Latest / Skattjakten / #19 - Allt du behöver veta om budgeten

Transcript

#19 - Allt du behöver veta om budgeten · Skattjakten

0:00
Bostadsbidrag matmoms, socialbidrag, jobbskatteavdrag,
0:03
elskatt, utgifter, skattebroms, snurskatt, äntligen torsdag och
0:07
dags för skattjakten podden där du får följa med mig slöseri
0:10
ombudsmannen på jakt efter dina skattepengar.
0:18
Human tool commel min trogna vapendragare Jakob skattne är
0:23
ute på andra uppdrag den här gången.
0:25
Han har tydligen ett annat jobb och kan inte alltid hänga med
0:29
mig, men det gör ingenting för jag har ju massa fantastiska
0:31
kollegor på det här kontoret som är skattebetalarnas förening och
0:34
en av dem är dagens gäst. Ingen mindre än erik Bengt bo,
0:37
chefsekonom på skattebetalarnas förening.
0:39
Varmt välkommen hit. Tackar tackar oj.
0:44
Jakobs funktion i den här podden.
0:45
Det är lite att han är mannen från gatan.
0:49
Och det innebär att det finns viss risk att dagens samtal blir
0:52
lite nördigare än vanligt, men vi lovar att göra vårt bästa för
0:55
att så pedagogiskt och begripligt som möjligt dissekera
0:59
regeringens senaste budget. Jag tänker att avsnittet här är
1:03
det klickvänliga allt du behöver veta om budgeten.
1:06
Så det är faktiskt. Ett uppdrag men först vad vad
1:08
berätta erik? Vad gör en chefsekonom?
1:10
En chefsekonom jobbar med analys av samhällsekonomi och
1:16
ekonomiska frågor och opinionsbildning.
1:18
Så att jag jobbar egentligen med att försöka titta på OK alla de
1:22
förslagen som som kommer ut från riksdag och regering och från
1:25
oppositionspartier. Vad betyder de?
1:27
Vad skulle det kunna landa i? Inte bara vad de säger att det
1:29
borde bli utan vad? Vad kan det faktiskt också i
1:32
realiteten bli för någonting? Vad blir resultaten?
1:34
Får man verkligen högre arbetslöshet eller lägre
1:36
arbetslöshet eller får man fler poliser eller inte av det man
1:38
föreslår? Så att jag jobbar med att
1:41
analysera det. Sen jobbar jag med att liksom ta
1:42
fram våran policy. Titta på OK vilken typ av
1:45
skatteförändringar borde man göra?
1:46
Vilka förändringar på handområden borde man titta på
1:48
borde man göra och ta fram faktunderlag för den typen av
1:51
saker och liknande? Så jag räknar och försöker hålla
1:54
koll på det. Typ pengar i och sen jobbar jag
1:55
med våran opinionsbildning för att också driva de frågorna.
1:58
En grej också göra är ju så kallade remissvar.
2:02
Ja, det stämmer. Berätta det det är när det är
2:04
förslag, politiska förslag. Idag så att när då?
2:09
Så det finns massa regler för hur man måste jobba för att ta
2:13
fram och fatta politiska beslut i Sverige och regering får inte
2:17
bara fatta beslut på liksom egen hand, utan de har någonting som
2:20
kallas för beredningskrav. Som säger att man måste helt
2:23
enkelt utreda saker och ting innan man höjer en skatt eller
2:26
slopar en lagstiftning så måste man utreda vad kommer att hända
2:28
då? Och en del av det är då att det
2:31
då ska gå ut på det som kallas för remiss.
2:32
Alltså man frågar andra organisationer, expertorgan,
2:37
föreningar, allt möjligt. Det kan vara från 15 olika till
2:41
hundratals ibland som ska tillfrågas beroende på vad det
2:44
är för typ av fråga och vi får en hel del frågor och skriver
2:47
också, man kan också skriva remissvar även sånt man inte har
2:50
blivit formellt tillfrågad till när det väl är ens omvända.
2:53
Nu väcker. Det.
2:56
Som gör det finns gott om utrymme att liksom ge sig in i
2:59
det. Nej, men så det innan man då
3:01
fattar beslut om att man ska sänka någon skatt så frågar man
3:04
helt enkelt andra hur vad, vad tycker ni om det här och vad vad
3:08
ser man och så borde man? Ska man då försöka liksom hitta
3:11
fel i det eller säga om det är bra eller dåligt eller om de har
3:14
missat någonting och ibland missar de ju saker?
3:16
Ibland är det ju grejer de inte har tänkt på som det här
3:19
klassiska jättefelet med femtiosjuorna som blev för ett
3:22
par år sedan där de liksom hamnade rikt hem och fick betala
3:24
högre skattet. Pensionärerna där som som också
3:27
en sån fråga hur drev hårt som ju så småningom blev bra, men
3:32
appropå remiss är det. Jag läste ju ett remiss för nu.
3:35
Det gällde höjd snuskatt egentligen.
3:39
Egentligen EU. Ett EU förslag om jag förstår.
3:43
Det rätt. Berätta för du slaktade den bra
3:47
tycker jag det var ett väldigt bra svar.
3:49
Det finns. Ett gemensamt tobaksdirektiv i
3:52
EU som säger hur man får handla med tobak och hur tobak ska
3:56
fungera och inte. Och där finns det också
3:59
gemensamma skatteregler för tobak inom EU, då vissa
4:03
minimiliskomkrav. Och nu vill då EU kommissionen
4:08
ändra det där direktivet för att man vill höja
4:12
minimumbeskattningen på vissa tobaksvaror och det man framför
4:16
allt då i realiteten vill göra är att man vill höja skatten på
4:19
snus och på vitt snus och göra det rätt så kraftigt det.
4:24
Är ju de egna länderna bestämmer ju själva sin skattesats på den
4:27
typen av grejer. Men rätt många länder, och
4:29
framförallt då Sverige ligger ju liksom långt under det som var
4:32
EUS nya eller konsumtionens nya förslag till.
4:35
Till högre skattesats på på just liksom snus och vitt snus och
4:41
man. Det man ska komma ihåg, då är
4:43
det så att säga alltså. Dels är det 1, 1, 1 bra fråga,
4:46
varför ska EU lägga sig i minibeskattning överhuvudtaget
4:50
på vad det är som snus? Jag är så här, EU är alla
4:54
överens om alltså alla medlemsländer, i alla fall om
4:56
OK. Det är grejer som underlättar
4:58
handel, det ska man göra så att gemensamma regelverk som gör att
5:01
man kan köpa grejer över gränser.
5:03
Det är alla överens om att man ska göra.
5:05
Sen är det lite flytande skala vad man tycker att EU och i
5:08
övrigt ska få lägga sig i liksom folkhälsa.
5:10
Är det någonting som liksom EU ska ha rätt att lägga sig i
5:13
eller inte? Och snuset hamnar ju då liksom
5:17
tillsammans med cigaretterna någonstans där mittemellan.
5:19
Jag tycker att det är ett rätt dåligt case från första början
5:22
att man ska ha liksom en gemensam europeisk miniminivå på
5:27
tobaksbeskattning, alltså. Anledningen till att man vill ha
5:30
det är ju för att inget land ska kunna ha så pass låg skatt att
5:34
det blir för enkelt och lönsamt att liksom helt enkelt smuggla
5:37
tobak. Det är det man vill undvika.
5:40
Men jag tror ändå att just snuset vi svenskar är inte eniga
5:44
mycket, men överpartigänser. Så kan vi nog enas om att EU ska
5:47
ge fan i snuset. Och det är ju dels är det ju så
5:51
att säga. Det är ju inte många länder som
5:53
som har liksom svensk, varken har snus på det sättet som
5:56
Sverige har att det finns att köpa överhuvudtaget och att man
5:59
absolut inte att man har liksom svensk snuskultur heller så att
6:02
dels borde EU liksom inte pilla i det överhuvudtaget.
6:05
Det finns inget bra case för det är.
6:08
Dels är det dessutom så att när man ger sig på på det här sättet
6:11
som man gör så nu sänker den svenska regeringen skatten på
6:14
snus och höjer på cigaretter för att det är folkhälsomässigt
6:17
bättre, då kommer EU och säger nej, ni måste göra tvärtom.
6:21
Måste höja skatten på snus och så här, det är få länder som
6:25
måste få rökare som Sverige har anledning till.
6:27
Det är ju snuset så att det är ju liksom folkhälsofrämjande att
6:31
människor inte ska dö i cancer så är det bra att folk snusar.
6:33
Men det finns en till anledning till att det är också värt att
6:36
motsätta sig i detta och som också jag tror den anledningen
6:39
till varför kommissionen pillar i det här överhuvudtaget.
