Latest / Det kommer att bli bra - en Friday Lab Podcast / Livet består av prototyper
Transcript
- Peppe Öhman: Hej och hjärtligt välkommen till podden som heter Det kommer att bli bra. Det här är en Friday lab podcast och vi som sitter och funderar över livet och hur man ska designa det heter Pepe Öman det är jag och Maja Marianne Norgran det är du Maja. Hej Maja, hur mår du? Marianne (Maja) Norrgrann: Jag mår bra, tack Peppe. Så kul det ska bli att podda. Innan vi drar igång med dagens ämne så vill jag påminna om att vi vill uppmuntra att man tar insikter och inspiration till handling. Det är det vi har byggt FridayLab kring. Att inte bara inspireras utan faktiskt börja steg för steg att designa ett halvgade vardag eller ett halvgade företagsliv. Vi vill ge dig möjligheten att prova på det. Så jag tycker att du ska gå till fridaylab.se och signera upp på nästa frilabsession som är i labbmiljö där vi jobbar konkret med ett tema för dagen och så får du också i sessionen ta dina insikter vidare. Så signa upp på det, frilabs.se, helt gratis att delta och det brukar vara väldigt kul. Peppe, vad är det du har förberett för oss idag? Peppe Öhman: Jodå. Jag träffar en gammal bekant, alltså på den Hidden Brain. Det var länge en av mina favoritpodcaster. Otroligt bra, som handlar om vardag, psykologi och hjärnan. Programledaren bjuder in olika experter från områden och pratar om helt vardagliga saker man funderar på och hur hjärnan fungerar. Om det är något som piper i bakgrunden så är det min hund som har en pipande leksak som han bitar på. En heads up. Marianne (Maja) Norrgrann: Bra, då vet vi det. Peppe Öhman: Jag var jätterolig för jag har lyssnat på Hidden Brain för vet inte varför jag slutade lyssna på det men det var ganska mysigt att höra bekanta programledare rösterna. Den här gången var en beteende-expert som hette Dave Evans inbjuden att prata om hur man lever ett meningsfullt liv. Det är ganska stor fråga och det var så spännande för liksom bröt ner det och han sa så många saker som jag tycker att vi jobbar med i fri del av den. var jag var men herregud det gör vi. Det kändes jättebra att lyssna på det. Men jag tänkte helt enkelt börja prata lite om saker han sa som verkligen står han i mig. Men innan jag kör igång tycker du att det här är ett okej tema för idag. Marianne (Maja) Norrgrann: Det låter jättebra, Peppe. Det var inte igår, men i förrgår kväll hade du och jag ett möte. Vi pratade om att kanske vi borde putsa upp ett kursmaterial som vi har som heter Decided It Live och som bygger på en bok av Dave Evans. Det kopplade inte alltså till samma man vi pratade om, eller? Peppe Öhman: Är det sant? Nej! Åh herregud vilken idiot jag känner mig för vi talar ju exakt om det. Ja, det måste ju vara samma. Marianne (Maja) Norrgrann: Nej. Det här är en sådan. Det är roligt att du lyfter Hidden Brain för det är ju en podd som jag har lyssnat på varenda avsnitt. Jag tycker det är otroligt välproducerade. Är det NPR som gör den? Den har jag lyssnat på jättelänge men helt glömt bort sådär som det blir ibland att man har någon riktig go-beat som man följer och så glömmer man bort det. Det här boken är ju också en sådan. Den plockade jag upp för några veckor sedan bara. Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: Och den såg här på skrivbordet. Fantastiskt! Peppe Öhman: Nej, jag vill inte säga att var värd eller lite, men det var Gernos som rör sig lite samma banor. Hur som helst, jättespännande person. Dave Evans har jobbat på Apple. Han blev väldigt tidigt anställd på Apple. ville absolut inte det. Han sökte en massa andra jobb. Och när de ringde från Apple och att de hade fått jobb hos oss, sa han tack, men ni måste tänka på en annan Dave Evans som verkligen gillar teknik. För jag vill inte ha det här jobbet. Jag vill jobba med annat. Sedan fick han inga annat jobb och så måste han liksom med svansen mellan benen jobba på det här världens mest framgångsrika techbolag. Och han har bland annat designade första musen. Alltså, och jag tycker att det är så intressant för att han talar mycket om i den här intervjun i Hidden Brain om hur att designa sitt liv inte