Latest / Det kommer att bli bra - en Friday Lab Podcast / Så fattar du bättre beslut
Transcript
- Peppe Öhman: Hej och välkommen till på den som heter Det kommer att bli bra. Det här är en fridelab borde kast och vi som sitter här och pratar är PEP-öman. Jag sitter i Santa Monica, ett ganska mulet Santa Monica idag. Du Maja, du sitter i Stockholm. Det gör jag Stockholm. Det är lite svinkalt men soligt och liksom lite vår vibbar ändå. Hör man fågelsång hos herren? Alltså det gör man definitivt. Så mysigt. Innan vi sätter igång så vet jag att på basen av vad ni berättar åt oss att våra poddavsnitt ibland sätter igång tankar och det är så härligt att höra att det någonting som har väckt inspiration. har kommit ganska mycket medel på sistone om det. Så jättetack för att du skriver. Men jag vill också uppmuntra till att det är härligt med inspiration men vi vill ju alltid att det ska omvandlas till någon action och för det så har vi skapat Fridaylab Sessions där du kan komma in och prova på hur vi jobbar i Fridaylab. Det är liksom ett steg längre av den här podden. Och det är superenkelt att göra. Man går bara till färdelab.se, s-sträck, gratislab och signar upp på nästa session. Och då, ja, då får du prova på hur det känns att jobba i ett färdelab-lab tillsammans med oss och andra. Så varmt välkommen dit. Ja, Gud vad härligt om du vill komma och testa det. Men jag är superivrig på att tala om dagens demo så jag börjar... Kasta mig in i det genast. Okej, vi ska tala om att fatta beslut. Förra veckan höll jag på och gjorde research för mitt nyhetsbrev och då snubbar jag allt över jätteintressanta artiklar som också passar in här i Fridaylab. Nu var det The Guardian som hade en artikel, de hade inte gjort psykologer, en artikel om beslutsfattande och hur man fattar bäst beslut och hur man undviker att gå i samma fällor som man kanske... Som en att du vet följer ett mönster man liksom vänjats för att göra saker på ett visst sätt och sedan bara tror man att det bara det enda sättet man kan leva på och så lever man så till små dörr. Men nu kommer det ett uppvaknande. Berätta. Vantvis som alla fattar beslut i det enklaste sättet att någon säger att det okej men hur vill du göra. Gör en pro en con lista för nackdelar. är på fördelarsidan vad är på nackdelarsidan. Men. När man gör det på det sättet så flyttar man bort beslutet från sig själv och gör det mer allmänt. är objektiv så det är ett beslut för att bla bla bla. Men det är enligt den här psykolog som heter Shange efter Ruth Shange. Hon sa att innan man fattar ett beslut ska man istället fundera noga på vad känner jag inför det här beslutet. Nu menar jag såklart beslut som är ganska jämlika. Jag kan inte bestämma mig för dem är så likadana. Det kommer till beslut som är självklara. Nej, jag ska inte flytta till Moskva eller börja med världsklättring. Det är självklara beslut. Men när det beslut som är sådär och både en den funkar, då ska man ta en paus och gå in och fundera på vad man känner när man står inför det här beslutet. Hon gav ett exempel som jag först tyckte var jättelöjligt men sen tänkte jag att det stämmer nog. Ibland är man så här att jag bara synglar slant. Låt det bära eller brista. Men just i den stunden där man typ föreställer sig att det myntet är uppe i luften. Då märker man att man hoppas lite mer på den ena än på den andra. Alltså innan man vet vad man vill ha. Har man då en sådan här en pro en con lista då kan det vara att den liksom. påverkar en. Då tänker man så där att objektivt är det här ett bra beslut men innanbort så skriker man nej. Så då tar man en paus sätter sig ner och funderar varför. Varför vill jag det här varför vill jag inte det. Då använder hon ett exempel till exempel ska vi skaffa katt och då kanske man tänker så här Gud katta låter mysigt men. Men jag blir så ofri. Det måste jag vara hemma. Jag kan liksom inte göra resa på samma sätt och jag kan liksom inte vara borta en hel dag för att katten måste ha sällskap och mat. Så det kanske är ingen bra idé. Men om man tar den här frågan än lite längre så är det verkligen