6:41
Och det är ju för att de har varit inne på att de vill skaffa
6:43
egna intäktskällor, alltså egna EU skatter och.
6:47
Där har ju de pekat ut tidigare tobak.
6:49
Det skulle kunna vara möjlig sån liksom gemensam EU skatt som
6:52
skulle gå raka vägen till EU. Idag betalas ju EU av
6:55
medlemsländerna. Vem?
6:57
Det blir ett första steg mot EU. Skatter som finansierar en källa
6:59
verkligen och också kan verkligen föreställa mig att
7:02
tacksam saker att höja in i absurdum för EU.
7:06
Politiker som vill spendera pengar på massa annat.
7:10
Och vissa skatter är ju också bara lättare att höja om det är
7:13
längre bortom besluten fattas alltså så här.
7:18
Ja men. Vi ska prata budget också tyder.
7:22
Partierna presenterar en expansiv budget med satsningar
7:26
på 80 miljarder kronor. Ungefär två tredjedelar av
7:29
reformutrymmet, cirka 50 miljarder, går till olika
7:31
skattesänkningar. Den största delen handlar om
7:34
sänkt inkomstskatt för löntagare och pensionärer, men även de som
7:36
var sjuk och aktivitetsersättning får lägre
7:38
skatt. Regeringen motiverar
7:40
skattesänkningar med att den utdragna lågkonjunkturen behöver
7:42
hävas och att det är därför viktigt att få igång den privata
7:45
konsumtionen. Sänkta skatter jag läste nu
7:47
citerade jag bara en artikel här, du måste vara nöjd eller
7:51
det? Är jättebra att man sänker
7:52
skatten. Och vissa ska inte sänkningarna
7:56
är liksom bra moraliskt principiellt.
8:00
Dom är bra kortsiktigt för att de frigör liksom
8:03
konsumtionsutrymme om det nu det regeringen vill och det kan det
8:06
ju ändå finnas visst fog för även om man inte keynes jan och.
8:11
Men också för att det är ju alltså sänkt skatt på arbete.
8:13
Exempelvis är ju en reform som kommer att göra det mer lönsamt
8:16
att arbeta och det kommer att leda till högre tillväxt på sikt
8:19
så att det är också bra långsiktigt.
8:21
Ibland finns det ju en trade of vissa av de andra
8:23
skattesänkningarna man gör. Gör man ju för att man vill ge
8:27
hushållen mer pengar, mer pengar i plånboken som man kan
8:29
konsumera. Men som kanske inte riktigt
8:31
skapar de långsiktiga tillväxteffekterna som man
8:33
faktiskt vill ha det. Och det är väl det som är
8:36
litegrann svagheten här också. Man skulle vilja ha mer av det
8:38
som gör oss rikare om tio år. Det är bara det som gör att man
8:42
kan handla lite extra falukorv nästa månad.
8:45
Jag tänkte vi kommer gå in i detalj.
8:46
Men jag i grund och botten jättebra konsekvensskatten.
8:49
Jättebra att man genomför reformer.
8:52
Jättebra att det händer saker. Är väl inte helt orimligt att
8:56
man har en någorlunda expansiv budget i det här läget?
8:58
Även om 80 miljarder är väldigt, väldigt mycket pengar och
9:02
svenska svensk offentlig sektor på talen kostar ju alldeles för
9:06
mycket och det borde där borde man ju gräva lite mer liksom.
9:08
Men om vi skulle säga dina tre favoriter i budgeten.
9:12
Ja, men då skulle jag säga att det är dels sänkt skatt på
9:15
arbete och pension. Det är bra människor har rätt
9:18
att behålla mer av sina egna pengar och det.
9:21
Underlättar dessutom konsumtion. Det frigör kapital och det
9:24
stärktes utom tillväxten på sikt.
9:26
Det andra skulle jag säga är att man sänker också elskatten med
9:30
tio öre, så det är liksom en tillbakagång till var elskatten
9:35
var för ett par år sedan. Det är mycket bra alltså.
9:37
Elskatt är ju i grund och botten en korkad konstruktion som ju
9:42
egentligen är en skatt på all typ av ekonomisk aktivitet.
9:44
Så det är ju en skatt på tillväxt och som inte har någon
9:47
form av nytta eller miljöfunktion överhuvudtaget.
9:50
Ren elbeskattas lika hårt som smutsiga el så den borde man ju
9:52
bara totalt avskaffa så man sänker.
9:54
En är väldigt, väldigt bra. Och sen skulle jag också säga.
9:58
Det låter lite smalt, men det finns en viktig poäng med det.
10:02
Den särskilda inkomstskatten. Finns det någonting som heter
10:05
som bland annat betalas av av svenskar som bor utomlands zink
10:08
för? Kortaste.
10:10
Den sänker man från 25 till 20 % till två steg, då till 22,5
10:14
nästa år sedan ner till 20 därefter.
10:18
Och det, det är inte jättemånga som berörs, det är inte några
10:20
jättestora belopp, men det är viktigt för att liksom hela
10:23
systemet ska funka och det är väldigt tacksamma att liksom
10:26
regeringen gör och lägger energi på och fattar att så här.
10:29
Jag måste lira ihop för det som har hänt är att man har
10:31
genomfört jobbskatteavdrag och andra saker.
10:33
Så har den vanliga skatten i Sverige sänkts och då har den
10:36
där zink skatten blivit liksom orimligt hög.
10:40
Men det. Brukar ju sällan vara så att
10:42
regeringar vill underlätta livet för liksom.
10:46
Ja förtidsmänniskor som har har sålt sitt företag gått i pension
10:50
tre timmar. Men de förtjänar ju faktiskt att
10:54
behandlas enligt samma regelverk som alla andra.
10:55
Precis, det blir bara en justering egentligen som
10:57
rekrytering så att. Säga som bara hade man indexerat
11:00
det mot varandra så borde man gjort det för länge sedan?
11:01
Ja, ja, ja, så det är utmärkt att man gör, men det är inte så
11:04
här. Lite smal grejer men viktig för
11:06
att liksom helheten ändå ska funka.
11:07
Om du ska ta tre dåliga grejer. Ja, men jag hade verkligen velat
11:12
ha lite. Lite mer skattesänkningar som
11:17
också liksom långsiktigt gynnar svenska företag, gynnar svensk
11:21
tillväxt. Se till att man kan få lite
11:23
bättre marginaler, anställa fler utveckla nya produkter,
11:26
investera mer kapital och helt enkelt.
11:29
Och helt enkelt göra Sverige rikare och roligare och ge oss
11:32
mer välstånd på sikt och då hade jag velat se att man gjorde
11:35
antingen något bredare på på arbetsgivaravgiften eller sänkt
11:38
bolagsskatterna. Det kanske varit det bästa.
11:40
Bolagsskatten är ju kanske den mest tillväxtskadliga skatten
11:43
som finns tillsammans med elskatten?
11:45
Och den har man nu inte sänkt sedan 2017 18 också.
11:52
Det, det är ett problem, det borde man verkligen ha gjort.
11:55
Föreställer med. Ja mer eller mindre alltså lite
11:58
grann beroende på hur man gör det, men det det är på sikt
12:00
skulle det nog absolut vara det. Sen så höjer man också
12:06
beloppsgränsen för reseavdraget i den här budgeten så att de som
12:11
som har jättestora kostnader för att ta sig till från jobbet och
12:14
man bor off och måste köra bil i Norrlands inland eller om man.
12:20
Bor i Uppsala eller Norrköping och jobbar i Stockholm mot
12:23
pågpendlar så har man ju rätt stora kostnader för platser dit
12:26
alla de får höjd skatt med någonstans mellan en tusenlapp
12:30
och 2000 kr när man höjer den liksom skickar jag sen.
12:33
Det är rätt korkat, framförallt i ett läge där man säger att
12:37
hushållen har det kämpigt. De måste få loss mer pengar för
12:40
att de ska kunna konsumera och därför måste vi sänka skatten.
12:43
Dessutom måste vi sänka skatten för att gynna till.
12:46
Växten på sikt så att fler vill jobba.
12:47
Och samtidigt så höjer man då skatten för de som arbetar och
12:51
jag menar, får du då en skattehöjning på 2100 kr Om du
12:57
är höginkomsttagare och pendlar med tåg till Stockholm från
13:00
Västerås och. Så får du samtidigt då, liksom
13:03
ett jobbskatteavdrag på 4800 kr. Ja då försvinner ju nästan helg.
13:09
Ja. 40 % försvinner, liksom i en skattehöjning på reseavdraget
13:13
och det är det tufft med tanke på.
