Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #06: Inuti gasanalysatorn - spektrometern
Transcript
- 0:00Speaker 1: Välkommen till OPSIS poddserie om gasövervakning i industrin.
- 0:04Speaker 1: Vissa instrument för gasövakning är byggda kring en så kallad spektrometer.
- 0:10Speaker 1: I det här avsnittet tar vi en titt på hur en spektrometer fungerar.
- 0:16Speaker 1: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:24Speaker 3: Välkommen! Idag ska vi dyka ner i hjärtat av vissa gasanalysatorer och titta närmare på en riktigt fascinerande komponent.
- 0:33Speaker 3: Spektrometern.
- 0:35Speaker 3: Vi har fått ett utdrag här: Inside the gas analyzer – the spectrometer.
- 0:40Speaker 3: Vårt uppdrag idag är väl att tillsammans försöka förstå hur den här viktiga delen faktiskt funkar.
- 0:47Speaker: Precis.
- 0:47Speaker: Och varför den är så central.
- 0:49Speaker 3: Exakt.
- 0:50Speaker 3: Källan nämner ju det här med DOAS, differential optical absorption spectroscopy.
- 0:56Speaker 3: Det låter ju ganska tekniskt.
- 0:59Speaker: Det är det. Men i grunden handlar det om att se hur olika gaser färgar ljuset genom att absorbera specifika våglängder.
- 1:08Speaker 3: Men för att då kunna se vilka våglängder försvinner genom absorption.
- 1:12Speaker 3: Då måste man ju först kunna dela upp ljuset i sina beståndsdelar, sina färger.
- 1:18Speaker: Exakt.
- 1:18Speaker: Man behöver separera våglängderna.
- 1:20Speaker: Det är precis det som spektrometern gör.
- 1:23Speaker 3: Så, frågan är ju då, hur lyckas den med det?
- 1:26Speaker 3: Okej, låt oss packa upp det här lite.
- 1:29Speaker: Ja, och kärnan i den här separationen själva arbetshästen kan man säga inuti i spektrometern.
- 1:34Speaker: Det är en optisk komponent som diffraktionsgitter.
- 1:39Speaker: Eller oftast säger man bara gitter.
- 1:42Speaker 3: Ett gitter.
- 1:42Speaker 3: Källan beskriver det nästan lite poetiskt att det på avstånd kan se ut som en vanlig spegel.
- 1:48Speaker 3: Men det är ju uppenbarligen mycket mer än så.
- 1:51Speaker: Ja, absolut.
- 1:52Speaker: En vanlig spegel reflekterar ju ljus en liten enkel princip.
- 1:56Speaker: Infallsvinkeln är lika med reflektionsvinkeln.
- 2:00Speaker: Allt ljus studsar åt samma håll.
- 2:02Speaker 3: Just det.
- 2:03Speaker: Ett gitter gör ju det också, till viss del, men det har en extra finess.
- 2:07Speaker: Ytan inte slät.
- 2:09Speaker: Den är att täckt av ett otroligt fint och väldigt exakt mönster av tusentals parallella linjer, eller spår kan man säga, som etsade eller präglade på ytan.
- 2:19Speaker 3: Tusentals.
- 2:20Speaker: Ja, källan nämner siffror som flera tusen linjer per millimeter.
- 2:25Speaker: Det är nästan svårt att föreställa sig hur tätt det är.
- 2:28Speaker 3: Flera tusen linjer per millimeter, det låter nästan ja overkligt.
- 2:34Speaker 3: Och det är alltså de här mikroskopiska linjerna som är hela hemligheten.
- 2:39Speaker 3: Hur får de ljuset att separera sig?
- 2:42Speaker: Exakt, det är de som gör jobbet.
- 2:44Speaker: För att förstå det behöver vi grundläggande fysik.
- 2:49Speaker: Tänka på ljus som vågor, elektromagnetiska vågor som källan också nämner.
- 2:55Speaker: Olika färger motsvarar olika våglängder.
- 2:59Speaker: Rött ljus har längre vågor medan sig blått och ultraviolett ljus har mycket kortare våglängder.
- 3:06Speaker: När då en sån vågfront av ljus.