omöjligt. Är det omöjligt att få någon att katt vakta? Tänker man kanske inte helt omöjligt, men det kanske är dyrt och kanske lite besvärligt. Men okej, vad kostar det då? Vad betyder dyrt? Är något som du har råd med eller inte har råd med? Och så tar man Man stannar inte vid det första problemet som dyker upp eller det första argumentet som man kanske skriver ner på föra och nackdelar. Vad händer sen då? Vad händer sen då? Dyk ner i det här. I det här speciella kattexemplet så kom det fram till att den här personen som hon pratar om inte ville ha katt för att den var så rädd för att veta att jag ändå hade kommit att sörja den här katten. Att skapa en så nära relation med katten. Den kommer att bringa mig, det kan vara så sorgligt när den ändå inte finns. Och det var egentligen den orsaken. jag tycker det här var extra intressant för att du och jag, Maja vi brukar ofta tala här i podden om att känslor är bara hjärnan som gissar. Alltså att man ska liksom inte lita för mycket på sina känslor för de är inte alltid sanna och det stämmer fortfarande. Men när det kommer... Det är saker man verkligen vill. är viktigt. När det kommer till saker som är ganska jämviktiga- då är det viktigt att man backar och funderar på vad det är. Vad säger den där magkänslan? Vad tänker du när du hör det här? Jag hör så mycket bra saker här, Peppe. Jag tänker att någonstans... Om någon litar en coach så handlar det om man har ett beslut man behöver fatta någonstans. Ett beslut att lävla upp nånting eller plocka bort. Någonting eller liksom det ofta ligger ett beslut i och som är liksom drivkraften till att man tar hjälp. Så jag pratar ju väldigt mycket beslut med klienter och jag tror att vi behöver använda oss av många olika verktyg. Steg ett är ju ofta att förstå att det är ett beslut att fatta. Oftare är det ju så att vi inte fattar ett beslut och det i sig blir ett beslut. menar, skulle den här kvinnan inte tagit upp den här kattfrågan till beslutsbordet så skulle ju hennes rädsla för att förlora en katt vara det som leder till att det inte fattas ett beslut alls. Så det är det första att ens förstå att man har ett beslut att fatta och att det är bättre att fatta ett beslut att inte göra någonting än att bara låta det. fortgå som det är. det är det första. andra är att det är det här du säger att säger absolut att känslor är bara hjärnan som gissar och det är sant. Men det är också sant att vi har ju massa känslor som är validering på saker, alltså värderingar till exempel. Det kan också vara känslor som är länkade till rädsla. Det kan vara motiverad eller helt omotiverad rädsla. Det kan kännas likadant. Därför funkar det inte heller att vi bara fattar beslut på känsla. Då kan det vara en gissningsgrej. Kvinnan kanske tänkte att jag inte tillräckligt mycket. är mest jobbigt. Men när hon jobbar sig genom frågan får hon syn på- att den framtida sorg är mer rädsla. inte vem som ska kattvakta. Man behöver sortera lite i det också. Sen kan plus- och minuslistor vara jättehjälpsamma om man har det som ett beslutsstöd. Då ganska sällan det som mest plus eller minus som betyder att rätt. Där bör man också jobba med att olika saker väger olika tungt. En plus- och minuslista version deluxe tänker jag att man ska sitta med. Jag först välja vilka saker som är riktigt viktiga. Vad är de parametrarna och vilka parametrar som är stödparametrar. Så att jag vet vad jag ska göra med det resultatet som jag får. En annan sak som hon slängde in i den här de här råden kring hur man ska tänka i beslut är att man ska föreställa sig i sitt framtida jag. Och då kunde bara om tio dagar om tio veckor om om tio år till och med och se att om jag fattar det här beslutet på det här sättet. Vad är det mest sannolikt att det tar mig till om jag fattar det här på det här sättet var det mest sannolikt att ta mig till. Det beror såklart på beslutet liksom ett beslut på tio veckor har ju en annan konsekvens än ett beslut på tio år och. Det något som vi har gjort i Friday Labs 30 dagar med Friday Lab också. Att man föreställer sig väldigt långt fram i framtiden. man