Latest / Hilightpodden / Nr 8: Tonårshjärnan, skärmar och tonårstjejer: så når du fram som förälder | Charlotte Bergström, tonårspsykolog
Transcript
- 0:00Hej kära lyssnare och välkomna tillbaka till Hilightpodden.
- 0:05Podden som belyser trendande och aktuella ämnen.
- 0:09Där jag, Siri Östlund, möter experter, forskare och
- 0:13sakkunniga i varje avsnitt. Nu kommer ni att få höra min
- 0:17intervju med Charlotte Bergström.
- 0:19Hon är psykolog och specialist i barn- och ungdomspsykologi.
- 0:24Hon har även skrivit boken "På tå – hjälp din tonårsdotter att
- 0:29navigera i det sociala livet och hitta sig själv".
- 0:33Jag blev så tacksam för möjligheten att få intervjua
- 0:36Charlotte. Jag tänker nämligen mycket på
- 0:38hur det är att vara tonåring och tonårstjej idag.
- 0:42Och min förhoppning är att det här avsnittet ger dig som
- 0:46lyssnar som kanske till och med är förälder eller närstående
- 0:50till en tonåring Att du får massa kunskap, insikter och råd
- 0:55om denna tid i livet. Happy listening!
- 1:01Hej Charlotte! Hej!
- 1:02Hej och välkommen till Hilightpodden!
- 1:05Tack snälla! Jag är så himla glad att du är
- 1:09här idag för att prata lite mer med mig om tonåringar,
- 1:14ungdomstiden och din bok. Jag är inne i en fas där jag
- 1:18själv håller på att bearbeta min tonårstid och jag tittar på mina
- 1:22egna barn och även om det kommer dröja några år innan de är där
- 1:27så håller jag på att ladda upp för det här.
- 1:31Och när jag tänker på tonåringar så tänker jag på att de är lite
- 1:37av ett missförstått släkte. Därför älskar jag att vi kan
- 1:42reda ut lite mer kring både utmaningar och möjligheter
- 1:47kopplade till den här tiden. Men vi måste ju börja lite från
- 1:52början. Kan du inte berätta lite mer om
- 1:55dig själv och din bakgrund? Jo, ja, jag är det kallas
- 1:59specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi och i botten
- 2:04legitimerad psykolog. Jag har ägnat mycket av mitt
- 2:07yrkesliv som psykolog och tonåringar och ja, det finns ju
- 2:12även åldrar däromkring som jag har sysslat mycket med, men gett
- 2:17stöd till föräldrar, till yngre barn också, jobbat med vuxna,
- 2:22men någonstans så är det de här tonåringarna som har dragit mig
- 2:28till sig. Och förut var jag ekonom och har
- 2:32en bakgrund som Alltså inom PR och kommunikation.
- 2:37Men det är ett tidigare liv. Så det här har jag hållit på med
- 2:41nu i 13 år, skulle jag säga, med att träffa familjer, tonåringar,
- 2:49vuxna för psykologisk behandling, men också
- 2:52neuropsykiatriska utredningar. Alltså det här med ADHD och
- 2:56autism. Och jag snöade in, kan man säga,
- 3:00för några år sedan särskilt på tjejerna, alltså tonårstjejerna,
- 3:05de är ju underrepresenterade när det gäller neuropsykiatriska
- 3:09diagnoser såsom ADHD och autism. Och det är fortfarande så, även
- 3:15om mycket har hänt. Alltså kunskapen har ökat om
- 3:19tjejers symtom inom de här områdena.
- 3:24Man har sett att tjejer har beteenden som kan dölja
- 3:29egentliga svårigheter. Det kallas kamouflering eller
- 3:32maskering. och det där skrev jag en uppsats kring för några år
- 3:36sedan. Och det ligger faktiskt till
- 3:39grund för boken som jag kom ut med i oktober förra året, På tå.
- 3:44Så man kan säga att din vardag, den handlar väldigt mycket om
- 3:50att träffa tonåringar och just tonårstjejer.
- 3:53Och då Boken på tå Kan du inte berätta lite mer om den och
- 3:58varför heter den "På tå"? Ja, alltså, jag försökte sätta
- 4:03mig in i det här med kamouflering, maskering.
- 4:06Hur yttrar sig det här egentligen hos tjejer och hur
- 4:10ska man förstå skillnaden på det jämfört med det här som
- 4:14tonårstjejer ofta ägnar mycket tid och energi åt, nämligen att
- 4:18försöka passa in och vara andra till lags. att få andras
- 4:24gillande. Och det är faktiskt inte
- 4:27jätteenkelt att se skillnaden just bland tonårstjejer, för att
- 4:30de ägnar sig så mycket åt detta på gruppnivå då och de gör det
- 4:36mycket mer än vad killarna gör det, till exempel.
- 4:40Intressant. Ja.
- 4:43Och ja, men deras tillvaro kännetecknas av att de är, så
- 4:46att säga, på tå och en av de tjejer jag intervjuade inför
- 4:51skrivandet av uppsatsen, hon använde just det här uttrycket
- 4:55att man är på tå, och då tyckte jag och förlaget att det kan
- 5:01inte bli bättre som titel för den här boken.
- 5:05Och vi kommer ju dyka in lite mer, eller massa mer, kring just
- 5:09det, men både det här att som tonårstjej uppleva Att man är på
- 5:14tå, men också det här att vara i centrum och att man står på scen
- 5:20och sådana saker. Superspännande.
- 5:23Ja, så har det ju alltid varit, det här som kallas egocentrism,
- 5:28att en tonåring uppfattar sig själv som i centrum för andras
- 5:33uppmärksamhet och att man därmed kanske blir extremt och
- 5:37överdrivet upprörd och olycklig över om man får finne vid fel
- 5:42tillfälle eller så är man säker på att alla andra ser det där.
- 5:48Det hör ju till utvecklingen, det är så det ska vara, men jag
- 5:51tänker att det där har ju med intåget av sociala medier så har
- 5:57det ju accelererat på en nivå som kan vara svår att hantera
- 6:02för en ung människa, men det kommer vi kanske in på mer sen.
- 6:08Ja, verkligen. Och det är ju både en, vad ska
- 6:14man säga, som du beskriver i din bok också sen, en blessing i
- 6:18termer av att man kan ha kontakt med sina kompisar, men också då
- 6:22kanske en väldigt stor kurs ibland.
- 6:25Så det ska bli väldigt intressant att prata mer om det.
- 6:29Men om vi ska någonstans definiera den här tiden rent
- 6:35åldersmässigt, var är vi i åldrarna och vad är det som
- 6:39händer när? För man pratar ju både om twins
- 6:42och sen pratar man om teens. Kan vi göra någon form av
- 6:47breakdown? Vid vilka åldrar når man de här
- 6:51olika milstolparna i termen av bilen?
- 6:54Man är en tween, kanske säger sig själv, men jag tycker det är
- 6:57bra att vi pratar om det. Och sen då teen eller
- 7:00tonåringen. Tonåren helt enkelt.
- 7:02Absolut, det där är lite flytande och saker och ting
- 7:05händer inte alltid i samma takt för alla.
- 7:08Något som i sig kan ställa till det om man är tidig eller sen.
- 7:13Men man brukar ju säga att puberteten är själva
- 7:17startpunkten för när mycket händer i hjärnan och därmed med
- 7:23känsloliv och tänkande och beteenden.
- 7:26Och den kan ju inträffa ganska tidigt då för vissa, alltså
- 7:31neråt 11 års åldern och sen även senare, uppåt 14-15.
- 7:40Men jag har också skrivit lite om den här "tweenie-åldern" när
- 7:45man står med en fot i barnfasen och en i tonårsfasen. och den är
- 7:51ju lite utmanande för föräldrar ibland och också för barnet, för
- 7:56att det är nästan så att de växlar från minut till minut
- 8:02mellan att vilja sova med gosedjur till att sen vilja låna
- 8:08mammas handväska. Alltså det är splittrat.
- 8:11Men fortfarande så är de ju mer som barn i tänkande och i
- 8:15kroppen och så vidare. Den fas som jag framförallt
- 8:18fokuserar på i boken, det är ju, alltså det här kan ju upplevas
- 8:23som att det sker över en natt nästan.
- 8:26Jag vet inte om du har sett den här insidan ut?
- 8:28Två, den här. Jag har hört talas om den.
- 8:30Ja, för då är det ju tonårstjejen vaknar upp och så
- 8:33nästa morgon är hon liksom inte alls som hon har varit förut,
- 8:37utan föräldrarna är helt chockade för då är hon, alltså
- 8:41då är hon det här pubertetsmonstret och blir arg
- 8:44för minsta lilla och utmanar vad föräldrarna liksom säger till
- 8:47henne och så vidare. Man märker när det händer.
- 8:51Så att den fasen varar ju uppåt, beroende på när den börjar då
- 8:57och hur lång tid den tar, men uppåt kanske 17-18 års ålder.
- 9:04Jag tror att de som boken framför allt riktar sig till,
- 9:08det är föräldrar där barnen kanske går så här i högstadiet,
- 9:13för då brukar det koka som allra mest.
- 9:17Då är man som mest tagen på sängen som förälder och fattar
- 9:20inte vad som händer. Det är då barnen gör sina första
- 9:25erfarenheter av att kanske bli avvisade på ett utstuderat sätt
- 9:30av kompisar. Alkoholdebut tyvärr, det ska ju
- 9:33inte ske då, men gör ju ofta det. och det är också att
- 9:39känslolivet svajar som mest. Så jag tror det är nog extra
- 9:44fokuserat på den åldern. Jag såg någonstans, det var
- 9:48någon lärare tror jag, som beskrev det.