13:15
Tanke på bostadsbristen i Stockholm dessutom så borde man
13:17
ju liksom underlätta. För pendlande skulle jag säga
13:24
två. Det var två dåliga.
13:25
Vad har man mer för något dåligt då?
13:27
Har du någon dålig något tydlighet på?
13:29
Jag gjorde en lång lista med dåliga saker, men nu måste jag
13:31
liksom sålla ut ditt. Eget jag kommer vilja dyka det
13:34
lite i mat momsen ja där jag har lite invändningar mot vad jag
13:40
har på jobbar jag och menade lite med sovjetisk konstruktion.
13:44
Jag har min definitiva tre för övrigt tveklöst.
13:48
Nästa år så kommer alltså kostnader för offentlig sektor
13:52
att spräcka tretusenfyrahundramiljarder.
13:56
Gränsen där uppe är vi nu. Vi har alltså det lägsta
14:00
skattetrycket på 50 år? Ja, absolut, men vi har
14:03
offentliga utgifter på 49,4 % av BNP prognostiserat för
14:11
tjugotjugosex. Det är ju inte rimligt.
14:14
Den förtjänar verkligen att vara på din kittlus?
14:15
Ja. Det borde vara.
14:16
Jag borde ta den som etta. Ja, men alltså och det där
14:19
glömmer man lätt. För hur många mer miljarder det
14:21
rör sig om i i i ökade intäkter till budgeten så att säga i den
14:26
här budgeten mot förra. Ja det var.
14:30
Flera säkert på skatter, men det ökar i alla fall alltså.
14:33
Det blir mer. Och mer pengar, det är ju större
14:34
för varje år exakt den växer. Ju och det är där en sån grej
14:36
som som kan provocera mig väldigt mycket att så här ja,
14:39
men. X antal miljarder mer till
14:42
statskassan men det enda du typ läser om är hur hemskt det är
14:45
att man sänker skatten att människor får behålla mer pengar
14:48
är inte problemet, utan problemet är ju att den
14:50
offentliga sektorn och den ofantliga sektorn blir än mer
14:53
ofantlig. Så ja.
14:56
Utgiftsreform får jag använda ett tråkigt ord för någonting?
14:59
Väldigt viktigt tror jag hade behövts där man fokuserar mer på
15:02
utgifter. Och det det alltså det.
15:04
Det är klart vi jobbar med skatter.
15:06
För våran del blir det också väldigt naturligt att man
15:07
fokuserar på intäkterna till staten.
15:09
Man jobbar med liksom skattesidan, för det är liksom
15:11
utgifterna för medborgarna och intäkterna för staten.
15:15
Men långsiktigt så är ju det relevanta hur hur mycket
15:18
konsumerar offentlig sektor alltså om du har ett skattetryck
15:21
på 41 eller 42 %? Det spelar ju långsiktigt mindre
15:26
roll om du har utgifter på 40 eller 49 %.
15:31
Det kommer ju spela roll för det är ju det du någon gång ska
15:34
betala, antingen med skatter idag eller med lån och skatter
15:37
imorgon. Men när det gäller just
15:41
skattesänkningar för att i i ett paket då som presenterar det ett
15:44
förstärkt jobbskatteavdrag höjt grundavdrag för pensionärer,
15:47
sänkt elskatt och nytt högkostnadsskydd.
15:50
Samt lägre avgifter för förskole och fritid så summerade
15:53
finansministern det så här, nu får vanliga familjer hårt
15:59
arbetande människor mer pengar i plånboken och en familj med en
16:02
sjuksköterska och polis. Och har man också barn på
16:04
förskolan så handlar det uppåt 1800 kr i månaden med den här
16:09
budgeten. Jag älskar att det alltid är den
16:12
familjen polis i sjuksköterska dom finns ju faktiskt alltså.
16:14
Det är ändå en så att det blir. 1800 kr mer i månaden det det,
16:18
det känns ju. Det gör det verkligen och jag
16:21
tänker om vi bara ska snabbt gå igenom jobbskatteavdrag då.
16:25
Och det är dessutom bara förändringarna som sker nu.
16:28
Det finns ju ett par förändringar som är fattade i
16:30
budgeten i fjol som börjar gälla först tjugotjugosex så att om de
16:36
har sparande på i SK exempelvis så får de ju höjt grundavdrag
16:39
för 150 till trehundratusen drivmedelsskatten är mycket
16:42
lägre än vad de annars hade varit så att säga så det det är
16:44
rätt stora skillnader om man tittar på helheten för den
16:47
familjen. Ja men super i det här exemplet.
16:49
Då räknar man in den sänkta matmomsen 545 kr sänkt skatt på
16:53
arbete 802 kr. förskoleavgiften 375.
16:56
Och elskatten 85 kr. Men man kan alltså räkna in ännu
17:00
mer? Ja, precis, jag tänker hur hur
17:03
det påverkar lyssnarna nu då? Alltså om man bara ser till
17:05
jobbskatteavdraget. För det första kan du summera
17:09
det för mig jobbskatteavdraget och vad det innebär.
17:14
Det är sänkt skatt. Det är sänkt skatt.
17:16
Det, det är bara det det. Är det är så enkelt det funkar.
17:19
Varför kallar man det jobbskrattavdrag?
17:20
Därför att. Vi har ju liksom tre nivåer av
17:24
regeringen i Sverige eller inte regering men styr det så att
17:27
säga offentligt styre och kommunen.
17:29
Du har regionen du har stapeln. Och om du har en inkomst under
17:35
brytgränsen för statlig inkomstskatt, då betalar du
17:39
kommunalskatt till din kommun och i region på.
17:42
Ja om man bor i Eskilstuna 32,85 %.
17:47
Och det jobbskatteavdraget gör är att staten går in och sänker
17:53
din skatt så den fast kommunen och regionen har bestämt att jag
17:57
ska betala 32,85 % så går staten in och säger att ja, men vi
18:01
sänker in skatt med. Femtiotusen kronor om året.
18:07
Så mycket, liksom jobbskatteavdraget upp i nu.
18:11
Och kompenserar kommunen för det.
18:13
Det är därför man har den här konstruktionen, därför man inte
18:15
bara har sänkt. Liksom.
18:18
Det är 290 kommuner som bestämmer över det, så det kan
18:20
du liksom göra utan staten påverkar och styr egentligen
18:23
bara över då när det gäller den direkta skatten som du betalar
18:26
som enskild individ, inte på din lön och så vidare via
18:29
arbetsgivaravgifter. Då utan den direkta skatten du
18:31
betalar så är det ju bara liksom inkomster som är en bit över
18:34
femtiotusen kronor där staten går in och tar liksom direkt.
18:38
Så därför har man den här lite underliga konstruktionen.
18:41
Det man gör det. Sen finns det massa andra delar
18:43
i jobbskatteavdraget. Det är också utformat så att det
18:45
liksom rör sig som en puckel så att det det växer med liksom
18:50
inkomsterna alltså maximeras det mellan 35 och fyrtiotusen kronor
18:54
i månaden i månadslön, vilket där där den stora liksom klumpen
18:57
svenskar är. Där får man så mycket
19:00
jobbskatteavdrag som möjligt. Sen planar du ut därifrån så att
19:03
du. Tjänar fyrtiotusen kronor i
19:05
månaden, eller om du tjänar hundrafyrtiotusen kronor i
19:07
månaden, då får du fortfarande exakt lika mycket i kronor i
19:11
jobbskatteavdrag så att det är liksom mycket viktigare för de
19:13
med låga inkomster. Sen är det dessutom så att det
19:15
finns en komponent där det är dessutom kompenseras för hög
19:17
kommunal skatt. För det räknas också i en
19:19
jobbskatteavdraget så att om du tjänar trettiotusen kronor och
19:23
bor i stopp. I Stockholm då får du mindre
19:27
jobbskatteavdrag in om du tjänar 3000 kr och bor i Malmö, då får
19:31
du ett större jobbskatteavdrag för då kompenseras för att
19:33
kommunerna högre. Skatter ja, men så det är en
19:35
oberoende något komplicerad konstruktionen.
19:38
Vad det innebär för människor bara i ren skattesänkning då om
19:41
du har en medianlön till exempel.
19:44
Vad är det trettioåttatusen ungefär då är det ju drygt 4764
19:49
kr per år som det innebär. 400 kr.
19:51
I månaden i lägre skatt. Exakt.
19:53
Och bara med det här jobbskatteavdraget.