ser tillbaka på sitt liv och funderar på vilka beslut jag är extra nöjd över. det är, jag tycker att det är en så enkel sak att göra. Det är ingen jättekomplicerad övning. Men det ger också så mycket information om vad man egentligen vill och hur man vill leva. Paybacken på den övningen är ju så enorm och det vet jag ju därför att jag har Fradela Abba, som många år efter har gjort den här övningen, fortfarande kan ta fram sitt framtid där jag på väldigt enkelt sätt och använda det som en part vid beslutsbordet. Så det är otroligt effektivt att göra så framtidsscenario och det kan man ju så sagt göra på både kort och lång sikt. Hur kommer jag att känna mig på söndag den här veckan om jag... Idag tar jag tvätten istället för att skjuta på det till helgen. Det är ett litet beslut. Jag är trött nu, men gud vad jag kommer vara glad på söndag- jag inte har nåt jag behöver göra alls. Det går att jobba med på olika perspektiv. Det var nåt du sa om hur man ska fatta ett beslut. En stor del av det som bromsar en... Eller inte en stor del, men onödig ofta så är det skam eller en sån här känsla att vad ska folk tycka? Vad ska folk tänka? Vem tror du du är? Det är lätt att säga sådär att men herregud bryr mig inte, folk tycker vad de tycker. Men jag tror att det är den känslan som bromsar väldigt många. Jag inte om det handlar om att vi liksom... tänker att det bromsar folk lite mindre i USA, för därför har vi en kultur att man ska varken... visa upp sig själv och göra saker och folk håller på. Good for you och det är liksom olika talent shows och uppvisningar i skolan hela tiden. Men om man som jag är uppvuxen i Finland där man verkligen inte ska ta så mycket plats som man ska hålla sig ledig och det liksom är mer. Men kanske lite mer en monokultur så finns det en där skam kring vad ska folk tycka och jag måste ha känt. Jag kan till och med känna så när jag liksom lägger ut någonting på Instagram kan kännas att. Gud, ska folk tycka när jag lägger ut det här? Men gör du det fortfarande, Pappa? För jag fattar att du har gjort det, men är det så fortfarande? Nej, men jag kan, alltså kanske det handlar om sociala medier också, att vi alla håller på att backa ut från dem. Men det kanske där är mest enkelt att, herregud, vad håller jag på med, liksom? Varför ska jag, varför ska jag finnas i den här miljön ens? Sen när det kommer till andra, liksom göra andra saker kan jag, jag bara, alltså... Jag tänkte använda böcker som exempel, det är väl ett... tycker jag är ganska så komplicerat. Det kan jag både känna... man håller på så himla länge att skriva en bok och kämpa med den. Och då kan jag verkligen känna den där... sådan här... Jag har varit införskam inför att den boken ska bli recenserad och recisenterna ska tycka att den är jättedålig. Och då tänker jag hur folk sitter där hemma och läser den och tänker sådär att det gick bara kring att tro att hon var någon och sen blev hennes bok inte ens bra, liksom. Och den är en känsla som jag varken fastnar i. Sedan har det ju. Sedan skriver jag under bilar och böckerna. Det kommer ju fler böcker ur mig hela tiden. Men det en tjänst som jag inte riktigt kan släppa. Och det är konstigt för det verkar en tjänst som handlar mer om att den skammen är vad det är svenskar tycker att den är dålig. En skam. Men det var liksom. jag. Ja, och gubbar pins. Det känns som mest där hos psykologen nu, men att det. Det känns lite pinsamt att folk ska offentligt tycka att sin bok är dålig. Jag kan tänka mig att det skulle kunna vara ett hinder för att verkligen våga. Jag tänker att om man sitter och skriver sitt första manus så tror jag att man... Okej, nu tar jag ett exempel. Vart kan jag leva? Jag har en god vän som har skrivit på en bok i över tio år. Hon bara skriver och skriver. Hon skriver om den. Hon tar bort delar och lägger till delar. Hon skriver så länge nu och har lagt ner så otroligt mycket tid på den. Att hon inte vill skicka in den till ett förlag förrän den är perfekt. Nu har jag en känsla att den dagen aldrig kommer att komma. Investeringen är så stor att om ett förlag säger tack men