- 9:51I sjuan, där händer väldigt mycket, lite från en dag till en
- 9:56annan, men såklart kan det variera.
- 9:58Men att då den här läraren uppfattade att helt plötsligt
- 10:01kom de här eleverna in och det du beskriver från insidan ut,
- 10:05att det är liksom, där har det hänt väldigt mycket.
- 10:09Ja men precis och förr brukade man prata om att det var i
- 10:12åttan. Jag tror liksom allt det sjunker
- 10:15ner i åldrarna. Barnen exponeras tidigare för
- 10:18mer avancerade beteenden och trender och så vidare.
- 10:24Och sen att det för många har varit extra tufft i åttan, det
- 10:28kan ju också ha att göra med att skolan Alltså att det ställs
- 10:32höga krav i åttan, det brukar vara att sjuan är liten, då mer
- 10:36landa på högstadiet. Nian, då är man varm i kläderna
- 10:39och ska mer fokusera på nästa fas, men åttan blir någon slags,
- 10:42det ska hinnas med väldigt mycket och man ska lära sig
- 10:45mycket. Det händer så mycket i kroppen i
- 10:48den tiden också. Men det är olika för olika barn
- 10:52såklart. Men du uppfattar ändå att de
- 10:55senaste åren tydligt att det känns som det, saker och ting
- 11:00börjar hända tidigare än vad det har gjort innan.
- 11:05Ja, och det ser man också i forskningen kring när mensen
- 11:08debuterar. Jag hade först skrivit en
- 11:11uppgift som jag hade hittat i ett sammanhang som hade några år
- 11:15på nacken och sen så märkte jag att det här har ju sjunkit när
- 11:20jag kollade i mer uppdaterade källor.
- 11:23Rent biologiskt så mognar också barnen Okej, men så att då har
- 11:28vi liksom rett ut lite kring åldrar och sådana saker och det
- 11:31är från sexan egentligen kan man säga att man ska kanske då som
- 11:35förälder börja ställa sig in på att nu börjar det hända väldigt
- 11:38mycket. Kan man säga något sånt
- 11:41generellt eller? Från femman.
- 11:42Från femman. Ja, precis.
- 11:45Jag tror det är då jag märker av det som mest att man söker hjälp
- 11:51och stöd i att det har hänt mycket kring kamratkonflikter
- 11:55och ganska utstuderade beteenden från kompisar.
- 11:58Jättebra att veta, för jag tror att mycket här är, vad ska man
- 12:01säga också, som förälder bara få kunskapen, men också kanske då
- 12:04en liten, ja men en inställningsfråga, att liksom
- 12:07förstå att nu börjar det hända grejer, nu ska jag vara inställd
- 12:11på det. Nu kan man vara beredd.
- 12:13Var beredd och inte bli chockad. Vad är det som händer?
- 12:17Istället gå in i det här med lite Nu är jag inställd på det
- 12:22här, för att någonting som jag tänkt på är när man har en bebis
- 12:27så har man ju också sådana här bär som följer utvecklingssprång
- 12:31och "woo, nu nådde de xyz". Har jag tänkt på, när jag läste
- 12:36din bok, det händer ju så himla mycket i tonårshjärnan och att
- 12:40de här apparna, de borde man ha typ tills de är 18.
- 12:45Men du beskriver det så himla bra tycker jag.
- 12:48Du pratar om en liknelse, byggarbete pågår och också det
- 12:52här med känslostormar som vi kanske kan dyka ner lite mer i.
- 12:57Kan du inte förklara vad är det som händer i hjärnan hos en
- 13:02tonåring? Precis.
- 13:03En expert på hjärnan eller neurolog skulle kanske tycka att
- 13:07det här blir alldeles för förenklat, men det Jag tycker
- 13:11ändå att det är en bra bild, alltså det som en modell som kan
- 13:17vara hjälpsam. Man brukar prata om något som
- 13:19heter prooning, beskärning, att det händer praktiska
- 13:24förändringar i hjärnan. Att det kopplas om, att saker
- 13:29skärs bort som inte, eller skalas bort som inte behövs, att
- 13:34det sker nya kopplingar. Den här, hur det visar sig hos
- 13:39barnet, det är ju att, alltså den här förenklade bilden då,
- 13:43det är ju att amygdala, det här känslocentrat i hjärnan, kan
- 13:48signalera väldigt starkt, alltså att de saker som ett yngre barn
- 13:53kanske inte tog så hårt på, det är som att tonåringen går igång
- 13:59starkare på saker, att det liksom signalerar och skapar
- 14:04behov av att agera på ett starkare sätt hos tonåringen.
- 14:09Och det handlar ju mycket om att hon ska spränga gränser, hon ska
- 14:15komma på vem hon är. Det går liksom inte att röra sig
- 14:20inom en slags säker zon, för då händer det inte så mycket. då
- 14:27kommer man ut i vuxenlivet utan att egentligen ha skapat sig en
- 14:31egen identitet. Så att man får försöka se det
- 14:35här som att det är något som är naturligt, det är något hon
- 14:40behöver gå igenom och hon behöver inte mötas av föräldrar
- 14:45som är lätt ironisk eller fnissar högt åt det här, för det
- 14:50blir ju Otroligt kränkande. Sen kan man ju som föräldrar gå
- 14:54undan och lite såhär skoja om de här uttrycken vid sidan av,
- 14:59absolut. För ibland blir det ju så
- 15:02otroligt teatraliskt. Men det är hennes jätteviktiga
- 15:04saker som pågår och så yttrar det sig då kanske i att hon står
- 15:10upp för saker som hon känner väldigt starkt kring plötsligt
- 15:14eller att hon reagerar på saker som hon egentligen inte har med
- 15:19att göra, men som hon aldrig tänkt på, något föräldrarna
- 15:23sysslar med. Det kan vara allt ifrån vilken
- 15:26typ av resor eller vilken typ av vanor, hur man äter.
- 15:30Plötsligt kan det bli föremål för starka känslor och då kan
- 15:35föräldrarna tycka att du har alltid ä*** kött precis som vi.
- 15:40Men nu är det liksom Nu är det under lupp allting och det är
- 15:44väldigt naturligt. Så att hjärnan, den här
- 15:46amygdala, det går in, det är väldigt mycket mer red alert kan
- 15:51man säga, Code Red. Ja, exakt.
- 15:54Kring vissa områden och... Ja och medan då man brukar prata
- 16:00om att frontalloben, alltså den delen av hjärnan som sitter
- 16:05innanför pannbenet eller pannan, Den delen är fortfarande inte
- 16:09fullt utvecklad. Förr sa man att den håller på
- 16:12att utvecklas tills man är 25 och nu tror jag man lagt till
- 16:16några år på det där. Och i den delen sitter då
- 16:22förmågan till självstyrning, planering, utvärdering av det
- 16:26man har gjort. Så det är liksom hjärnans
- 16:29dirigent. Så den är ju då inte utvecklad i
- 16:35paritet. Och man kan ju, man kan få, man
- 16:39utvecklar massa förmågor till tänkande som är betydligt mer
- 16:43abstrakt nu än vad det varit förut.
- 16:47Man kan ägna sig åt avancerade diskussioner kring
- 16:50samhällsproblem och så vidare, men man kanske samtidigt har
- 16:54enorma svårigheter och bara fokusera på minsta lilla som
- 16:58någon annan har sagt att man behöver göra.
- 17:02Alltså duka ett bord eller springa iväg i tankarna, tappa
- 17:06fokus, disträ. Så att det är lite isärdraget.
- 17:10Det går inte alltid i takt. Just det.
- 17:13Det beror på då som förälder när man går in i det här med
- 17:19inställningen så här Byggarbete pågår, att det kan vara lite
- 17:23Code Red och som du säger att de här två olika delarna
- 17:27försöker... kan inte hjälpa varandra.
- 17:30Kan man säga så? Ja, så kanske man kan säga.
- 17:33De samarbetar inte riktigt än och då kan det komma de här
- 17:39känslostormarna. Och också tror jag du nämnde,
- 17:42som jag tyckte var väldigt intressant, att de förstår inte
- 17:44riktigt heller själva vad det är som händer.
- 17:46De går in i det här och bara "vad händer?".
- 17:51De blir nästan förvånade själva över att det blev så starkt och
- 17:54att det gick så snabbt och att just ilska kan ta så starka
- 17:58uttryck. Och om man kan närma sig det där
- 18:01med lite humor, - det får man ju känna in såklart om det är
- 18:06passande, - men om man kan göra så istället för att bli arg och
- 18:10fråga "Varför gjorde du så här?" och "Det här kan du inte hålla
- 18:15på" och sådär, då tror jag deras förvirring blir ännu starkare,
- 18:19utan mer Hoppsan, oj, vi var nog alla tagna på sängen.
- 18:25Du också kanske? Då kan det bli mer, men jag såg
- 18:28att du blev arg. Jag fattar, alltså sådär,
- 18:32bekräfta känslan. Sen att det blev så starkt, det
- 18:36kanske även barnet blir förvånat över.
- 18:40Det kommer man ihåg också, det här med att slänga i dörrar.
- 18:45Det är mycket känslor helt enkelt.