skiljer sig så jättemycket från att designa produkter. Och alltså det är ett problem som man ofta gör är man sådär att okej jag vill ha en lösning. Det finns någonting som ska vara. Jag behöver någonting. om man inte är tydlig med själva problemet. Vad är det som skavar? Vad är jag verkligen behöver hjälp med? Är det jättesvårt att komma fram till rätt lösning? Då liksom att om man hoppar över, för ofta talar mycket om en själv, men det gäller kanske någon annan som också lyssnar på den här podden. Ofta har man väldigt bråttom till det där tillfredsställande slutet. Man vill liksom komma fram och vara nöjd över sig själv. Men om man inte gör liksom Vad behövs egentligen? Vilken sorts? Om man talar om en mus som man använder med en dator. Om man inte funderar på vad användaren verkligen behöver är det jättesvårt att komma fram till en produkt. När det kommer till musar har vi mer eller mindre ungefär samma behov. Men när kommer till liv är det ganska svårt att imitera fullständigt. Man kan kanske följa en influens och säga att Gud den här personen... har löst sitt liv på perfekt sätt. Den lever mitt drömliv. det som man kanske, för det första om den influenseras, så säger man kanske inte allt som ligger bakom det som syns utåt. Men man måste också komma ihåg att alla liv är ändå unika. Det finns ingen, suits all, lösning. Utan man måste verkligen jobba med sig själv och tänka, vad är just mitt problem? Vilka problem är det jag behöver lösa? Och sen kan man gå vidare mot lösningen. Så att han sa så här, problemformulering kommer Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Peppe Öhman: Problemformulering kommer alltid för problemlösning. Om du arbetar med fel problem eller ett för stort problem kommer det att misslyckas. Han pratar mycket om det här att vi ofta tar oss an för stora problem. kan säga så här, jag vill ha ett meningsfullt Då kommer vi på snabbt. Mitt liv blir meningsfullt bara om jag får gifta mig eller om jag får det här jobbet eller om jag får tre barn. eller om jag bor i ett sådant sorts hus eller om jag jobbar med välgörenhet på fritiden. Då är mitt liv meningsfullt. Men det alla jättestora saker som tar ganska länge att komma fram till. Han sa att ett meningsfullt liv är meningsfullt för att man ser meningen i vardagarna i alla små saker som man gör varje dag. Och han sa att många av oss lever i en meningsfulla liv utan att vi kanske förstår det. Han gav ett exempel på att man kanske sitter hemma och Han sa zoom men vi kan säga så här man sitter hemma och spelar din podd och så har man en samma barn som håller på att prassla i bakgrunden eller en hundvalp som håller på att byta på hundleksak och man är otroligt irriterad. Kan ni snälla det här tar 30 minuter. Kan ni snälla vara tysta. Varför lever jag i sådana förhållanden. Jag inte ens kan få lugn och ro 30 minuter. Eller så kan man säga så här att tänka att jag får sitta i ett hem där det finns en guldig liten hundvalp eller barn som. prastar och pratar eller liksom lite för högljudda. Det är ju ändå en ynnest. Ja, det tyckte jag var ganska fint. Innan det här blir en... Marianne (Maja) Norrgrann: Så reframe situationen man är i på något sätt. Peppe Öhman: Ja, men precis. Och det tycker jag man ju är så trott bra på när du coachar folk. Att hjälpa en att se... ...även reframe-stationen, se saker och ting från flera olika perspektiv och inte låsa sig fast i ett perspektiv där det på något sätt syndom är. Och den där tanken som ofta finns, som också finns inom mig, att om bara det här händer, då börjar mitt riktiga liv. Om jag bara får en liksom... Om vi bara har flyttat en större lägenhet så jag får ett rum där som är bara kampodd där jag har zoom-möten i, då börjar mitt riktiga liv, då kommer allt att lösa sig. Eller om jag bara får det där bokkontrakter eller om vi bara... Men du vet, om jag bara blir gravid, då kommer allt att lösa sig. Då då börjar det riktiga livet och sen går man liksom och väntar på den här saken att den ska hända för då kommer att börja leva. Men det... ja. Say no more. Marianne (Maja) Norrgrann: När du säger så ömnar jag för mänskligheten som vi håller