nej tack så kommer det att vara... Eller hon föreställer sig att det kommer vara för jobbigt för henne. Det kommer inte vara att skriva en ny bok och försöka igen. Men jag tänker att det är trott många skrivande människor kanske håller sig för att skicka in sitt manus för att man är rädd för att... –eller är rädda för andra inte tycker att är bra? Jag tror absolut att risken för att misslycka sig står i vägen för många. Inte bara beslut, men också på vilket sätt man tar i när man gör saker. ta plats och synas. Det hör jag så mycket när jag pratar med företagare. På helt olika nivåer, från att synas alls– Alltså typ ha en hemsida till att ställa sig på den stora scenen eller säga att man vill stå på den stora scenen. Det finns alla nivåer. Men jag tror ju att absolut största hindret för de flesta att ta beslut är att man inte ger sig tillräckligt tid att tänka. Det är ju Vi tänker ju samma tankar hela tiden. Är man en skrivande människa, inte som du, utan skrivande människa som för anteckningar eller... –med hjälp av penna, så är det ibland brutalt jobbigt– –att se att man försökt lösa samma problem för tre år– –så att man fortfarande känner att man sitter i. Vi ger oss tillräckligt mycket tanketid– –att tänka färdigt en sak så att vi kan komma till ett beslut. är nog det största problemet. Vi är så himla uppe i allt annat, i vad andra tänker och behöver. Vi ger gladeligen vår tid till... Arbetsgivare. Meta. vill inte se det först, därför försöker jag snabbt komma på nåt annat. Men streamingtjänster... Det finns så mycket som vi bara öser in tid och fokus i. Det är 100 % bort från vårt tänkande. Jag tycker att är svårt. Jag vet att det är svårt. Det är svårt att prata om det här utan att låta präktig. Då känner de och mig vet att präktighet inte är vad vi är. Det här är en kamp för mig, för dig och för alla. är en samhällsfråga hur mycket vi dras in i grejer. Men är inte konstigt att vi inte kommer vidare i saker- vi fortsätter att ösa in vårt fokus i annat. Vi behöver mer tanketid och kanske mer samtals- tid. Jag tror verkligen på det som du sa att skriva och samtala. är jättesvårt att komma ur sin egen tankelop. Det det som du sa att man bara tänker samma tanke gång på gång igen. Det hjälper lite att skriva ner den. jag tror det hjälper mer att formulera den. Låt det bolla den med någon och bolla den med andra. Om det är något som är väldigt känsligt ska man vara noga med vem man bollar den med. Men om man... Om man känner att allt går som det är, och tänker samma sak, behöver man nåt slags utlopp för Hur hjälper klienterna att fastna i ett samtanken mönster? Det är ovanligt att man stannar i det. Det därför man har kommit till en coach. Det man brutit människa. Man man ska ta det vidare. Det är tydlig motivation till att göra det. Om man bokar en tid och betalar en pengar vill man komma vidare. Det är få som stannar i samma tankemönster. Det så djupt rotade att man måste hålla på och omprogrammera sig under en längre tid. Inte bara tänka annorlunda, men göra annorlunda. Det är inte en quick fix. Där har man redan tagit ett steg. Det man kan göra om man inte vill prata med en coach är att prata med olika personer. Då behöver man inte prata om sig själv. Det inte alltid det som är lösningen. Ibland behöver man prata med andra om... De andra. Upplever jag alla fall- –hur mycket coaching det blir för mig själv om jag lyssnar på vad nån annan är i? Det är så mycket lättare att tänka vad nån annan borde göra än vad jag själv borde göra. Det ganska enkelt. Om jag hade det där problemet, då skulle jag göra A, B, C, D- –och så skulle prata med det. Jag är inte nån emotionell koppling till utmaningarna. Genom att prata med andra om andras utmaningar problem så är det också ett sätt att fida sitt eget. Om den här personen verkligen, jag ser ju att den skulle kunna göra förändring, vad kan jag själv göra? Vad är det jag sitter fast i? Lyssna på någon kompis eller familj med lämnsomarie, en negativ relation. Och så tänka såhär, men vad har jag då som jag liksom inte har tagit i? Vända det tillbaka till en själv. Ja, det