- 18:49Parallellt med den här fantastiska byggarbetsplatsen
- 18:52och Code Red och allt som händer, så pågår ju då den här
- 18:59separationen från föräldrarna. Eller i termer av att Det kommer
- 19:03vi komma till sen också, men det här med att man går egentligen
- 19:08från föräldrapåverkan också till kamratpåverkan och i din bok så
- 19:11belyser du ju flera olika scenarier där man kanske har då
- 19:16en pappa som man har kört till alla träningar eller vad det nu
- 19:21kan vara och man har pratat med sin dotter då om allting och så
- 19:26från en dag till en annan så vill inte ens dotter prata med
- 19:31en eller drar sig undan till sitt rum och vill inte gå på de
- 19:36här träningarna ens. Pappan förstår inte vad som
- 19:40händer och dottern vill kanske, förstår kanske inte riktigt
- 19:43heller vad som händer, men drar sig undan.
- 19:45Det är väldigt smärtsamt, är det ju många som pratar om.
- 19:48Vad har du för tips till föräldrar i sådana lägen?
- 19:51För jag tänker att det kan bli väldigt enkelt också, man bara,
- 19:54ja, men de vill inte vara med mig längre. ja, men då drar jag
- 19:58mig undan också, så kanske man inte kommer och knackar på
- 20:02dörren, för man uppfattar det som väldigt uppenbart att man
- 20:05inte vill ha kontakt. Men så är det ju inte.
- 20:09Kan vi prata lite om det? För att det finns ju ändå ett
- 20:12starkt behov från den här tonåringen av att få stöd då,
- 20:14kanske av sina föräldrar. Ja, och veta att man finns där,
- 20:18även om hon beter sig störande och negativt ett tag.
- 20:21Jag tror att det som det är väldigt smärtsamt, alltså som
- 20:26förälder. Man får ha respekt för att det
- 20:29är jobbigt att bli avvisad av den person som man har tänkt
- 20:33eller fått känslan av att man är viktigast i världen för den, för
- 20:38sitt barn. Och så plötsligt så är man inte
- 20:42vatten värd och allt man säger kan ibland verka störa ens
- 20:47ungdom. Och bara att man tuggar mat kan
- 20:51leda till en blick av äckel. Så på ett sätt kanske man vill
- 20:58skydda sig själv också. Att inte behöva få den där
- 21:02blicken eller de där orden riktade till sig.
- 21:05Och då kan det vara lättare att tänka att hon behöver nog få
- 21:09space och få vara själv. Man får ju vara försiktig med
- 21:13att inkräkta på hennes integritet.
- 21:15Det är klart att hon har ju också, många har ett behov när
- 21:20de kommer hem från skolan till exempel, att få vara lite
- 21:24själva. Om man då står där och vill
- 21:26prata, om man råkar vara hemma och alltså då, där tror jag att
- 21:30man behöver ge henne, alltså hon har haft en lång dag, hon
- 21:34behöver lite utrymme och bara landa.
- 21:36Men så länge hon vet att du finns i närheten och om du
- 21:39kommer förbi lite senare så brukar det vara uppskattat. och
- 21:42att man behöver försöka vända på perspektivet och se att hon mår
- 21:46ju inte jättebra i det här själv.
- 21:49Om man som förälder kritiserar barnet i det läget så blir hon
- 21:54ju bara förvirrad och tycker att hon är dålig, känner sig dålig.
- 21:59Om man ger olika förbättringsförslag på hur hon,
- 22:01ja men du borde inte sitta på ditt rum när du kommer hem, du
- 22:05borde inte sitta med sociala medier, du borde göra si eller
- 22:08så. Och man inte har liksom en
- 22:11tillitsfull relation just då, då kommer det bara uppfattas som
- 22:15kritik och att du inte är nöjd med henne.
- 22:19Så det är så lätt att man kommer in med någon slags god tanke om
- 22:23att jag behöver hjälpa henne styra upp sitt liv.
- 22:26Men det är säkert recept för att hon ska dra sig undan ännu mer
- 22:32och på köpet utveckla en slags mer negativ självbild.
- 22:35Jag tror att Även om det är svårt att man som förälder kan
- 22:41få ge sig själv en klapp. Det är jobbigt när hon gör så
- 22:46här. Jag blir ledsen och jag känner
- 22:49liksom kanske sorg och oro. Det är fine, det är så.
- 22:53Men samtidigt gå framåt i den riktningen att jag vill visa
- 22:57henne att jag finns här oavsett vad.
- 23:00Jag finns här på på hennes villkor.
- 23:02Om det så är någon berättade för mig att hennes dotter ville att
- 23:08hon skulle, en mamma då, att hon skulle sitta i badrummet när hon
- 23:12sminkar av sig på kvällen. Då får man sitta där på
- 23:16toastolslocket och lyssna, för då får man så mycket till sig,
- 23:20högt och lågt. Och att det är klart att man
- 23:24ska, alltså man får elaka ord till sig eller svordomar eller
- 23:29alltså på det sättet, så är det ju inget som i längden är bra
- 23:34för relationen. Men jag tror att det där i så
- 23:37fall är ett uttryck för att det har blivit ett brott i tilliten.
- 23:41Och då handlar det om att igen försöka närma sig henne på ett
- 23:45öppet sätt, visa att man finns där, visa att man älskar henne,
- 23:49att man gärna vill göra någonting för henne om man får.
- 23:53Det kan handla om att hjälpa henne att göra frukost några
- 23:57morgnar eller skjutsa henne till skolan eller vad det kan vara.
- 24:01Alltså enkla saker där man liksom: "Jag vill göra saker för
- 24:04dig." "Jag tycker om dig.
- 24:06Jag vill hjälpa dig." Och så behöver man inte alltid
- 24:10kanske angripa hennes negativa beteenden utan börja i den andra
- 24:13ändan. Det är någonting som är så
- 24:14paradoxalt med det här också, för man vill ju då, man vill ju
- 24:18att sina barn ska bli självständiga individer och
- 24:21tillbaka till när de är små så längtar man ju bara tills de,
- 24:24eller inte bara längtar, men ibland blir det såhär: "Åh, nu
- 24:28ska det bli härligt när de blir självständiga på det här
- 24:31området" etc. Och sen så kommer den här
- 24:34perioden där det är extremt mycket självständighet.
- 24:37Du skriver ju också bra det här med att kanske då inte heller
- 24:40lösa alla deras problem, vad det än kan vara på alla olika
- 24:44områden, men att man nu går in i det kanske och har ett annat
- 24:48tänk, att inte gå in och "Nu ska jag lösa det här åt dig" eller
- 24:52styra upp, precis som du säger. Precis, eller tala om för dem
- 24:58hur de ska lösa det själva. Och det är ju lätt hänt.
- 25:03Vi vuxna är ju också stressade och vi är effektiva och inte
- 25:09alltid kanske, men målinriktade. Vi tycker att vi ser lösningen.
- 25:15Men då glömmer vi ju att just det här vårt uppdrag är att hon
- 25:19ska bli självständig och gör man saker åt andra så kommer de inte
- 25:24utveckla den förmågan själva. Och sen brukar det också för en
- 25:29tonåring kännas väldigt aversivt att bli tillsagd hur man ska
- 25:33göra och det blir också kravfyllt.
- 25:36Och just den aspekten tror jag att vi Föräldrar har så lätt att
- 25:40missa att vi, som en tjej sa som jag intervjuade, att föräldrar
- 25:44kan lätt såra oss utan att tänka på det.
- 25:48Alltså, för det tänker man ju inte som förälder, att jag kan
- 25:51såra mitt barn genom att hjälpa henne styra upp en svår
- 25:53situation. Men det blir väldigt så
- 25:55invaliderande att man visar att jag tror liksom inte på att du
- 25:59kommer klara av det här. Plus att man behöver ju få följa
- 26:03dem eller gapa de där tankeleden tillsammans i så fall, så att
- 26:08det inte blir att en har bestämt de här fyra stegen och så ska
- 26:13den andra utföra. Då tappar man ju motivation och
- 26:16också förmåga. Så att även om det kan vara
- 26:19tålamodskrävande som förälder att liksom göra det här ihop och
- 26:24låta ens barn generera idéerna. Man kan ju Man kan ju stå för
- 26:29ramar så här, att barnet får komma på idéer och kanske
- 26:33strukturera upp, hur skulle vi gå tillväga?
- 26:36Sen kan man ju finnas där som ett bollplank och stötta i att
- 26:39så här, alltså det här är en process, så här kan vi göra, vi
- 26:42kan hjälpas åt med det här. Så man inte kommer till det här,
- 26:46att det blir det här kött-down momentet hos barnet, att det
- 26:49blir så här, nej men då vill jag inte prata med dig alls.
- 26:53Nej, men precis. Nej men det här klassiskt brukar
- 26:56man ju säga att när kvinnor berättar om hur de känner kring
- 27:00något som har hänt så vill mannen lösa problemet och så
- 27:03känner man sig verkligen inte sedd och det var liksom inte det
- 27:07man ville ha hjälp med. Nu är jag väldigt stereotyp här
- 27:10i hur jag beskriver, men man ser liksom ändå att på gruppnivå
- 27:13verkar det se ut så. Det kan man ju gå till, ja men
- 27:16man behöver inte gå längre än till sig själv.
- 27:18Hur känns det när jag berättar om något som känns jobbigt och
- 27:21så drar den andra igång någon slags to-do list?
- 27:25Nej, det vill man ju aldrig, så det är precis som du säger.
- 27:29Jag vet att när jag tidigare i podden har pratat om att
- 27:33sammanfatta lite amerikanska psykologer som pratar om det här
- 27:36också, då var det någon som beskrev det som såhär: "Barnen
- 27:40är små, då kan man vara som en hund.