19:55
Ja och sen är vi alla dessförinnan om man räknar in
19:57
dem, hur mycket är det då? Det blir lite drygt femtiotusen
20:00
kronor totalt efter årsskiftet. Jag tror vi ligger på 47, 48 000
20:04
kr nu beroende på vilken kommunalskatt du har för att det
20:07
är som sagt kompenserar lite grann för det.
20:08
Men drygt femtiotusen kronor om du lig.
20:11
Ger liksom i övre spannet där, liksom om du kör den runt
20:13
fyrtiotusen. Kronor, det är onekligen den här
20:15
frihetform, men det var under Reinfeldt intressant första
20:17
jobbskatteavdraget. Avdraget började med första kom
20:19
2007. 2007. Och sen har man byggt på byggt
20:22
på byggt, på byggt. På den här regeringen levererar
20:24
nu sitt tredje jobbskatteavdrag så att det har blivit rätt många
20:27
och det blir ju stor skillnad alltså för någon som tjänar
20:31
fyrtiotusen kronor i månaden så får man alltså och det är alltså
20:34
fyrtiotusen före skatt så får man ju alltså en hel månadslön
20:38
extra efter skatt varje år tack vare.
20:41
Jag gjort någonting som blir väldigt svårt att ta bort också
20:43
för att ställer mig för att det här gillar folk.
20:47
Någonstans och det är svårt att att att göra det.
20:50
Ohjo, så det är skönt. Alltid såna invändning.
20:52
Ja, men det blir ju bara 200 kr. Det blir bara 300 kr.
20:55
Det blir bara 400 kr. i banan. Det är ju en stor skillnad.
20:57
Nämen sen adderar man ihop de där så jag bara.
20:59
Men nu är vi uppe i drygt 4000 kr i månaden för 1 1 1
21:04
normalinkomsttagare. Det är mycket pengar.
21:07
Och jag menar även som enskild grej, kanske jag som är snål att
21:12
se till små siffror med mina mellan 400 till uppåt 720 kr i
21:16
månaden. Det är pengar alltså på ett år
21:18
så blir det tusenlappar bara det och sen räknar man ihop allting
21:21
så är det klart att det. Har ju en markant skillnad.
21:23
Det höjer liksom livskvalitén för människor som får ta sin
21:26
egna val. Men det är köksrenovering var
21:29
fjärde år eller en utlandssemester varje år.
21:34
Eller ett medlemskap i skattehandlingsförening.
21:38
Två olika månader. I månaden har ni exakt?
21:44
Ja, nej men och det pratades ju länge om höjt barnbidrag.
21:49
Det blev det inte, men det blev ett höjt bostadsbidrag.
21:54
Kan du berätta om det? Men man man höjer
21:57
bostadsbidraget. Och riktar det liksom till
22:00
barnfamiljer genom ja. Det finns en konstruktion där
22:03
som. Styr hur hög hyra man får ha
22:06
innan det där slår i tak och sen gör man justeringar på det så
22:09
att det helt enkelt blir mer generöst.
22:11
Det är ungefär sjuhundramiljoner kronor Det handlar om så att det
22:14
är inte enorma summor för staten, men det gör rätt stor
22:17
skillnad för de individer som liksom berörs av det.
22:21
Och motiveringen alltså varför det blir en sån diskussion kring
22:23
liksom bostadsbidrag och kring barnbidrag är ju just för att
22:29
det har varit liksom en en väldigt tajt ekonomisk situation
22:32
för många. När inflationen har stuckit det
22:34
påverkar sen hyror. Och det påverkar energipriser?
22:37
Ja, tvärtom. Energipriserna har påverkat
22:39
inflationen snarare så. Har liksom priserna stuckit iväg
22:43
och då är det framförallt många människor som har liksom
22:45
väldigt, väldigt tajt ekonomi som har lite inkomster, små
22:49
inkomster som har haft liksom svårt att få ihop sin vardag och
22:52
då vill man rikta stödet dit och det vill man av två anledningar,
22:56
dels för att man vill underlätta för de här hushållena, att det
22:59
det vissa människor har det för kämpigt för en svensk kontext
23:02
tycker man det ena och det andra är att om man nu vill få igång
23:07
den, liksom inhemska konsumtionen, som man säger
23:09
anledningen till att man vill, det är ju för att.
23:12
Tillväxt står liksom och hackar, vi kommer inte igång.
23:16
Det blåser inte på ekonomin växer inte som den borde göra
23:19
och svensk export alltså företag som säljer till utlandet går
23:23
rätt bra. Har gått rätt bra på sistone
23:25
utan det som bromsar oss. Det är att att hushållen, att
23:29
individer, att vi vi inte konsumerar.
23:32
Vi handlar inte på det sättet som vi gjorde för ett par år
23:34
sedan, utan först kom covid och då liksom både uppsparad och
23:38
konsumerade vi och sen så kom inflationschocken och då käkade
23:42
vi upp vårt sparkapital och. Tvingades spara in en himla
23:45
massa pengar och nu. Är liksom räntorna låga igen och
23:51
inflationen är låg och människor har mer pengar i plånboken.
23:53
Men man handlar inte för man är antingen orolig för att man ska
23:56
bli av med jobbet eller så är man orolig för någonting annat
23:59
och man vågar liksom inte komma igång och handla och därför vill
24:01
man liksom få igång den inhemska konsumtionen som man säger.
24:04
Och de här hushållen som då har liksom väldigt tajta marginaler.
24:09
Det finns ju väldigt mycket som talar för att de handlar om de
24:12
får mer pengar, alltså en ensamstående morsa med tre barn
24:16
som lever i en hyresrätt och har 0 kr kvar varje månad får hon en
24:19
tusenlapp eller två mer så kommer hon att konsumera.
24:23
Och det är det som är. Caset för att så här det här
24:25
driver inhemsk konsumtion. Och det är därför då så att säga
24:29
man säger ja, men öka barnbidraget är bra för det är
24:31
pengar rakt ut liksom. Problemet är att barnbidraget
24:35
går ju också till höginkomsttagare och vi vet ju
24:37
till och med att ju fler barn du har så är det lite
24:41
kontraintuitivt. Det är många som tror att det är
24:43
tvärtom ju fler barn du har desto högre inkomst har du?
24:46
Det finns en direkt korrelation där liksom de fattigaste
24:49
familjerna i Sverige. De har inga hemmaboendebarn och
24:52
de rikaste familjerna i Sverige har liksom många barn om man
24:56
hårddrar det till dem liksom så att och att höja barnbidraget är
25:00
då väldigt, väldigt enkelt för er en regering att göra.
25:02
Att så här att. Säga att nu gör vi.
25:06
Alla barnfamiljer i Sverige 1000 kr till i någon form av liksom
25:10
helikopterpengar man kastar ut det skulle krävas, måste form av
25:13
statlig utredning. Hur ska det genomföras och dödde
25:15
rudd rudd så här, barnbidraget finns, det finns en konstruktion
25:19
för det, man kan bara sätta av pengar i budget och sätter om
25:22
Försäkringskassan betala ut en tusenlapp extra en månad eller
25:25
alla månader alltså. Så det är väldigt enkelt att
25:28
göra, men träffsäkerheten är låg medan träffsäkerheten är väldigt
25:31
hög på det här barn. Bostadsbidraget då?
25:33
Då går det verkligen till de familjerna som har tajtaste
25:35
marginaler och därför tycker man det är bättre.
25:37
Men det är en politisk avvägning och stridare mellan det är också
25:40
mycket billigare att höja bostadsbidraget än att höja
25:42
barnbidraget. Barnbidraget kostar ju liksom
25:44
det. Det blir många skattekronor som
25:47
ska indika. Liksom vi kom.
25:49
Mer tillbaka till skattesänkningen snart.
25:51
Men jag tänker också just apropå bidrag.
25:53
Socialbidraget stramas åt man säger inte socialbidrag längre,
25:55
va? Nej, ekonomiskt bistånd eller
25:57
försörjningsstat? Ekonomiskt bistånd euphismer
26:03
regeringen och Sverigedemokraterna har enats om
26:05
en bidragsreform som stramar åt. Vad är det jag har läst eller är
26:08
det bara jag som är så gammaldags?
26:10
Jag skriver det som stramar åt det ekonomiska biståndet då då?
26:15
Särskilt för stora barnfamiljer, där ersättningen från det fjärde
26:18
barnet minskar kraftigt. Samtidigt införs en jobbpremie
26:21
för den som går från bidrag till arbete samt krav på
26:24
kvalificering för socialförsäkringar och
26:26
obligatoriska aktiviteter för. Ekonomiskt biståndsagare.
26:31
Sociala bidrag för grejer vad vad vad är dina tankar om om om
26:35
den reformen får man hålla ändå kalla den?
