen är det självklart att det är sorgligt.
- 1:33:42SPEAKER_00: Jag tycker fortfarande att det är svårt med barn.
- 1:33:44SPEAKER_00: Jag tycker det är jättesvårt.
- 1:33:46SPEAKER_00: Om du har någon.
- 1:33:47SPEAKER_00: Åh gud, nu kommer ett barn här.
- 1:33:49SPEAKER_00: Det tycker jag är någonting jag måste fortfarande träna på.
- 1:33:53SPEAKER_02: Det påverkar dig.
- 1:33:54SPEAKER_00: Ja, men precis.
- 1:33:55SPEAKER_00: Det är ju jättesorgligt att vissa går över så tidigt.
- 1:34:00SPEAKER_02: Såklart.
- 1:34:03SPEAKER_02: Där sa du ett intressant ord, eller en intressant fras, går över.
- 1:34:07SPEAKER_00: Ja, till andra sidan.
- 1:34:10SPEAKER_02: Hur ser du på döden och vad som händer efter döden?
- 1:34:15SPEAKER_00: Som sagt, jag är ju absolut någon som tänker väldigt mycket.
- 1:34:21SPEAKER_00: Men vissa saker har jag också en känsla av att jag inte ska tänka på.
- 1:34:25SPEAKER_00: Och för...
- 1:34:27SPEAKER_00: För mycket.
- 1:34:28SPEAKER_00: Men det jag tror på.
- 1:34:30SPEAKER_00: Det är absolut självklart.
- 1:34:31SPEAKER_00: Att man lämnar sin kropp.
- 1:34:35SPEAKER_00: Man går över till andra sidan.
- 1:34:36SPEAKER_00: Och vad är andra sidan?
- 1:34:37SPEAKER_00: Det är ju en stor fråga.
- 1:34:39SPEAKER_00: Vissa tror på att det är en plats.
- 1:34:41SPEAKER_00: Som är ungefär.
- 1:34:42SPEAKER_00: En värld som ser ut.
- 1:34:47SPEAKER_00: Som den här.
- 1:34:49SPEAKER_00: Och där väntar man.
- 1:34:52SPEAKER_00: På att födas på nytt, som ett exempel.
- 1:34:54SPEAKER_00: Sen kan vissa säga att du har haft det väldigt jobbigt i ditt liv.
- 1:35:00SPEAKER_00: Det har inte varit enkelt.
- 1:35:03SPEAKER_00: Och kanske förlorat ditt liv på ett tragiskt sätt.
- 1:35:08SPEAKER_00: Att det finns då chanser att man får hjälp.
- 1:35:12SPEAKER_00: Man fortsätter växa där på andra sidan.
- 1:35:13SPEAKER_00: Man får hjälp.
- 1:35:14SPEAKER_00: Det finns.
- 1:35:17SPEAKER_00: ett gäng där som tar hand om en.
- 1:35:18SPEAKER_00: Det brukar ju bli så att folk som kommer igenom som har haft ett tufft liv de har ett annat perspektiv.
- 1:35:27SPEAKER_00: Så jag tror att det är väldigt ibland så tänker jag att det går inte ens att förstå
- 1:35:34SPEAKER_00: hur det är på andra sidan.
- 1:35:35SPEAKER_00: Så om jag får till mig någonting så är det så här, okej, tack.
- 1:35:39SPEAKER_00: Men det jag vet är att det finns ett hopp.
- 1:35:46SPEAKER_00: Och att det finns kärlek.
- 1:35:47SPEAKER_00: Så att även om man har haft det otroligt jobbigt och kanske gjort kanske inte så
- 1:35:51SPEAKER_00: trevliga saker så finns det.
- 1:35:54SPEAKER_00: Det finns alltid ett hopp.
- 1:35:56SPEAKER_00: Det finns alltid kärlek om man vill jobba igenom vissa saker.
- 1:35:59SPEAKER_00: Det tror jag starkt på.
- 1:36:01SPEAKER_02: Har det här gjort dig mindre rädd kring döden och så?
- 1:36:06SPEAKER_00: Ja, det skulle jag nog säga.
- 1:36:08SPEAKER_00: Och att det är att man tar vara på livet.
- 1:36:13SPEAKER_02: När du har mediterat och så,
- 1:36:15SPEAKER_02: det är inte så att du upplevt att du har varit i vad man nu ska kalla det,
- 1:36:19SPEAKER_02: själriket,
- 1:36:19SPEAKER_02: andra sidan.
- 1:36:22SPEAKER_00: Ja, ibland så känns det som att man är där ibland när man läser folk.
- 1:36:25SPEAKER_00: Man kan se vad de håller på med och så.
- 1:36:30SPEAKER_00: Men det är ju mera att...
- 1:36:33SPEAKER_00: Nej, inte riktigt att jag har varit där uppe.
- 1:36:35SPEAKER_00: Men jag har ju sett.
- 1:36:36SPEAKER_00: Alltså om man säger andra sidan.
- 1:36:38SPEAKER_00: När jag var väldigt liten och kunde se.
- 1:36:41SPEAKER_00: Som en farmor gick bort till exempel.
- 1:36:42SPEAKER_00: Så kom hon och sa hej då till mig.
- 1:36:44SPEAKER_00: Och det var ju en sån vacker plats.
- 1:36:45SPEAKER_00: Otroligt vackert.
- 1:36:46SPEAKER_00: Hon var omringad.
- 1:36:47SPEAKER_00: Det var så här ljust.
- 1:36:49SPEAKER_00: Så fint.
- 1:36:51SPEAKER_00: Och då fick man känna sig trygg.
- 1:36:53SPEAKER_00: Och veta att det är en otroligt vacker plats.
- 1:36:57SPEAKER_00: Sen har jag haft några i min familj som har haft med sig nära döden upplevelser.
- 1:37:01SPEAKER_00: Och sånt.
- 1:37:02SPEAKER_00: Jag hade en lilla syster som jag sa, hon hade en kronisk sjukdom som opererades väldigt mycket.
- 1:37:05SPEAKER_00: Hon var inte gammal, hon var typ fem eller någonting.
- 1:37:08SPEAKER_00: Hon hade gått igenom den här jobbiga operationen och sen så hade hon pratat om att
- 1:37:15SPEAKER_00: hon hade varit någonstans.
- 1:37:16SPEAKER_00: Hon valde att inte vara kvar för att det fanns ingen som cyklade där.
- 1:37:21SPEAKER_00: Hon ville lära sig cykla.
- 1:37:25SPEAKER_00: Hon förklarade en plats.
- 1:37:26SPEAKER_00: Det var jättevackert.
- 1:37:27SPEAKER_00: Det var musik och alla var jättefint.
- 1:37:30SPEAKER_00: Men det var ingen som hade en cykel.
- 1:37:31SPEAKER_00: Hon sa att jag fick stanna där.
- 1:37:32SPEAKER_00: Men jag ville lära mig cykla.
- 1:37:36SPEAKER_00: Ett barn.
- 1:37:38SPEAKER_00: Sen har jag hört många närdöden och upplevelser.
- 1:37:43SPEAKER_00: Och det är aldrig som att jag har hört någonting negativt.
- 1:37:46SPEAKER_00: Det är alltid att man på något sätt går tillbaka till sin källa.
- 1:37:51SPEAKER_02: Har du hört talas om DMT?
- 1:37:54SPEAKER_00: Mm.
- 1:37:55SPEAKER_02: Det är ju en psykedelika som ger den här typen av upplevelser för i princip alla som testar den.
- 1:38:04SPEAKER_02: Det här är inte en rekommendation ska jag säga till lyssnarna.
- 1:38:07SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:38:07SPEAKER_00: Du bara, Sara, kom nu ska vi.
- 1:38:12SPEAKER_00: Det här är en del av min podcast.
- 1:38:13SPEAKER_02: Alla är fortfarande olagligt i Sverige så på egen risk.
- 1:38:17SPEAKER_02: Men det är
- 1:38:22SPEAKER_02: Jag har både testat det och sen har jag läst om det och försökt förstå mig på det.
- 1:38:30SPEAKER_02: Och det här vi pratade om förut, default mode network i hjärnan.
- 1:38:34SPEAKER_02: Det här centret där egot skapas.
- 1:38:37SPEAKER_02: Det tystas helt och hållet.
- 1:38:38SPEAKER_02: Så att man upplever egodöd.
- 1:38:40SPEAKER_02: Att man upplever att man är någonstans där jaget inte existerar.
- 1:38:46SPEAKER_02: För mig kändes det
- 1:38:49SPEAKER_02: Jag har varken andlig eller religiös uppfostran.