- 27:43Man kan springa fram till dem och dregla och visa massa kärlek
- 27:46och inte dregla, men ni förstår. Och sen så då när de blir lite
- 27:51äldre och kommer in i den här fasen, - att man då intar att nu
- 27:55är jag en katt. Jag tänker stryka lite mer längs
- 27:59med väggarna, - inte försöka lägga sig i, styra upp, lösa, -
- 28:03utan kan man sammanfatta det på det sättet?
- 28:06Ja, jag har också hört den metaforen.
- 28:09Är det en passande metafor, tycker du?
- 28:11Eller vad känner du? Ja, jag var en cool katt då som
- 28:20tonårsförälder. Och stryka omkring men inte
- 28:23kasta sig över barnet, till exempel när det kommer hem från
- 28:29skolan, utan observera och vara väldigt flexibel som katter
- 28:34också. Finnas där så att säga, men inte
- 28:38göra sig själv till centrum eller Utan vara lite diskret,
- 28:44men närvarande. Jo, men det tror jag.
- 28:46Det gillade jag. Jag ska vara en cool cat i det
- 28:51här. De åren ska man vara en cool cat
- 28:54och det är ju lättare sagt än gjort kan man känna när man
- 28:58tänker på det. Men jättebra att tänka på.
- 29:01Om vi tittar på tonårstiden nu versus Vår tonårstid, vad är
- 29:08skillnaden nu? Hur är tonårstiden annorlunda än
- 29:13din och min? Ja, alltså det eviga eller det
- 29:19som alltid är detsamma, ja men det är ju de här åren när man
- 29:24ska gå från att vara ett barn och bli en vuxen.
- 29:29Allt det här som händer i hjärnan, i
- 29:32socialiseringsprocessen, Det är konstant.
- 29:36Det tillhör tiden. Skillnaden om man ser till hur
- 29:41sammanhanget ser ut nu för tiden, då har vi ju sociala
- 29:46medier och vi har skärmar, vi har spel, vi har...
- 29:50Det finns allt på de där skärmarna och det påverkar
- 29:55hjärnan och ungdomars utveckling på sätt som vi inte ännu har
- 30:01förstått vidden av. Men det börjar ju komma
- 30:06forskningsresultat och det här är ju sedan 2010, 2012 när var
- 30:12och en kunde få internet i mobilen.
- 30:16Det är då man ser att psykiska hälsan har ökat, framförallt
- 30:22bland tjejerna. Det här är omdebatterat.
- 30:25Man undrar, finns det andra saker som kan ha sammanfallit?
- 30:29Alltså hur ser det kausala sambandet ut?
- 30:32Men fler och fler verkar ändå landa i att det finns nog någon
- 30:37slags korrelation i det där. Det är en enorm skillnad åt
- 30:42experiment. Tidigare har man ju pratat om
- 30:45hur många timmars skärmtid har ungdomar?
- 30:48Sju är ju inte ovanligt, åtta är inte ovanligt, men nu säger man
- 30:53ju att man är på skärmen av och till hela tiden.
- 30:58Så det är någon slags, den finns alltid där.
- 31:02Och det är då på bekostnad av social interaktion, IRL.
- 31:07Att man ser att många ungdomar kanske får sina behov av att få
- 31:13göra lite spejsiga saker tillgodosedda.
- 31:16Alltså det här att träffa nya människor, resa, gå ut, festa.
- 31:22Det räcker liksom med mobilen så får man den kicken tillgodosedd
- 31:27där. Så det har ju sådana följder som
- 31:31är svåra att se konsekvenserna av riktigt än.
- 31:36I ett tidigare avsnitt här så pratade jag med grundaren av
- 31:40Smartphone Free Childhood Sverige. och då pratade vi en
- 31:44del om det här också med den här konstanta dopaminfyllda
- 31:49tillvaron och att man lever nu som tonåring eller twin eller
- 31:55från nio år och uppåt i en värld där du matas med upplevelser och
- 32:02quick fixes eller vad man ska säga hela tiden vi har en
- 32:08alternativkostnad som är väldigt, väldigt stor, det vill
- 32:12säga att man hellre då sitter inne eller tittar i sin telefon,
- 32:16versus då att gå ut och träffa andra och göra sådana saker.
- 32:21Ja, om man liknar det vid någon slags beroende, alltså det som
- 32:27händer är ju vid beroenden generellt, att man behöver mer
- 32:33och mer. Bekräftelserna behöver bli fler
- 32:37och starkare eller att man behöver, om man går in på det
- 32:42som fler killar hamnar i med spelmissbruk och kanske att de
- 32:46tittar på porr, att det behöver bli mer och mer avancerat och
- 32:51för att man ska få den här kicken och sen att mellan
- 32:56kickarna så går man liksom ner istället i dopaminnivåer så att
- 33:01man blir liksom låg. Så att det blir någon slags
- 33:06svängningar i det där som jag tänker inte heller är bra för
- 33:13måendet på sikt och alltså den enda lösningen som jag tror
- 33:20liksom vår föräldrageneration, där har vi en jätteutmaning.
- 33:25Det är ju att lära barnen och oss själva, inte minst, om hur
- 33:30det här fungerar och att aktivt se till att avtända eller liksom
- 33:37att begränsa oss. Så det är vad vi kan göra som
- 33:42privatpersoner, men sen behöver också techbolagen förändras.
- 33:45Alltså, de måste reglera sig själva mycket mer och det behövs
- 33:50också regleringar, tänker jag, från politiker.
- 33:53Alltså att det behövs liksom från flera håll.
- 33:55Så att när man då känner en dipp efter att man har hållit på med,
- 34:01kanske spelat ett tag eller varit på sociala medier, då
- 34:04gäller det ju att inte gå tillbaka igen för att få den här
- 34:08nya kicken, utan att försöka hitta någonting som känns
- 34:11stimulerande men på en mer normal nivå om man säger.
- 34:15Om det då är att ringa en kompis eller gå och träna eller något
- 34:20annat som ger mer naturliga dopaminkickar.
- 34:23Så det är en avgiftningsprocess. Du pratar ju med väldigt många
- 34:29tonårstjejer. När de pratar om sociala medier,
- 34:32vad tycker de? Vad säger de?
- 34:35till dig generellt? Två varianter.
- 34:38Har man den här inställningen att man skrockar och kritiserar
- 34:44och ifrågasätter, då får de liksom något skyggt i blicken
- 34:48och stänger ner ganska snabbt och säger inte så mycket utan
- 34:52kanske nickar mer så här: "Ja, det är ett problem" eller "Ja,
- 34:57men ni fattar liksom inte". så ni bara förstår inte, ni är
- 35:02boomers, ni fattar inte. Om man närmar sig det hela med
- 35:06öppenhet och nyfikenhet och vad fyller det här för funktion för
- 35:10er och hur funkar det här? Det där verkar ju roligt.
- 35:15Jag fattar att man lätt blir "hooked".
- 35:18Då pratar de jättemycket om sina farhågor men också vad de njuter
- 35:22av när det gäller sociala medier.
- 35:24Då får man ju så mycket mer information.
- 35:28Så att den... I det fallet då så är de ju
- 35:32bekymrade. De är bekymrade över sin egen
- 35:34konsumtion. De tycker det är helt sjukt hur
- 35:37de kan ha så mycket skärmtid. De är också bekymrade över yngre
- 35:41syskon som de ofta tycker är ännu mer marinerade och
- 35:45förstörda. De vill begränsa.
- 35:47Vissa gör ju det också. Vissa tar ju faktiskt bort till
- 35:52exempel TikTok frivilligt. vissa föräldrar erbjuder belöningar
- 35:55mot att man tar bort och det är väl ett första steg så att säga.
- 36:00Så man ser ju en motreaktion. Men jag undrar om den kraften
- 36:05som driver på är ju så stark, så jag undrar.
- 36:10Därför jag tänker det behövs ett paket av åtgärder för att det är
- 36:14svårt för en tonårstjej att förändra när alla andra
- 36:18fortfarande finns på sociala medier.
- 36:20Just det. Och det är någonting som vi har
- 36:23pratat om här också, det här med hur viktigt det är att gå ihop
- 36:28med andra föräldrar så att man kanske kan få ett stöd i gruppen
- 36:33kring det här, för som du säger, det är liksom ett svart hål som
- 36:38man dras ner i och som då barn eller tonåring och tillbaka till
- 36:43byggarbetet, det är ju väldigt svårt att stå emot det här
- 36:49beroendet? Precis, och det är ju som med
- 36:52alla beroenden då att vissa trillar dit mer än andra.
- 36:56Och det kan ju handla om genetik men också vilken miljö man lever
- 37:02i. Och jag hörde någon siffra här
- 37:05att kanske 15-20 procent kan ha den här beroendegenen eller de
- 37:10är mer benägna Men då kanske alla får offra lite, så att
- 37:15säga. Man får införa begränsningar vad
- 37:17gäller ålder och så för sociala medier för att vi ska rädda de
- 37:22här... Alltså förutom det faktum att
- 37:24det påverkar oss alla och det påverkar alla tonåringars
- 37:27hjärnor så finns det ju de då som är extra sårbara och de har
- 37:32ju redan ofta problem i grunden. Man vet ju att de som har till
- 37:38exempel ADHD och autism eller annan psykisk ohälsa är mer
- 37:42benägna att fastna och också må sämre.
