Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #14: Luftföroreningar Del 3 - Partikelkällor
Transcript
- 0:00SPEAKER_00: Välkommen till Opsis poddserie om gasövakning i industrin.
- 0:05SPEAKER_00: Vi har kommit fram till tredje delen av vår miniserie om luftföroreningar.
- 0:11SPEAKER_00: Vad kommer partiklar ifrån?
- 0:14SPEAKER_00: Diskussionen bygger på Opsis blogg i samma ämne.
- 0:21SPEAKER_01: Har du någonsin stannat upp och funderat på vad som egentligen finns i luften du andas?
- 0:27SPEAKER_01: Alltså just i detta ögonblick.
- 0:28SPEAKER_01: Det är så mycket mer än bara syre.
- 0:31SPEAKER_01: Idag ska vi gå igenom materialet och skicka in ett dokument som heter Partiklar i luften.
- 0:36SPEAKER_01: Källor, storlek och hälsoeffekter.
- 0:39SPEAKER_01: Målet är väl att vi tillsammans ska försöka packa upp det här, förstå vad de här mikroskopiska partiklarna är, vad de kommer ifrån, och framför allt varför deras storlek verkar vara så otroligt viktigt för vår hälsa.
- 0:51SPEAKER_02: Precis, och det där är en jättebra utgångspunkt.
- 0:53SPEAKER_02: För det centrala hälseproblemet som texten verkligen understryker är partiklarnas förmåga att tränga djupt ner i våra lungor.
- 1:01SPEAKER_02: Och det är det som är den röda tråden här.
- 1:03SPEAKER_02: Så för att förstå det här måste vi prata om storlek och då kommer vi inte undan begrepp som PM10 och PM2,5.
- 1:11SPEAKER_01: Så storleken är nyckeln.
- 1:14SPEAKER_01: Det här med PM och olika siffror dyker upp hela tiden.
- 1:17SPEAKER_01: Det låter väldigt teknigt, men om det nu är så avgörande så måste vi reda ut det.
- 1:22SPEAKER_01: Vad exakt betyder PM10, PM2, halv och till och med PM 0,1.
- 1:28SPEAKER_02: Absolut.
- 1:29SPEAKER_02: PM är egentligen bara en förkortning för particulate matter, alltså partiklar.
- 1:34SPEAKER_02: Och siffran efter, 10 eller 2,5, det är den genomsnittliga diametern i mikrometer.
- 1:42SPEAKER_02: En mikrometer är en tusendels millimeter så vi pratar om något som är offattbart smått.
- 1:48SPEAKER_01: En tusendels millimeter.
- 1:50SPEAKER_02: Bara för att ge en känsla för skalan.
- 1:52SPEAKER_02: Ett enda av dina hårstrån är ungefär 70 mikrometer tjock.
- 1:57SPEAKER_01: Änta nu så en PM10-partikel som ändå låter som den största i det här sammanhanget, den är alltså sju gånger mindre än bredden på ett hårstrå.
- 2:07SPEAKER_02: Exakt.
- 2:07SPEAKER_01: Då kan man ju knappten föreställa sig PM2, halv.
- 2:10SPEAKER_02: Precis, och det är den kritiska principen.
- 2:13SPEAKER_02: Ju mindre siffra desto mindre partikel.
- 2:16SPEAKER_02: Och desto farligare.
- 2:17SPEAKER_02: PM10, de där lite grövre partiklarna, de fastnar oftast högre upp i luftvägarna i näsan och svaljet, men PM2,5 kan ta sig hela vägen ner till lungblåsen, alltså alveolerna, där själva syrupptaget i blodet sker.
- 2:34SPEAKER_02: Det är där de kan göra verklig skada.
- 2:37SPEAKER_01: Och materialet nämner att det har sett en förflyttning.
- 2:40SPEAKER_01: Att man för fokuserade på PM10, men nu pratar alla om PM2,5.
- 2:45SPEAKER_01: Och forskningen har redan gått vidare till ännu mindre partiklar.
- 2:49SPEAKER_02: Ja, det speglar ju vår kunskapsutveckling.
- 2:51SPEAKER_02: Ju mer vi lär oss desto mindre partiklar inser vi att vi måste mäta.
- 2:56SPEAKER_02: Idag är PM2,5 standard i många länders luftkvalitetsindex.
- 3:00SPEAKER_02: Men i forskningsfronten pratar man nu om ultrafina partiklar, alltså PM 0,1.
- 3:07SPEAKER_01: 0,1?
- 3:08SPEAKER_02: Ja, det är partiklar som är 100 nanometer eller mindre.
- 3:12SPEAKER_02: Och en nanometer är ju en tusendels mikrometer.