26:38
Med djävulen sitter alltid i detaljerna, men jag tycker det
26:40
här är mycket bra för. Att vi vi har problem i Sverige
26:46
med att det är inte tillräckligt lönsamt att arbeta varken för
26:49
höginkomsttagare som skulle kunna jobba jättemånga mer
26:53
timmar och få jättemycket mer gjort, både bli duktigare på
26:55
sina jobb, skapa större välstånd men också så att säga bidra ner
26:59
till liksom samhällsekonomin och sina egna ekonomi.
27:01
Om skatten var lägre, men framförallt också för
27:03
låginkomsttagare, alltså ett enskilt.
27:08
Försörjningsstöd, enskilt socialbidrag är inte fett Om du
27:12
är ensamstående tjugotreåring i Halmstad och lever på
27:15
socialbidrag, då har du inte mycket pengar, då är det absolut
27:20
lönsammare att jobba. Det är liksom inte där problemet
27:24
finns, men problemet finns när du har en hel familj som lever
27:28
på bidrag, så om man är två stycken personer.
27:30
Vuxna som går hemma. Man har 3, 4, 5 barn som lever.
27:34
Som lever hemma då liksom läggs alla de här bidragen ovanpå
27:38
varandra. Då får man försörjningsstödet
27:40
alltså socialbidraget. Man får bostadsbidrag.
27:43
Varför barnbidrag, man får flerbarnstillägg och tillsammans
27:46
blir det så pass mycket pengar att det blir liksom orimliga
27:52
lönekrav. Man måste ha för att kunna ta
27:55
ett jobb och få in lika mycket pengar, för det blir ju av med
27:58
med liksom bidragen. Om det inte.
27:59
Passar dig om du börjar jobba till liksom en lägre lön.
28:04
Och på något sätt måste man hitta ett sätt runt det där man
28:06
kan liksom inte förvänta sig att en fyrbarnsmorsa ska ta ett jobb
28:11
och sänka familjens inkomst med tiotusenkronor i månaden liksom
28:14
eller jobba heltid. Och inte kunna umgås med sina
28:17
barn, inte kunna ta hand om dem, inte kunna laga mat på sig,
28:20
massa extrakostnader och inte tjäna en spänn på det i
28:23
slutändan. Men det är faktiskt där vi
28:25
befinner oss idag, liksom så att det man gör här är att man ser
28:29
att man liksom lägger ett tak på.
28:30
Hur mycket kan man få ut så man pressar ner då liksom bidragen
28:33
för liksom de de största familjerna.
28:36
Som sagt, det kommer inte påverka en ensam person som
28:40
lever på försörjningsstöd eller ett par som lever på
28:41
försörjningsstöd. Är det en ensamstående mamma med
28:44
två barn? Alltså?
28:44
De kommer inte påverkas av det här utan taket ligger så pass
28:48
högt upp att det är liksom stora familjer som egentligen påverkas
28:51
och sen så lägger man då dessutom in 1, 1, 1
28:53
skattesänkningspremie i att om du då också börjar jobba så får
28:57
du dessutom extra låg skatt när du går in i arbete vilket gör
29:01
att det blir lönsamt och då sänker du det som kallas för
29:05
reservationslönen att det blir helt plötsligt lönt att ta ett
29:08
jobb som inte är så så högavlönat alltså den här
29:12
räkneexempel. Anledningen behöver ju i
29:14
dagsläget få ett jobb. Det är ju ofta okvalificerade
29:17
personer, alltså annars så sitter man ju inte i den
29:19
situationen i så stor utsträckning.
29:21
Den stora bulken har ju liksom inte jätteattraktiv situation på
29:23
arbetsmarknaden. I dagsläget behöver de få ett
29:26
ett jobb med en månadslön på nästan fyrtiotusen kronor i
29:29
månaden för att det ska vara värt att börja arbeta.
29:32
Men kan man då liksom sänka den tröskeln så att de kan börja
29:35
jobba deltid, kanske med någonting som är lite lägre
29:38
avlönat lite närmre liksom lägsta lönerna i Sverige?
29:42
Och därmed komma in och börja arbeta så kommer de få upp sin
29:45
lön över tid. Det vet vi ju exceptionellt få
29:47
människor. Nästan ingen i Sverige som
29:49
börjar på liksom ett ett deltidshugg med en heltidslön på
29:54
25, 26 tjugosjutusen kronor i månaden.
29:56
Vilket ju är där du pratar löner idag.
30:00
Som är kvar där om tio år utan de flesta börjar jobba fler.
30:03
Timmar och klockor nu för tiden mcdonald's inte många, så det
30:07
är. För att summera det.
30:10
Du SA En fråga om att skapa incitament att att jobba, men
30:14
kanske också ett sätt att adressera problemet med
30:17
utanförskap i Sverige, alltså där det är väldigt stora belopp.
30:21
För människor som inte själv försörjande.
30:22
Det rör sig om 270 miljarder kronor per år egentligen.
30:25
Kartläggning från från svenskt näringsliv.
30:28
Där i genomsnitt sextiosjutusen kronor per person som inte är är
30:32
självförsörjande. Ja men ja, och det finns ju
30:34
också, liksom en en lite mer liksom politisk moralisk aspekt
30:39
i det hela. Alltså är vi verkligen nöjda med
30:42
att bygga upp ett bidragssystem där en fyrbarnsfamilj där ingen
30:46
arbetar tjänar lika mycket pengar som grannfamiljen där du
30:49
har en fyrbarnsfamilj där bägge föräldrarna arbetar.
30:52
Alltså det det, det skickar ju liksom en konstig signal.
30:57
Åter till till skattesänkningar då två av dem är ju tillfälliga.
31:02
Regeringen vill halvera matmomsen från den 1 april nästa
31:05
år till december 2027 och nedsättningen av
31:08
arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19 och 23 år gäller under
31:12
samma period. Jag tänker om vi börjar med
31:16
matmomsen. Den sänks från tolv till 6 %.
31:20
Och den reformen väntas kostas drygt 16 miljarder kronor.
31:25
Så här lät det när ulf presenterade nyheten.
31:28
Vi kommer sänka skatten på mat att vi sänker skatten på arbete.
31:32
Det är väl känsel lång tid tillbaka.
31:33
Vi sänker också alltså på mat. Vi kommer halvera matmomsen för
31:37
att underlätta för svenska familjer.
31:39
Det kommer vara en central del av den här budgeten.
31:42
Det andra vi kommer göra. Det är att införa en matpris
31:44
kommission. Måste pausa det matpris
31:49
kommissionen alltså det här. Får ju sovjetiska i Sverige på
31:52
länge alltså. Det far ju osökt tankarna till
31:55
Sovjetunionen och för att säkerställa att sänkningen
31:59
kommer kommer konsumenterna till dels så införs då en
32:02
matpriskommission med vad ulf. Senare i den här intervjun så
32:06
kallade för skarp pris bevakning.
32:10
Jag förstår problemet alltså, man vill inte att att det bara
32:14
ska vara matjättarna. Som sagt som vi kommer ska tjäna
32:16
mer pengar på det här utan det ska komma konsumenterna till
32:18
del. Men vad är skarp prisbevakning
32:23
och vilken befogenheter kommer den här kommissionen att ha?
32:25
Alltså kommer den ha våldskapital?
32:27
Vad kan de göra? Har du någon susning om vad vad
32:30
tanken med den här? Kommissionen är väl ingenting?
32:32
Nej, det här är det här är ju politiska ord liksom.
32:34
Ja. Och det alltså och det och man
32:37
ska inte utesluta att liksom plaining in chaming faktiskt
32:41
funkar. Alltså om det är klart att om
32:43
Konsumentverket följer upp hur det utvecklas priserna och man
32:46
har liksom en bra koll på det och.
32:49
Det kommer ju vara att mumma för alla Tidningar att följa, liksom
32:52
att så här ja världsmarknadspriser på kaffe
32:55
ligger still och nu har man sänkt momsen och ändå sjunker
32:58
inte kaffepriset på Willys. Men det gör det på i varför inte
33:02
alltså? Det är klart att det det kan
33:04
fylla en funktion så, men det är ju.
33:06
Det är ju samspel med en marknadsekonomi som är lite
33:08
rörigt man. Får tolka det som ett passivt
33:10
aggressivt litet hotet hot eller, snarare vi serier.
33:13
Jag tänkte spela vidare snabbt. Med en mycket skarp
33:18
prisbevakning så att den sänkta skatten på mat också leder till
33:22
lägre matpriser. Det kan tyckas självklart, men
33:26
många vet ju att det ska fattas många beslut innan en konsument
33:30
möter matpriserna i butiken. En skarp matpris kommission som
33:34
kontrollerar att detta verkligen sker.