- 37:45Sen finns det ju de som finner likasinnade och det finns mycket
- 37:50positivt för dem då att kunna hitta grupper eller grupperingar
- 37:54med ungdomar som liknar dem på olika sätt.
- 37:58Så det är inte bara av ondo, men just att de sitter längre, att
- 38:03de att det tar över annat som de hade behövt göra istället.
- 38:10Alltså sova, vara med kompisar om de har det och studera.
- 38:17När vi pratade i början med både blessing and a curse, mycket mer
- 38:22curse kan man ju säga, men också för vissa som sitter ensamma så
- 38:28blir det ett sätt att få kontakt med andra kompisar helt enkelt
- 38:33och däri ligger ändå någon form av blessing.
- 38:37Sen skulle jag ju önska att de kunde få den kontakten i
- 38:43verkligheten istället, att vi skulle fånga upp de ungdomarna
- 38:47och erbjuda mycket mer av sammanhang till exempel, alltså
- 38:51både i skolan, en tryggare skola, men också efter skoltid,
- 38:55att det var mer organiserat kring föreningar.
- 38:59Lite så som det kan vara i USA till exempel, att det är så
- 39:04uppstyrt med aktiviteter. Man behöver inte bli ensam efter
- 39:08skolan på samma sätt. Du tog ett bra exempel i din bok
- 39:13också, det här med att det har ju också blivit friare i skolan.
- 39:19Det är mycket mer såna här, men vad ska man säga, lite friare
- 39:23timmar där då läraren säger så här: "Nu har du den här
- 39:29gruppuppgiften. Sätt dig med din vän och så får
- 39:33ni sitta och fundera eller anteckna kring det i någon
- 39:37timme." Och att man då som barn eller
- 39:40tonåring kanske inte riktigt behöver ja men den där friheten
- 39:45under skoltid utan det är då bättre med den här strukturerade
- 39:50tillvaron och... Ja men det där är nog ordagrant
- 39:53från det där exemplet från hur min dotter och hennes vänner har
- 39:58beskrivit det, att det blir såhär: "Ja, man har två timmars
- 40:02lektion, gå iväg med en kompis, diskutera, skriv någonting, kom
- 40:06tillbaka" och så det som händer direkt det är ju att man ska
- 40:10hitta en plats att sitta på. Det blir snack kring annat, man
- 40:15glömmer vad uppgiften var, för man går ju iväg.
- 40:19Sen inte att förglömma den här delen som är att då ska man
- 40:23socialisera och det är någonting som man behöver träna på
- 40:26såklart, men kanske inte hela tiden och under lektionstid.
- 40:30Det kan bli ett stressmoment. Hur ska jag prata nu med den här
- 40:34personen? Nu måste det här flyta, det får
- 40:37inte bli stelt. då blir det svårt att lära sig saker och
- 40:41ägna sig åt själva ämnet, - för det blir tunnelseende.
- 40:46Och det vi vet om tonårstiden och framförallt för tjejerna då
- 40:49- det är att det här sociala, det går ju före annat.
- 40:53Det blir ganska lite gjort. Fokus på uppgiften försvinner.
- 40:57Det är helt andra saker som blir viktiga.
- 41:02Ja, som man får öva sig i - och som kanske inte heller alltid är
- 41:06det bästa tillfället att öva sig i i det just då, för man
- 41:10förväntas ju ändå åstadkomma något.
- 41:12Så det där tror jag skapar så mycket stress och gör ungdomarna
- 41:15så trötta. Sen kan man ju förstå så här
- 41:17att, för jag har fått höra från lärare då att ungefär hälften
- 41:20vill ha det uppstyrt, hälften vill ha det så här öppet och mår
- 41:24bättre av det. De kanske säger att de...
- 41:28Jag ska inte ifrågasätta, det kan ju finnas de som faktiskt
- 41:31mår på alla sätt bättre av det där, men jag tror att de allra
- 41:36flesta, särskilt de med bekymmer, alltså svårigheter med
- 41:39inlärning struktur. De kanske tycker det känns nice
- 41:42i stunden, men det gynnar inte dem i längden.
- 41:45Det blir otroligt märkligt om vi vuxna går på den här linjen att
- 41:50vi vill kolla på video liksom. Och ja, det kanske är kul där
- 41:55och då, men man lär sig inget kanske i längden.
- 41:59Som du säger också, man kommer ihåg de här stunderna när den
- 42:03här videovagnen rullades in, så tänkte man så här: "Yes!"
- 42:07Men vad behöver man egentligen i inlärningssyfte?
- 42:11Det är inte då den här fria timmen, sitta och prata själv
- 42:14och behöva lära sig att socialisera eller då den här
- 42:17inrullade videovagnen. Nu ser det inte ut så längre,
- 42:19men... Och jag tänker det är så, alla
- 42:23undersökningar på sistone som görs vad gäller barns upplevelse
- 42:26av trygghet i skolan visar ju på att upplevelsen av trygghet
- 42:30sjunker, att de är mer och mer otrygga.
- 42:33Och jag tror det delvis har att göra med att vuxna sätter inte
- 42:38ramar på det sättet att man kan slappna av och fokusera på, utan
- 42:43man ska hela tiden förhålla sig till det här lite luddiga.
- 42:47Det tror jag är en del i det. Och där kan vi ju ganska enkelt
- 42:51verkligen ta tillbaka ledarskapet över ett klassrum
- 42:54Men det är en tradition som har pågått så länge och det kanske
- 42:59kommer ta ett tag att vända, men jag tror ändå att fler och fler
- 43:04är på den här linjen att vi måste bli mer av...
- 43:10Strukturen och ramarna. Och man kanske gick in i det med
- 43:15någon form av god tro att det skulle skapa mer...
- 43:19Tillbaka till det här med självständiga individer och att
- 43:23man skulle lära sig mer av att lösa uppgifter, men att det inte
- 43:29är det man behöver på just den platsen vid den tiden.
- 43:34Utan det är något helt annat som behövs för att det ska kännas
- 43:38bra att man ska lära sig. Ja, och tryggt.
- 43:42Jag var en gång i en skola på en skolobservation, en
- 43:46högstadieskola. och då sa läraren som var fransman, för
- 43:49det var otroligt rörigt, och hälften var hos skolsyster och
- 43:53andra var på kör, och han sa bara så här: "Svensk skola är
- 43:58lekskola" sa han till mig. Och det här är flera år sedan nu
- 44:02och det här projektet, alltså det här experimentet har pågått
- 44:06länge och behöver ju nu bara... Man tänker om.
- 44:10Vad intressant. Jag är delvis, när jag var
- 44:13liten, så gick jag i amerikansk skola och jag hittade faktiskt
- 44:18en dagbok från den tiden, när vi pratar femman, sexan där.
- 44:22Då var det just public school i Kanada som jag då gick på och
- 44:28det var så otroligt strukturerat och inrutat.
- 44:32I min dagbok då så uttrycker jag det här att jag verkligen älskar
- 44:36det och jag verkligen Jag kunde jämföra med lite andra tider i
- 44:39mitt liv och det var väldigt intressant att se, för jag
- 44:43kommer verkligen ihåg att det kändes så himla tryggt.
- 44:46Det är verkligen det ordet. Det kändes tryggt och då är det
- 44:49fokus på vad det då är man ska lära sig just nu.
- 44:53Vilket många barn faktiskt längtar efter när de börjar
- 44:55skolan och äntligen ska få lära mig saker och sådär.
- 44:58Och sen så upptäcker de efter ett tag att det är fokus på så
- 45:02mycket annat i skolan och så blir det en besvikelse.
- 45:05Och jag menar, om pedagoger lyssnar på det här så kanske de
- 45:08tycker att det här är vårt område.
- 45:11Men jag jobbar trots allt med elever eller ungdomar som har
- 45:15berättat så mycket om det här för mig så att jag tycker ändå
- 45:20att jag har någon slags mandat att få uttrycka från det här
- 45:24perspektivet. Med all respekt då, för det är
- 45:27inget lätt uppdrag. Verkligen.
- 45:30Men även ungdomar som jag träffar som har studerat
- 45:33utomlands och så kommer de, antingen att de är födda
- 45:36utomlands och har pluggat där då eller att under en tid i livet
- 45:41har man studerat utomlands. Och när de kommer tillbaka till
- 45:44svensk skola, då är ju liksom de kan mycket mer, så det är inte
- 45:49det som är utmaningen. Men det sociala och bristen på
- 45:53ordning stressar dem väldigt. Och också tror jag att man tar
- 46:00rätt mycket eget ansvar i en svensk kontext.
- 46:05Det är de inte heller så himla vana vid.
- 46:07Det brukar vara mer uppstyrt kring dem på olika sätt.
- 46:10Och här förväntas man ta sig över långa avstånd själv med
- 46:16kollektivtrafik tidigt. alltså ganska vuxna beteenden även för
- 46:21lite yngre tonåringar, att man förväntas klara av att fixa
- 46:26själv kring mellis och tider och packa grejer och sådär.
- 46:31Så att det är också något som det berättas om av de som då har
- 46:36bott i mer kanske västerländska länder.
- 46:39Vad är din uppfattning där? Jag tänker att lägger man för
- 46:45hög press då på tonårstjejer att liksom styra upp allt det här
- 46:52själva? Om vi har den här lite friare
- 46:55skolan eller vad man ska säga, och sen så är det då kanske på
- 46:59ens fritid så ställs det höga krav att man ska styra upp allt
- 47:03själv, ta eget ansvar, för det kanske är lite...