- 3:09Speaker: Tänk dig en rad vågtoppar som rör sig framåt tillsammans.
- 3:13Speaker: När den träffar gittrets räfflade yta händer det något intressant.
- 3:18Speaker: Linjerna stör den här vågfronten.
- 3:21Speaker: En del av ljuset reflekteras precis som från en spegel rakt ut.
- 3:26Speaker: Det kallas nollte ordningens diffraktion i texten.
- 3:29Speaker: Men den delen är faktiskt inte så användbar för att separera färgerna.
- 3:34Speaker 3: Den struntar vi nu?
- 3:36Speaker: Ja, precis.
- 3:37Speaker: Men på grund av det här regelbundna täta mönstret av linjer så uppstår ett fenomen som kallas diffraktion.
- 3:45Speaker: Förenklat kan man säga att linjerna får olika delar av vågfronten att interferera med varandra.
- 3:51Speaker 3: Interferera.
- 3:52Speaker: Ja, på ett sätt som gör att ljuset inte bara reflekteras rakt ut, utan också liksom böjs av eller diffrakteras i andra specifika väldefinierade vinklar utöver den vanliga spegelreflektionen.
- 4:05Speaker 3: Så linjerna tvingar ljuset att spridas i fler riktningar än bara den raka reflektionen.
- 4:12Speaker 3: Men här kommer väl det riktigt coola.
- 4:15Speaker 3: Källan säger att vinkeln som ljuset böjs av i, den beror på våglängden.
- 4:21Speaker: Exakt.
- 4:22Speaker: Det är där magin ligger, så att säga.
- 4:24Speaker: Det är själva kärnan i varför gittret funkar för det här ända målet.
- 4:28Speaker: Kortare våglängder som blått eller UV-ljus.
- 4:31Speaker: De böjs av i en vinkel som ligger ganska nära den där nolte ordningen, alltså spegelreflektion.
- 4:37Speaker: Ljus med lite längre våglängd som grönt ljus hamnar i en lite vidare vinkel.
- 4:43Speaker: Ljus med ännu längre våglängd som rött eller till och med infrarött ljus.
- 4:48Speaker: Det böjs av ännu mer i en ännu vidare vinkel.
- 4:52Speaker 3: Så den sprider ut färgerna.
- 4:54Speaker: Resultatet blir att gittret sprider ut ljusets alla färger i en ordnad sekvens av vinklar.
- 5:02Speaker: Ungefär som en solfjäder av ljus där varje blad har en specifik färg.
- 5:07Speaker: Man får en regnbåge kan man säga.
- 5:09Speaker 3: En regnbåge?
- 5:10Speaker: Ja, men en mycket mer utdragen och väldefinierad regnbåge än den man ser på himlen.
- 5:16Speaker: Tänk på hur ljus reflekteras i en CD-skiva och skapar färgspel.
- 5:21Speaker 3: Ja, just det.
- 5:22Speaker: Det är ju ett liknande fenomen, diffraktion.
- 5:25Speaker: Men i spektrometen är det här konstruerat för absolut maximal precision.
- 5:30Speaker 3: Men vänta nu lite här.
- 5:31Speaker 3: De flesta av oss har ju sett ljus brytas i ett vanligt glasprisma.
- 5:35Speaker 3: Newtons klassiska experiment, eller hur?
- 5:38Speaker 3: Och det delas upp i färgen.
- 5:40Speaker 3: En regndroppen funkar ju så.
- 5:42Speaker: Precis. Refraktion, alltså ljusbrytning.
- 5:44Speaker 3: Ja, refraktion.
- 5:46Speaker 3: Det separerar ju också färger.
- 5:48Speaker 3: Så varför är hela friden använder man ett sånt här komplicerat gitter med mikroskopiska linjer istället för ett robust och enkelt prisma.
- 5:58Speaker 3: Det måste ju finnas en riktigt bra anledning.
- 6:01Speaker: Det finns det absolut.
- 6:03Speaker: Och det är en helt central poäng som källan verkligen lyfter svaret är upplösning.
- 6:09Speaker 3: Upplösning.