- 3:16SPEAKER_02: Så ja, vi är på en helt annan nivå av livet.
- 3:20SPEAKER_02: De här partiklarna är så små att de potentiellt kan passera från lungblåsen direkt ut i blodomlåpet.
- 3:25SPEAKER_01: Det är en ganska skrämmande tanke.
- 3:28SPEAKER_01: Men det står också att mätningen av de här är ett statistiskt medelvärde.
- 3:33SPEAKER_01: Det låter lite ludigt.
- 3:35SPEAKER_01: Om nu den exakta storleken är så troligt viktig, hur kan vi då lita på ett medelvärde?
- 3:41SPEAKER_02: Det är en utmärkt poäng.
- 3:43SPEAKER_01: Känns det inte som att vi mäter med en linjal som vi på förhandet lite skev.
- 3:48SPEAKER_02: Ja, det är en bra liknelse.
- 3:50SPEAKER_02: Den pekar på en central utmaning.
- 3:52SPEAKER_02: Mätinstrumenten är standardiserade för att vara just jämförbara.
- 3:56SPEAKER_02: De har ett insykeshuvud som är designat för att i genomsnitt fånga partiklar upp till en viss storlek.
- 4:03SPEAKER_02: Men det är ingen perfekt sortering.
- 4:05SPEAKER_02: Vissa partiklar som är lite större än 10 mikrometer kan slänka med, och vissa mindre kan missas.
- 4:10SPEAKER_01: Ja, okej.
- 4:11SPEAKER_02: Men poängen är att så länge alla överallt i världen använder samma cheva linjal så kan vi jämföra äppeln med äpplen.
- 4:20SPEAKER_02: Vi kan se om luften i Stockholm blir bättre eller sämre över tid och vi kan jämföra den med luften i London.
- 4:26SPEAKER_01: Okej, det är logiskt.
- 4:28SPEAKER_01: Det handlar mer om tränder och jämförelser.
- 4:31SPEAKER_01: Så nu när vi förstår faran med de små storlekarna.
- 4:35SPEAKER_01: Var kommer allt det härifrån?
- 4:37SPEAKER_01: Man tänker direkt på rykande skorstenar och avgaser.
- 4:43SPEAKER_02: Det är definitivt en stor del av det, men bilden är mycket bredare.
- 4:47SPEAKER_02: Naturen själv är en enorm partikelfabrik.
- 4:50SPEAKER_02: Tänk på minerald från öknar, sandstormar kan bära partiklar över hela kontinenter.
- 4:56SPEAKER_02: Vi har organiska förutsättningar som polen och sporer, och så har vi havsalt.
- 5:02SPEAKER_02: När vågor bryts, piskas pytesmå saltkristaller upp i atmosfären och kan färdas hundratals mil.
- 5:09SPEAKER_01: Texten ger ett väldigt dramatiskt exempel på naturens kraft.
- 5:13SPEAKER_01: Vulkaner.
- 5:14SPEAKER_02: Ja, det är det ultimata exemplet.
- 5:17SPEAKER_02: Ett stort vulkanutbrott kan spri ut sådana otroliga mängder aska och sulfatpartiklar att det påverkar klimatet globalt.
- 5:25SPEAKER_02: Och som vi såg på Island för några år sedan kan stoppa all flygtrafik över Europa i veckor.
- 5:31SPEAKER_01: Ja, just det.
- 5:32SPEAKER_02: Det sätter verkligen skalan på naturens egna utsläpp.
- 5:35SPEAKER_01: Men okej, här måste jag få ställa en lite skeptisk fråga.
- 5:38SPEAKER_01: Om en enta vulkan kan stänga ner en kontinent, inte våra mänskliga utsläpp från bilar och industrier bara en dropp i havet.
- 5:46SPEAKER_01: Det låter som att naturen är den överlägsen största boven i dramat.
- 5:50SPEAKER_02: Det är en fullt rimlig invändning om man bara ser till den totala volymen.
- 5:54SPEAKER_02: Men det finns en helt avgörande skillnad koncentration och exponering.
- 5:59SPEAKER_02: Vulkanutbrott är dramatiska men ändå relativt sälsynta.
- 6:03SPEAKER_02: Sandstormar drabbar vissa regioner.
- 6:06SPEAKER_02: De mänskliga utsläppen däremot, de sker konstant, dygnet runt och framförallt är de koncentrerade precis där vi människor bor och andas.
- 6:14SPEAKER_01: Precis i våra städer.
- 6:16SPEAKER_01: Så även om vår totala andel kan verka lite i ett globalt perspektiv så är det den andelen som direkt påverkar hälsan för miljarder människor varje dag.