- 1:38:53SPEAKER_02: Inte det minsta.
- 1:38:54SPEAKER_02: Så jag har inget av det här i bagaget med mig.
- 1:38:57SPEAKER_02: Och sen testade jag det här.
- 1:38:59SPEAKER_02: Och jag upplevde att jag kom till själriket.
- 1:39:02SPEAKER_02: Jag upptäckte att jag försvann.
- 1:39:05SPEAKER_02: Och sen var det bara...
- 1:39:07SPEAKER_02: Mer känsla än visuellt, även om det var visuellt också.
- 1:39:12SPEAKER_02: Mest färger och former och någonting obeskrivligt i jord.
- 1:39:18SPEAKER_02: Men känslan var, ah, här har jag varit förut.
- 1:39:22SPEAKER_02: Många, många, många gånger har jag varit här förut.
- 1:39:25SPEAKER_02: Och det är här det börjar.
- 1:39:29SPEAKER_02: Där känner jag igen.
- 1:39:31SPEAKER_02: effekten av DMT var ju bara en kvart och sen kom man tillbaka och det är liksom på
- 1:39:36SPEAKER_02: 20 minuter har man gått från alltså innan man har tagit ingenting till universums
- 1:39:42SPEAKER_02: ände och sen tillbaka till normalt push på 20 minuter det är helt otroligt alltså
- 1:39:48SPEAKER_02: det var jag har aldrig varit med maken på någonting så det var helt otroligt och så
- 1:39:54SPEAKER_02: kommer jag ut därifrån och bara börjar garva för att det är såhär
- 1:39:58SPEAKER_02: Det är så logiskt när man är där.
- 1:40:01SPEAKER_02: Som sagt, det känns så bekant.
- 1:40:03SPEAKER_02: Det är så logiskt.
- 1:40:04SPEAKER_02: Och så kommer man ut och man börjar garva åt det bizarra med det här materiella livet.
- 1:40:10SPEAKER_02: Och i typ en vecka gick jag runt på jobbet och bara... Det här är ingenting.
- 1:40:15SPEAKER_02: Det finns så mycket mer.
- 1:40:17SPEAKER_00: Men det är det man brukar kalla för.
- 1:40:18SPEAKER_00: Det är som en stor illusion.
- 1:40:22SPEAKER_00: Inom hinduismen.
- 1:40:24SPEAKER_00: Det är ju bara teater.
- 1:40:25SPEAKER_00: Jag är huvudkaraktären.
- 1:40:28SPEAKER_02: I min film.
- 1:40:30SPEAKER_02: Men ingenting är på riktigt.
- 1:40:32SPEAKER_02: Eller det finns i alla fall fler aspekter.
- 1:40:35SPEAKER_02: Det finns fler aspekter.
- 1:40:36SPEAKER_00: Men då tar man ju saker.
- 1:40:37SPEAKER_00: Man kan ju se sig själv.
- 1:40:39SPEAKER_00: Men hur länge var det?
- 1:40:40SPEAKER_00: Alltså hur?
- 1:40:41SPEAKER_02: Alltså som sagt hela trippen är på en kvart.
- 1:40:46SPEAKER_02: Men eftersom man är i en plats som är liksom tid och rum existerar inte.
- 1:40:52SPEAKER_02: Så känns det ju som att man är där en evighet.
- 1:40:57SPEAKER_02: Jag vet inte.
- 1:40:57SPEAKER_02: Det känns längre än en kvart i alla fall.
- 1:41:00SPEAKER_02: Det känns som att man är där väldigt länge.
- 1:41:02SPEAKER_00: Man går förbi tiden helt enkelt.
- 1:41:03SPEAKER_00: Exakt.
- 1:41:04SPEAKER_02: Egot är borta, tid och rum, allt det materiella är borta.
- 1:41:09SPEAKER_02: Man bara upplever och man känner.
- 1:41:11SPEAKER_02: Och jag har ju som sagt läst mycket om det här, kollat på dokumentärer och försöker förstå mig på
- 1:41:17SPEAKER_02: Är det här någonting?
- 1:41:19SPEAKER_02: Tas man någonstans?
- 1:41:20SPEAKER_02: Eller är det bara just det som händer i hjärnan att egot tystas men övriga hjärnan
- 1:41:27SPEAKER_02: snurrar vidare och därför får man former,
- 1:41:30SPEAKER_02: bilder,
- 1:41:31SPEAKER_02: känslor och det känns som att jag har varit där förut.
- 1:41:34SPEAKER_02: Självklart för det är min hjärna.
- 1:41:35SPEAKER_02: det kan vara så att det bara är det eller så tas man någonstans oavsett är det
- 1:41:42SPEAKER_02: fascinerande för oavsett DMT är en liten molekyl som finns i allt levande alltså
- 1:41:48SPEAKER_02: varenda växt,
- 1:41:49SPEAKER_02: varenda djur producerar DMT inklusive vi själva
- 1:41:53SPEAKER_02: Och den har de här enorma effekterna på oss.
- 1:41:56SPEAKER_02: Alltså ofattbara effekter.
- 1:41:59SPEAKER_02: Du behöver inte ha ögonen öppna.
- 1:42:01SPEAKER_02: Du ser allting som sker med blundande ögon.
- 1:42:04SPEAKER_02: Så vad det än är, om det bara är ens eget huvud eller faktiskt tar det någonstans så är det magnifikt.
- 1:42:09SPEAKER_02: Och som tur är börjar det nu studeras.
- 1:42:14SPEAKER_02: Det är en studie i England,
- 1:42:15SPEAKER_02: jag tror Imperial College,
- 1:42:17SPEAKER_02: där de försöker kartlägga den här världen man tar sig.
- 1:42:20SPEAKER_00: Ja, det har jag faktiskt sett någonstans.
- 1:42:22SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:42:23SPEAKER_00: Jätteintressant.
- 1:42:24SPEAKER_02: Fascinerande.
- 1:42:25SPEAKER_02: Om liksom alla får en ungefär likartad upplevelse, kan man kartlägga det?
- 1:42:30SPEAKER_00: Precis.
- 1:42:30SPEAKER_00: Vart är den här platsen?
- 1:42:31SPEAKER_00: Exakt.
- 1:42:32SPEAKER_02: Kan man säga att det ser likadant ut för alla?
- 1:42:34SPEAKER_00: Det är den här mikrokosmos och makrokosmos som man tror ju också på.
- 1:42:39SPEAKER_00: Inom,
- 1:42:40SPEAKER_00: nu pratar jag om hinduismen,
- 1:42:41SPEAKER_00: för det är väl det som jag har,
- 1:42:42SPEAKER_00: det området eller den religionen tror jag som jag har känt och mig närmast till på
- 1:42:48SPEAKER_00: många sätt.
- 1:42:48SPEAKER_00: Men då är det ju liksom att det här
- 1:42:50SPEAKER_00: subtila systemet, men då har man ju alla planeter inom sig till exempel.
- 1:42:54SPEAKER_00: Allting finns ju här, alla gudar, alla aspekter, allting finns ju redan inom oss.
- 1:43:01SPEAKER_00: Vi måste inte åka till någon plats eller läsa en bok, utan det finns inuti oss allting redan.
- 1:43:07SPEAKER_02: Det går ju hand i hand med det här med att ingen kan vara säker på att någonting
- 1:43:11SPEAKER_02: annat finns som är medvetet,
- 1:43:15SPEAKER_02: eller att någonting annat finns,
- 1:43:16SPEAKER_02: punkt.
- 1:43:17SPEAKER_02: För allting filtreras genom vårt medvetande.
- 1:43:19SPEAKER_02: Så man kan säga att det enda som finns är ens medvetande.
- 1:43:23SPEAKER_02: För det skapar allting annat.
- 1:43:25SPEAKER_02: Och det går inte att bevisa eller motbevisa.
- 1:43:28SPEAKER_02: För hur ska du göra det utan att använda ditt medvetande?
- 1:43:32SPEAKER_00: Men det är ju otroligt intressant.
- 1:43:35SPEAKER_00: Men sen är det också att vissa människor är ju absolut inte... Vissa människor är sökande personer.
- 1:43:41SPEAKER_00: Och jag har alltid varit en sökande person.
- 1:43:42SPEAKER_00: Man vill förstå saker.
- 1:43:43SPEAKER_00: Vad är det bakom allting?
- 1:43:45SPEAKER_00: Hur fungerar det här?
- 1:43:47SPEAKER_00: Sen finns det ju vissa människor som absolut...