på. Allihopa håller vi på. Vårt riktiga liv har redan börjat. Det pågår hela tiden. Det som vi strävar mot, eller förändringarna som vi vill till, har antagligen också redan börjat. För du skulle inte ens kunna se det. Peppe Öhman: Mm. Men verkligen. Marianne (Maja) Norrgrann: Det du vill om du inte ska ha påbörjat resan på något sätt. Jag har ju läst den här boken men det är jättelänge sedan. Det är säkert åtta år sedan. Så jag kommer inte ihåg allt det där du berättade. Jag kommer inte ihåg att han har jobbat på Apple och utvecklat Första Busen. Jag kommer ihåg att de är två författare. Bill Burnett och Dave Evans. Och att de båda jobbar på Stanford och tillsammans har de... Peppe Öhman: Mm, just det. Marianne (Maja) Norrgrann: har eller hade en kurs som hette Designed Life för studenter och att det var en av de mest populära kurserna där. Därför att de verkligen gick in och hjälpte studeranden att tänka som designers när de ska planera sina yrkesliv. Och den boken jobbar ju mycket, men så coolt, jobbar ju mycket med att fundera på både vad man har och vad man vill utveckla. Koppla det liksom Peppe Öhman: Detta är ett kvart. Marianne (Maja) Norrgrann: dina privata styrkor med professionella utmaningar och liksom sådär som innovationsprocesser ju är att liksom sammanfoga det till någonting unikt för dig och hur de verkligen dels tittar på det här problemet att vad är det riktiga problemet ska lösa men också att acceptera att vi kan bara gissa vad som är lösningen att vi måste jobba i prototyper. Så den här boken guida ju är oss i att tänka prototyp helt enkelt. Vi behöver inte ha den rätta lösningen utan det räcker att vi har ett test vi vill utföra. Det var faktiskt Friday Labbare som tipsade mig om den här boken länge sedan. Då är det inte åtta år sedan jag läste den, det kanske är sju år. Men det här hänger jättelångt ihop med vad vi gör i Friday Labb. Vi har ju kallat det ett labb därför att vi vill... Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: bjuda in till den kreativa testmiljön. Att det är okej att testa saker som man inte vill göra för alltid. Med den informationen av det test vi gör så har vi samlat på oss ny kunskap. Antingen om vilket problem vi egentligen försöker lösa eller vilka sätt som inte fungerar för att lösa det problemet. Den stöttar väldigt mycket det tankesättet vi har valt att jobba med. Peppe Öhman: Verkligen. Just det där att man måste ha prototyper, det var också någonting som verkligen satte sig i mig. Dave Evans berättade att när han var ung som designare så designade han också en shiftnyckel som brand med en öppna brandposta med. Du vet såna amerikanska röda brandposter som är faktiskt gula här i Santa Monica, men sådana som hundar kissar på som brannkåren får vatten. Man får absolut inte parkera vid dem för det brannkåren som ska när det börjar brinna så kopplar de in där. Det är jätteviktigt att designa den så att inte vem som helst kan öppna en sån kiftnyckel. Det får inte vara vilken som helst kiftnyckel. Då kan folk bara öppna den när som helst. Den måste vara en specifik sådan. Det måste vara jättehållbar men han ville också att den skulle vara snygg. Han sa att han testade gjorde otaliga versioner på sådana. Han bröt ihop, han började om och han misslyckades. Han gjorde det igen. var sådär att tyst blev det en kompromiss. Den blev inte alls exakt som han ville att den skulle bli. Men den funkar. Han var sådär att så är livet också. att det finns ingenting som är perfekt. Man testar sig fram och sen blir någonting. Sen måste säga att det funkar, så nu får det bli så här. Det handlar inte om att inte ha höga ambitioner, utan ibland måste man bara gå vidare. Det blir så här och det finns också andra saker som är viktiga. Jag tycker att det var viktigt att man verkligen ser det verkliga livet. Nu är det mycket, nämner jag influencer igen, men jag tänker att vi utsätts för så otroligt mycket intryck från olika håll hela tiden. Hur man ska se ut, hur man ska leva sina liv, vad man ska göra. Och det vi ser är ju alltid kurerade versioner av människors liv. Men jag tror att det ändå sätter sig väldigt djupt i oss. Och att vi