- 47:06Det är så det ser ut här i Sverige.
- 47:09Vad tänker du när vi pratar om det här?
- 47:12Är det lite för mycket kanske när man är en tonåring ibland?
- 47:17Ja, alltså om man tänker utifrån hur hjärnan utvecklas och vad
- 47:23fokus är under tonårstiden och att det är klart man ska lära
- 47:28sig också att ta ansvar och styra sig själv och planera och
- 47:34strukturera, det ingår ju i utvecklingsuppgiften Men jag
- 47:38tror att om man får göra för mycket av det och samtidigt har
- 47:44så mycket annat i sitt fokus så blir det antingen kanske att man
- 47:50känner sig otillräcklig och stressad eller kan utveckla
- 47:53någon slags nästan lite perfektionism och
- 47:56tvångsmässighet och prestationsångest för man vill
- 47:59ha kontroll och man vill ligga steget före och man vill visa
- 48:03att man klarar av det här, men att det ändå har sitt pris
- 48:09någonstans. Det är ju väldigt många tjejer
- 48:11som kämpar med, alltså som jag möter, så de är så otroligt
- 48:15ansvarstagande och de har koll på allting.
- 48:18De har koll på sina syskon och de jobbar extra och de tränar
- 48:22och de är engagerade på olika håll och kanter. men det kan ju
- 48:28ta sig uttryck i sömnsvårigheter eller ätstörningar eller
- 48:34tvångsproblematik av olika slag. Inte alla såklart, men jag tror
- 48:39ju att vi... Ibland kanske vi behöver fundera
- 48:42lite på kanske att de gör saker bra i andra länder också, så där
- 48:47när de på vissa sätt omhuldar dem lite längre. ta ansvar för
- 48:51yttre struktur på ett annat sätt så att barnen får mer utveckla
- 48:56sociala sidor eller det de ska lära sig i skolan, lägga fokus
- 49:00på det istället. Vara barn.
- 49:03Alltså det här med att bara för att man är 16 kanske man inte...
- 49:08Man är ju inte vuxen då, men att man kanske har så pass mycket
- 49:12ansvar att det nästan som man blir en Lite mini-vuxen.
- 49:16Ja men precis, för de då som klarar det.
- 49:18Sen finns det ju de här grupperna som behöver väldigt
- 49:22mycket stöd och det finns ju en debatt i Sverige också om att vi
- 49:26curlar våra ungdomar och att vi föräldrar söker jobb åt
- 49:29ungdomarna. De dyker nästan upp där på
- 49:32intervjun i Ungdomarnas ställe och jag tänker på Ann Heberleins
- 49:35artikel här i Svenska Dagbladet som många har läst. och det är
- 49:39många föräldrar som har tagit väldigt illa vid sig av det, för
- 49:43att de har kanske då barn som verkligen, alltså det är
- 49:47föräldrar som har försökt ställa krav på barnen, men där det bara
- 49:51blivit fel och barnen har mått så otroligt dåligt av det, för
- 49:55att de är uppenbart försenade vad gäller utveckling av vissa
- 49:59förmågor. Så att jag tänker så här, nu
- 50:02pratar vi ju om alla, och man får se lite vad det är för barn
- 50:07man har framför sig. Men jag tycker ändå att det
- 50:11finns någonting i det svenska skolsystemet åtminstone som
- 50:14kanske slår lite snett i de här aspekterna.
- 50:17Jätteintressant. Om vi hoppar till ett annat
- 50:22klassiskt tonårstema, det är det här med att man ska vara
- 50:26populär, snygg och hur kan man som förälder förstå det här på
- 50:30ett bättre sätt? För att, och jag tror du nämner
- 50:34i boken också, att man vill gärna som mamma eller pappa säga
- 50:38såhär: "Utseendet är inte så viktigt och det är hur man är
- 50:42inombords, det är det viktigaste."
- 50:44Jag tänker, mina föräldrar, de sa väldigt mycket kärlek och det
- 50:48var väldigt välmenat, men det här med att "Be a leader, not a
- 50:53follower" liksom. När jag läste din bok så
- 50:56reflekterade jag kring det här att man vill egentligen bara
- 50:59passa in i flocken och man vill vara snygg och populär och
- 51:03liksom att man vill bara anpassa sig till alla andra, men
- 51:07samtidigt ha utseendet och kan vi prata lite kring det, det här
- 51:11med att vara populär och snygg och hur viktigt det är?
- 51:15Ja, det där var ett lite speciellt avsnitt att skriva för
- 51:20att när jag försökte berätta så som jag uppfattar att det ligger
- 51:26till. Alltså hur viktigt det är just
- 51:29med popularitet eller vilken koll man har i alla fall på
- 51:33vikten av det. Alla ger ju sig inte in i det
- 51:36där spelet, men att det präglar ändå så mycket av deras vardag.
- 51:40Det kändes lite som att, men ska jag verkligen skriva det här?
- 51:45Så borde det ju inte vara. Men jag tror vi sviker de unga
- 51:50om vi inte fattar hur verkligheten ser ut för dem och
- 51:53då är det bättre att kunna vara lite insatt som förälder och
- 51:57prata om det på ett initierat sätt än att hela tiden bara säga
- 52:02att det där ska du inte bry dig om och det är inte det viktiga.
- 52:07För det blir också så här väldigt, jaha, tack för det.
- 52:10Jag pratar inte med dig om detta.
- 52:13Det är klart att vi behöver säga till våra barn att de är det
- 52:17finaste vi vet och att det inte är det som vinner i längden.
- 52:21Det är ju "goes without saying" att det är ändå något man
- 52:25behöver förmedla. Men sen är det bara att inse att
- 52:30det finns väldigt tydliga hierarkier bland unga.
- 52:34De här grupperna som växer fram eller klickarna som jag kallar
- 52:40det i boken de har statusordning vad gäller olika klickar
- 52:46sinsemellan, men också inom klicken, ofta då någon slags
- 52:51hierarki, framförallt för de här lite yngre tonårstjejerna.
- 52:57Och då verkar det ju som att utseendet och någon slags
- 53:04attraktivitetsmått avgör i ganska många fall vem som blir
- 53:09mest populär. Och sen verkar det också som att
- 53:13utifrån den här haloeffekten, att den som är snygg förväntas
- 53:18eller associeras också med egenskaper som att den är smart
- 53:22och rolig och intressant och har en spännande personlighet och
- 53:26sådär. Så det är inte konstigt om
- 53:29tjejerna lägger väldigt mycket tid och kraft och pengar på att
- 53:33försöka bli ser bra ut eftersom att det är lite spelreglerna i
- 53:38den här åldern. Och det är ju grym, det är
- 53:44orättvist, det är plågsamt att förstå det här.
- 53:50Och det är ju övergående, det får man ju också tänka på.
- 53:53Alltså även om den här haloeffekten, den finns ju i
- 53:56alla åldrar, det är inte bara för tonåringar.
- 53:59Men just i de här åldrarna när man ska vara, alltså när de här
- 54:03klickarna är så viktiga och man är utelämnad till allt och alla,
- 54:07så blir det ju ett sätt att ranka folk på.
- 54:11I takt med att man blir äldre och kan välja sina flockar och
- 54:16sammanhang på ett annat sätt så blir det ju annat som kan bli
- 54:22viktigare. givet att det är det sociala som står i fokus, att
- 54:27utseende och popularitet är viktigt, så blir ju det här
- 54:31någonting som de kommer vilja lägga tid på.
- 54:33Och att då som förälder, som du säger, inte fnysa åt det eller
- 54:38vara så här: "Gud, det har blivit så sjukt!"
- 54:43Nej, men precis, för då blir ju barnet igen och känner skam och
- 54:47tycker att man är dålig, men man måste ju ändå fortsätta För det
- 54:52är så deras vardag ser ut. Men däremot, jag tycker ju
- 54:56verkligen inte att föräldrar ska lägga pengar på att bidra till
- 55:01att tjejer tidigt ska få färga håret eller bleka tänderna eller
- 55:07göra olika typer av... Ja men den typen av, jag tycker
- 55:10verkligen inte, för då, det kan man ju säga, jag förstår att du
- 55:14vill, jag förstår att andra gör det.
- 55:16Men jag tycker inte det är viktigt.
- 55:19Jag vill inte att... Där behöver man ju ändå sätta
- 55:24ner foten. Samma vad gäller extremt dyra
- 55:27kläder och så vidare. Så att förstå det, men ändå
- 55:31sätta gränser kring det. Ja, så att man inte uppmuntrar
- 55:36det, men samtidigt uttrycker att jag förstår att du tycker det,
- 55:40men då får man kanske själv jobba ihop de pengarna om man
- 55:43tycker att det är värt det och eventuellt så småningom tappa
- 55:47intresset för det eller det var inte så viktigt.
- 55:50Jag sitter och tänker på också att jag kommer fortfarande ihåg
- 55:53vilka som var de mest populära. Jag sprang in i någon på en fest
- 55:58häromdagen och bara, när jag gick i sjuan var du populärast
- 56:02på skolan. Det är så intressant hur djupt
- 56:04det där sitter. Alla vet vad de tillhör för
- 56:09skikt eller så. Är det så att det är liksom som
- 56:13värst eller vad man ska säga då mellan sjuan och nian?
- 56:17Ja, jag har fått intrycket av att då är det mest, vad ska man
- 56:23säga, rudimentärt. Alltså det är så basic så här.
