Latest / Gästen Först / Offerten på söndagskvällen
Transcript
- [musik] Klockan tio på söndagskvällen. Ett tänkt exempel. Ingen verklig person och ingen verklig händelse. En hantverkare sitter vid köksbordet. Lampan över bordet är det enda som lyser och det luktar kallt kaffe och sågspån. Jackan på stolen är fortfarande dammig. På bordet ligger en hög skrynkliga kvitton, en halvskriven offert och en telefon med tre missade samtal. Han har inte ätit. Frågan han inte säger högt är den här: Vad ska göras först? Jobbet eller pappret? Det här är gästen först och den här veckan är podden lite annorlunda. Veckan handlar om de tjänster som Rikard själv erbjuder genom Wilhelmsson Labs, så det är också reklam för Wilhelmsson Labs. Gästerna är gestaltade roller och exemplen är scenarier. Det är inga verkliga kunder och inget av det vi beskriver körs redan hos någon kund. Siffran först. Enligt Skatteverkets preliminära statistik fick köpare ROT-avdrag godkända för drygt tretton miljarder kronor från maj till november förra året. Samma period året före var det ungefär sju komma fyra miljarder. Det är ungefär sjuttioåtta procent mer. Siffran är preliminär, en ögonblicksbild och därför säger jag ungefär och drygt. Den gäller bara de som fick avdraget godkänt, inte alla hantverksjobb som gjordes. Bakom varje godkänt avdrag ligger ett jobb som någon har dokumenterat. Timmar, material och betalning. Det är det som väntar vid köksbordet. Välkomna till Gästen först. Jag heter Olivia och det här är onsdagens avsnitt. Med mig har jag som vanligt Rikard Wilhelmsson. Hej Rikard. Hej Olivia och som du sa, veckan handlar om mina egna tjänster. Då ska det vara tydligt att jag har ett eget intresse i den här frågan. Jag är ingen neutral röst. Tack för det. Vi har två medverkande i dag. Henrik är en gestaltad hantverkare som driver ett litet byggföretag. Karin är en gestaltad redovisningskonsult. Båda är roller och inga verkliga personer. De talar för sig själva, inte för någon myndighet och inte för något verkligt företag. Välkomna Henrik och Karin. Tack, jag har med mig mina kvitton. Det är tradition. Tack, jag har med mig bokföringslagen så ni är varnade. [skratt] Det här kommer att gå bra. Två saker till innan vi börjar. Allt vi säger är allmän information, inte skatterådgivning. Och siffrorna är som de ser ut när vi spelar in det här i slutet av oktober. Statistiken uppdateras varje vecka och kan ha ändrats när du lyssnar. Henrik, du först. Drygt tretton miljarder kronor i godkända ROT-avdrag på sju månader. Vad säger den siffran dig? Att det är mycket papper. Varje godkänd rad är ett jobb där någon har fått hålla reda på hur många timmar som lades ner, vad det var för arbete och att pengarna kom in. Mycket avdrag betyder mycket pappersarbete. Så läser jag den. Och där vill jag bromsa dig lite Henrik. Snällt menat. Siffran är avdrag. Den är inte arbete och den är inte papper. Den visar hur mycket avdrag Skatteverket godkände. Den säger inget om hur många jobb det var eller hur lång tid någon la på dem. Det är bra att komma ihåg. Det var ju också ett tillfälligt höjt avdrag under den perioden, eller hur? Ja, enligt lagändringen som Riksdagen beslutade våren 2025 var ROT-avdraget femtio procent av arbetskostnaden från tolfte maj till och med trettioförsta december 2025. Det gällde när kunden betalade fakturan under den perioden. Det var ett tillfälligt höjt avdrag och bara arbetskostnaden räknas, inte materialet. Nu är det trettio procent enligt Skatteverkets sidor. Och räknar man istället efter när kunden betalade blir det ungefär tjugotvå miljarder kronor i ROT-avdrag för hela förra året. Då gäller det att inte läsa in en orsak. Att summan är stor samtidigt som avdraget var högre är en sak. Varför det blev så är en