Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #01 Föroreningar i utsläpp till luften - vad finns i röken?
Transcript
- 0:00Speaker: Välkommen till OPSIS poddserie om gasövakning i industrin.
- 0:04Speaker: I det här avsnittet tittar vi på grunderna.
- 0:08Speaker: Vad finns i röken som går ut i omgivningsluften?
- 0:13Speaker: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:21Speaker 2: Välkommen! Idag ska vi titta lite närmare på en fråga som nog många funderat på när man ser rök från en industriskorsten.
- 0:29Speaker 2: Vad är det egentligen som kommer ut där?
- 0:31Speaker 2: Är det bara ofarlig ånga eller döljer det sig mer?
- 0:36Speaker 2: Vi har en anteckning här framför oss som bryter ner just det de olika typerna av föroreningar som släpps ut, speciellt från förbränning inom industrin.
- 0:44Speaker 2: Målet är att vi tillsammans ska försöka förstå vad de här utsläppen består av, varför de uppstår och vilken roll de spelar.
- 0:53Speaker 2: Så den där vita plymen är det verkligen bara vatten.
- 0:57Speaker 2: Låt oss gräva lite i det här.
- 1:00Speaker 1: Ja, absolut.
- 1:01Speaker 1: För förbränning är ju centralt i så mycket industriell verksamhet.
- 1:05Speaker 1: Även om huvudprodukterna är ganska enkla så finns det en hel del annat som följer med.
- 1:12Speaker 1: Det är en ganska komplex kemisk soppa faktiskt.
- 1:16Speaker 2: Anteckningen börjar med det mest grundläggande att.
- 1:19Speaker 2: När industrier förbränner något så är huvuddelen av utsläppen sånt som redan finns i luften, kväv och syre som inte reagerat helt.
- 1:28Speaker 1: Överskott syre.
- 1:30Speaker 2: Och sen då vattenånga och koldioxid CO2 från själva förbränningen.
- 1:35Speaker 2: Det här är ju de stora volymerna, liksom procentnivåer.
- 1:38Speaker 2: CO2 känner de flesta till, den stora boven i klimatdebatten.
- 1:43Speaker 2: Men den där vita röken man faktiskt ser.
- 1:46Speaker 2: Ofta är det, precis som du nämnde, kondenserande vattenånga.
- 1:50Speaker 1: Exakt.
- 1:50Speaker 1: Så långt är det ju ganska okomplicerat.
- 1:53Speaker 2: Ja, man kan tycka det.
- 1:54Speaker 1: Men det är lätt att stanna där.
- 1:56Speaker 1: För den synliga ångan är ju bara en del av det hela.
- 1:59Speaker 1: Det finns en mindre, men ofta mycket viktigare andel av utsläppen som består av andra gasformiga föroreningar.
- 2:06Speaker 1: Det som är fascinerande här och som anteckningarna verkligen lyfter fram är att de här inte bara bildas direkt när man eldar.
- 2:13Speaker 1: Vissa uppstår i sekundära reaktioner.
- 2:16Speaker 1: Och håll i nu, en del kan faktiskt bildas som en biprodukt av själva rökgasreningen?
- 2:22Speaker 2: Va?
- 2:23Speaker 2: Så tekniken som ska minska utsläppen kan skapa nya problem.
- 2:27Speaker 1: Ja, under vissa specifika omständigheter så kan det faktiskt hända.
- 2:32Speaker 1: Vilket visar hur noga man måste designa reningsprocesserna.
- 2:35Speaker 2: Oj, det låter lite paradoxalt.
- 2:37Speaker 2: Men okej, om vi börjar med de vanligaste gaserna som bildas vid själva förbränningen, vad nämns då i anteckningen?
- 2:44Speaker 1: Jo, det pekas ut några klassiker.
- 2:46Speaker 1: Först har vi kolmonoxid CO.
- 2:49Speaker 1: Den bildas ju när förbränningen inte är fullständig, alltså när det inte finns tillräckligt med syre för att allt kol ska bli just kold.
- 2:57Speaker 1: Det är ju en giftig gas.
- 2:59Speaker 2: Ja, den vill man undvika.
- 3:00Speaker 1: Den har vi svaveldioxid.
- 3:03Speaker 1: Den kommer typiskt från svavel som finns naturligt i bränsen som kol och olja.
- 3:09Speaker 2: Okej, i själva bränslet alltså.