- 1:43:49SPEAKER_00: inte alls är intresserade och jag tror att det är verkligen alla har ju sin egen
- 1:43:55SPEAKER_00: resa så jag är inte alls liksom ja jag tycker det är jättetrevligt generellt att
- 1:44:03SPEAKER_00: bara lyssna på folk med olika typer av synpunkter,
- 1:44:07SPEAKER_00: jag kan förstå varför folk inte tror på sånt där för det går ju inte,
- 1:44:10SPEAKER_00: alltså what flyttar runt i universum liksom,
- 1:44:15SPEAKER_00: ja
- 1:44:17SPEAKER_02: men jag ja alla har sin väg och alla har sina intressen och alla har olika
- 1:44:25SPEAKER_02: erfarenheter i livet men det känns nästan som att man missar någonting om man helt
- 1:44:30SPEAKER_02: och hållet lägger det här åt sidan att man inte ens vill tänka att någonting kan
- 1:44:36SPEAKER_02: finnas
- 1:44:37SPEAKER_00: Nej, men det är sant att det är ett rikare liv kan man själv tycka.
- 1:44:42SPEAKER_00: Och att om man går igenom tuffa perioder i livet att man kanske kan få perspektiv
- 1:44:48SPEAKER_00: och man kanske hittar någon form av frid.
- 1:44:50SPEAKER_00: Om man vet att det kanske finns en större mening eller att, ja, vad det nu än kan vara.
- 1:44:55SPEAKER_00: Att man vet att det finns faktiskt vissa saker som inte jag kan förstå.
- 1:44:58SPEAKER_00: Jag kan inte se dem under meningen.
- 1:45:00SPEAKER_00: Eller att jag ska försöka förstå.
- 1:45:03SPEAKER_00: Men det, ja.
- 1:45:05SPEAKER_02: Jag tycker det är synd att folk ofta...
- 1:45:08SPEAKER_02: speciellt i många delar av världen men här också att man på något sätt säger att
- 1:45:15SPEAKER_02: man är ateist och vetenskapligt lagd och att man håller de här två sakerna
- 1:45:20SPEAKER_02: separerade alltså det du och jag pratar om andlighet att det inte hör hemma med det
- 1:45:27SPEAKER_00: vetenskapliga det är absolut den känslan jag också har fått att om man tror om man
- 1:45:32SPEAKER_00: skulle använda ordet gud eller som jag använder i alla fall då är man såhär då är
- 1:45:36SPEAKER_00: inte du särskilt intelligent liksom
- 1:45:38SPEAKER_00: Då vet inte du tillräckligt mycket.
- 1:45:42SPEAKER_00: Det här är ett struktur.
- 1:45:44SPEAKER_00: Det här tillhör religion som ett exempel.
- 1:45:46SPEAKER_00: Jag tillhör inte någon särskild religion men ändå tanken av att det finns någonting.
- 1:45:50SPEAKER_00: Men om man är intellektuell lagd då är man inte...
- 1:45:55SPEAKER_00: Det menar jag.
- 1:45:58SPEAKER_00: Och det tycker jag är jättetråkigt.
- 1:45:59SPEAKER_00: Jag tror att det förändras.
- 1:46:03SPEAKER_02: Jag hoppas det.
- 1:46:05SPEAKER_02: Men att man liksom tror att de här två världarna är mutually exclusive.
- 1:46:10SPEAKER_02: Att de inte har kontaktpunkter.
- 1:46:13SPEAKER_02: Säg att du skulle gå 200 år tillbaka i tiden och berätta för folk om wifi.
- 1:46:17SPEAKER_02: Det är ju magi.
- 1:46:21SPEAKER_02: Det går inte att överföra information genom tomma intet.
- 1:46:26SPEAKER_02: Det går inte att föreställa sig.
- 1:46:29SPEAKER_02: Det finns ingenting som säger att vi om 200 år inte kommer ha kontakt med någon sorts andlighet.
- 1:46:35SPEAKER_02: Bara att vi har lyckats vara ett jag.
- 1:46:36SPEAKER_02: Kalibrera maskiner som vi nu kan använda för att visa det på bild.
- 1:46:41SPEAKER_02: De håller på nu med AI-tyda drömmar.
- 1:46:45SPEAKER_02: Alltså framställa bilder av vad folk drömmer.
- 1:46:49SPEAKER_02: Det är fantastiska genombrott på gång tack vare bland annat AI.
- 1:46:53SPEAKER_02: Vi har ingen aning.
- 1:46:55SPEAKER_02: Nästa grej kanske blir att man upptäcker att det finns någonting till det här och
- 1:46:59SPEAKER_02: vi kan vetenskapligt bevisa det.
- 1:47:01SPEAKER_02: Vi kan vetenskapligt prata om det.
- 1:47:03SPEAKER_02: Vi kan mäta det.
- 1:47:04SPEAKER_02: Vad det nu än är.
- 1:47:06SPEAKER_02: Så jag tycker inte de två sakerna behöver vara exklusiva.
- 1:47:11SPEAKER_02: Bara att vi kanske inte har hittat sätt att bevisa det än.
- 1:47:15SPEAKER_00: Absolut.
- 1:47:16SPEAKER_00: Självklart tror jag också på det.
- 1:47:22SPEAKER_01: I hear you, I hear you.
- 1:47:27SPEAKER_02: Jag tycker man bara ska vara mer öppensinnad och lekfull till livet.
- 1:47:31SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:47:32SPEAKER_02: Varför ska man bara, nej, det där är inte på riktigt.
- 1:47:33SPEAKER_02: Okej, ja, ja, fine.
- 1:47:35SPEAKER_00: Jo, och det kan jag liksom förstå också.
- 1:47:37SPEAKER_00: Alltså att folk är så här, nej men jag tror, men det är ju bara, för mig så blir det skittråkigt.
- 1:47:42SPEAKER_00: Exakt.
- 1:47:42SPEAKER_00: Det kan vara tråkigt liksom.
- 1:47:44SPEAKER_02: Men alla har det som det är.
- 1:47:45SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:47:45SPEAKER_00: Om man vill ha tråkigare så får man ha tråkigare.
- 1:47:47SPEAKER_00: Ja, nej, men det är liksom, inte roligare liksom att tro på, ja, inte vet jag, men allt möjligt.
- 1:47:54SPEAKER_00: Och det är ju...
- 1:47:56SPEAKER_00: Men det är ju ändå en så här fascinerande värld och vi har ju så här tur att vi får
- 1:47:59SPEAKER_00: överhuvudtaget tänka fritt.
- 1:48:01SPEAKER_00: De här sakerna tycker jag är så här,
- 1:48:03SPEAKER_00: om jag höll på med det jag gjorde för väldigt länge sedan så kanske det inte vore
- 1:48:07SPEAKER_00: så himla oklärt.
- 1:48:09SPEAKER_00: Vi lever ju i en fantastisk tid där vi får...
- 1:48:12SPEAKER_00: uttrycka och så tänka och det tror jag är jätteviktigt att folk möts och att
- 1:48:20SPEAKER_02: information är så enkel att överföra idag så att förut om du hade någon sån här
- 1:48:27SPEAKER_02: förmåga eller erfarenhet och du bodde i din lilla by och sen säger alla nej nej du
- 1:48:33SPEAKER_02: har ingen aning
- 1:48:33SPEAKER_02: okej,
- 1:48:35SPEAKER_02: då är du fast i din lilla by och så får du antingen släppa dig eller liksom vara
- 1:48:41SPEAKER_02: galningen i byn kul så nu kan man ju verkligen prata med folk över hela världen och
- 1:48:48SPEAKER_00: hitta communities med humor så går man ju väldigt långt mycket viktigt min äldsta,
- 1:48:57SPEAKER_00: han tycker ju att det jag håller på med är helt bara what?
- 1:49:01SPEAKER_00: it's a scam liksom
- 1:49:04SPEAKER_00: men det är såhär fair enough han är 16,
- 1:49:08SPEAKER_00: du får tycka så men så länge du har respekt vi kan skämta om det det är viktigt att
- 1:49:13SPEAKER_00: man lyssnar till andra och man har någon form av men den yngsta tycker det är
- 1:49:20SPEAKER_00: häftigt eller inte häftigt men vad coolt hur det fungerar jag tänkte säga vänta
- 1:49:29SPEAKER_02: till 16-åringen upp och tänka att banker också är en skam
- 1:49:32SPEAKER_00: Men... Nej.
- 1:49:39SPEAKER_00: Det är... Jag tappar bort mig nu.
- 1:49:42SPEAKER_02: Nej, det är lugnt.