tror på något sätt att alla alltid har bäddade sängar hemma eller liksom jättestädiga kök, vilket ju verkligen inte är. Men att det sätter en enorm press på oss att vi jagar någonting som inte ens existerar på riktigt. Och det beror på alla de här intrycken vi får från liksom när vi scrollar på sociala medier. Eller bara ta tunnelbanor eller kolla på tv. Det finns ju överallt. Jag det är svårt att inte alls påverkas av Så det är bra med att läsa en bok och få sina påminnelser. Marianne (Maja) Norrgrann: Det är en sak som jag verkligen försöker hjälpa företagare med är ju att acceptera att man inte vet allt när man börjar. Så som vi också gjorde när vi startade Fräri Lab. Vi hade egentligen ingen aning vad vi skulle göra. Vi såg ett behov och framförallt hittade vi ett gemensamt intresse och driv i att vi ville skapa någonting så att fler kvinnor gör mer av det de vill göra och mindre av det som de tror att de måste göra. Det var vår önskan. Vi jobbade från start och verkligen en prototyp. Den här podden var en prototyp från början. Peppe Öhman: Nej, nej. Mm. Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: Det var ju taket, om vi bara intervjuar lite människor som gör spännande saker så kanske det kan leda till någonting. Och så visade vi att folk egentligen inte ville höra och intervjuer, att de ville höra när vi snickersnackar. Okej, då blev det en sådan podd. Vår första kurs, rätterdagarskursen, den hade ju faktiskt ingenting annat än ett namn när vi började. Peppe Öhman: Ja. Ja. Herregud, Nej. Åh, Gud. Marianne (Maja) Norrgrann: Det fanns inget innehåll. Den var tom. Det var en önskan. Den hette inte 30 dagar med Friday Lab. hette 90 dagar med Friday Lab. Det fanns bara en idé. Jag tror att i de allra flesta fall behöver vi börja göra. Vi behöver sätta en rubrik. Vi behöver skissa på innehåll. Peppe Öhman: Mm, mm. Marianne (Maja) Norrgrann: fundera på vilken kund det skulle kunna riktas till och så behöver vi börja testa för då får vi information, får vi feedback. Vi lärde oss så mycket. av den kursen och min man var ju då som inte är som jag. Han var ju såhär, va? Har ni sälj en kurs som inte ens finns? Jag sa nej det klart den inte finns. Vi vet ju vad vi vill och vi är helt säkra på att vi kommer att skapa värde för de här deltagarna. Vi körde ju också en prototyp kurs faktiskt. var det första vi gjorde. Att vi bjöd in var det fem personer och test körde en Facebookgrupp och så fick vi in dem i ett Zoom-möte. Jag tror vi körde bara en session faktiskt. Kan det vara så? Och så sa jag, men det här kommer ju funka. Peppe Öhman: och som Ja, vi gjorde det. Ja, Facebook-grupp. Mm. Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: Det var allt vi behövde. Och då att börja skapa, om vi skulle ha skapat någonting statiskt. Tänk att vi skulle ha tryckt upp 500 böcker 90 dagar med Friday Love här i kursen. Då skulle det ju ha blivit en sak. Nu blev det ju någonting där vi skapade, levererade, fick feedback, fick frågor. Alltså vi skickade så fredagsmail första två veckorna. Alltså vecka tre så var det så här. Peppe Öhman: Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: Fredagsmelet har inte kommit ännu. bara, oj, de vill ha mail varje fredag. Kommer ihåg det? Okej, vi skriver ett mail. Peppe Öhman: Jag kommer ihåg det. Gud vilken bra jämförelse man gör. Det har jag aldrig tänkt på förut men det var en jättebra jämförelse. Om man tror att man måste vara perfekt färdig när man börjar. Då blir det ju så statiskt. Det är svårt att... Då sitter man där med sin produkt. Men om man utvecklar den och testar sig fram. Då blir den egentligen mycket bättre. Då har man så mycket mera information. Det någonting som man försöker också alltid tänka på. Vi har ju verkligen gjort kurser och testar saker som inte är fluget och då är man alltid gullig. Vet vi att det här var absolut fel tidpunkt eller det här var liksom inte det som folk ville ha jättebra information. Då ska vi inte göra fler gånger eller så ska vi göra på ett annat sätt nästa gång. Det är verkligen ingen. Det är där att allt inte blir exakt som man vill att det ska bli är verkligen inget misslyckande. Marianne (Maja) Norrgrann: Nej, är verkligen information. Det blir så hög kostnad av att skapa nåt färdigt som ingen vill ha. Då har du inte fått nåt värde i det. om du går in med tanken att jag utvecklar nånting som jag testar, då har du inte investerat allt i nånting innan du får svar. Det här är ett mycket smartare arbetssätt att testa sig fram. Peppe Öhman: Mm. Nej. Nej. Marianne (Maja) Norrgrann: Det kan man göra i all evighet. Däremot ska som företagare en annan fallgrupp. Man vill testa nya grejer och inte kopiera eller kopiera. Men upprepa det som faktiskt funkar. Det är otroligt resurskrävande. Det har vi pratat om i tidigare avsnitt. Det behöver vi inte ta igen. Att våga testa sig fram. Det gäller i privatlivet också. Peppe Öhman: Det verkar santa. Marianne (Maja) Norrgrann: Så jag har ingen likatydligt exempel där men om man har en väldigt statisk bild av att en upgrade ska se ut på ett visst sätt, en jobb i fordon ska vara på ett visst sätt eller ens nästa boende eller sättet man vill bo på nu att det ska vara på ett visst sätt, då finns det inte så mycket utrymme för kreativitet och problemlösning. Men genom att tänka så här, vad är det jag vill uppnå? Vad är det som är viktigt för mig? Det här gjorde vi Vi är ju lite av nomader i min familj. flyttar... Nu har vi faktiskt flyttat på snart fem år. Det är ju spännande. Det är en rekord nästan. Men vi har hela tiden trott att vi ska flytta, så det räknas väl ändå till samma kategori. Men att göra så... Vi gjorde inte det så jättelänge sen, så satt vi ner och sa... Vad är allas önskelista med båda där på? Skriva ner. Vad är önskelistan? Vad är vi skulle vilja ha? Så det mycket bättre utgångsläge än att liksom... Peppe Öhman: Jättekonstigt för mig. Ja. Mm. Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: på något sätt tänka någon sorts perfektion är någonting färdigt som man tar ställning till. Jag gillar önskelistan i alla lägen i livet. Peppe Öhman: Få se ya! Perfektionen är ofta nåt som inte kommer från en själv utan nåt man har sett. Om man så snabbt ska säga vad det drömbående. Då tänker man ofta på nåt som existerar som har varit någonstans drömbående. Men om man är tvungen att backbandera sig av vad vill ha och vilka är mina behov. Då skapar man sitt eget. Det är just den där problemlösningen som vi pratade i början av podden. Att om man börjar genom att fundera på vad behöver just jag, vad är det som skaver, hur ser det, hur vill jag det ska vara, gör det där jobbet liksom, försöka pinpointa det exakta problemet som man behöver en lösning på. Då är det ju verkligen sin egen dröm man bygger, någon snor man inte någon annans. Marianne (Maja) Norrgrann: Det som också händer då om du har specifikationerna är ju att det finns oändligt mycket fler lösningar till det. En att om du tänker från andra hållet liksom då finns det ju bara en lösning och så ska du uppnå önskelista. Det har hjälpt mig i så många lägen hos mig själv att vad jag vill då egentligen. Men också jag tänker till exempel Louise när jag flyttade in på det här kontoret som vi har här i Stockholm nu. Peppe Öhman: Ja Jag Marianne (Maja) Norrgrann: som redan satt här. Så denna fråga jag ställde till henne var då så att men i den bästa världen hur skulle ett upplägg se ut för dig? Och så kunde jag gå till mig själv och säga i bästa världen det skulle se ut så här för mig och sen för oss då som Fridaylab vad skulle vara bästa världen? Och då kan vi också mötas i den frågan att okej men matcha det. Peppe Öhman: Mm, ja. matcha det här. Marianne (Maja) Norrgrann: så snabbt vidare i saker om man ställer sig själv frågan, men vad är vill då? Vad är min önskan egentligen? Och sen liksom skriver ner det i konkreta saker istället för att försöka tänka någon helhetslösning och att den måste vara klar och den ska matcha min och din ska vara samma och så där. Peppe Öhman: Men just det där med att skriva ner är så viktigt. Jag fick också sån här upplevelse i går. Jag bil väldigt länge med en kompis. åkte ner till Halvvägs till San Diego för att surfa. Min kompis, hans dröm är att bli skådespelare. Han jobbar som servitör, plattesinstruktör och