- 56:26Den är snyggast, den är mest populär, den bestämmer, den är
- 56:30sån här bidrottning och det är nästan som ja men du vet de här
- 56:35Mean Girls eller Gossip Girl, det är så utstuderat så det
- 56:39nästan kunde vara ett avsnitt i någon såpa liksom.
- 56:43Medan sen på gymnasiet så har jag fått intrycket av att då är
- 56:47det ju mer andra aspekter som också spelar roll.
- 56:50Det finns fortfarande de mest populära, elevrådet och alla, de
- 56:54umgås över klassgränserna. De har liksom någon härlig
- 56:58community och andra kan bara drömma om att prata med de här
- 57:03personerna. Men det är inte lika basic,
- 57:08taskiga beteenden och utstuderat som det verkar vara på
- 57:11högstadiet. Det är mitt intryck.
- 57:14Men att det finns, så är det ju. För det för mig egentligen in då
- 57:20på nästa fråga. Man står då och ser sin tonåring
- 57:25bli avvisad eller ledsen kanske till och med ensam och inte har
- 57:30några kompisar. Det är ju ett skräckscenario för
- 57:34alla föräldrar. Men du beskriver vissa av de här
- 57:37scenarierna, du beskriver så bra att det här är ju en naturlig
- 57:41del av utvecklingen. Alltså i vissa fall då, det här
- 57:45med att man kommer bli besviken på vissa kompisar och man kommer
- 57:49bli kanske avvisad och Så till viss del är det naturligt,
- 57:53vilket är så bra att ta med sig. Men sen så är det ju då i vissa
- 57:59fall så behöver man kanske som förälder gå in med mer stöd.
- 58:03Kan vi inte prata lite om det här lite mer naturliga?
- 58:06Så här är det att vara tonåring. Det kommer vara jobbigt, men sen
- 58:10också när kanske man behöver gå in som förälder och ge lite ännu
- 58:14mer stöd. Precis, om vi börjar med det här
- 58:17som är mer av det naturliga då, om än smärtsamt.
- 58:20Så att bli avvisad eller att ge sig ut där och försöka hitta på
- 58:26saker med folk eller testa på vad man får för respons är helt
- 58:31nödvändigt. Och att ibland få uppleva att
- 58:34folk kan vara taskiga och att det är inte alltid man tas emot
- 58:40med öppna armar Det bygger en insikt om hur människor fungerar
- 58:45och också den egna motståndskraften när man sen
- 58:48klarar av det. Det är fine efter en sån grej,
- 58:52det är jobbigt i stunden, men man är samma person efter det
- 58:57ändå och man försöker igen. Det är positivt, för att om du
- 59:01bara hänger med dem du har känt sedan förskolan, även när du
- 59:05kommer upp i åldrarna Det blir jättesvårt sen när du ska hamna
- 59:09i helt nya sammanhang eller du ska söka jobb eller du ska,
- 59:13alltså då har du ju inte den muskeln, väldigt svag och du är
- 59:17hela tiden rädd för att misslyckas kanske för du har
- 59:20aldrig gjort det och vet inte hur det skulle kännas.
- 59:23Men sen har man ju de här situationerna där alltså folk,
- 59:27alltså ungdomar blir mobbade, alltså utsatta av andra tjejer
- 59:31ofta då. på ett systematiskt och utstuderat sätt.
- 59:36Och det kan ju istället sätta djupa spår.
- 59:41Och särskilt, det finns ju... Det är mycket en tonåring ska gå
- 59:46igenom och händer en sån där sak samtidigt som man kanske...
- 59:51Det händer mycket i kroppen eller föräldrarna är på en
- 59:55mycket kring någonting man upplever en förlust av något
- 59:59slag så råkar det liksom klumpa ihop sig och man inte, man har
- 1:00:05liksom, det bär inte. Då kan det ju verkligen
- 1:00:08upplevas. Det kan vara svårt att förstå
- 1:00:10vad det var som hände och det blir bara lite till en knut som
- 1:00:14gör att man sedan är väldigt försiktig och inte tror på sig
- 1:00:17själv i olika sammanhang. Så om det blir på det sättet
- 1:00:22eller om man har ett barn som aldrig får vara med som är
- 1:00:28ensamt och uteslutet. Då tänker jag att man som
- 1:00:32förälder behöver agera. Inte i det första fallet när
- 1:00:35någon behöver ringa upp barns föräldrar eller rektor eller
- 1:00:38sådär för att någon har varit taskig mot ens barn, även om man
- 1:00:43har lust att göra det. Men de här grupperna då som
- 1:00:47kämpar extra mycket eller som är med om hemska taskiga saker på
- 1:00:52riktigt. Där är det ju väldigt viktigt
- 1:00:55att man inte visar att man själv utstrålar ett extremt
- 1:00:59känslomässigt svar på det, om man får höra talas om det som
- 1:01:04förälder, för då blir ju barnet också rädd eller liksom det
- 1:01:09smittar och de flesta barn är väldigt lojala eller vill inte
- 1:01:13göra sina föräldrar upprörda eller oroliga eller De vill att
- 1:01:18föräldrarna ska vara stolta över dem och då känns det väldigt
- 1:01:22pinsamt om föräldern reagerar med att tycka att det här är
- 1:01:26helt fruktansvärt. Men att tona in och visa att det
- 1:01:29här är inte schysst. Så här ska du inte behöva bli
- 1:01:31behandlad. Det är den andra som har gjort
- 1:01:33fel. Du bär ingen.
- 1:01:34Du är inte skyldig till det du har varit utsatt för.
- 1:01:37Och sen beror det ju på vad man kan göra.
- 1:01:39När det gäller mobbning så är det skolan som är ansvarig.
- 1:01:43Skolan behöver ta tag i det. Men sen är det klart att det är
- 1:01:48verkligen inte alla barn som har tilltro till skolan och inte
- 1:01:52alla föräldrar heller. Så det är lite case by case hur
- 1:01:55man ska agera. Men det första är ju att man har
- 1:01:57den här relationen, att man som förälder visar att det här är
- 1:02:00hemskt, men jag klarar av det här, att jag klarar av det här.
- 1:02:04Och då är det ju också viktigt att man har koll på sig själv
- 1:02:09som förälder, men också kanske kan fundera lite över sin egen
- 1:02:13tonårstid. Har man upplevt något liknande
- 1:02:15själv så kanske det är svårt att separera ut så här.
- 1:02:18Vad är mitt barns bekymmer i detta och vad är mina egna
- 1:02:21spöken från det förflutna? Man kan behöva ta hjälp för egen
- 1:02:24del om man märker att jag kan inte hålla isär eller jag
- 1:02:27reagerar på sätt som jag inte. Jag tappar lite kontrollen över
- 1:02:31mig själv här. Fullt förståeligt. men då söka
- 1:02:35hjälp för att inte allt ska hamna på barnet i det läget.
- 1:02:39Som du säger, att ha etablerat den här relationen, den här
- 1:02:44närvaron med sitt barn, men sen också då delar av det här Cool
- 1:02:50cat, i termer av att man kan hålla sig själv lugn och
- 1:02:56separera och inte projicera sina egna upplevelser på sitt barn.
- 1:03:01Precis. Lättare sagt än gjort.
- 1:03:04Och ofta är man två föräldrar, oftast.
- 1:03:08Och då kan man ju ta hjälp av varandra i första hand och
- 1:03:12försöka att inte hamna i ställningskrig.
- 1:03:14För man lär ju ha olika erfarenheter och kanske är
- 1:03:18ganska olika som personer utan mer försöka lyssna och ta
- 1:03:22intryck av... Det finns fler perspektiv på det
- 1:03:24här kanske än det som jag direkt hamnar i.
- 1:03:27För ett kärnbudskap som jag tog med mig från boken är just det
- 1:03:32här att, om vi ska summera lite din bok, vilket jag knappt vågar
- 1:03:37göra, för det är så himla mycket bra i den.
- 1:03:41Men du pratar om ett kärnbudskap som är förändring och den här
- 1:03:47osäkerheten. Det är en del av tonårstiden.
- 1:03:51men vi kanske måste påminna oss själva som föräldrar om det och
- 1:03:54också förstå då, det kommer vara rocky och sen så försöka tänka
- 1:03:58att vissa delar är naturliga och sen så hålla koll på de här
- 1:04:01bitarna där man kanske måste gå in lite mer och också det här
- 1:04:05med skärmar och telefoner, att vara med där och förstå att där
- 1:04:10händer också väldigt mycket. Nej men precis, det som min
- 1:04:14dotter sa att man ska vara med, men man ska liksom inte ha
- 1:04:18doktorerat i sociala medier och sådär, för då kan ni för mycket
- 1:04:22Det här är ändå vårt område. Föräldrar som har koll på det
- 1:04:26senaste på TikTok och förklarar för barnet, nu är det här som
- 1:04:30gäller. Då kanske man har klampat in
- 1:04:33lite för mycket. Men att ha någorlunda
- 1:04:36uppfattning om hur det går till och fråga, visa sig nyfiken
- 1:04:41eller visa nyfikenhet eller snarare intresse.
- 1:04:44Och sen har jag en metafor som jag tror att min son gav den här
- 1:04:50till mig efter Jag hade skrivit boken med Flygvärdinnemetaforen.
- 1:04:54Okej, berätta. Han är 22.