- 1:49:44SPEAKER_02: Den yngsta tycker att det är häftigt.
- 1:49:47SPEAKER_00: Jag kommer inte ens på vilken tråd du var där.
- 1:49:50SPEAKER_02: Har barnen några känningar?
- 1:49:54SPEAKER_00: Ja, den yngsta har det.
- 1:49:56SPEAKER_00: Absolut.
- 1:49:57SPEAKER_00: Och jag tror ju så här att de flesta barnen har det.
- 1:50:00Mm.
- 1:50:01SPEAKER_00: Det är bara det att om man säger att det är miljön man växer upp i.
- 1:50:04SPEAKER_00: Så att om du ser saker så är det väldigt vanligt att nej men gud.
- 1:50:09SPEAKER_00: Nej men det där var ingenting.
- 1:50:10SPEAKER_00: Gå och lägg dig nu.
- 1:50:11SPEAKER_00: Det var ingenting.
- 1:50:12SPEAKER_00: Men alltså om du har en miljö där föräldrarna är lika flummiga som mig.
- 1:50:20SPEAKER_00: Så kanske det är så här.
- 1:50:21SPEAKER_00: Vad var det?
- 1:50:21SPEAKER_00: Hur kändes det?
- 1:50:22SPEAKER_00: Du behöver inte oroa dig.
- 1:50:24SPEAKER_00: Om det känns obekvämt så säg till dem att gå bort.
- 1:50:27SPEAKER_00: Det funkar ju faktiskt.
- 1:50:27SPEAKER_00: Okej.
- 1:50:30SPEAKER_00: I min erfarenhet.
- 1:50:31SPEAKER_00: För det fick jag som råd när jag var liten.
- 1:50:33SPEAKER_00: Säg till dem bara att här får du inte vara.
- 1:50:36SPEAKER_00: Jag försöker sova.
- 1:50:37SPEAKER_00: Gå härifrån.
- 1:50:38SPEAKER_00: Och det funkar.
- 1:50:39SPEAKER_00: Men det är läskigt.
- 1:50:42SPEAKER_00: Döden är läskig.
- 1:50:46SPEAKER_00: Åh gud, här kommer det.
- 1:50:48SPEAKER_00: Jag tror inte som att de bara kommer på kvällarna.
- 1:50:50SPEAKER_00: Det är bara att det är tyst.
- 1:50:53SPEAKER_00: Och mörkt.
- 1:50:54SPEAKER_00: Och allting är lugnt.
- 1:50:57SPEAKER_00: För det är också så man...
- 1:51:00SPEAKER_00: bemästrar sin förmåga bättre.
- 1:51:03SPEAKER_00: Det är ju det här med meditation.
- 1:51:04SPEAKER_00: Man blir mer och mer känslig.
- 1:51:05SPEAKER_00: Jag vet vad som är jag.
- 1:51:07SPEAKER_00: Jag vet vem jag är.
- 1:51:07SPEAKER_00: Jag vet mina känslor.
- 1:51:08SPEAKER_00: Jag vet mina tankar.
- 1:51:09SPEAKER_00: Jag kan ju också känna om det är någonting annat.
- 1:51:12SPEAKER_00: Det här är inte jag.
- 1:51:14SPEAKER_00: Jag har faktiskt inte de här tankarna.
- 1:51:15SPEAKER_00: Så det är det som kan vara jobbigt för människor som har den här förmågan och som
- 1:51:19SPEAKER_00: är jättekänsliga men inte vet det.
- 1:51:23SPEAKER_00: Då är det jättejobbigt.
- 1:51:24SPEAKER_00: Helt plötsligt mår jag bara jättedåligt.
- 1:51:27SPEAKER_00: Det är kanske inte du som mår dåligt.
- 1:51:28SPEAKER_00: Det är liksom...
- 1:51:29SPEAKER_00: Din roommate liksom.
- 1:51:33SPEAKER_00: Eller att man hör röster.
- 1:51:35SPEAKER_00: Ja eller.
- 1:51:36SPEAKER_00: Det brukar ju vara så här känslor.
- 1:51:38SPEAKER_00: Jag vet inte om det är så himla.
- 1:51:40SPEAKER_00: Jag vet inte om det är så himla vanligt.
- 1:51:41SPEAKER_00: Kanske vissa gör det.
- 1:51:42SPEAKER_00: Men jag hörde inte.
- 1:51:45SPEAKER_00: Audience som man kallar det för.
- 1:51:47SPEAKER_00: Det är inte.
- 1:51:50SPEAKER_00: Absolut.
- 1:51:50SPEAKER_00: Vissa hör ju verkligen riktiga röster.
- 1:51:52SPEAKER_00: Men nej.
- 1:51:54SPEAKER_02: Okej.
- 1:51:55SPEAKER_02: Du var inne på någonting intressant där.
- 1:51:57SPEAKER_02: Att du tror att de flesta barn har mer av den här förmågan.
- 1:52:03SPEAKER_02: Återigen för att knyta till psykedelika.
- 1:52:05SPEAKER_02: Alltså plasticitet.
- 1:52:07SPEAKER_00: Ge barn svamp eller vadå?
- 1:52:09SPEAKER_02: Nej, de behöver det inte.
- 1:52:11SPEAKER_02: Det är poängen.
- 1:52:12SPEAKER_02: Det som de här substanserna gör är att när vi mognar så lär vi oss.
- 1:52:20SPEAKER_02: Ser du en gata, titta höger, vänster innan du går.
- 1:52:23SPEAKER_02: Och så blir det en rigid neuron path.
- 1:52:30SPEAKER_02: Och så blir det med allt.
- 1:52:33SPEAKER_02: Så blir det med allt att akta dig för folk när det är mörkt.
- 1:52:38SPEAKER_02: Alla de här sakerna sätter spår och så blir hjärnan mer och mer rigid.
- 1:52:43SPEAKER_02: När man är liten så har inte det här hänt än.
- 1:52:45SPEAKER_02: Så man har mer plasticitet.
- 1:52:47SPEAKER_02: Precis.
- 1:52:47SPEAKER_02: fler centra i hjärnan kommunicerar med varandra när man är liten än när man är vuxen.
- 1:52:55SPEAKER_02: Det är därför man kan leka att golvet är lava.
- 1:52:58SPEAKER_02: Om man upplever att det är det.
- 1:53:01SPEAKER_02: Man kan fantisera på ett helt annat sätt.
- 1:53:04SPEAKER_02: Och tydligen är det det som händer på psykadelika, att plasticiteten ökar.
- 1:53:08SPEAKER_02: Kommunikationen mellan olika centra i hjärnan ökar.
- 1:53:12SPEAKER_02: Och därför kan man se saker och uppleva saker på ett helt annat sätt.
- 1:53:15SPEAKER_00: Absolut.
- 1:53:16SPEAKER_00: Och det är därför barnen är så himla, vad ska man säga, de är ju jättebra på att läsa människor.
- 1:53:21SPEAKER_02: De behöver inte svamp.
- 1:53:24SPEAKER_02: Jag uppmuntrar inte det.
- 1:53:25SPEAKER_00: Det är min dåliga brittiska humor som kommer igenom där.
- 1:53:29SPEAKER_00: Men barn, de är ju väldigt duktiga på att läsa folk.
- 1:53:33SPEAKER_00: Jag menar om ett barn inte tycker om någon.
- 1:53:35SPEAKER_00: Som ett exempel.
- 1:53:36SPEAKER_00: Då säger de direkt.
- 1:53:37SPEAKER_00: Eller så håller de sig borta.
- 1:53:38SPEAKER_00: Det är väldigt roligt att höra på barnen och berätta om sina lärare eller vuxna runt omkring.
- 1:53:43SPEAKER_00: Jag tycker att de är duktiga på att läsa.
- 1:53:47SPEAKER_00: När man har barn som växer upp, då kan ju de ge väldigt...
- 1:53:51SPEAKER_00: När mina barn säger hur jag är som person.
- 1:53:53SPEAKER_00: Det är sant.
- 1:53:55SPEAKER_00: De är väldigt duktiga på att känna in.
- 1:53:57SPEAKER_02: De kan ju vara brutalt ärliga.
- 1:54:00SPEAKER_02: På ett sätt som vi vuxna har slipat bort.
- 1:54:02SPEAKER_00: Och sen försöker vi bara dämpa allt.
- 1:54:05SPEAKER_00: Det är sant som du säger.
- 1:54:06SPEAKER_00: Man försöker dämpa allting.
- 1:54:07SPEAKER_00: Men känn inte sådär.
- 1:54:08SPEAKER_00: Gör inte sådär.