- 6:10Speaker: Ja, vad som är så fascinerande här och anledningen till att gitter dominerar totalt i den här typen av instrument är att ett gitter sprider ut färgerna, alltså våglängderna mycket mer än vad ett prisma av jämförbar storhet gör.
- 6:24Speaker: Där regnbågen från gittret är mycket bredare, mycket mer detaljerad.
- 6:29Speaker: Och den här kraftigare spridningen innebär att gittret har en mycket högre spektral upplösning.
- 6:36Speaker: Det betyder att det kan skilja på våglängder som ligger extremt nära varandra.
- 6:40Speaker 3: Som två blå nyanser som nästan är likadana.
- 6:44Speaker: Exakt.
- 6:44Speaker: Ett prisma kanske ser dem som en enda lite suddig blåfläck, medan ett gitter kan visa dem som två helt distinkta separata linjer.
- 6:53Speaker: Här kommer den stora praktiska fördelen.
- 6:56Speaker: Eftersom gittret är så otroligt effektivt på att separera ljuset kan man bygga en spektrometer med väldigt hög upplösning, som ändå är förvånatsvärt kompakt.
- 7:07Speaker: Och för ett instrument som en gasanalysator som ofta ska sitta u fält eller i en industrimiljö.
- 7:13Speaker 3: Just det, det får inte vara för stort och klumpigt.
- 7:16Speaker: Nej, precis.
- 7:16Speaker: Så förmågan att få hög prestation i ett litet format är helt avgörande.
- 7:21Speaker: Ett prisma som skulle ge motsvarande upplösning, skulle behöva vara mycket, mycket större.
- 7:27Speaker 3: Och tyngre och klumpigare, då förstår jag.
- 7:30Speaker 3: Så det handlar om att få maximal detalj rikdom på minimal yta kan man säga.
- 7:35Speaker 3: Det förklarar saken.
- 7:36Speaker 3: Gittret är alltså nyckeln till högupplösning i ett hanterbart format.
- 7:41Speaker 3: Men en spektrometer är ju mer än bara ett gitter.
- 7:44Speaker 3: Hur ser resten av apparaten ut är det en väldigt komplex låda runt omkring.
- 7:51Speaker: Grundprincipen kan faktiskt vara förvånansvärt rätt fram, även om detaljerna såklart kräver precision.
- 7:58Speaker: Men föreställ dig en låda som källan beskriver.
- 8:01Speaker: Typiskt en matt svart på insidan.
- 8:03Speaker 3: För att undvika reflexer.
- 8:05Speaker: Exakt, för att absorbera allt ströljus som annars skulle kunna störa mätningen.
- 8:09Speaker: Ljus leds in i lådan genom en väldigt smal springa, en spalt eller kanske vid en optisk fiber i ena änden.
- 8:17Speaker: Det här inkommande ljuset riktas sedan ofta vid en första spegel mot gittret som sitter monterat därinne.
- 8:23Speaker: Gör sitt jobb att sprider ut ljuset i dess olika färger i olika vinklar.
- 8:28Speaker: Det här regnbågespektrumet av ljus färdas sedan vidare inne till lådan och träffar till slut en ljusdetektor.
- 8:35Speaker 3: En detektor som en kamerasensor typ.
- 8:39Speaker: Ja, lite åt det hållet.
- 8:40Speaker: Ofta är det en rad av små ljuskänsliga pixlar, liknande dem i en digital kamera, men den är optimerad för att mäta ljusintensitet väldigt noggrant vid olika längs raden.
- 8:52Speaker: Varje position på detektorn motsvarar ju en specifik våglängd tack vare gittrets precisa spridning.
- 8:59Speaker 3: Förstår.
- 8:59Speaker 3: Så lådan har en ingång, en väg till gittret, gittret som sprider och en detektor som fångar upp det separerade ljuset.
- 9:09Speaker 3: Men källan nämner också att gittret ofta kan roteras lite grann.
- 9:14Speaker 3: Att man kan styra det utifrån.
- 9:16Speaker 3: Varför då?
- 9:18Speaker 3: Samlar inte detektorn upp alla färger på en gång.
- 9:21Speaker: Det beror lite på designen och vad man vill mäta.