- 6:26SPEAKER_02: Det är en viktig poäng.
- 6:27SPEAKER_02: Det handlar inte om vem som släpper ut mest totalt, utan vad vi tvingas andas in där vi lever.
- 6:33SPEAKER_02: Det för oss till den där processen som beskrivs solbildning.
- 6:37SPEAKER_02: Det är inte bara rök, det är en hel kedjereaktion.
- 6:40SPEAKER_01: Exakt! Det är en fascinerande och ganska lönsk process.
- 6:45SPEAKER_01: Allt startar när förbränningen inte är perfekt, alltså ofullständig, när ett bränsle, som diisel eller ved, inte brinner upp helt, så blir det räste kvar.
- 6:55SPEAKER_01: I form av kol.
- 6:57SPEAKER_01: Då bildas först pytesmå nästan sferiska partiklar av grafit bara några nanometer stora.
- 7:03SPEAKER_01: Helt osynliga.
- 7:05SPEAKER_02: Som små små damkorna av koltyp precis.
- 7:08SPEAKER_02: Men de är stabila.
- 7:10SPEAKER_02: De börjar direkt klumpa ihop sig eller koagulera, som det heter och bildar längre komplexa kedjor.
- 7:18SPEAKER_02: Men det stannar inte där.
- 7:19SPEAKER_02: De här kedjorna fungerar sedan som klibbiga fällor.
- 7:24SPEAKER_02: Andra oförbrända kolväten från bränslet, ofta farliga ämnen i sig, fastnar och kondenserar på ytan av solpartiklarna.
- 7:32SPEAKER_01: Så de blir som klippiga snöbollar som rullar ut för en backe och samla på sig mer och mer skrä.
- 7:38SPEAKER_02: Det är en perfekt liknelse.
- 7:40SPEAKER_02: De växer och blir kingre och det är den här processen som är så farlig.
- 7:45SPEAKER_02: Den skapar partiklar i den där perfekta storleken PM2,5 och mindre, som är tillräckligt små för att lura kroppens försvarssystem men tillräckligt stora och komplexa för att bära med sig andra gifter djupt ner i lungorna.
- 8:00SPEAKER_02: Så när du ser svart sol, då ser du egentligen slutprodukten av en mikroskopisk vapenfabrik.
- 8:07SPEAKER_01: Den bilden är stark.
- 8:09SPEAKER_01: Den får med att tänka på något vi ser varje dag trafiken.
- 8:13SPEAKER_01: Jag antar att det som kommer ur ett avgasrör är precis den här processen i realtid.
- 8:19SPEAKER_02: Det stämmer.
- 8:20SPEAKER_02: Avgaser från förbränningsmotor är ett skolboksexel.
- 8:24SPEAKER_02: Men det som var så intressant med materialet du skickade, är att det visar att avgaserna bara är halva sanningen.
- 8:31SPEAKER_02: En enorm del kommer från rent mekaniskt slitage.
- 8:34SPEAKER_01: Vänta, du menar att det inte ens har med motorn att göra.
- 8:37SPEAKER_02: Precis, tänk på det.
- 8:39SPEAKER_02: Däcken slits mot asfalten.
- 8:41SPEAKER_02: Det skapar enorma mängder små gummipartiklar.
- 8:44SPEAKER_02: Vägen i sig, asfalten och stenmaterialet, mals ner till ett fint damm.
- 8:49SPEAKER_02: Bromsbelägg slits och släpper ifrån sig metallpartiklar.
- 8:52SPEAKER_02: Det är en hel kocktail av slitage som virvlar upp, helt oberoende av om bilen är en diesel, bensinare eller en elbil.
- 9:00SPEAKER_01: Det där med decken är en konstig tanke.
- 9:03SPEAKER_01: Acken på min bil långsamt förvandlas till ett mån av damm som jag och andra andas in.
- 9:09SPEAKER_01: Och sen nämns det ett exempel som är extra relevant här i Norden.
- 9:13SPEAKER_02: Ja, våra vintrar.
- 9:15SPEAKER_02: Användningen av dubdeck är en stor källa till partiklar.
- 9:19SPEAKER_02: Jag tror de flesta tänker på ljudet och slitaget på vägen, men det som händer är ju att ståldubbarna bokstavligen river och maler sönder asfalten, vilket frigör stora mängder mineraldamm.
- 9:32SPEAKER_02: Dessutom slids dubbarna själva, vilket sprider metallpartiklar.
- 9:36SPEAKER_01: Just det.
- 9:37SPEAKER_02: Så varje år när snön smälter och gatorna torkar upp, då har vi de där dagarna med extremt höga partikelhalter.