33:36
Och det tredje vi kommer att göra är att se till att
33:38
konkurrensen på den svenska livsmedelsmarknaden och
33:41
livsmedelsbutikerna ökar och förbättras.
33:45
Och det sista där då, vad innebär det?
33:47
Ja, men det och det är faktiskt en bra grej, för det är ett
33:50
jätteproblem i Sverige alltså. Kommunerna bestämmer ju vem som
33:55
får bygga var och vilken typ av verksamhet som får finnas på
33:58
olika ställen. Och där tror jag så här har man
34:00
inte suttit i kommunfullmäktige och jobbat med planfrågor så har
34:03
man ingen aning om hur oerhört detaljerat det här är.
34:06
Men kommunen sitter alltså med en karta och ritar och säger att
34:09
på den här tomten får det finnas kontor.
34:11
Här får man ha handel, här får man sälja mat och så vidare.
34:15
Så man kan liksom inte köpa vilken lokal man vill och starta
34:18
en matvarubutik, liksom. Och det är ett jätteproblem för
34:23
att kommunerna av någon anledning.
34:28
Tycker inte om lågprisbutiker utan så här det finns rätt många
34:31
kommuner i Sverige där du har en ica eller en coop, eller liksom
34:35
samhällen där du har en ica eller en coop och där lidl eller
34:38
någon annan lågpriskedja gärna skulle vilja bedriva verksamhet,
34:42
men de får ingen mark där man får göra det och det leder ju
34:46
till högre priser för då får ju den ica eller coop handlar som
34:49
är kvar får ju mer eller mindre monopol på marknaden liksom.
34:52
Så att vill man se liksom lägre priser, då måste man ju liksom
34:55
konkurrensutsätta den här marknaden och där är liksom
34:58
kommunerna som är problemet så att kan man verkligen vrida åt
35:01
det göra någonting åt det i den bästa av världar skulle man ju
35:03
avskaffa det kommunala planmonopolet helt och hållet.
35:05
För det är faktiskt ingen bra konstruktion och då skulle det
35:09
bli mycket, mycket enklare att också få fram, liksom alternativ
35:12
som kan sänka kostnaderna. Men det glädjer mig att det är
35:15
det det handlar om för att men kan regeringen göra någonting
35:17
åt? Det ja man kan ju ändra lagen.
35:19
Jo, det är klart. Det är klart.
35:21
Så klart. Man kan ju säga att det är fri
35:22
etableringsrätt för den typen av.
35:25
För det och det kan vi också göra med någon form av
35:26
undantagsform alltså skriva in att såhär att du har liksom
35:29
främjande regler för att om det är en så här pass liten butik
35:32
eller det är den här typen av tomt så får man oavsett vad
35:35
liksom. Nej, för det är ju det som är
35:36
grejen det det det har länge provocerat mig hela den
35:38
diskussionen om så här matjättarna och och man
35:41
försöker. Instinera att de är så giriga
35:45
och att det är det som är liksom problem eller ett stort problem
35:47
är ju just. Jag tror att det största
35:48
problemet är det du nämner alltså att det inte finns
35:50
konkurrens på alla orter där du inte får bygga.
35:52
Nu finns ju inte netto kvar, men men men om min lidl inte får
35:55
etablera sig liksom Willy etcetera.
35:58
Du behöver en konkurrens liksom, det blir ju väldigt svårt när
36:01
det bara är ica och ko. Och det säger ju sig självt att
36:04
finns det bara en enda butik inom liksom tio mils radie?
36:09
Då kommer ju den butiken ta betalt för att den är en
36:11
bekvämlighetsinrättning och med all rätt så att säga så det
36:15
behövs ju en konkurrens. Men det är ju också en fråga om
36:17
vilka konkurrenter vill man släppa in?
36:19
Och det verkar ju så här. Jag känner inte tillräckligt
36:22
många kommunalråd som har pratat om det för att kunna göra liksom
36:24
ett kvalificerad bedömning. Men tittar man bara ut över en
36:26
karta över Sverige så kan man ju konstat.
36:28
Brukar finnas väldigt många kommuner där man tycker om coop
36:30
och ica och ingen annan. Ja, men är det bara en magklass
36:33
eller varför? Varför vill de inte?
36:34
Varför är de så motstridiga det egentligen?
36:38
En bra fråga alltså min. Min personliga uppfattning efter
36:42
att ha liksom tillbringat många år i och runt politiken är att
36:46
politiker älskar att ha kontroll, alltså man vill kunna
36:50
planera. Man vill kunna ha liksom
36:52
långsiktiga förutsättningar. Man vill ta ansvar.
36:55
För det här. Och då landar man i liksom
37:00
massvis med underliga beslut. Som är ett förändringsobenägna.
37:04
Liksom och där man kan bestämma bestämmer man liksom.
37:07
Ja, då blir det här en sån yta. Och inte ska vi konkurrera ut
37:10
liksom den lokala ica handlarn. Eller för den sakens skull, det
37:14
lokala kooperativet som vi har rätt tajta kopplingar till ett
37:17
politiskt parti, dessutom med att låta någon tysk lågpris.
37:21
Jag kommer hit och konkurrerande utan det.
37:23
Det kan omöjligt. Tysk mjöl finns inte på liv,
37:26
eller? Jag har levt efter.
37:27
Det. Men men nej, men precis ja.
37:34
För jag tycker det är en så förenklad diskussion så ofta att
37:37
om problemet bara vore lönsamheten för
37:41
matprishjärättarna, då vore ju coop som vi har här utanför
37:46
kontoret jättebilligt för det går åt helvete för de
37:49
ekonomiskt, men så är det ju inte.
37:51
De har ju inte mitt vinstintresse, för de är ju
37:53
medlemsagda. Nej, men precis så.
37:54
Att de borde ju vara jättemycket billigare och gå jättebra om det
37:58
vore så enkelt. Om det vore det som var
37:59
problemet. Nej, men så att det är
38:01
intressant att man adresserar det.
38:02
Jag tror det är någonting som få känner till om man har politiskt
38:04
engagerad. Ja, nej, men och jag tror inte
38:06
heller folk liksom riktigt tänker på när man ska försöka,
38:07
liksom analysera det här. OK, men vart finns problemen och
38:10
så vidare så måste man ju också kolla på OK, men var vart
38:13
någonstans ligger vinsterna och jag tror inte folk.
38:16
Är medvetna om hur oerhört låga vinstmarginaler i många
38:19
branscher i Sverige har alltså så här man man, man kan absolut
38:24
bli rik på driven Ica butik, men det är för att det är en
38:27
jättestor butik med många anställda och dessutom så kan
38:31
man inte sälja det hur man vill så att man måste dessutom plocka
38:33
ut pengarna löpande. Så kan inte bygga in något värde
38:35
i företaget liksom för det finns speciella regler för det.
38:38
Om man är just ica handlare. Men det var ett sidospår.
38:42
Men alltså vinstmarginalerna på de här verksamheterna är ju inte
38:46
många procent alltså. Nej men exakt ja och någonting
38:51
som påverkar de också företagare kanske mest bagare, men det är
38:55
just elskatta. Vi pratar lite om den innan.
38:59
Regering en grej jag bara vill tillägga väl lite att så här när
39:02
det gäller elskatten i regeringspartierna gick ju till
39:04
val på att sänka elskatten. Men har sen de kom till makten
39:08
och upprepade gånger höjt den. Ja för det.
39:10
Det är så här vi har ju indexerade skatter i Sverige,
39:12
inte alla, för det finns skatter som är indexerade.
39:15
Elskatten är en sån skatt som är indexerad.
39:17
Det betyder att den nja, nja alltså på sätt och vis är det de
39:20
som har tagit beslut för att man lägger in det i budgeten.
39:22
Men vissa skatter bland annat då el skatten räknas liksom upp med
39:26
inflationen så att man tittar då på vad inflationen var
39:29
föregående år, inte kalenderår, utan juli till juli och sen så
39:34
höjer man skatter per automatik med det för att skatten ska
39:36
liksom alltid följa prisutvecklingen.
39:39
Det är rätt dålig ordning, dels finns det liksom ingen anledning
39:42
till det om det ska vara en miljöstyrande skatt så är det ju
39:45
inte så att miljöeffekterna utvecklas naturligtvis med
39:47
konsumentprisindex så finns det ju ingen koppling där emellan.
39:50
Dessutom är det ju liksom demokratiskt och politiskt rätt
39:54
tveksamt för att så här att ha skattehöjningar på autopilot som
39:58
ingen tar ansvar för och som därmed inte heller debatteras
40:02
blir ju lite bisarrt. Sedan är det en rätt dålig
40:05
ordning och elskatten är en sån indexerad el skatten.