- 9:24Speaker: Ibland är detektorn tillräckligt bred för att fånga hela det våglängdsområde man är intresserad av samtidigt.
- 9:31Speaker: Men i andra fall eller om man vill ha mer flexibilitet, då är den där rotationsmöjligheten väldigt användbar.
- 9:37Speaker 3: Hur?
- 9:38Speaker: Jo, genom att vrida lite på gittret ändrar man ju exakt vilka vinklar som de färgerna diffraktera i.
- 9:44Speaker: Det betyder att man kan styra vilken del av det utspridda spektrumet vilket färgområde eller som källan kallare våglängsfönster, som ska landa på den aktiva ytan på detektorn.
- 9:55Speaker: Om du till exempel är intresserad av ett väldigt brett spektrum, säg från UV till synligt ljus.
- 10:02Speaker: Men din detektor kanske bara kan se en mindre del åt gången.
- 10:05Speaker 3: Då kan man skanna av det.
- 10:07Speaker: Då kan du rotera gittret stegvis för att scanna av hela området.
- 10:13Speaker: Eller så kanske du vet att just de gaser du letar efter har sina tydligaste absorptionslinjer inom ett ganska smalt våglängdsband.
- 10:21Speaker: Då kan du ställa in gittret så att just det bandet hamnar optimalt på detektorn för att få högsta möjliga känslighet just där.
- 10:29Speaker 3: Smart.
- 10:29Speaker 3: Det är flexibilitet.
- 10:31Speaker: Exakt.
- 10:32Speaker 3: Men det låter ju också som att det kräver en hel del ingenjörskonst för att få allt det här att lira perfekt ihop.
- 10:39Speaker 3: Källan nämnde att det är en utmaning att matcha saker som ljusets energibudget.
- 10:46Speaker: Alltså hur mycket ljus man faktiskt har att jobba med.
- 10:49Speaker 3: Ja, precis.
- 10:50Speaker 3: Och optikens ljusstyrka, gittrets upplösning, den exakta geometrin inne i lådan och så detektorns känslighet.
- 10:59Speaker 3: Det är inte bara att slänga ihop delarna i en låda, förstår jag?
- 11:03Speaker: Verkligen inte.
- 11:04Speaker: Det är en komplex optimeringsprocess.
- 11:07Speaker: Varje del påverkar ju de andra.
- 11:09Speaker: Till exempel ett gitter med extremt hög upplösning, väldigt många linjer per millimeter.
- 11:15Speaker: Det kanske sprider ljuset så mycket att intensiteten vid varje enskild våglängd blir väldigt låg.
- 11:22Speaker 3: Och då blir det svårt att mäta.
- 11:23Speaker: Ja, då behöver man antingen en extremt känslig detektor, vilket kan vara dyrt, eller en väldigt stark ljuskälla, vilket också påverkar systemet.
- 11:31Speaker: Och det där med f-talet, eller optikens ljusstyrka handlar om hur bra systemet är på att samla in och fokusera ljuset.
- 11:39Speaker: Ett system med lågt F-tal är ljusstarkt.
- 11:42Speaker: Det samlar mycket ljus, vilket är bra.
- 11:44Speaker: Men det kan också ställa högre krav på kvaliteten hos speglar och gitter för att undvika optiska fel, aberrationer det är en balansgång.
- 11:53Speaker: Ja, precis.
- 11:53Speaker: Det handlar om att hitta rätt balans för den specifika applikationen.
- 11:57Speaker: Som vi var inne på tidigare, kompakt format är ofta ett nyckelord.
- 12:01Speaker: För att få plats med en tillräckligt lång optisk väg inuti en liten låda och en längre väg ger generellt bättre separation av färgerna.
- 12:09Speaker: Så använder man ofta interna speglar för att vika ihop ljusstrålen.
- 12:14Speaker: Istället för att ljuset går raka vägen från ingången via gittret till detektorn, så kanske det studsar mellan två eller tre specialformade speglar på vägen.
- 12:24Speaker 3: Och det är här den där Czurny-turner-designen kommer in som källan nämner.
- 12:28Speaker: Exakt.
- 12:28Speaker: Czurny-turner spektrometen, uppkallad efter sina uppfinnare M. Czurny uppfinare, A F.