- 1:54:10SPEAKER_00: Och igen tillbaka till skolan.
- 1:54:13SPEAKER_00: och liksom i den atmosfären så jag tror ju starkt på det att ibland det som gör oss
- 1:54:20SPEAKER_00: till de människorna vi är det är ju vanligtvis karaktärer som kanske andra
- 1:54:23SPEAKER_00: människor blir jätteirriterade på som man inte har fått se att du har grymt mycket
- 1:54:29SPEAKER_00: energi du är jätteduktig du är grymt social men du kan liksom inte hålla käften
- 1:54:35SPEAKER_00: till exempel alla bara fan kan inte den där personen bara vara tyst men det där är
- 1:54:40SPEAKER_00: ju kvaliteter
- 1:54:42SPEAKER_00: Som är jättebra om du ska jobba med någonting som är väldigt socialt.
- 1:54:47SPEAKER_00: Som du till exempel.
- 1:54:48SPEAKER_00: Om man säger att man jobbar med att man pratar med människor.
- 1:54:51SPEAKER_00: Programledare.
- 1:54:52SPEAKER_00: Jag tror starkt på det.
- 1:54:55SPEAKER_00: De här sakerna som kanske andra människor.
- 1:54:57SPEAKER_00: Som gör så att man sticker ut och kanske är lite jobbig.
- 1:54:59SPEAKER_00: Det är då man behöver bra vuxna runt omkring en.
- 1:55:01SPEAKER_00: Som kan säga så här.
- 1:55:03SPEAKER_00: Men gud du är ju jätteduktig på att vara fokuserad.
- 1:55:06SPEAKER_00: Och fokusera.
- 1:55:07SPEAKER_00: Sitta ner och... Och sen andra är jätteduktiga på... Andra saker.
- 1:55:12SPEAKER_00: Men det här med att man ska formas in i en sak.
- 1:55:16SPEAKER_00: Som är det största.
- 1:55:19SPEAKER_00: Att man inte egentligen får vara.
- 1:55:21SPEAKER_02: Det som vi började med skola.
- 1:55:23SPEAKER_02: Det är klart att det är enklast för... Om det nu är staten eller vem det nu är som sköter en skola.
- 1:55:29SPEAKER_02: Att se till så att alla har ett standardiserat program.
- 1:55:32SPEAKER_02: Det är ju det enkla att göra.
- 1:55:34SPEAKER_02: Det är ju inte enkelt att göra...
- 1:55:35SPEAKER_02: en miljon olika program.
- 1:55:39SPEAKER_02: Så rent strukturmässigt så underlättar det om vi försöker sätta alla i fack och forma dem.
- 1:55:46SPEAKER_02: Men det behöver inte vara det optimala sättet att sköta ett samhälle.
- 1:55:49SPEAKER_00: Nej, det är ju jättekomplext.
- 1:55:53SPEAKER_00: Så har ju alla föräldrar och deras åsikter.
- 1:55:57SPEAKER_00: Alla lever i olika liv.
- 1:56:01SPEAKER_00: Alla kommer ju från olika bakgrunder.
- 1:56:04SPEAKER_00: Tycker att vissa saker är viktigare än andra.
- 1:56:05SPEAKER_00: Alltså man har olika prioriteter.
- 1:56:08SPEAKER_00: Det man tycker är viktigt.
- 1:56:10SPEAKER_02: Är det här när du gör en läsning av någon?
- 1:56:14SPEAKER_02: Är det på något sätt jobbigt för dig?
- 1:56:16SPEAKER_02: Är det ansträngande?
- 1:56:17SPEAKER_02: Känner du efteråt att du är utmattad om du har haft en sittning?
- 1:56:23SPEAKER_00: Jag kan väl säga att man har vad man kallar för seans.
- 1:56:27SPEAKER_00: Och vad är en seans då?
- 1:56:31SPEAKER_00: I Sverige använder vi det ordet.
- 1:56:33SPEAKER_00: Men i England till exempel eller i USA så kallar man det för
- 1:56:36SPEAKER_00: demonstration of mediumship.
- 1:56:40SPEAKER_00: Seans,
- 1:56:40SPEAKER_00: det låter ju som att man sitter och håller varandra i hand och bordet börjar
- 1:56:43SPEAKER_00: levitera liksom och man börjar liksom bara men så är det.
- 1:56:47SPEAKER_00: No need to worry.
- 1:56:51SPEAKER_00: Men det finns ju sådana här cirklar då man kan gå till också och få sådana här upplevelser.
- 1:56:56SPEAKER_00: Någon som går i trans och pratar och det har jag varit med om och det är fantastiskt att uppleva.
- 1:57:01SPEAKER_00: Men om man har en seans då är det så att man ställer sig då, man har
- 1:57:06SPEAKER_00: ett gäng människor.
- 1:57:07SPEAKER_00: Det kan ju vara väldigt mycket folk eller så kan det vara en mindre liten crowd.
- 1:57:11SPEAKER_00: Men att man då som medium ställer sig framför de här människorna och så tar man in
- 1:57:15SPEAKER_00: en kontakt en efter en och placerar dem till de personer som sitter där i publiken.
- 1:57:21SPEAKER_02: Hur då placerar?
- 1:57:22SPEAKER_00: Placerar det säger man så här, ja men jag har en syster här som dog i cancer.
- 1:57:30SPEAKER_00: Och så berättar man kanske lite om hennes personlighet.
- 1:57:32SPEAKER_00: Och hon har
- 1:57:35SPEAKER_00: fyra syskon eller någonting sånt.
- 1:57:36SPEAKER_00: Och så är det någon som kan känna igen henne.
- 1:57:38SPEAKER_00: Det här finns ju olika tekniker.
- 1:57:39SPEAKER_00: Vissa medier har lärt sig att man ska veta precis vem man ska till.
- 1:57:43SPEAKER_00: Andra medier gör så.
- 1:57:44SPEAKER_00: Så det där är så olika skolor.
- 1:57:47SPEAKER_00: Och sen så förmedlar man.
- 1:57:49SPEAKER_00: Okej, det här är min syster.
- 1:57:51SPEAKER_00: Och då förmedlar man informationen som kommer igenom.
- 1:57:56SPEAKER_00: Så tar man in nästa och nästa.
- 1:57:59SPEAKER_00: Nu skulle jag säga någonting som jag inte kommer ihåg.
- 1:58:03SPEAKER_02: Och då är det liksom de som placeras, de som visas upp, då är det alltså deltagarnas anhöriga?
- 1:58:11SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:58:12SPEAKER_00: Förhoppningsvis, annars blir det lite jobbigt.
- 1:58:17SPEAKER_02: Kan komma in någon random.
- 1:58:19SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:58:20SPEAKER_00: Det händer, men ja.
- 1:58:25SPEAKER_02: Och vad, oavsett om det är seans eller att man sitter bara med en person,
- 1:58:30SPEAKER_02: Vad sker för kommunikation?
- 1:58:33SPEAKER_02: Vad vill folk säga?
- 1:58:37SPEAKER_02: Vad vill de som kommer tillbaka säga?
- 1:58:39SPEAKER_02: Vad är generellt utbytet?
- 1:58:43SPEAKER_00: Man brukar ju säga att mediumskapet är gjort för att bevisa att livet fortsätter.
- 1:58:50SPEAKER_00: Sen så kan ju jag tänka att mediumskapet är mera att det är meningen att det här
- 1:58:56SPEAKER_00: själsliga att vi växer och att vi vill då också att vi som lever
- 1:59:02SPEAKER_00: fortsätter leva och har ett bra liv.
- 1:59:05SPEAKER_00: Att man gör de sakerna som man... Man lever ett rikt liv och man är nöjd och glad och man mår bra.
- 1:59:12SPEAKER_00: Det vore ju trevligt om alla kunde göra det.
- 1:59:14SPEAKER_00: Men i alla fall, det som brukar komma igenom, det är väldigt vanligt att...
- 1:59:20SPEAKER_00: Om man säger att du har en mormor som är väldigt sjuk nu.
- 1:59:27SPEAKER_00: Då är det väldigt vanligt att man har den partnern som kommer igenom.
- 1:59:30SPEAKER_00: Och säger så här.
- 1:59:32SPEAKER_00: Jag vet att mormor ligger på sjukhuset nu.
- 1:59:34SPEAKER_00: Vi är med henne.
- 1:59:36SPEAKER_00: Så.
- 1:59:37SPEAKER_00: Det kan vara en sån.
- 1:59:38SPEAKER_00: Eller det kan vara att du har fått ett barn.