annan. Att två saker händer samtidigt betyder inte att den ena orsakade den andra. Statistiken säger inte varför. Vilka är det som arbetar i branschen? Enligt företagsdatabasen hos SCB fanns det förra året ungefär hundratjugofyra tusen företag i byggbranschen. Nästan nio av tio hade färre än fem anställda. Det gäller alla byggföretag, inte bara de som gör ROT-jobb. Det är värt att komma ihåg. Många små företag. Hos ett företag med få anställda finns sällan en särskild person för pappret. Det är min tolkning och inte en siffra. Sällan? Aldrig skulle jag säga. Pappret är jag. Då har vi hittat köksbordets enda anställde. Nu lämnar vi siffrorna och går tillbaka dit. Henrik, vad är det som står i vägen? Att dagen tar slut innan pappret är gjort. Telefonen ringer när jag står uppe på taket och jag kan inte svara. Sedan är det kvällen. Jag lovar mig själv att ringa upp alla vid middagen och det blir inte så. Vad är det som ska göras en sådan kväll? Berätta så att alla hör. Först offerten, för den som väntar på den bryr sig mest. Sedan fakturorna. Sedan underlaget för ROT-avdraget på de jobb som är klara. Hur många timmar, vad det var för arbete och vad som var material. Sist kvittona i högen. Och någonstans däremellan ska jag komma ihåg vem det var som ringde i fredags. Karin, för de som aldrig har sett en ROT-faktura, hur går själva avdraget till? Enligt Skatteverket drar hantverkaren av avdraget direkt på fakturan och kunden betalar resten. När jobbet är klart och betalt ansöker hantverkaren hos Skatteverket om pengarna för kundens avdrag. Det är alltså företaget som ansöker, inte kunden. Och datumet då kunden betalar fakturan styr vilket år avdraget hamnar på. [skrattar] Så jag sitter och väntar på att någon ska betala för att kunna skicka in. Det är en egen sorts väntan. Då börjar vi med de digitala verktyg jag kan bygga åt dig. En sak först så att ingen missförstår. Inget av det jag nu beskriver körs hos någon kund. Det är scenarier. Jag säger bara vad som går att bygga. Då tar vi dem ett i taget. Rickard, första scenariot. Tänk dig att någon ringer hantverkaren medan han står uppe på taket. Han kan inte svara och samtalet blir missat. Den som ringde får ett textmeddelande som frågar vad det gäller och var. Svarar personen kan hantverkaren läsa det när han kommer ner. Det framgår också att meddelandet är automatiskt. Det går att bygga, men det finns inte färdigt. Det hör till det som heter Nordklick och Nordklick är under uppbyggnad. Jag skulle inte säga nej till att veta var jobbet ligger innan jag ringer upp. Mer än så vågar jag inte säga för det finns ju inte än. Det är klokt. En fråga om vad och var är enkel. Det är att ringa upp som tar tid. [skrattar] Och offerten? Det är ju den som ligger på bordet. Att ta ett foto och få fram en offert är under uppbyggnad. Det finns inte än och jag lovar ingenting om hur det blir. Det scenariot väntar vi med. En offert är ett löfte. Därför tar den tid att skriva. Jag vill inte att något annat lovar åt mig. Och det är inte det jag beskriver. Vad du tar betalt och vad du lovar är ditt. Det jag talar om är hur det som ligger runt omkring går att hålla i ordning. [skrattar] Det är det ärligaste säljsnacket jag har hört på länge. Inget löfte alls. Tänk er måndag morgon. Vad skulle ändras med ett sådant textmeddelande och vad skulle inte ändras? Det som skulle ändras är att jag börjar dagen med att veta vad de som ringde ville om de har svarat. Då slipper jag gissa. Det som inte skulle ändras är att jag fortfarande måste ringa upp och att jag fortfarande måste skriva offerten. Det är en viktig gräns. Det är ett sätt att få veta vad någon ville och inget sätt att svara på det åt dig. Det stämmer. Jag beskriver en fråga och ett svar som du läser. Vad du svarar