- 12:33Speaker: Turner är en väldigt vanlig och smart design som gör precis det här.
- 12:38Speaker: Den använder två konkava speglar.
- 12:40Speaker 3: Konkava.
- 12:41Speaker 3: Som buktar in något.
- 12:44Speaker: En spegel används för att samla det inkommande ljuset och göra strålarna parallella innan de träffar gittret.
- 12:50Speaker: Och en annan spegel används sen för att samla ihop och fokusera det diffrakterade spektrumet från gittret ner på detektorn.
- 12:59Speaker: Genom att placera de här komponenterna på ett smart sätt i förhållande till varandra och gittret så kan man få en relativt lång optisk väg och därmed bra upplösning och bra ljushantering, samtidigt som hela instrumentet kan byggas ganska kompakt.
- 13:14Speaker: Källan kopplar specifikt den här designen till OPSIS UV-DOAS gasanalysatorer, vilket visar att det är en beprövad och effektiv konstruktion som används i verkliga instrument.
- 13:26Speaker 3: Varför är det egentligen relevant att ha koll på hur en spektrometer funkar inuti en gasanalysator?
- 13:32Speaker 3: Vad är den praktiska nyttan med den här kunskapen?
- 13:36Speaker 2: Jo, men den stora nyttan är att förstå hur de här instrumenten faktiskt kan vara så kraftfulla och så specifika i sina mätningar.
- 13:43Speaker 2: Gasanalys med DOAS-tekniken bygger ju helt på att olika gasmolekyler absorberar ljus på ett väldigt karaktäristiskt sätt.
- 13:52Speaker 3: Sina fingeravtryck.
- 13:54Speaker: Exakt.
- 13:54Speaker: De har unika fingeravtryck i luspektrumet, där de liksom skäl ljus vid vissa specifika våglängder, men inte ved andra våglängder runt omkring.
- 14:04Speaker: Och mäta hur starka de är, vilket ju säger hur mycket gas det finns.
- 14:08Speaker: Då behöver instrumentet kunna se ljusspektrumet med extremt hög detaljrikdom.
- 14:14Speaker: Det är precis vad spektrometen, tack vare gittret och den smarta optiska designen, levererar ett högupplöst spektrum som visar exakt hur mycket ljus som finns kvar vid varje enskild våglängd efter att ljuset har passerat genom gasen man vill mäta.
- 14:31Speaker 3: Så om jag fattar rätt.
- 14:33Speaker 3: Spektrometen i sig mäter inte gasen direkt, utan den levererar den här extremt detaljerade regnbågesbilden, alltså spektrumet.
- 14:44Speaker: Precis.
- 14:46Speaker 3: Och det är den informationen som sedan används tillsammans med kunskap om de här gasernas fingeravtryck och en massa matematiska algoritmer för att räkna ut vilka gaser som finns där och i vilka koncentrationer.
- 14:58Speaker: Exakt så.
- 14:59Speaker: Spektrometeren är det första absolut kritiska steget.
- 15:03Speaker: Den tillhandahåller datan det detaljerade ljusspektrumet.
- 15:08Speaker: Utan ett högkvalitativt spektrum från en bra spektrometer spelar ingen roll hur smarta beräkningar man gör sen.
- 15:15Speaker: Resultatet blir opålitligt.
- 15:17Speaker 3: Förstår.
- 15:18Speaker: Så att förstå spektrometen är att förstå själva grunden för hela mätprincipen.
- 15:24Speaker: Det är den som möjliggör den precision och den selektivitet som krävs för att man ska kunna till exempel övervaka luftkvalitet eller industriella utsläpp på ett noggrant sätt.
- 15:34Speaker 3: Perfekt.
- 15:35Speaker 3: Då känns det som att vi har fått ett ganska bra grepp om detta.
- 15:38Speaker 3: Låt oss försöka sammanfatta de viktigaste punkterna vi har täckt.
- 15:42Speaker 3: Kärnan i spektrometern är alltså gittret.
- 15:45Speaker: En yta med tusentals mikroskopiska parallella linjer.