- 3:12Speaker 1: När bränslet eldas reagerar svavlet med syre och bildar SO2.
- 3:16Speaker 1: Den bidrar ju till försturning.
- 3:18Speaker 1: Och till sist nämns att kväveoxider, ofta skrivet som NOx, vilket inkluderar både NO, alltså kvävmonoxid och NO2 kvädioxid.
- 3:29Speaker 1: De här bildas inte främst från bränslet i sig, utan snarare när luftens eget kväve och syre reagerar med varandra.
- 3:38Speaker 1: Det händer vid de väldigt höga temperaturer som finns i en förbränningsprocess.
- 3:42Speaker 1: Även de här bidrar till försurning och bildar marknära ozon.
- 3:46Speaker 2: Okej, så vi har CO frånständig förbränning, SO2 från svavel i bränslet och NOX från hög temperatur.
- 3:54Speaker 2: Det låter som en grundmotsättning av problem.
- 3:57Speaker 2: Men det blir väl värre, anta jag om bränslet i sig är mer komplicerat.
- 4:03Speaker 2: Jag tänker på när man eldar sopor avfalls förbränning.
- 4:07Speaker 1: Absolut.
- 4:07Speaker 1: Det är en jätteviktig poäng som tas upp här i anteckningen.
- 4:10Speaker 1: När man eldar hushållsavfall eller industriavfall, då kan helt andra ämnen dyka upp i ganska stora mängder.
- 4:17Speaker 1: Två exempel som ges är Vätteklorid och väteflorid .
- 4:23Speaker 2: Väteklorid klor alltså.
- 4:25Speaker 2: Var kommer det från i vanliga sopor?
- 4:27Speaker 1: Ofta från plaster.
- 4:28Speaker 1: PVC-plast till exempel är en vanlig källa till klor i avfallet.
- 4:33Speaker 1: Så innehållet i din sopåse påverkar ju direkt kemin i skorstenen kan man säga.
- 4:39Speaker 1: Samma sak med flor, det kan finnas i andra plaster eller industriella restprodukter.
- 4:44Speaker 1: De här gaserna HCL och HF är också starkt försörande.
- 4:49Speaker 2: Så ännu mer försurning.
- 4:51Speaker 1: Ja, och tyvärr stannar inte ens där.
- 4:54Speaker 1: Under vissa förhållanden vid avfallsförbränning, särskilt om det finns klor, och förbränningen inte är helt optimal, då kan ännu mer komplexa och skadliga ämnen bildas som de där ökande dioxinerna.
- 5:08Speaker 2: Usch ja, de har man ju hört talas om.
- 5:11Speaker 1: Anteckningarna nämner också att om det handlar om farligt avfall kan vi se utsläpp av tungmetaller som kvicksilver i gasform.
- 5:21Speaker 1: Och även andra halogener som jod och brom.
- 5:26Speaker 1: Antingen som rena ämnen eller i föreningar som den giftiga kvicksilverkloriden .
- 5:34Speaker 2: Kvicksilver.
- 5:35Speaker 2: Det låter riktigt allvarligt, men är det bara från avfall du kommer Nej, inte bara.
- 5:40Speaker 1: Det påpekas här att kvicksilver också kan finnas naturligt i kol.
- 5:44Speaker 1: Så koleldade kraftverk kan också vara en källa.
- 5:48Speaker 1: Och när vi ändå pratar om specifika industrier, anteckningarna nämner att metallsmältverk ofta är stora källor till just svaveldioxid.
- 5:58Speaker 2: Varför det?
- 5:59Speaker 1: För att malmerna smälts ofta är sulfidmalmer.
- 6:03Speaker 1: De innehåller alltså svavel från början.
- 6:06Speaker 2: Okej, så det är råmaterialet där också.
- 6:09Speaker 1: Exakt.
- 6:09Speaker 1: Det visar verkligen hur olika industrier har sina egna typ specifika utsläpps fingeravtryck beroende på råvaror och processer.
- 6:18Speaker 2: Det där med olika profiler är intressant.
- 6:21Speaker 2: Men hittills har vi mest pratat om saker som bildas när man äldre något.
- 6:24Speaker 2: Anteckningarna nämner ju också något annat.
- 6:27Speaker 2: Produktionsläckage.
- 6:29Speaker 2: Det låter som något helt annat.
- 6:32Speaker 1: Det är en viktig skillnad.