- 9:45SPEAKER_02: Det är damret från vintens dubdexligt som virvlar upp.
- 9:48SPEAKER_01: Jag har aldrig tänkt på det så att det inte bara är väg salt och smöss utan faktiskt små bitar av vägen och av själva dubbarna.
- 9:57SPEAKER_01: Det är en ganska obehaglig tanke.
- 10:00SPEAKER_01: Så om vi summerar trafiken.
- 10:03SPEAKER_01: Vi har avgasot, gummipartiklar, mineraldamm från vägen och metallpartiklar från bronsar och dubbäck.
- 10:14SPEAKER_01: Vilken blandning.
- 10:15SPEAKER_02: Det blir en väldigt komplex kockl.
- 10:17SPEAKER_02: Det är därför stats luft kan vara så problematisk.
- 10:21SPEAKER_01: Den sista stora mänsklig källan som tas upp är industriproduktion.
- 10:25SPEAKER_01: Skiljer den sig från trafiken?
- 10:27SPEAKER_02: Ofta är det en helt annan typ av partiklar visst ett stålverk kan producera solt.
- 10:32SPEAKER_02: Men många andra industrier skapar partiklar på helt andra sätt.
- 10:36SPEAKER_02: En cementfabrik till exempel hanterar och producerar enorma mängder extremt fint mineraldamm.
- 10:43SPEAKER_02: Det är kalciumföreningar och silikater, inte kol.
- 10:46SPEAKER_02: Ett metallsmältverk kan släppa ut mikroskopiska partiklar av tungmetaller som bly eller kadmium.
- 10:53SPEAKER_01: Så det handlar mer om själva materialet som hanteras än om förbränning.
- 10:57SPEAKER_02: I många faller.
- 10:58SPEAKER_02: Det som ofta kännetecknar industriella utsläpp är att de kan skapa väldigt höga koncentrationer i ett begränsat område.
- 11:06SPEAKER_02: Det kallas ofta för ett lokalt problem, en hotspot.
- 11:10SPEAKER_02: Luften, precis vid en anläggning kan vara extremt dålig medan den är mycket bättre bara en kilometer bort.
- 11:16SPEAKER_01: Så om vi försöker knyta ihop det här, vad betyder allt det här egentligen?
- 11:21SPEAKER_01: Vi har gått igenom att det inte bara är smuts i luft, det är en otroligt komplex soppa, från havsalt och vulkaner till våra egna bildeck och industrier.
- 11:31SPEAKER_01: Och den avgörande faktorn för hur farlig den här soppan är, är inte nödvändigtvis vad partiklarna är gjorda av utan hur otroligt små de är.
- 11:39SPEAKER_02: Helt rätt.
- 11:40SPEAKER_02: Och om vi ska lyfta blicken och hitta den viktigaste övergripande insikten från materialet, så är det just det.
- 11:48SPEAKER_02: Det tvingar oss att skifta perspektiv.
- 11:50SPEAKER_02: Vi har länge tänkt på luftföreningar som ett kemiskt problem, alltså vilka giftiga ämnen som finns i luften.
- 11:56SPEAKER_02: Men det här visar att det i hög grad också ett fysiskt problem.
- 12:00SPEAKER_02: Det är partikelns storlek, dess fysiska egenskap att kunna tränga förbi kroppens försvar, som är den primära faran.
- 12:07SPEAKER_02: Själva partikeln blir en trojansk häst som kan leverera skadliga ämnen djupt in i kroppen.
- 12:14SPEAKER_01: En trojansk häst är en bra bild.
- 12:16SPEAKER_01: Den smiger sig förbi murarna.
- 12:19SPEAKER_01: Det leder mig till en sista tanke att höra sig.
- 12:22SPEAKER_01: Vi var inne på i början det här med mätmetoderna, att de är en standardiserad kompromiss.
- 12:28SPEAKER_01: En skevlinjal.
- 12:30SPEAKER_02: Den är designad för att vara konsekvent, men inte perfekt.
- 12:34SPEAKER_01: Det får man ju fundera nu när vi har pratat igenom hur tätt sammankopplade hälsoeffekterna är med den exakta storleken.
- 12:42SPEAKER_01: Och att de allra minsta partiklarna de där ultrafina verkar vara de som kan göra med skada genom att gå ut i blodet.
- 12:49SPEAKER_02: Det verkar en viktig fråga, eller hur, med tanke på allt det här?
- 12:53SPEAKER_02: Vilka potentiella hälsoeffekter ser vi kanske inte idag från de partiklar som är så små att de hamnar precis utanför gränserna för våra standardiserade mätmetoder?
- 13:04SPEAKER_02: Vad är det den cheva linjalen gör att vi missar?