så spännande man. Jag tänker ofta på att det där i verken i mikroversion är när vi har våra check-ins, alltså incheckning på i Friday lab. Alltså vad det sig är det plan along eller liksom masterclassar vi gör. Då går vi genom lagret runt och så får man berätta om en insikt eller svara på en fråga. Och jag älskar de stunderna eftersom det är så mycket... Det är att få en buffet av insikter och tankar som bara kan ta till sig själv. Om det är så enkelt så jag har inte än bestämt mig för att måla det här rummet och jag bestämmer mig för den här färgen av den här orsaken. kan vara någonting jättespecifikt som kanske inte alls passar in i ens eget liv. Men bara att höra den processen och se hur den rör sig framåt tycker jag är så... Jag älskar det. är verkligen... För andra människor är verkligen hemligheten till att må bra och utvecklas. Jag känner mig ambivalent i precis som alla andra. Jag inte unik där. Det är en jättestor skillnad på hur vi använder sociala medier nu för fem eller tio år sen. Algorithmen är otroligt isolerade. Det finns inget socialt med dem. Det som var en härlig community när man pratade med var att man är otroligt ensam just nu i sociala medier. Då blir kontrasten ännu större till att man kan prata med andra människor och höra dem säga saker som de verkligen menar utan att posera eller imponera eller ha filter. Det börjar vara ganska unikt men otroligt viktigt. Så är det. Man kan också dra nytta av en grupprörelse. Då behöver man inte vara i samma beslut. av förändring men vi kan absolut dra nytta av att, vet du du, när du, vi har ju gemensam nämnare att få grymma kicks av att möblera om. Det är vi inte unika med heller förstår jag. Men när du kan vara såhär, nej men nu skjuter jag också, jag möblerar om hela vardagsrummet och liksom flyttar där och jag målar där en vägg. Då blir jag direkt såhär, just det, det är jag ju menar. Det skulle jag kunna ta tag i. Och det är en positiv sak och det behöver inte ens vara det utan det kan ju vara något annat liksom. Men att man drar nytta av någon annans positiva rörelse. man får gratis den energin. Vad ska jag göra med den energin? Det underbart. jag tänker det just nu. Just nu. är liksom mars. Energi... Det är fortfarande kallt nu. Förutom där du är, men där vi är. Vi och många av våra lyssnare. Det är fortfarande kallt. Men det börjar vara ljust. Alltså bara den liksom. Vi kan bara ta... Vi tar rygg på våren. i vår energi att ta tag i saker. Och att ta tag i saker handlar inte om att göra mer. Utan ibland handlar det om att ta bort grejer och minska och tänka om och ta modiga beslut. Och testa. Nu har jag ett riktigt exempel av livet faktiskt. Häromdagen så fick jag igen lysta att möblera om. Tänkte vi flytta soffan mot sängen. Det mot väggen. Det har vi inte. Testa det mangles jag att flytta soffan mot väggen istället för att ha den mitt i rummet som vi hade nu. Det blev verkligen inte alls bra. Det var jättedåligt. Men det var också det var på något sätt könt att det är det som inte går kring och funderar på hur det ska bli. Jag tänker att det ibland måste man testa saker och så märker man det inte blir så bra och det vet man det är också jättebra information. Alltså jag vill bara skriva det här för det verkar inte så att jag är en slags indreningsexpert som alltid vet exakt hur jag ska ha det. Men man vet bättre om man vågar testa. Jag har ett exempel på det där. Två veckor sen var min man på arbetsresa och jag en chans att jag skulle vilja möblera om sovrummet. Hur tror du att från det här? du berättade om det. Jag skulle vilja flytta säng. Jag frågade min dotter om trodde att var en bra idé. Hon sa att det inte skulle bli bra. Hon är alltid en jaysayer. Jag alltid att vi skulle skynda oss innan nån annan kom hem. Hon sa nej. Jag så glad att hon gjorde det. Jag procrastinerade. Jag behövde ta tag i högar med papper. Det var det jag skulle göra. Att flytta sängen hade inte ändrat på nånting med högarna. Jag var så stolt över henne. Hon visste ju att... Det det jag försökte göra. Hon bara, nej är inte en bra idé, det kommer inte bli