- 6:33Speaker 1: Kemiska fabriker som raffinaderier eller de som gör gödselmedel har ju ofta egna pannor för uppvärmning eller energi.
- 6:41Speaker 1: Därifrån kommer de vanliga förbränningsutsläppen.
- 6:44Speaker 1: Vi pratar om CO2, SO2 och NOX.
- 6:47Speaker 1: Men utöver det så kan själva tillverkningsprocessen läcka ut gasformiga ämnen direkt till luften.
- 6:56Speaker 2: Så det handlar inte om eldning då, utan om att ämnen som används eller bildas i produktionen liksom smiter ut.
- 7:02Speaker 1: Exakt.
- 7:03Speaker 2: Vilka typer av ämnen kan det vara?
- 7:05Speaker 1: Och det varierar enormt beroende på vilken typ av kemisk industri det är.
- 7:10Speaker 1: Men några exempel som ger sig underlaget är metan CO4.
- 7:14Speaker 1: Växthusgasen en kraftig sådan, kan läcka från naturgasutvinning eller vissa kemiska processer.
- 7:21Speaker 1: Sen nämns ben C6H6, ett lösningsmedel som är känt kancerframkallande.
- 7:27Speaker 2: Obehagligt.
- 7:28Speaker 1: Vätesulfid, det är den som luktar ruttna ägg, kan komma från raffinaderier eller pappersmassa industri.
- 7:35Speaker 1: Och ammoniak, som är central i tillverkningen av konstgödsel och kan läcka därifrån.
- 7:42Speaker 1: Så det är en helt separat utsläppsväg jämfört med skorstenarna.
- 7:46Speaker 2: Okej.
- 7:47Speaker 2: Så vi har gaser från förbränning, gaser från avfall och gaser som läcker direkt från produktionen.
- 7:52Speaker 2: Men rök innehåller väl inte bara gaser.
- 7:55Speaker 2: Man ser ju bland faktiskt svart rök.
- 7:57Speaker 1: Exakt.
- 7:57Speaker 1: Då kommer vi in på de fasta partiklarna i utsläppen, som i anteckningarna kallas stoft eller helt enkelt partiklar.
- 8:04Speaker 1: Och den där svarta röken du nämner, det är ett specialfall.
- 8:09Speaker 1: Sot.
- 8:10Speaker 1: Sot, ja.
- 8:12Speaker 2: Det känner man igen.
- 8:13Speaker 2: Vad är det kemiskt sett och varför blir det svart?
- 8:16Speaker 1: Sot består huvudsakligen av kol.
- 8:18Speaker 1: Det bildas när fossila bränslen som olja eller kol förbränns ofullständigt.
- 8:23Speaker 1: Och ständigt igen, alltså.
- 8:26Speaker 1: Ja, precis.
- 8:27Speaker 1: När det inte finns tillräckligt med syre för att allt kol ska oxideras hela vägen till CO2.
- 8:32Speaker 1: Anteckningarna beskriver bildningen ganska kortfattat.
- 8:36Speaker 1: Först bildas pyttesmå kolpartiklar nästan som små bollar i nano storlek.
- 8:41Speaker 1: De växer sedan och klumpar ihop sig och aggregerar till större partiklar.
- 8:46Speaker 1: Det är de här kolrika partikelklumparna som absorberar ljus väldigt effektivt och det gör att röken ser svart ut.
- 8:53Speaker 2: Så svart rök tecken på ovullständig förbränning av kolbaserade bränslen.
- 8:58Speaker 2: Men finns det andra typer av partiklar också som inte är svarta?
- 9:02Speaker 1: Ja, absolut.
- 9:04Speaker 1: Stofft som inte är sot, består ofta av olika oxider, alltså kemiska föreningar med syre.
- 9:11Speaker 1: Exemplen som ges här är magnesiumoxid skisseloxid.
- 9:17Speaker 1: Det är huvudingrediensen i sand och glas.
- 9:21Speaker 2: Just det.
- 9:21Speaker 1: och aluminiumoxid AL2O3.
- 9:24Speaker 1: Vissa av dessa, som kissel och aluminiumoxider finns naturligt i hjordskorpan.
- 9:30Speaker 1: De kan virvla upp som damm, från till exempel gruvor eller byggen, men de kan också bildas eller släppas ut från specifika industriella processer.
- 9:39Speaker 2: Som vilken typ av industri.