- 1:59:41SPEAKER_00: Har du en mamma på andra sidan som gick bort när du var liten?
- 1:59:44SPEAKER_00: Ja.
- 1:59:44SPEAKER_00: Kanske din mamma kommer igenom.
- 1:59:46SPEAKER_00: Förutom att säga hur mycket hon älskar dig självklart.
- 1:59:49SPEAKER_00: Gratulerar att du har blivit pappa.
- 1:59:54SPEAKER_00: Att de visar att de är med oss vid de här stunderna i våra liv.
- 1:59:57SPEAKER_02: Så de kommer för att ge sitt stöd i olika sammanhang.
- 2:00:01SPEAKER_00: Och berätta att jag har det bra.
- 2:00:02SPEAKER_00: Som du kan ha någon som mådde väldigt dåligt.
- 2:00:07SPEAKER_00: Kan säga att nu...
- 2:00:10SPEAKER_00: Jag kan röra mig igen.
- 2:00:11SPEAKER_00: Någon som har varit med om en allvarlig sjukdom.
- 2:00:14SPEAKER_00: Och kanske var på sjukhuset otroligt länge.
- 2:00:16SPEAKER_00: Kunde inte prata.
- 2:00:17SPEAKER_00: Kunde liksom inte röra på sig.
- 2:00:19SPEAKER_00: Kan komma igenom och le.
- 2:00:21SPEAKER_00: Och liksom röra på sig.
- 2:00:23SPEAKER_00: Och säga att jag mår jättebra nu.
- 2:00:25SPEAKER_00: Och tack så mycket för det här och det där.
- 2:00:27SPEAKER_00: Och bevis på att.
- 2:00:29SPEAKER_00: Även fast det såg ut som att den här personen sov.
- 2:00:31SPEAKER_00: Och inte var närvarande.
- 2:00:32SPEAKER_00: Tack för att du läste till mig.
- 2:00:33SPEAKER_00: Tack för att du spelade den här låten.
- 2:00:35SPEAKER_00: Fint.
- 2:00:37SPEAKER_00: Det är vackert.
- 2:00:38SPEAKER_00: Det är väldigt vackert.
- 2:00:39SPEAKER_02: Sker det som det är i så många Hollywoodfilmer att folk har saker de inte hann med?
- 2:00:45SPEAKER_02: Alltså scores to settle eller någonting som behöver, vad vet jag, göras klart?
- 2:00:54SPEAKER_00: Ja, det där är ju så olika filosofier på det också.
- 2:00:56SPEAKER_00: Vissa medier säger att det är... Ja, jag tror på något sätt...
- 2:01:03SPEAKER_00: Min erfarenhet är självklart att du har någon som har dött ung i en olycka till exempel.
- 2:01:11SPEAKER_00: I Sverige är vi inte van med det så mycket men i USA har vi läst folk lite över olika delar av världen.
- 2:01:19SPEAKER_00: Folk som blir skjutna eller vad som helst.
- 2:01:21SPEAKER_00: Man tänker inte på sånt här men
- 2:01:22SPEAKER_00: Det är väldigt otroligt sorgligt och traumatiskt för familjen.
- 2:01:28SPEAKER_00: Bara det att veta att det gjorde inte ont.
- 2:01:32SPEAKER_00: Eller jag har det bra.
- 2:01:33SPEAKER_00: Eller tack för det.
- 2:01:34SPEAKER_00: Men jag tror inte att... Det där är faktiskt en väldigt intressant fråga.
- 2:01:42SPEAKER_00: Och det finns en gren som inte många pratar om.
- 2:01:44SPEAKER_00: Att man tror på att det finns...
- 2:01:48SPEAKER_00: Det här med att.
- 2:01:49SPEAKER_00: Bara det här att kunna få uttrycka sig.
- 2:01:51SPEAKER_00: Att då mår man bra liksom.
- 2:01:52SPEAKER_00: Att ibland kan man.
- 2:01:56SPEAKER_00: Jag har inte läst om det i Sverige.
- 2:01:57SPEAKER_00: Men jag har läst om det att det finns i USA.
- 2:01:58SPEAKER_00: Som man kallar för rescue mediumship.
- 2:02:01SPEAKER_00: Då man fokuserar bara på.
- 2:02:04SPEAKER_00: Själar som kanske inte har fått.
- 2:02:06SPEAKER_00: Komma igenom och bara säga.
- 2:02:08SPEAKER_00: Vad det är som de.
- 2:02:10SPEAKER_00: Det kan vara så här.
- 2:02:11SPEAKER_00: Det brukar vara djupt och det brukar vara filosofiskt.
- 2:02:14SPEAKER_00: Vanligtvis.
- 2:02:15SPEAKER_00: Det brukar vara life lessons.
- 2:02:17SPEAKER_02: Okej, att de har någonting att säga till de levande?
- 2:02:20SPEAKER_00: Ja,
- 2:02:20SPEAKER_00: att de har någonting att säga till de levande som till exempel,
- 2:02:23SPEAKER_00: säg att du har en kvinna som har,
- 2:02:26SPEAKER_00: det här hände faktiskt,
- 2:02:28SPEAKER_00: jag var på en seans och då.
- 2:02:31SPEAKER_00: Att det här att jag vågade aldrig älska.
- 2:02:34SPEAKER_00: Jag vågade aldrig få med en relation.
- 2:02:37SPEAKER_00: Jag hade inga barn.
- 2:02:38SPEAKER_00: Och dör ensam.
- 2:02:39SPEAKER_00: Som ett exempel.
- 2:02:40SPEAKER_00: Och man kan känna att våga.
- 2:02:44SPEAKER_00: Våga älska.
- 2:02:44SPEAKER_00: För nu ser jag att jag ångrar det.
- 2:02:47SPEAKER_00: Jag ångrar att jag inte gjorde det.
- 2:02:50SPEAKER_00: Varför vågar jag inte?
- 2:02:52SPEAKER_00: Så det är sådana här life lessons.
- 2:02:53SPEAKER_00: Men det är nog med...
- 2:02:56SPEAKER_00: De flesta som kommer igenom, att de har andra perspektiv.
- 2:02:59SPEAKER_00: Jag menar, vi tänker, eller många människor tänker ju att en mamma är snäll.
- 2:03:04SPEAKER_00: Men vissa människor har faktiskt haft en mamma som inte var snäll.
- 2:03:07SPEAKER_00: Eller en pappa som inte var snäll.
- 2:03:10SPEAKER_00: Hur man än vill säga, eller betydelsen av snäll är det.
- 2:03:14SPEAKER_00: Det är väldigt vanligt att de kommer igenom och säger förlåt.
- 2:03:16SPEAKER_00: Jag var liksom inte närvarande i ditt liv.
- 2:03:20SPEAKER_00: Förlåt för att jag inte var där och gjorde det som jag egentligen skulle ha gjort.
- 2:03:24SPEAKER_00: Förlåt för att jag sa alla de här sakerna eller vad det nu än kan vara.
- 2:03:28SPEAKER_00: För det är jättemånga människor där ute som tappar kontakt med sina föräldrar eller sina barn eller...
- 2:03:35SPEAKER_00: Att man inte till exempel hade tid att prata med någon, det är ju väldigt vanligt.
- 2:03:41SPEAKER_00: Jag pratade inte sista året, så får man reda på att den personen har gått bort.
- 2:03:45SPEAKER_00: Ja, fan jag ångrar liksom att jag inte hann säga.
- 2:03:48SPEAKER_00: Då kan det ju vara att, du är ju ett utbyte, det brukar ju vara jättevackert.
- 2:03:52SPEAKER_00: Två vänner som möts liksom.
- 2:03:53SPEAKER_00: Det är helt okej att du inte var där, du visste ju inte att jag var sjuk eller liksom.
- 2:03:57Ja.
- 2:03:58SPEAKER_02: Fint.
- 2:03:59SPEAKER_00: Ja, det är vackert.
- 2:04:00SPEAKER_02: Det blir lite fina stunder.
- 2:04:01SPEAKER_02: Ja, absolut.
- 2:04:03SPEAKER_02: Har du upplevt att det blir negativa stunder?
- 2:04:06SPEAKER_02: Att mötet blir dåligt mellan andra sidan av den här?
- 2:04:11SPEAKER_00: Nej, det enda är väl då som ett exempel om man har haft en dålig relation med någon.
- 2:04:17SPEAKER_00: Någon som kommer på läsning som har verkligen blivit illa behandlad.
- 2:04:22SPEAKER_00: Jag vill inte gå in på detaljer, utan någon som har gått över.