40:09
Just det är också extra korkat om vi kollar senaste
40:11
mandatperioden de senaste två mandatperioden.
40:14
För att vad var det som hände efter att liksom Ryssland gick
40:18
in och försökte invadera Ukraina?
40:19
Jo, vi fick liksom kris på energimarknaden av naturliga
40:22
skäl och då fick vi höga elpriser.
40:26
Hög elpriser ger inflation. Inflationen leder då per
40:31
automatik till ännu högre elpriser för att då sticker
40:34
skatten på el. Så du skapar liksom en spiral
40:37
där du bygger in inflation i systemet samtidigt som du
40:40
försöker bekämpa samma inflation.
40:42
Det är ingen vidare god ordning så att man borde inte ha
40:45
indexerade skatter överhuvudtaget.
40:47
Man borde absolut inte ha det på på el, men den är då indexerad
40:50
och har ju då räknats upp som under den här mandatperioden så
40:53
har ju elskatten höjts med nästan 10 kr och nu sänks den
40:56
med nästan 10 kr så att vi. Är tillbaka där vi var då före
41:00
förra valet. Som elskat nivå och det är ju
41:03
bättre än ingenting, men man borde ju man borde ju ha.
41:07
Man borde ju ha liksom en långsiktig plan och det kan väl
41:09
vara en befogad kritik mot den här regeringen som blir tydlig i
41:14
den här budgeten? Tycker jag att så här?
41:18
OK nu sänker man elskatten, det är bra i sak.
41:21
Det är också bra för att inflationsstämpeln.
41:24
Men nu har vi liksom ett inflationstryck som ligger strax
41:27
under 2 %. Om man ändå ska genomföra
41:30
reformer som är inflationsstämpande och
41:33
permanenta, då är det ju varit mycket bättre att göra det för
41:36
tre år. Sedan.
41:37
Alltså den här el skattesänkningen borde ju legat
41:39
i den första tid av budgeten, för då hade du faktiskt gjort
41:42
någonting som blir jätte skattesänkning som hade gett
41:44
tillväxt. Gynnat hushållen och dämpat
41:47
inflationen i ett läge där man hade 10 % inflation.
41:51
Men då hade man väl inte den långsiktiga tanken att man ville
41:54
sänka elskatten? Det var ju inte.
41:55
Tillräckligt viktigt för man hade liksom inte landat där än
41:59
för annars gör man ju hade man ju inte gjort det nu, då hade
42:00
man gjort det då men. Det känns som en svår fråga
42:03
också, alltså. Jag skattar generellt att att
42:05
det det är få som vill röra vid det särskilt branscherna själv i
42:10
någon mening. Jag träffade en docialt
42:12
häromdagen som verkar som jobbar inom de här frågorna som.
42:16
Väldigt villiga att sänka elskatten, men han möts hela
42:18
tiden av att nej, men det går inte och det och han har.
42:21
Också erfarenhet då inom inom nämndbranschen där.
42:25
Ingen verkar vilja det heller är det liksom en svår fråga så sätt
42:30
att att det känns som man vill subventionera sin egen bransch?
42:33
Nej. Men jag tror att det finns två
42:36
mer eller mindre befogade invändningar om elskatten som
42:41
ändå på något sätt ska liksom liksom som behöver tas på
42:44
allvar. Sen finns det allting ganska
42:45
egenintresse. Men det finns två befogade
42:48
invändningar som behöver tas på allvar och det ena är ju att.
42:53
Elskatten har ju i sin funktion en ransonerande effekt, alltså
42:58
om du har hög skatt på el så kommer människor förbruka mindre
43:00
el än om du har låg skatt på el och den.
43:04
Och i den bästa av världar så vill vi att människor ska
43:05
förbruka mycket el för energi, omvandlas till värme och till
43:09
tillväxt och till verksamheter. Och så här det det, det är
43:13
väldigt svårt att slösa med egentligen att man ska vara
43:15
väldigt ärlig. Så i den bästa av världar, så
43:19
vill du inte ha någon e skatt överhuvudtaget.
43:20
Du vill mest konsumera mycket energi.
43:22
Du vill att människor ska göra mycket aktiviteter och du vill
43:24
att människor ska göra det med ren el istället för att liksom
43:26
fossilfri? Problemet är ju bara att om du
43:29
har brist på en, vilket ju Sverige bittills har.
43:34
Då blir det liksom en konstig prissignal skicka att nu sjunker
43:39
priset på el fast egentligen skulle vi behöva bygga mer el
43:42
och spara el liksom. Så den invändningen är liksom
43:45
någorlunda rimlighet. Där tycker jag å andra sidan där
43:47
är ju ett ännu större problem. Den här pristaket som regeringen
43:50
nu har företag att man ska införa så att inför nästa år då
43:53
ska det ju då finnas liksom ett ett upptäckningstank som.
43:56
Endast skydd eller vad kallar de?
43:58
Som elpriset. Sticker för högt över en och 50
44:02
per månad så att säga något elområde så ska man liksom kappa
44:05
elpriset där för konsument och det är så här priset är ju 1 1 1
44:11
informationsmekanism i en marknadsekonomi, alltså om om om
44:14
elen är dyr så är det för att det finns lite av det och ett
44:18
stort behov av det och då är ju det höga priset signal till mig
44:21
som kanske inte behöver det lika mycket eller inte tycker att det
44:24
är lika viktigt. Då borde jag konsumera mindre,
44:25
men sätter du då ett tak så? Har ju det ingen påverkan?
44:29
Sen kan man. Tycka att det är taket ligger så
44:32
pass högt så att det kommer inte att liksom.
44:34
Dels kommer det inte realiseras för att priset kommer
44:36
förmodligen inte landa där någon enskild månad, men också för att
44:40
så här, då kostar det ju va så pass mycket för en normal
44:42
konsument att man vill ändå inte liksom slösa med det.
44:45
Men det är lite tveksamt. Den andra invändningen och så
44:48
här och det är ändå en så att säga så att när det gäller
44:50
prismekanismen så finns det ju liksom en signal där som kan
44:54
vara viktig. Den andra invändningen är ju att
44:58
vi håller ju på att elektrifiera samhället.
45:00
Det sker ju oavsett vad man man tycker om, liksom gröna
45:03
satsningar och hur det görs och vad man tycker om politisk
45:05
inblandning i det. Och det betyder att vi kommer ju
45:08
att konsumera väldigt mycket mindre av andra saker som har
45:13
varit hårt beskattade drivmedel bland annat och konsumerar mer
45:16
el i. Framtiden.
45:18
Så att ur ett politiskt perspektiv, det är ju ingen som
45:21
vill säga det högt mer än någon ärlig politiker på något SMS
45:24
seminarium ibland som konstaterar att så här i
45:27
framtiden så kommer vi nog vilja ha elska och det är en rätt bra
45:30
just. Det för.
45:32
Intäkterna försvinner på andra håll?
45:33
Ja, precis, men apropå det du sa som första första exempel,
45:37
prismekanism. Det finns ju en lösning på det
45:40
bortom beskattning och det är ju marknaden.
45:44
Prissättning liksom för jag jag jag.
45:46
Det får osökt tankarna till vatten.
45:48
Jag har en ganska bra. Men jag tror kontroversiellt
45:52
take kring vatten, att det borde vara det borde prissättas bättre
45:58
alltså problem idag är ju att vatten i stort sett gratis i
46:02
Sverige, vilket innebär för mig. Och nu kommer jag aldrig.
46:04
Jag kommer alltid in till Halmstad, men Halmstad har väl
46:08
mycket turister. På sommaren, ja som konsumerar
46:11
massa vatten, men också såhär rika människor med poler som de
46:15
fyller för inga pengar alls. Och så leder det varenda sommar
46:20
till vattenbrist så att jag får begränsa min bevattning av mina
46:25
få tobaksplantor och vara försiktig och tänka på hur jag
46:28
duschar där. Där borde ju alltså vattnet är
46:32
ett tag exempel på hur det på grund av avsaknad av
46:35
prismekanismer alltid blir brist på det.
46:38
Och det stör mig något? Djävulskt.
46:39
Dessutom så är det ju så att kommunerna sköter ju inte om
46:41
sina vattenledningar för att man kan inte heller ta betalt för
46:44
det så att jag tror att du har. Du har kommuner där du med
46:48
lätthet kan konstatera att hälften av allt vatten man
46:52
producerar in i systemet försvinner ut genom läckande
46:54
rör. Men det är rätt sjukt för att
46:56
vatten är ur ett mänskligt livsperspektiv.