- 9:41Speaker 1: Cemetindustrin lyfts fram specifikt här som en stor källa till partikelutsläpp.
- 9:47Speaker 2: Ja.
- 9:48Speaker 1: Det handlar det mycket om kalciumbaserat stofft, dels från råmaterialet kalksten, alltså kalciumkarbonat, dels från kalciumoxider, som bildas när kalksten bränns i cementugnarna, men även aluminium och hjärnoxider, som är andra viktiga beståndsdelar i cement bidrar till stoftutsläppen.
- 10:10Speaker 1: Så återigen industrins natur styr vilken typ av partiklar som dominerar.
- 10:16Speaker 2: Nu börjar bilden klarna lite.
- 10:17Speaker 2: Det är verkligen en hel kemisk cocktail.
- 10:21Speaker 2: Vi har de stora volymerna CO2 och vattenånga, sedan en hel rad mindre men ofta skadligare gaser som CO, SO2 NOX, plus potentiellt HCL hF och till och med kvicksilverånga om man äldre avfall.
- 10:38Speaker 2: Ovanpå det har vi produktionslekars av helt andra ämnen som metan eller ben.
- 10:43Speaker 2: Och slutligen fasta partiklar, dels sol från ofullständig förbränning, dels andra oxider från råmaterial och processer, som i cementindustrin.
- 10:54Speaker 2: Det är mycket mer än bara rök.
- 10:56Speaker 2: Den stora frågan blir då, varför är det viktigt för dig som lyssnar och för oss alla att känna till den här komplexa blandningen?
- 11:03Speaker 2: Vad spelar det för val egentligen?
- 11:06Speaker 1: Ja, det är ju kärnfrågan.
- 11:08Speaker 1: Anteckningarna är väldigt tydliga här.
- 11:10Speaker 1: Alla dessa olika föreningar har negativa effekter, och det är summan av dem, helheten, som skapar problemen.
- 11:18Speaker 1: Det handlar inte bara om en enskild sak utan om en bred påverkan på vår värld.
- 11:22Speaker 1: Man listar specifikt fyra huvudområden där de här utsläppen ställer till det.
- 11:27Speaker 2: Ok, vilka då?
- 11:28Speaker 1: För det första, hälsan.
- 11:30Speaker 1: Många av gaserna vi nämnt, som SO2, NOS och CO, är direkt irriterande eller giftiga att andas in.
- 11:38Speaker 1: Men partiklarna är särskilt luriga, speciellt de allra minsta partiklarna.
- 11:44Speaker 1: De kan tränga djupt ner i lungorna och tillgången gå över i blodomloppet.
- 11:48Speaker 1: Det här kopplas till allt från luftväggssjukdomar och astma till hjärtkärlproblem och för tid i död.
- 11:56Speaker 1: Både människors och djurs hälsa påverkas.
- 11:59Speaker 2: Så det handlar inte bara om lite irritation i halsen utan potentiellt riktigt allvarliga långsiktiga effekter.
- 12:07Speaker 1: För det andra, växtligheten.
- 12:09Speaker 1: Det inkluderar både naturliga ekosystem som skogar och sjöar, men också vårt jordbruk.
- 12:15Speaker 1: Hur då?
- 12:16Speaker 1: jord SO2 och NOX bidrar till sur regn som skadar träd och försurar vattendrag.
- 12:22Speaker 1: Dessutom reagerar också med andra ämnen i soljus och bildar marknära ozon.
- 12:28Speaker 1: Det är en gas som är skadlig för både människor och växter och den kan minska skördarna av viktiga grödor.
- 12:34Speaker 2: Försurning och skador på grödor påverkar både miljön och vår matproduktion.
- 12:39Speaker 2: Läskigt.
- 12:42Speaker 1: För det tredje, klimatet.
- 12:44Speaker 1: CO2 är ju den mest kända växthusgasen såklart.
- 12:48Speaker 1: Men som vi nämnde är metan CO4 från läckage också en väldigt potent sådan.
- 12:53Speaker 1: Även dikväveoxid, en annan växthusgas som kan bildas från NOX utläpp spelar roll.
- 13:00Speaker 1: Intressant nog så bidrar även sotpartiklarna till uppvärmningen.
- 13:06Speaker 1: Aha, hur då?
- 13:07Speaker 1: De absorberar solljus direkt i atmosfären och när de landar på snö och is gör de yta mörkare.