- 2:04:27SPEAKER_00: Så jag brukar alltid fråga.
- 2:04:28SPEAKER_00: Är det okej att jag.
- 2:04:29SPEAKER_00: Nu är den här personen här.
- 2:04:31SPEAKER_00: Ge alla de här bevisföringen som man kallar det för.
- 2:04:33SPEAKER_00: Ja men jag vet vem det där är.
- 2:04:34SPEAKER_00: Men jag vill faktiskt inte prata med honom.
- 2:04:36SPEAKER_00: Då får man respektera det.
- 2:04:39SPEAKER_00: För då kan det vara.
- 2:04:40SPEAKER_00: Det är för mycket.
- 2:04:42SPEAKER_00: Jag vill inte höra den här förlåtelsen.
- 2:04:44SPEAKER_00: Jag är inte redo att höra det.
- 2:04:47SPEAKER_00: Men det är väl främst barn som jag tycker är jättejobbigt.
- 2:04:49SPEAKER_02: Det förstår jag.
- 2:04:52SPEAKER_02: Vad kan det då vara?
- 2:04:54SPEAKER_02: Att barnen vill säga att de mår bra?
- 2:04:56SPEAKER_00: Ja, men bara det.
- 2:04:59SPEAKER_00: Jag känner inte personen som har läsa mig.
- 2:05:00SPEAKER_00: Helt plötsligt så är det en liten pojke som är tolv år som blir påkörd av en bil.
- 2:05:05SPEAKER_00: Ja, som ett exempel.
- 2:05:07SPEAKER_00: Det är väldigt lätt att tänka.
- 2:05:11SPEAKER_00: Man tittar på den här personen.
- 2:05:12SPEAKER_00: Gud, han ser ganska ung ut.
- 2:05:15SPEAKER_00: Jag har ett barn här.
- 2:05:17SPEAKER_00: Person...
- 2:05:18SPEAKER_00: Då blir man ju känslomässig.
- 2:05:20SPEAKER_00: Jag gråter.
- 2:05:21SPEAKER_00: Ja, men du är min son.
- 2:05:24SPEAKER_00: Och vad är det man säger?
- 2:05:25SPEAKER_00: Det finns ju ingenting.
- 2:05:26SPEAKER_00: Jag förstår,
- 2:05:26SPEAKER_00: jag menar,
- 2:05:27SPEAKER_00: jag känner inte att det finns någonting som jag kan säga för att den personen,
- 2:05:31SPEAKER_00: alltså sorgen är fortfarande kvar.
- 2:05:33SPEAKER_00: Men bara det här att man förklarar hur deras barn är som personlighet och när
- 2:05:39SPEAKER_00: barnet berättar om sina minnen och vart de bor.
- 2:05:41SPEAKER_00: Det är då man får solace, alltså på något sätt frid.
- 2:05:46SPEAKER_00: Jag vet att
- 2:05:48SPEAKER_00: Han finns fortfarande med mig.
- 2:05:51SPEAKER_00: Och att en dag kommer vi mötas.
- 2:05:53SPEAKER_00: Liksom igen.
- 2:05:54SPEAKER_00: Så det känns ju som ett privilege.
- 2:05:57SPEAKER_00: Alltså en otrolig ära.
- 2:05:59SPEAKER_00: Att göra det här.
- 2:06:00SPEAKER_02: Jag förstår det.
- 2:06:03SPEAKER_02: Man blir nyfiken.
- 2:06:05SPEAKER_00: Oj.
- 2:06:07SPEAKER_02: Vad de mina skulle säga.
- 2:06:08SPEAKER_00: Ja!
- 2:06:10SPEAKER_00: Eller hur?
- 2:06:12SPEAKER_00: On the spot liksom.
- 2:06:13SPEAKER_02: Någon gång.
- 2:06:17SPEAKER_02: Superintressant.
- 2:06:18SPEAKER_02: Vad liksom... Vad är det roligaste med det här?
- 2:06:23SPEAKER_00: Men det är väl...
- 2:06:26SPEAKER_00: Det roligaste, det är ju människorna.
- 2:06:30SPEAKER_00: Att jag får ett ögonblick.
- 2:06:33SPEAKER_00: Jag får liksom kliva in i människors liv.
- 2:06:36SPEAKER_00: Jag får den som en enorm ära.
- 2:06:39SPEAKER_00: För helt plötsligt så bara vet man ju saker om deras liv.
- 2:06:43SPEAKER_00: Och vad det är som händer.
- 2:06:47SPEAKER_00: Och det att man får träffa då.
- 2:06:48SPEAKER_00: De har ju inte träffat dem på 20 år.
- 2:06:50SPEAKER_00: Men jag får stå där bredvid dem.
- 2:06:53SPEAKER_00: Och prata och känna dem.
- 2:06:54SPEAKER_01: Mm.
- 2:06:55SPEAKER_00: Så det tycker jag är så här.
- 2:06:58SPEAKER_00: Det är otroligt givande.
- 2:07:00SPEAKER_00: Jättefint.
- 2:07:01SPEAKER_00: Och det är därför man också.
- 2:07:03SPEAKER_00: Tränar och tränar.
- 2:07:05SPEAKER_00: Så att läsningen ska bli så bra som möjligt.
- 2:07:08SPEAKER_00: Jag känner verkligen ansvar.
- 2:07:10SPEAKER_00: Att det ska bli så bra som möjligt.
- 2:07:12SPEAKER_00: För att.
- 2:07:13SPEAKER_00: Om man har förlorat någon som är nära en.
- 2:07:15SPEAKER_00: Så är det så viktigt att.
- 2:07:18SPEAKER_00: Att man förmedlar på rätt sätt.
- 2:07:20SPEAKER_00: Att det blir.
- 2:07:22SPEAKER_00: Med kärlek och respekt.
- 2:07:23Ja.
- 2:07:24SPEAKER_02: vad är motsatsen då vad är liksom svårt eller utmanande när det kommer till det här
- 2:07:33SPEAKER_00: ja alltså det är väl det här ja vad är det svårt och utmanande det är ju svårt och
- 2:07:42SPEAKER_00: utmanande i sig själv att man vet ju aldrig det är inte som att jag sitter hemma
- 2:07:46SPEAKER_00: innan eller såhär åh nu ska jag hämta den här personen vilka har den på andra sidan
- 2:07:49SPEAKER_00: det finns ju absolut det kan man göra
- 2:07:53SPEAKER_00: Innan.
- 2:07:53SPEAKER_00: Men det är ingen bra.
- 2:07:54SPEAKER_00: Alltså jag har lärt mig att.
- 2:07:57SPEAKER_00: Det blir inte så himla bra då.
- 2:07:59SPEAKER_00: För att.
- 2:08:01SPEAKER_00: Det går så himla snabbt.
- 2:08:03SPEAKER_00: Alltså det är lite så här rock and roll på ett sätt.
- 2:08:07SPEAKER_00: För att man kliver.
- 2:08:08SPEAKER_00: Ingen aning.
- 2:08:09SPEAKER_00: Ingen aning vad det är som kommer hända.
- 2:08:11SPEAKER_00: Jag vet inte vilka det är som kommer igenom.
- 2:08:13SPEAKER_00: Så det är också så att man är väldigt nervös.
- 2:08:15SPEAKER_00: Och det blir så här press.
- 2:08:17SPEAKER_00: Man vill ju göra ett bra jobb.
- 2:08:18SPEAKER_00: Men det är också så att man.
- 2:08:20SPEAKER_00: Vem är det som kommer?
- 2:08:22SPEAKER_00: Ibland kan det vara en hund.
- 2:08:27SPEAKER_00: Precis.
- 2:08:28SPEAKER_00: Ibland är det någon slags jätte quirky farbror från Down Under.
- 2:08:39SPEAKER_00: Det är verkligen så.
- 2:08:39SPEAKER_00: Man träffar ju udda karaktärer.
- 2:08:41SPEAKER_00: Jag förstår det.
- 2:08:43SPEAKER_00: Variation i arbetet.
- 2:08:45SPEAKER_00: Du kan ju inte vara någon som
- 2:08:47SPEAKER_00: tycker om för mycket struktur, tror jag.
- 2:08:50SPEAKER_00: Det blir nog väldigt jobbigt.
- 2:08:52SPEAKER_01: Ja.
- 2:08:53SPEAKER_00: För så kan ju planera in en tid, men du vet ju inte vad som händer under den tiden.
- 2:08:58SPEAKER_02: Det var intressant.
- 2:08:59SPEAKER_00: Som jag alltid sa, att man vill ju ha ett bra jobb på det sättet.