- 1:04:59Jag har varit ganska på så här under hans uppväxt, ungefär så
- 1:05:03där som man inte ska vara. Alltså legat väldigt nära och
- 1:05:06problemlöst och haft mig. Han säger till mig att det är
- 1:05:10väldigt bra om en förälder kan utstråla tilltro till att det
- 1:05:14här kommer gå bra, ungefär som en en flygvärdinna om det är
- 1:05:19skakigt. Att inte visa, alltså ha skräck
- 1:05:22i ögonen om barnet berättar om någonting utan försöka ha det
- 1:05:27här ganska medkännande. Och det klart att man inte kan
- 1:05:30dölja om man blir rädd. Det vore konstigt, men inte
- 1:05:33förstärka det där för att barnet på något sätt ska känna att det
- 1:05:37här är riktigt allvarligt, för det förstår de ofta, utan mer
- 1:05:40visa att jag har tilltro till dig.
- 1:05:42Det här kommer gå bra. Vi kan hjälpas åt.
- 1:05:46Och det gäller ju vare sig man ska vara den här coola katten
- 1:05:49eller om man behöver gå in mer handgripligen.
- 1:05:52Men att tänka på. Och oftast är det ju så.
- 1:05:55De här åren är bumpiga och skakiga, men sen är de ju
- 1:05:59plötsligt förbi. Och för de allra flesta tycker
- 1:06:02jag att när de har fyllt 18 däromkring så blir de så himla
- 1:06:07vuxna, alltså så här klarar av saker.
- 1:06:10Vill absolut inte att jag ska kontakta deras föräldrar för att
- 1:06:14boka tid, utan de vill klara av saker och de gör också det.
- 1:06:20Så man får ha is i magen. Och då, kom ihåg, jättebra
- 1:06:23metafor. De tittar på dig.
- 1:06:24När man är på det där planet då tillsammans, då vill man ju se
- 1:06:29att du har inte panik. Du står där och gör dina vanliga
- 1:06:33rörelser. Exakt.
- 1:06:34We got this liksom. Exakt.
- 1:06:36Kanske lite turbulens, men we got this.
- 1:06:39Precis. Bra sammanfattning.
- 1:06:41Jättefint. Nu tänker jag såhär, Charlotte,
- 1:06:44att vi ska försöka få in här en till liten fråga här.
- 1:06:49Det har ju varit lite mer generellt kring tonåringar, men
- 1:06:53också lite mer specifikt kring tonårstjejer.
- 1:06:56På den senaste tiden så har man också börjat förstå mycket mer
- 1:07:02att pojkar och tonårskillar i stort, de hamnar efter på
- 1:07:08väldigt många områden. I skolan, i arbetet och i
- 1:07:12kärleken finns det ett citat från Scott Galloway och framför
- 1:07:16allt med TV-serien Adolescence som släpptes i våras, så pratar
- 1:07:21man också väldigt mycket om det här med bristen på manliga
- 1:07:25förebilder, den här digitala världen. vad den gör med våra
- 1:07:30unga killar. Hur kan vi börja tänka om lite
- 1:07:34där? Det här är ju egentligen en
- 1:07:36jättestor fråga, men har du några tankar kring...
- 1:07:39Hur ska vi tänka där kring våra tonårskillar?
- 1:07:42Jag tror att vi behöver se deras utveckling med lite andra ögon.
- 1:07:50Alltså, när killar fyller i till exempel enkäter om sitt mående
- 1:07:55så skattar de ofta saker och ting bra.
- 1:07:57Det är lugnt, det är ingen fara, det är normalt.
- 1:08:01De har inte, och så kan det ju vara i många fall, men man har
- 1:08:05också sett i forskning att för dem är det så viktigt att det är
- 1:08:09normalt, att det inte är något konstigt med dem så att de inte
- 1:08:13ens kan liksom fylla i. Även om de skulle må dåligt så
- 1:08:16går det inte ens, även om ingen annan ser det, det är anonymt,
- 1:08:20så går det liksom inte att fylla i att man mår dåligt, för det
- 1:08:23stämmer inte överens med den manliga självbilden av att vara
- 1:08:26kompetent och stark. Vi får bli lite bättre på att
- 1:08:29ställa frågor som fångar kanske symtom som de kan ha och det kan
- 1:08:34ju vara att man känner sig arg mycket av tiden eller att man
- 1:08:39tränar överdrivet mycket, att kroppen blir liksom ett projekt
- 1:08:43för att skulptera om sig och bli stark och muskulös och sådär.
- 1:08:48Alltså missbruk är ju så vanligt bland vanligare bland killar att
- 1:08:54man missbrukar alltifrån substanser till spel eller porr,
- 1:08:59den typen av... Det är också tecken på att man
- 1:09:03kämpar med sig själv. Och det som jag har tänkt
- 1:09:07väldigt mycket på på sistone är att vi har ofta en bild av att
- 1:09:12killar borde bli... De borde vara lite mer som vi
- 1:09:16tjejer. Jag tänker när man lyssnar på
- 1:09:19experter att de borde vara lite mindre toxiska och de skulle
- 1:09:23vara mer, om de bara var mer som vi kvinnor så skulle det bli
- 1:09:27bra. Det verkar liksom inte lösa
- 1:09:29problemet att man försöker lära ut det här att när man alltid
- 1:09:33kunna prata om känslor och så i olika situationer.
- 1:09:35Utan absolut tror jag att killar vore hjälpta av att ha ett
- 1:09:39bättre språk för sitt känsloliv. Men det kanske inte är så att vi
- 1:09:44måste gå på individen om det är en kille som spelar mycket eller
- 1:09:49som har konstiga förebilder, lyssnar på Jordan B.
- 1:09:53Peterson eller så här att det är dåligt utan mer försöka se vad
- 1:09:58står det här för och vad är det du behöver hjälp med och inte
- 1:10:04kritisera och se det där som toxiska beteenden utan det
- 1:10:09kanske är män har en annan hormonuppsättning, har kanske
- 1:10:12andra drivkrafter i vissa avseenden.
- 1:10:14Det behöver inte vara fel. Och om vi alltid kritiserar det
- 1:10:19de strävar efter och går igång på så kommer de ju inte lyssna.
- 1:10:25Och jag ställde en fråga här på TikTok igår om vad skulle vara
- 1:10:29den enskilt viktigaste saken? För det är ganska många manliga
- 1:10:33följare där. för er för att komma till rätta med mäns
- 1:10:37psykiska ohälsa. Och då var det flera som sa det
- 1:10:41här att inte alltid tolka det vi kommer med som någon slags "ni
- 1:10:46får skärpa er", det där är toxisk manlighet, utan lyssna på
- 1:10:50vad de faktiskt kämpar med och inte försöka göra om.
- 1:10:55Det kanske är så att de gillar träning, de kanske gillar
- 1:10:59business. De kanske gillar att tävla på
- 1:11:01olika sätt. Det behöver inte vara det i sig
- 1:11:03som är fel. Då kommer de inte lyssna och det
- 1:11:06kommer inte hjälpa. Vad ska man säga att med killar
- 1:11:09också då så kanske man måste skrapa ännu lite mer på ytan,
- 1:11:13men framför allt då titta på symptomen som du beskrev det så
- 1:11:17bra, som kan då vara massa olika saker då, träning, gaming eller
- 1:11:22men inte kritisera, utan istället verkligen försöka
- 1:11:25lyssna. Vad tyder det här, när du gör
- 1:11:29det här väldigt mycket? Att inte sätta den här stämpeln
- 1:11:32på det direkt, utan vad är det du faktiskt försöker säga med
- 1:11:36det här? Allting inte är toxiskt,
- 1:11:40maskulinitet. Det kan finnas ett lidande där.
- 1:11:42Det kan finnas, och sen är det ju många också som i debatten
- 1:11:47efterfrågar att det ska finnas manliga förebilder att kvinnor
- 1:11:49berättar för män hur de ska vara eller lyckas hjälpa dem på
- 1:11:53traven. Det är ju värdefullt att vi som
- 1:11:56mammor eller förskolepersonal och så vidare försöker stötta i
- 1:11:59att kunna uttrycka känslor till exempel och så.
- 1:12:02Men att det verkar oerhört viktigt för män när de berättar
- 1:12:06själva att det finns manliga förebilder som kan vara goda
- 1:12:10exempel. Och det är inte så konstigt.
- 1:12:13Förebilder behöver vi ju. Alla.
- 1:12:15Ja, men det är nästan Sen tänker jag att det har blivit toxiskt
- 1:12:20att föreslå att män ska få manliga förebilder.
- 1:12:23Vi har nog lätt att lägga kritik på det.
- 1:12:27Och sen finns det också någon, tror jag, som tänker att kvinnor
- 1:12:32har ju varit förfördelade eller behandlats illa och varit
- 1:12:36nedtryckta av män i så många generationer.
- 1:12:40Så nu när män visar tecken på att må dåligt eller inte klara
- 1:12:44skolan eller... payback time. Och det blir ju otroligt
- 1:12:47konstigt. De här unga killarna har ju inte
- 1:12:51gjort någonting. Det är inget nollsummespel, utan
- 1:12:53vi kan se både tjejer som kämpar och killar som kämpar.
- 1:12:57Vi måste plocka upp dem också. Ja.
- 1:13:00Med de otroligt kloka orden från Charlotte så vill jag bara säga
- 1:13:03tack för att du kom hit idag. Det känns som att vi skulle
- 1:13:07kunna prata i timmar, så vi kanske får göra det här igen.
- 1:13:11Men jag vill säga så stort tack för din tid och Och till dig
- 1:13:16kära lyssnare så länkar jag ju som vanligt allt
- 1:13:20Spotify-beskrivningen så hörs vi snart igen.
- 1:13:23Tack Charlotte! Tack!