- 13:14Speaker 1: Vilket leder till att mer solenergi absorberas och smältningen påskyndas.
- 13:19Speaker 2: Så även de där svarta partiklarna har en klimateffekt utöver hälsoreffekterna.
- 13:24Speaker 1: Ja, precis.
- 13:25Speaker 1: Det är en dubbelsmäl kan man säga.
- 13:27Speaker 1: Slutligen för det fjärde nämns påverkan på vårt kulturarv.
- 13:31Speaker 1: Kulturarv.
- 13:33Speaker 1: Hur då?
- 13:33Speaker 1: Luftföroreningar, särskilt de sura gaserna som SO2, reagerar kemiskt med material som sten och metall.
- 13:42Speaker 1: Det leder till att ytor på historiska byggnader, statyer och monument långsamt vittras sönder och missfärgas.
- 13:49Speaker 1: Det är en slags smygande förstörelse av vår gemensamma historia.
- 13:54Speaker 2: Hälsa, växtlighet, klimat och kulturarv.
- 13:58Speaker 2: Det är verkligen en bred palett av negativa konsekvenser.
- 14:02Speaker 2: Finns det någon samlad bild av hur allvarligt det här är globalt sett?
- 14:08Speaker 1: Anteckningarna pekar på att det finns enormt mycket forskning och data från stora internationella och nationella organisationer.
- 14:16Speaker 1: VH och världshälsoorganisationen nämns, amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA och Europeiska miljöbyrån EEA.
- 14:25Speaker 1: Deras rapporter understryker verkligen allvaret och komplexiteten.
- 14:30Speaker 1: Samtidigt, och det är viktigt att nämna så noteras det att luftkvaliteten faktiskt har förbättrats i vissa delar av världen, Europa och Nordamerika till exempel under de senaste decennierna.
- 14:42Speaker 2: Det är ju positivt.
- 14:43Speaker 1: Ja, absolut.
- 14:45Speaker 1: Det beror på strängare regleringar och bättre reningsteknik.
- 14:48Speaker 1: Men, och det är viktigt män det är långt ifrån en global trend.
- 14:53Speaker 1: I många andra regioner är luftföreningar fortfarande ett växande och akut problem.
- 14:58Speaker 1: Och även där det blivit bättre finns det utmaningar kvar, särskilt med de allra minsta partiklarna och vissa specifika ämnen.
- 15:06Speaker 1: Så arbetet med att förstå och hantera de här utsläppen är som det framhålls här verkligen inte över.
- 15:12Speaker 1: Nej, det förstår jag.
- 15:14Speaker 1: Och det väcker den där ständiga frågan om balansen.
- 15:16Speaker 1: Hur väger vi behovet av industriell verksamhet mot skyddet av vår hälsa och miljö.
- 15:22Speaker 2: Verkligen, en central fråga.
- 15:25Speaker 2: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det som kommer ur industrins skorstenar och ibland läcker från dess processer är långt mer komplext än bara CO2 och vattenånga.
- 15:36Speaker 2: Vi har sett en mångfald av gaser.
- 15:38Speaker 2: Vissa bildas vid all förbränning.
- 15:41Speaker 2: Andra beror på bränsle typ som svavel olja eller klor i avfall och ytterligare andra är kopplade till specifika tillverkningsprocesser.
- 15:50Speaker 2: Och så har vi de fasta partiklarna, sot från ofullständig förbränning och olika mineralbaserade stofft från råmaterial.
- 15:58Speaker 2: En hel kemisk värd i det vi bara kallar rök.
- 16:03Speaker 1: Och som en avslutande tanke att kanske fundera vidare på utifrån allt det här vi pratat om.
- 16:08Speaker 1: När vi nu vet lite mer om den här mångfalden av ofta osynliga föroreningar som kommer från så många olika typer av industrier, allt från energi och metaller till kemikalier och avfallshantering?
- 16:21Speaker 1: Hur kan den kunskapen påverka hur du ser på din egen vardag?
- 16:26Speaker 2: Intressant fråga.
- 16:27Speaker 1: Även om du inte bor precis granne med en stor fabrik.
- 16:32Speaker 1: Hur får insikten om den här komplexa bilden ditt perspektiv på konsumtion, transporter, energianvändning, och kanske den större frågan.
- 16:44Speaker 1: Hur bygger vi ett hållbart samhälle som både behöver industri och samtidigt ren luft att andas?