46:59
Den viktigaste resursen vi har och den har vi socialiserat och
47:04
gjort gratis och slösar. Bort exakt.
47:07
Ja men. Tack.
47:09
Ja, men jag tror det här resonemanget är livsfarligt om
47:11
någon bara klipper ut det jag säger nu, men att privatisera
47:14
vatten det var bra. Nu kommer jag bli cancer för
47:17
det, men men men men. Hur sänker vi istället momsen på
47:20
vatten, nu mer sänkt matmoms om du köper vatten på flaska så
47:22
kommer det bli ännu billigare nu.
47:23
Istället för då kanske de företag behöver det finns helt
47:26
sinnessjukt dyra vatten köper de inte.
47:29
Det är de som behöver liksom de marginaler man har mest, men det
47:33
är väl det apropå det. Förresten ska man väl också
47:35
tänka på den här mat momssänkningen?
47:38
Alltså? Invändningen är att så här en
47:39
tillfällig skattesänk. Och kommer det verkligen någon
47:41
inverkan? Men det är väl ingen som tror
47:43
att den kommer vara tillfällig faktiskt.
47:44
Vilken finansministerkandidat kommer det stå i valrörelsen
47:46
nästa år och säga 1 januari dubblar vi skattekommat.
47:50
Och det är det. Finns det någonting som är mer
47:52
permanent än en tillfällig skattehöjning eller bidrags
47:57
höjning? Det det blir alltid permanent.
48:00
Det blir allt permanent skattesänkning kommer bli.
48:02
Högre, så det är också ett. Sätt och det är bra med sänkt
48:04
skatt, men det krånglar också till det här momssystemet och så
48:07
här vi. Det, det borde man egentligen
48:10
göra någonting åt. Och det är också det kostar 16
48:13
miljarder första året för inte hela året med matmabbstänkningen
48:15
och sen 21 miljarder nästa år. Alltså hade man lagt det på ett
48:19
jobbskatteavdrag. Då hade en en
48:22
normalinkomottagare fått mer pengar i plånboken än vad man
48:26
får i sänkt matmoms nu så att så här då hade.
48:29
Och då hade människor kunna välja om de vill köpa korv eller
48:32
öl eller netflixströmningar för de pengarna eller skoltid
48:36
barnen. Men för det är ju det det blir.
48:37
Men nu säger man att så här du ska köpa mat.
48:38
Nej men och det blir ju suboptimalt också på något vis i
48:42
i i när man håller på och pillar att att att dels vad är det du
48:45
brukar prata om basilikan? Och silika får vi nu tre
48:49
momsnivåer på. Så du har ju då så att säga om
48:53
du köper en som mat vara mat och färd, då kommer du ihåg 6 % om
48:57
du köper den på restaurang så kommer det vara 12 % och om du
49:01
köper den på plantagen för att du ska odla den och träna den
49:04
som en inredning då är det alltså 25 %.
49:06
En fjärde skulle jag säga om du köper den svart av mig min
49:08
trädgård, så är det noll. Men.
49:11
Det är ju faktiskt nej, men det du är inne på en rolig grej där
49:13
och det det inte såhär kronor Jag tänker på, men alltså alla
49:16
utgår ju från Sverige för att vi har tre momsnivåer, 25 tolv och
49:19
sex. I realiteten har vi fyra
49:21
momsnivåer noll och. Nästan hälften av svensk
49:25
ekonomi, hela offentlig sektor sektor, stora delar av liksom
49:28
bank och finans. Det är ju en nollmomsad så att
49:31
vi har redan till en fyra momsnivåer och det borde man
49:34
verkligen göra någonting åt. Alltså och det är en kan
49:38
rekommendera. Avsnittet är uppskattat med.
49:42
Jakob Lundberg när han pratar just om det att det blir snövit
49:46
också en av kommuner momsbefriade och ja, det finns
49:49
större. Problem, vi gör det ju mer
49:50
gynnsamt att konsumera via liksom kommunen än konsumerar
49:53
själv, vilket ju också. Gick och vi ska inte haka upp
49:56
mig för mycket på det, men blir ju också som du var inne på lite
49:58
problem med att vem gynnas av det nu.
50:00
Det är människor som kanske redan konsumerar rätt mycket mat
50:03
som faktiskt är absolut tal får det ännu bättre.
50:07
Så att jag har sänkt skatt generellt att att föredra för
50:11
att snarare än att förvirra momssystemet ännu mer.
50:14
Ja, ja, men och det skatten är fortfarande den största
50:16
utgiften. En vanlig löntagare har.
50:18
Det är den största kostnaden och vill du då frigöra människors
50:20
pengar så så gör du det enklaste genom att sänka skatten på
50:24
arbete. För det är liksom den största
50:26
kostnaden man har och det är dessutom tillväxtdrivande på
50:29
sikt. Det kommer inte sänkt mat moms
50:31
att vara. Det kommer inte leda till högre
50:32
svensk tillväxt på tio års sikt. I förra avsnittet, då pratar jag
50:36
med civilministern Eriks slottner och jag sa att
50:40
kommunskatterna har höjts varje år i 25 år.
50:42
Jag skulle vilja rätta mig själv.
50:45
För visst har de väl höjts varenda år sedan den uppfanns
50:48
för att ställa med. Ja, så det finns en trendlinjen
50:51
är ju konstant stigande. Svar där uppfanns det vet du
50:55
det? Alltså den i den moderna formen,
50:59
den har. Idag på vasa då kanske.
51:01
Nej nej, men vi har du hade ju en stor kommunreform på
51:04
sjuttiotalet när du liksom gjorde om.
51:07
Men annars är det stora kommunreformen är ju liksom
51:09
nittonhundratjugotal tiotal 19 tjugotolv.
51:12
Ja, men det det var appropå pratade om en skattebroms som
51:16
ska sätta stopp för högre kommunala skatter eller inte
51:19
sätta stopp men men förhoppningsvis hindra dom.
51:23
Det hoppas. Det det hoppas i alla fall
51:24
regeringen. Jag vet inte om dom kommer
51:25
tillsätt en skattebromskommission som kanske
51:28
kommer följa det där arbetet. Men men det.
51:31
Är väl det SKL ska göra? Ja exakt det.
51:36
Dessutom ska utredningen då undersöka hur en motsvarande
51:39
bonus skulle kunna utformas för kommuner som sänker skatten.
51:42
Målsättningen att hitta sätt att hålla kommunalskatten nere och
51:45
öka kommunernas effektivitet mellan raderna tolkar jag det
51:48
som vad har du för tankar om en skattebromser är det är det
51:51
välkommet? Ni är välkommet, det är
51:53
jättebra. Och det är jättebra flera
51:56
anledningar, dels för att det liksom skapar ett tryck att
51:59
effektivisera verksamheter och sänka skatter.
52:02
Och vi vet att kommunerna har kanske det största behovet av
52:05
alla att faktiskt se över sina kostnader och det vet vi för att
52:09
skillnaden är så enormt stor mellan kommuner.
52:13
Alltså. Det är ju.
52:16
En bit över 100 miljarder. Lätt.
52:18
Om alla kommuner bara skulle fungera som den bästa kommunen.
52:22
Man behöver inte sitta på, liksom nya konstruktioner och
52:24
nya saker. Vi kan bara titta på vem vi gör
52:25
saker och ting bäst idag och så gör alla likadant.
52:27
Så skulle vi spara enorma pengar så det finns uppenbarligen
52:30
intryck att göra det. Och man har jobbat med massvis
52:34
med initiativ och liksom SKR och har jobbat med det här och
52:36
regeringar har jobbat med det liksom under många år och man
52:38
har tittat på liksom olika forskningsprojekt för att få
52:40
kommunen effektivisera. Men det verkar väldigt väldigt
52:43
svårt för att kommunpolitiker, politiker prioriterar inte det.
52:46
Det är liksom inte det som man tror att man blir vald på eller
52:48
bli omvald på, så det är inte där man lägger sin energi, utan
52:51
det är alltid roligare att starta nya projekten och
52:52
faktiskt till att den verksamheten man har verkligen
52:55
fungerar och går bra. Det var det för den här
52:57
torsdagen 1000. Tack för att du har lyssnat och
52:59
om du har lyssnat så här länge så ska du naturligtvis bli
53:02
belönad, så skicka ett DN till mig på Instagram där du skriver
53:05
skattjakten så bjuder jag in dig till den hemliga
53:07
eftersnacksgruppen på Facebook där diskussionerna fortsätter.
53:11
Tack erik för framförallt tack till erik och kameramannen
53:13
naturligtvis. 1000, tack till allihopa.