bra. Vi har ju haft att få så förr liksom. Det skulle du inte göra. Jag va? Men okej, men då hade det ändå positiv effekt om det gav dig igen sådant. Vi flyttade en liten bokhylla till ett annat ställe och då fick jag en liten lilla tillfällsställe senare för fräscha upp någonting. Men hör du, det där... Alltså, nu säger jag inte att är busy work att flytta en säng, men det kanske är lite busy work. Alltså, det kan vi tala med ett annat avsikt ganska snart. Saker vi gör, vi väljer att göra för att vi ska känna att vi gör någonting istället för att göra det som vi verkligen borde göra. Hörrni, någonting jag ville säga ännu om det här med beslut. Jo, om man inte har rätt personer att prata med om det man ska förändra så vill jag, konservativa jag, slå ett slag för en annan viktig sak i livet och det är böcker. Böcker är sjukt bra verktyg för beslutsfattning. För böcker innehåller kurerad information av någon som har tänkt och slitigt och formulerat och grejat. Du vet ju det. Jag har inte skrivit en bok, men jag vet ju på nära håll hur det är. Att läsa böcker, särskilt när man är i besluts... Så att någonting behöver hända. Fyll på med litteratur och se vad som väcker hos dig då. Då kommer du att läsa det som du behöver fylla på med. det boken har den texten, har, den kommer inte försöka påverka dig. För den har liksom inga, den har inga liksom, det finns ingen agenda där. beslut, det finns ingen agenda från bokens sida men jag tycker att det är, jag hör det hela tiden att jag hinner inte läsa eller jag har inte läst en bok på tio år men läs böcker. Det är ju till och med gratis. Alltså har man ett land, bor man i land med bibliotek så är det gratis att läsa böcker. Och väldigt bra att stöda bibliotek. Jätteviktigt att gå dit. Jättebra att stödja bibliotek, det bra att köpa böcker. Eller man stödjer sig en shelf också. Och det är en jättefin present till vår hjärna att tillåta sig långsammare informationsintag än vad vi matas med. Jag kastade ut, jag har det här på den här kastade ut alla elektronik från sovrummet i januari någon gång. Det har ju gjort att jag... Jag tror jag har läst 16 böcker hittills i år. Det är väldigt... 16! Det är bara mars. Det är otroligt. Jag har också läst en jättebra bok som jag tror du har läst förra veckan. Men det ska vi inte prata om. Den lilla justeringen har gjort att jag läser ju mer. Jag läser lite mer på kvällen än vad jag gjorde tidigare. För att jag lägger bort telefon och dator och allt sånt där. Jag kanske orkar läsa några sidor längre på kvällen. Nu har jag också börjat läsa på morgonen nästan varje morgon. Inte lång stund, ibland jättelång stund, men inte automatiskt en lång stund. Men det de korta stunderna som man gör varje dag. ju det som blir. Jag har haft en läshaj. Det är så lätt att läsa när man har läst ganska mycket ett tag. Det finns noll som en veltrenad läsare. Det är verkligen som att träna fysiskt. Och det är ju inte alltid så. Man kommer i svackor men nu njuter jag verkligen av det. Jag kände det exakt igår. Jag har fått kämpa och läsa varje kväll men det har inte varit riktigt njutningsfullt på ganska länge. Men igår tog jag upp en bok som är en bladvändarbok. Och det var jättekönt. var alltså nu kommer du att fråga. Men det var Staben av Joakim Sandar och Moa Bärle. Jättebra frövrigt. Det är ingen dusen däckare utan super spännande politik. Vilken sjunger är det. Det handlar om en spänning. Det handlar om en journalist och en journalist och den andra jobbar som prästades man för en politiker. Jätte. Det finns ingenting som är mer up my alley än den här genren och den är så skön att läsa. Det var ett känsla som att det ibland är man så att om man inte har läst en bok på länge tänker man att du måste läsa någonting som har någonting som har högt travande någonting som alla talar om någonting som har recenserats mycket. Nu ser det här tänker du att det är något super lätt bok. Staben är super bra och det är inget skräp. Men det är också en bok som är jätte som bara glider igenom den tar den i handen och sedan bara. tar den igenom hela boken. var så på