bestämmer du. Och vill den som ringde inte skriva, då ringer du upp själv som vanligt. Då går vi från taket till pappret. Karin, det här är ditt område. Ja, och jag vill säga hur det låter när man säger AI och bokföring i samma mening. Det låter som att någon annan tar över ansvaret. Det är inte det vi pratar om. Jag ska vara tydlig med vad det här är. Det heter Siffra i och det är ingen färdig produkt som du köper. Det är ett sätt att bygga hos dig. Jag har ett eget system för min egen bokföring. Det säljer jag inte. Där har jag fått lära mig vad lagen kräver. Vad vi bygger hos dig bestämmer vi i samtalet. Då tar vi scenariot. Tänk dig ett kvitto eller en faktura som kommer in som PDF. I scenariot blir dokumentet ett förslag på kontering, alltså vilket konto kostnaden hör till. Poängen är att AI-tjänsten bara föreslår och inget blir bokfört förrän en människa har sagt ja. Det är sådant jag kan bygga hos dig. Jag beskriver bara det som kommer in som PDF. Det som ligger på papper i högen ligger utanför. Jag gillar att det är ett ja som är poängen och inte förslaget. Förslag är billiga. Ett ja är något man står för. Karin, vad ska egentligen stå på ett underlag för att det ska räknas? Enligt bokföringslagen ska verifikationen bland annat visa när den sammanställdes, när affärshändelsen inträffade, vad den gäller, vilket belopp och vilken motpart den berör. Det är fem av uppgifterna och det är lätt att glömma en av dem sent på kvällen. Och det är där ett förslag kan vara till hjälp. Men bara om det är jag som säger ja. Och om förslaget är fel? Jag lovar inte att ett förslag aldrig blir fel. Därför ska en människa titta innan något bokförs. Hur granskningen ser ut bygger vi tillsammans med dig. Måste jag bokföra varenda kväll då? Nej, och det är allmän information, inte rådgivning. Enligt bokföringslagen ska det finnas en verifikation, ett underlag, för varje affärshändelse. Kontanta inbetalningar och utbetalningar ska bokföras senast nästa arbetsdag. Övriga händelser så snart det kan ske. Ett företag som normalt omsätter högst tre miljoner kronor om året får dröja med att bokföra tills betalningen sker. Men när räkenskapsåret är slut ska allt obetalt bokföras. Underlaget ska ändå sparas och reglerna har fler villkor. Så det finns mer luft än jag trodde. Men luft betyder inte att pappret försvinner. Och om man vill sluta med systemet någon gång? Man kan ju undra vad som händer med bokföringen. Jag kan bygga så att du får ut verifikat och konton som en SIE-fil. Det är en standardfil. Ingående och utgående saldon är inte med än och hur andra program tar emot filen får provas. Som redovisningskonsult säger jag att en standardfil är en lugnande sak att ha. Men jag håller med om att man ska prova den istället för att lita blint på den. Och byter man system ska räkenskapsinformationen ändå sparas och gå att ta fram. Det gäller till och med sjunde året efter det kalenderår då räkenskapsåret tog slut. Varför spelar det någon roll för en hantverkare? Tänk dig att du byter program eller att din revisor vill se underlagen. Då är det bra att ha uppgifterna i ett standardformat. Det är min tolkning av varför en standardfil är värd att ha. Filen måste ändå provas först. Så långt alltså. Det första är ett textmeddelande efter ett missat samtal. Det andra är ett förslag på kontering av ett kvitto som kommer som PDF där en människa säger ja. Det tredje är en SE-fil med verifikat och konton. Alla tre är sådant Rickard kan bygga hos dig. Inget av det körs hos någon kund. Karin, vad skulle du själv fråga efter om någon visade dig ett sånt här system? Vem som har sagt ja och när. Det är där ansvaret syns. Ett förslag utan ett namn bakom sig är bara ett förslag. Det är en rimlig fråga att ställa i det första samtalet och