- 15:50Speaker 3: Och de här linjerna separerar ljus i dess olika våglängder genom ett fenomen som kallas diffraktion, där vinkeln ljuset sprids i beror på våglängden.
- 15:59Speaker: Just det.
- 16:00Speaker: Den avgörande fördelen av gittret jämfört med ett enkelt prisma är dess förmåga att ge mycket högre upplösning, alltså bättre detaljseende, i ett kompakt format.
- 16:11Speaker: Vilket är avgörande för praktiska instrument.
- 16:14Speaker 3: Precis.
- 16:15Speaker 3: Man kan urskilja de där fina detaljerna i gasernas fingeravtryck.
- 16:19Speaker 3: För att bygga de här kompakta men högupplösta spektrometrarna används ofta smarta designer som Czerny-Turner.
- 16:27Speaker: Ja, som använder speglar för att vika ihop ljusbanan inuti instrumentet och få en lång optisk väg på en liten yta.
- 16:34Speaker 3: Och rotationen av gittret ger också flexibilitet att välja vilket våglängdsområde man vill fokusera lite extra på.
- 16:41Speaker: Ja.
- 16:41Speaker: Hela syftet är ju att producera ett så detaljerat och korrekt ljusspektrum som möjligt.
- 16:47Speaker: Det spektrumet blir sedan underlaget för att identifiera och kvantifiera specifika gaser baserat på deras unika absorptionsmönster, vilket är själva grunden för DOAS-tekniken.
- 16:58Speaker 3: Vi har verkligen kikat djupt in i spektrometers mekanismer, idag känns det som.
- 17:03Speaker 3: Men som källan också antyder, detta är ju bara en om en väldigt central del av en komplett gasanalysator.
- 17:10Speaker 3: Det finns ju ljuskällor också, system för att leda ljuset genom själva mätsträckan där gasen finns, och såklart all den avancerade mjukvaran för att tolka spektrumet sen.
- 17:20Speaker: Absolut det är ett helt system, och det leder oss kanske till en intressant tanke att fundera vidare på.
- 17:25Speaker: Något som källan snuddar vid lite grann men inte utvecklar.
- 17:28Speaker: Vi har ju pratat mycket utifrån kontexten UV-DOAS, alltså mätningar i det ultravioletta och kanske synliga ljusområdet.
- 17:35Speaker: Men gaser absorberar ju ljus även i andra delar av spektrumet.
- 17:39Speaker: Inte minst i det infraröda, alltså IR-området, vilket källan också nämnar kort.
- 17:44Speaker 3: Just det infrarött ljus värmestrålning.
- 17:48Speaker: En fråga att ta med sig är: hur skulle en spektrometer som är designad specifikt för att arbeta med infrarött ljus skilja sig från den UV-DOAS spektrometer vi har diskuterat idag?
- 17:59Speaker 3: Intressant fråga.
- 18:01Speaker: Infrarött ljus har ju mycket längre våglängder än UV-ljus.
- 18:05Speaker: Skulle det ställa helt andra krav på gittret.
- 18:08Speaker: Kanske färre linjer per millimeter, men med en annan form.
- 18:12Speaker: Eller andra material?
- 18:14Speaker: Skulle man behöva helt andra material i speglarna och framförallt i detektor?
- 18:18Speaker 3: Ja, detektor måste ju vara känslig för just IR-ljus då.
- 18:22Speaker: Exakt.
- 18:22Speaker: Eftersom infrarött ljus interagerar med material på ett helt annat sätt och ofta kräver andra typer av sensorer.
- 18:28Speaker: Ofta behöver de kylas ner för att fungera bra.
- 18:32Speaker: Så ja, vilka specifika utmaningar och designlösningar tror du dyker upp när man flyttar sig från UV-ljus till den infrarörda delen av spektrumet.
- 18:40Speaker: Det öppnar ju upp för en helt ny uppsättning tekniska överväganden.
- 18:44Speaker 3: Det var verkligen en spännande och utmanande tanke att avsluta med att tekniken måste anpassas så mycket beroende på vilken typ av ljus man faktiskt jobbar med.
- 18:55Speaker 3: Stort tack för att du var med och utforskade spektrumeters inre värd tillsammans med oss idag.