något sätt skönt att hitta en bok som man varken bara, nej men jag tar en sida till. Jag läste typ till att se bokstavlingen somna med den. Man blir ju också väldigt lugn av att läsa steg som är ett väldigt skönt sätt att somna om. Så bra boktips, den tar jag till nästa. Och de böckerna jag läste förra veckan var Frugregerius, Dr. Glass från andra perspektivet. Den har ju du säkert läst eller hur? Ja, den har jag faktiskt läst. Den är jättebra. Jättebra! finns så många olika versioner på Dr. Glass. Jag läste den på en resa till Bryssel, så var jag klara på den eftermiddagen. För den är inte så tjock. Man dras in i handlingen direkt. Man ska nog ha läst Dr. Glass för att man ska tycka att den är spännande. Det är ju liksom ett annat perspektiv på Dr. Glass. Jag tyckte ju jättemycket om den. Så otroligt bra bok. Otroligt välskriven. Så den läste jag och så läste jag den här liken vi begravde. Det var Augustpriset. Ja, Wolf. Den har du också läst, gissar jag. Ja, jag har verkligen läst den. Augustpriset jury. Får jag då tipsa om att det finns en jättebra intervju som Malou von Sievers gjorde med Lina Wolf som kommer förbörjan av några veckor sedan på Malou Pepe skriver på den. Hon är jätteinspirerande om man inte är intresserad av den boken och att skriva böcker. För den tyckte jag också väldigt mycket om. Det tog henne sju år att skriva den. Är det sant? Ja, hon blev så superinspirerad av 100 år av ensamhet för att hon hade översatt den och liksom så att den världen på något sätt speglar sig i den här. Okej. För har hon sommarpratat för länge sedan? Jag vet faktiskt inte mycket möjligt. Jag har en sån minnesbild av att den som översatte 100 år av ensamhet... Ja. vad somar pratade hon beskrev det jag kommer ihåg vad jag var någonstans när jag lyssnade på det. vet vissa saker man hörs länkas. Så jag kommer ihåg vad jag lyssnade på det somar pratet och hur jag var så här. Hur kan man ha sån värdnad för språk? var liksom du vet du har expertnivå så renörnivå. Då var det liksom det gånger jättemycket. Jättefascinerande. måste ha Jens kolla upp om det var henne. Det måste ju ha varit hon. Hon är ju vunne Augustpriset tidigare också. Hon är ju en fantastisk fattare. Jag har inte läst nåt henne tidigare. Jag är så glad. Det var bokrea förra veckan. skulle resa iväg och gick ner till Gamla Stans bokhandel. Helena driver den. Jag behöver två böcker och ska vara ledig några dagar. Det här blir bra. Ganska lättläst. Kommer igång. Jag är så nöjd med dem. Nu bröder boktipsar podd också. Vi lägger upp backarna på Instagram också så behöver man inte minnas vad man... Jag behöver inte skriva ner det nu om man vill stå på den här podden när man är på spring. Okej, vad står du inför ditt nästa beslut, stort eller litet? Vad står du inför? Jag Jag vet inte. Jag kan börja. är superlite och dumt. Men det som jag tänkt på nu... Ska jag åka ut till Thousand Oaks och rida en häst imorgon? Det kommer att mig jättelänge. Jag borde redaktera min bok. Men det gör inte att rida en jätterolig häst. Det en dum sak. är del av det du redan bestämt dig. Kanske. Vi ska se vad jag varken vill. Jag blev så inspirerad förra veckan när vi hade sportlåsledigt några dagar. Under en dag gjorde vi jättespontana grejer. Att vi utforskar utan plan. Vi tar den här spårvagnen. Vi vet inte var den går. Vi ser om det går åt rätt håll. Det var så härligt att vara i det. Som man lättare kommer i när man är ledig i en annan stad. Så kände jag idag att om jag skulle översätta det till Stockholm och lördag... Vad skulle jag göra då? Det är mitt beslut. Jag kan inte planera så mycket. Då är du inte spontan. Kan jag skapa förutsättningar för att kunna göra sånt spontaner? Det är mitt beslut. Och i så fall hur och vem också. Jag verkligen höra hur det gick. Det här blir en cliffhanger. Kanske lite mer för dig än för mig. Jag tror inte att folk sitter på nålar och skjutska peppergöra. Det kommer att gå bra. Om ni vill hänga med på nästa session, gå in till färdliga.se och anmäl er. Då ses vi där. Det var härligt att podda igen. Det är Maja. Vi hörs nästa vecka. Hej då!