den ska ställas innan jag bygger något, inte efter. Nu är vi tillbaka vid köksbordet klockan tio på söndagskvällen. Tänk dig att ett förslag ligger framför hantverkaren och frågan är vems ansvar det nu är. Mitt svar är ingen åsikt. Enligt bokföringslagen är det företaget som ska bokföra löpande och se till att det finns en verifikation för varje affärshändelse. Skatteverket skriver att även om man anlitar någon som sköter bokföringen är det man själv som ansvarar för att den blir riktig. Det ansvaret kan man aldrig lämna ifrån sig. Ekobrottsmyndigheten skriver att den som är registrerad företrädare för en verksamhet också är ansvarig för att bokföringen sköts. Man är ytterst ansvarig även när någon annan har uppdraget. I de texterna nämns inte AI. Min slutsats, och den är min och inte deras, är att det gäller lika mycket när det som föreslår är ett verktyg. AI-tjänsten föreslår. Ansvaret ligger hos företaget. Henrik? Då är det fortfarande mitt söndagsjobb. Förslaget kan komma hur snabbt som helst, men det är jag som ska stå för det. Jag måste veta vad jag säger ja till. Och för att vara noga med vad Skatteverket skriver om ROT-avdraget. Hantverkaren måste dokumentera hur många timmar som har lagts ner och vad för arbete det var, även vid fast pris. Material och resor ska redovisas skilt från arbetskostnaden och man måste kunna visa att betalningen kom in. Ansökan ska vara inne senast trettioförsta januari, året efter det år då kunden betalade. Där har du det. Det är lagen och myndigheten som kräver att jag redovisar timmarna, inte bokföringsprogrammet. Ett förslag på ett konto hjälper mig inte att minnas hur många timmar jag la på taket. Det har du rätt i. Det är två olika sorters papper. Men det ändrar inte det jag sa. Ansvaret är företagets, vem som än skriver förslaget. Det bråkar jag inte om. Lagen är lagen. Men jag kallar det fortfarande för mitt söndagsjobb och det blir inte lättare att bära för att något annat har skrivit första raden. Jag kan inte lova att kvällen blir kortare. Det vet jag inte och jag tänker inte låtsas. Det jag kan säga är vad som går att bygga och att jag inte kan flytta ansvaret. Det ligger kvar hos företaget och de som företräder det. Och det är det jag vill att alla ska höra. Om någon säger att ansvaret försvinner när en maskin föreslår kontot, då stämmer det inte. Och om någon säger att kvällen blir lätt för att en maskin föreslår, då kan den personen inte visa det heller. Det här börjar likna en match där båda har en poäng som den andra inte kommer runt. Vad är det starkaste ni har var och en? Mitt är att ansvaret inte går att lämna ifrån sig. Det står hos Skatteverket och hos Ekobrottsmyndigheten och lagen lägger plikten på företaget. Henrik har inget svar på det och han säger det själv. Mitt är att ingen kan visa att ett förslag gör ansvaret lättare att bära eller kvällen kortare. Karin har inget svar på det heller. Nej, den siffran har jag inte. Jag kan inte säga hur många minuter det sparar och jag tänker inte hitta på dem. Och därför säger jag ingen tid. Jag kan inte garantera att du får tillbaka din söndag. Vad skulle få någon av er att ändra sig? En ändring i lagen. Och det är inte mig man frågar om den saken. Jag ändrar mig inte på en känsla. En mätning som visar att kvällen faktiskt blir kortare för en som jag. Visar den det, slutar jag kalla det mitt söndagsjobb. Visar den inte det, behåller jag det. Att någon visar att ett förslag gör ansvaret svårare att bära. Det finns inget i källorna till det här avsnittet som visar det. Jag kan inte heller visa motsatsen för det finns inget som körs hos någon kund att mäta. En sak till Henrik. Ett förslag behöver inte godkännas sent på kvällen. Det går att ha ett ja på måndag förmiddag. Det är en bra poäng, men