- 2:09:02SPEAKER_00: Såklart.
- 2:09:04SPEAKER_02: Om världen,
- 2:09:06SPEAKER_02: alltså människor runt omkring dig,
- 2:09:08SPEAKER_02: är det så att det finns ett motstånd till det här,
- 2:09:10SPEAKER_02: eller är folk generellt förstående,
- 2:09:12SPEAKER_02: eller hur liksom...
- 2:09:14SPEAKER_00: generellt förstående.
- 2:09:17SPEAKER_00: Sen har man ju vissa,
- 2:09:18SPEAKER_00: om man kommer från en specifik religiös bakgrund eller någonting så kan man ju det
- 2:09:23SPEAKER_00: är ansett som att jag kommer att ha en
- 2:09:26SPEAKER_00: Speciellt i kristendomen.
- 2:09:28SPEAKER_00: Många som är kritiska.
- 2:09:31SPEAKER_00: Eller det blir inte alla kristna.
- 2:09:33SPEAKER_00: Självklart.
- 2:09:33SPEAKER_00: Men det finns ju så mycket olika kyrkor.
- 2:09:36SPEAKER_00: Och trosamfund.
- 2:09:38SPEAKER_00: Eller vad man nu ska kalla det för.
- 2:09:41SPEAKER_00: Så det tycker jag är fortfarande.
- 2:09:43SPEAKER_00: Jag är ju människa.
- 2:09:44SPEAKER_00: Så det är klart att man blir ledsen när någon säger.
- 2:09:46SPEAKER_00: You're gonna go to hell.
- 2:09:52SPEAKER_02: Du bara.
- 2:09:52SPEAKER_02: Jag har sett andra sådana.
- 2:09:54SPEAKER_02: Tror inte du.
- 2:09:58SPEAKER_00: Nej, men det kan ju fortfarande vara jobbigt.
- 2:10:01SPEAKER_00: Det är inte som att det står folk utanför mitt hus och demonstrerar.
- 2:10:06SPEAKER_02: Skönt, det hade varit lite jobbigt.
- 2:10:09SPEAKER_02: Pitchforks.
- 2:10:10SPEAKER_00: Ja, precis.
- 2:10:16SPEAKER_00: Jag skulle vilja säga att
- 2:10:19SPEAKER_00: generellt så är det positivt.
- 2:10:22SPEAKER_00: Men man kan också säga att folk blir lite rädda för en.
- 2:10:25SPEAKER_00: Det har jag märkt.
- 2:10:26SPEAKER_00: Wow, kan Sara läsa mig nu?
- 2:10:28SPEAKER_00: Vad kan hon se för någonting?
- 2:10:30SPEAKER_02: Folk som har något att dölja va?
- 2:10:32SPEAKER_00: Ja, det kan man ju märka.
- 2:10:36SPEAKER_00: Förut var jag väldigt tyst också om det jag höll på med.
- 2:10:39SPEAKER_00: Förut var jag liksom inte säker.
- 2:10:40SPEAKER_00: Men nu är jag öppen med vad jag håller på med.
- 2:10:42SPEAKER_00: Och då är det så intressant.
- 2:10:43SPEAKER_00: Men jag tror att om du är trygg
- 2:10:45SPEAKER_00: i dig själv och du vet varför du gör någonting.
- 2:10:51SPEAKER_00: Då tror jag också att då finns det en respekt också som kommer från andra sidan.
- 2:10:56SPEAKER_00: Man kan ju känna det.
- 2:10:57SPEAKER_00: Vad det säger man håller på med, om man är trygg i det.
- 2:11:01SPEAKER_00: Man kanske inte är
- 2:11:05SPEAKER_00: Man kanske tycker att det är konstigt eller knäppt.
- 2:11:07SPEAKER_00: Men man säger, okej, fair enough.
- 2:11:09SPEAKER_00: Live and let live, som man säger.
- 2:11:11SPEAKER_02: Det finns många saker människor håller på med som kan upplevas som knäppt eller konstigt av andra.
- 2:11:15SPEAKER_02: Det är ingen brist på den åsikten.
- 2:11:19SPEAKER_00: Nej.
- 2:11:20SPEAKER_00: Men också att folk tror att man hela tiden känner in saker.
- 2:11:26SPEAKER_00: Just det.
- 2:11:26SPEAKER_00: Ja.
- 2:11:30SPEAKER_02: coolt,
- 2:11:32SPEAKER_02: jag sa i början precis det första jag sa,
- 2:11:34SPEAKER_02: jag har aldrig pratat med ett medium så jag har väldigt många frågor jag tycker du
- 2:11:38SPEAKER_02: har varit väldigt väldigt liksom du har besvarat allting såväl och djupt och
- 2:11:44SPEAKER_02: ingående så jag känner att det är avskotat att ha fått en inblick i den här världen
- 2:11:48SPEAKER_02: som jag inte hade någon gång på innan liksom finns det någonting som jag inte har
- 2:11:54SPEAKER_02: pratat om eller som jag inte har frågat om som du känner att det här borde folk
- 2:11:56SPEAKER_02: veta om om det här
- 2:12:00SPEAKER_00: Jag tycker att vi har gått igenom.
- 2:12:04SPEAKER_00: Jo men det är väl det här att det ska vara i min åsikt att det ska vara upplyftande.
- 2:12:09SPEAKER_00: Att bra veta liksom att
- 2:12:12SPEAKER_00: Att det ska kännas bra.
- 2:12:13SPEAKER_00: När man har varit på en läsning.
- 2:12:15SPEAKER_00: Eller på en seans.
- 2:12:17SPEAKER_00: Att det ska vara upplyftande.
- 2:12:19SPEAKER_00: Det ska vara positivt.
- 2:12:20SPEAKER_00: För det är ju verkligen.
- 2:12:21SPEAKER_00: När två världar möts.
- 2:12:25SPEAKER_02: Det är lite som med psykolog.
- 2:12:26SPEAKER_02: Går det till en psykolog.
- 2:12:27SPEAKER_02: Som får det att må sämre än bytpsykolog.
- 2:12:30SPEAKER_02: Om det är samma med medier.
- 2:12:33SPEAKER_00: Det ska kännas rätt.
- 2:12:35SPEAKER_00: Det ska kännas rätt.
- 2:12:36SPEAKER_00: Och jag tror att det är verkligen så.
- 2:12:37SPEAKER_00: Det finns ju medier.
- 2:12:39SPEAKER_00: så mycket olika typer av människor och jag vet också att jag har vänner på andra
- 2:12:46SPEAKER_00: sidan som har gått över unga och jag vet i deras karaktär att de dras till vissa
- 2:12:54SPEAKER_00: medium så jag vet att när man sitter och tränar med andra så vet jag att de har
- 2:12:59SPEAKER_00: inte kommit igenom till exempel så det är såhär kemi så jag vet att nu är han där
- 2:13:07SPEAKER_00: men den här personen
- 2:13:09SPEAKER_00: Har ett vokabulär som kan översättas.
- 2:13:13SPEAKER_00: Alltså hans liv kan översättas bra.
- 2:13:17SPEAKER_00: Den här personen kan översätta mina frekvenser bra.
- 2:13:22SPEAKER_00: Jag tror verkligen att det finns ett medium för alla.
- 2:13:26SPEAKER_02: Om folk vill undersöka ifall du är ett medium för dem.
- 2:13:33SPEAKER_02: Om de vill komma i kontakt med dig.
- 2:13:34SPEAKER_02: Om de vill hitta ditt arbete, din konst, vad som helst.
- 2:13:37SPEAKER_02: Var vill du skicka folk till?
- 2:13:39SPEAKER_00: Ja, jag har en hemsida.
- 2:13:42SPEAKER_00: Till och med, tänkte jag.
- 2:13:43SPEAKER_00: Det är sarahbrant.com Sen har jag min Instagram och den är ju flummig.
- 2:13:47SPEAKER_00: Jag har ju en massa inkomster lite blandat där.
- 2:13:51SPEAKER_00: Sara Brant.
- 2:13:55SPEAKER_02: Jag slänger in lite länkar i beskrivningen så hittar folk både hemsida och Instagram.
- 2:14:00SPEAKER_02: Tack så jättemycket för att du ville sitta och prata med mig.
- 2:14:02SPEAKER_00: Tack själv, det var trevligt.
- 2:14:04SPEAKER_02: Verkligen, verkligen.
- 2:14:06SPEAKER_02: Och tack till dig som har lyssnat.
- 2:14:07SPEAKER_02: Vi hörs nästa gång.
- 2:14:08SPEAKER_02: Ha det fint!