det är fortfarande mitt ja. Jag flyttar det, men jag blir inte av med det. Karin säger att ansvaret alltid är företagets. Henrik säger att ansvaret då blir hans söndagsjobb. Det går att säga båda och inget av det går att bortförklara. En sak till. Vems ansvar är det egentligen om det är ett litet företag som består av en person? Företagets. Mitt. I ett så litet företag är det jag som bär det. Det var de kortaste svaren i dag och de kom från er båda. Vad är det vi inte vet? Hur många timmar en hantverkare lägger på offerter, kvitton och ROT-underlag finns det ingen siffra på i källorna till det här avsnittet. Inte heller hur många offerter som blir jobb och hur många som aldrig skickas för att kvällen tar slut. Tillväxtverket uppskattar att företagens regelkostnader tillsammans var ungefär trehundraåttiofem miljarder kronor år 2025. Knappt sex procent av bruttonationalprodukten. Det är en grov uppskattning för alla företag. Den säger inte hur många timmar en hantverkare lägger vid köksbordet. Det är värt att säga högt. Hur mycket tid något sparar vet vi inte och då ska ingen utlova en besparing. Det gör inte jag. Så ingen vet hur lång tid pappret tar? Då mäter jag väl själv. Det är det bästa du kan göra. Skriv ner hur lång tid pappret tar under en vecka. Då har du en siffra som är din egen och den är mer värd än någon genomsnittssiffra. Det är ovanligt att någon i det här sammanhanget säger åt mig att mäta själv. En tankelek. Vad hade hänt om hantverkaren hade skrivit offerten medan han fortfarande stod kvar på byggplatsen istället för att ta med den hem? Då hade söndagen varit min. Det är det jag önskar mig. Men jag vet inte om det skulle bli så. Det vet inte jag heller. Det är en tankelek och jag kan inte säga att det hade blivit bättre. Om en hantverkare bara hinner göra en enda sak i veckan, vad ska det vara? Veta vad Skatteverket kräver att man kan visa. Timmarna per arbete, materialet för sig och att betalningen kom in. Och spara underlagen. Kommer ett kvitto eller en faktura som PDF ska det sparas och enklast är att spara det som det kom. Och för mig? Skriv ner timmarna samma dag. Det är den enda regeln jag nästan följer. Nästan. Det är ett ärligt ord. En lättare fråga. Vad är det värsta man kan hitta längst ner i en kvittohög? Ett kvitto där bläcket har gett upp. Det är bara ett vitt papper och du vet att det var dyrt. Mitt är ett underlag utan datum. Då vet jag inte ens vilket år jag ska leta i. Den som har stått i en matsal vet att pappret alltid blir kvar till kvällen. Det är inte bara hantverkare som har en sådan söndagskväll. Det var ett kvitto på att det här är något många känner igen. Nu över till hur det går till att anlita Rickard. Rickard, berätta. Jag berättar hur det går till, inte hur det har gått. Det är en stor skillnad och den ska vara tydlig. Såhär ser stegen ut. Det första är en gratis genomgång. Du berättar i en mening vad som är segt och jag svarar skriftligt med tre saker jag skulle ändra först. Vill du gå vidare pratar vi ungefär trettio minuter. Vad ska man ha med sig? Ingenting särskilt. En mening om vad som är segt räcker. Du behöver inte ha ordning på det i förväg och du behöver inte veta vad som går att bygga. Det är mitt jobb att fråga. Jag skulle skriva mer än en mening. Då syns det vad som faktiskt ligger där. Det går bra, men en mening räcker. Det är poängen med det skriftliga svaret. Du ser tre saker skrivna för din egen verksamhet. Låter de rimliga så pratar vi vidare. Tre saker? Inte trettio? Tre saker. Tre går att göra något av. Trettio går att lägga i en låda. Och steg två? Sedan bygger jag i steg. Planen är fjorton till trettio dagar med två avstämningar på vägen. Det mesta sköter jag utan att du behöver vara med. Vi bestämmer tillsammans vad AI-tjänsten inte får göra så att inget går åt ett håll du inte har bett om. Och om jag ändrar mig mitt i arbetet? Därför är det två avstämningar. Det är där du säger till. Jag vill hellre höra det vid den första än när det är färdigt. Vad ska kunden själv göra under de fjorton till trettio dagarna? Svara på frågor vid de två avstämningarna och säga till om det går åt fel håll. Resten är mitt jobb. Och det tredje steget? Det tredje steget är en kort överlämning där jag visar hur allt fungerar. Det jag lämnar över är inloggningar och åtkomst, det man inom IT kallar nycklar och koden. Det blir ditt att använda och flytta. Hur det ska drivas efteråt och vad det kostar tar vi i samtalet innan du bestämmer dig. Inloggningar och kod? Jag är hantverkare, jag läser inte kod. Vad ska jag med den? Du behöver inte läsa den. Poängen är att den som har inloggningarna och koden bestämmer. Överlämningen är till för att du ska veta vad som finns och var. Och om man vill ha hjälp efteråt? Då kan du få hjälp om du vill. Hur den ser ut tar vi i samtalet. Mer än så säger jag inte härifrån. Min stora oro är att det blir en sak till att sköta. Jag har redan en telefon och en hög. Det är en rimlig oro och den hör hemma i det första samtalet. Om något blir en sak till att sköta så är det fel sak att bygga. Och vad är skillnaden mot att köpa ett färdigt program? Att det här byggs för din verksamhet istället för att du anpassar dig efter programmet. Du köper inget färdigt. Du får det som har byggts för just dig. Vad skulle du säga till den som lyssnar och tänker att det här låter för bra? Att jag inte lovar något. Det jag erbjuder är ett sätt att arbeta. Inget av det vi har pratat om i dag körs hos någon kund. Du kan inte köpa det färdigt. Det är något jag kan bygga hos dig och det börjar med en gratis genomgång. En mening från dig, tre saker tillbaka från mig. En mening är mindre än en söndagskväll. Det är sant. Om jag får sammanfatta i en mening. Först jobbet, sedan pappret. Rickard, är det rätt? Med ett tillägg. Pappret är inte oviktigt. Lagen kräver det och ansvaret är ditt. Men om pappret får äta upp all tid finns det inget jobb kvar att göra papper om. I en matsal är det samma sak. Gästen först, sedan notan. Jag tar den med mig. Vill du veta mer finns wilhelmssonlabs punkt se. Där heter det gratis genomgång och knappen heter boka gratis genomgång. Du skriver en mening om vad du gör och vad som är segt och får tre saker som kan ändras först, skrivna för just din verksamhet. Låter de rimliga så pratar ni. Inget mer än så. Och går du inte dit är det helt i sin ordning. Skriv ner timmarna och spara underlagen i alla fall. Hantverkaren sitter kvar vid köksbordet. Kvittona ligger i en hög, offerten är fortfarande halvskriven och telefonen är tyst. Klockan tio på söndagskvällen. ROT-avdragen i Skatteverkets statistik var drygt tretton miljarder kronor från maj till november förra året. Siffran är preliminär och ungefär sjuttioåtta procent högre än samma period året före. Den visar hur mycket avdrag som godkändes, inte hur många kvällar det tog. Tack Henrik, tack Karin. Tack, jag går hem och skriver ner timmarna. Tack. Och kom ihåg, ett ja är något man står för. Imorgon är det Wilhelmsson Labs som helhet som gäller, med mötesappen Nordibo som exempel. Då kommer en småföretagare och en skeptiker och ställer sina frågor. Olivia är en AI och alla röster här är AI-genererade, även min röst. Henrik och Karin är gestaltade roller och inga verkliga personer och exemplen är scenarier och inte kunder. Siffrorna kommer från Skatteverket, SCB och Tillväxtverket och det som inte gick att kontrollera har vi tagit bort. Allt här är allmän information, inte skatterådgivning. Tack för att du lyssnade på Gästen först, jobbet först, sen pappret.