gör lite skådespel. Men han vill göra mer auditions och saker. Han berättar om... Det var väldigt känsligt för det har varit så att inte har pratats mycket om det här med vi liksom. Vi satt en och halv timme i bilen dit surfa och sen på väg tillbaka och han säger att okej jag skulle tala om grejer att fundera på. Jag vill skriva ett film manys. Det liksom min stora dröm och så började han berätta att han har gått och tänkt och tänkt och tänkt på det film manyset och liksom saker han vill ha med i det personen han vill ha med i det och såklart i huvudpersonen. Det handlar om honom det är allas första bok handlar väl om och kanske film också handlar om sig själv på något sätt. Och han var såhär, när jag inte ihop det hur jag tänker så kickas det inte igång i mig liksom. Jag vet inte hur jag ska börja. Och jag var såhär, då herregud det har kommit en rätt person. Nu har det verkligen ställt. Skriv, låt mig berätta. Låt mig, woman's planar för dig hur du ska göra det här. Nej men, vad med skriv ner det? Alltså du måste bara skriva ner. Han bara, var ska jag börja? Jag bara... Marianne (Maja) Norrgrann: Låt mig berätta. Mm. Peppe Öhman: Struntade, skriv ner det, skriv ner en scen, skriv ner en tanke, skriv en replik, skriv det, skriv det, skriv det. liksom inte, din idé kommer aldrig att bli färdig i ditt huvud. Du kommer som inte att kunna tänka dig fram till den perfekta idén. Det enda sättet du kommer att komma fram till den är att få ner den, ta den ut från dig själv, sätta ner den på ett papper eller på en skärm och jobba vidare på den. Och det kände fanns, det kände skönt att vara bara expert för en gång skulle säga att såhär ska du göra. För det var så tydligt. Och det var så skönt för det var verkligen en så... En sak som vi också pratar om, vi har pratat om den också så länge som Fridaylap har funnits. Skriv ner det. Allt blir mycket tydligare du skriver ner det och inte bara går omkring och låter det åka karusell i ditt huvud. För att det är då saker att det händer när man liksom pushar dem ut från sig själv. Det var så tillfredsställande för mig. Marianne (Maja) Norrgrann: Ja, men Gud vad härligt Peppe. Och vilken present åt honom att han vågade ta upp det med dig och verkligen få input från en expert. Jag läste en artikel i helgen eller såg på Instagram igår. Du kan välja vilken, sådär. Det var att om du ska beräkna 3 x 5-2 Peppe Öhman: Ja. Mm? Marianne (Maja) Norrgrann: Det gör vi i huvudet. Gränsfar för mig. Men om du ska räkna 378 genom 18 gånger 4. Du ska ju ta pen eller papper så ska det vara ett rätt ansvar. Men då behöver du skriva ner det till att börja med. Om du skriver ner det på din telefon. Samma sak gäller problem i livet. Alltså de enkla problemen. Absolut. Tänk i huvudet. Komplexa. Peppe Öhman: kraton. Ja. Herregud, vänta, låt mig sträcka mig efter min telefon. Mm, mm. Ja. Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: problemen behöver pen och papper. Jag tycker det var så bra. Peppe Öhman: Ja, så är det verkligen. Nej, det är också väldigt skönt att märka när man vill sätta det och få liksom konkretiserade hur mycket, hur mycket mindre komplicerade det egentligen är än när det snudrar omkring i ens huvud. Ibland kan det också hjälpa att man bara pratar om det med någon. Och jag tycker att det här är någonting som gör... en insikt jag fått för att min man vill gärna komma med väldigt tydliga lösningar när jag bara vill bolla någonting. bara gör så här. Och det behöver man ibland. Ibland vill man ha en lösning. ibland vill man bara älta eller liksom bara höra sig själv och förklara någonting. För jag tycker att det är samma sak som man ska lära någon någonting. Då märker man att man lär sig själv lika mycket. tycker samma sak med problem. Ibland behöver man bara formulera det för att kunna förstå det själv bättre. Och det tycker jag att det bra att nu jag börjar säga så här åt honom att jag vill inte ha en lösning eller jag vill inte ha Det här är vad jag behöver prata med dig om. Eller jag vill ha en lösning, kan du hjälpa mig att komma fram till en lösning. Så vara tydlig när man pratar med folk. Tydlig med vad man vill ha. Marianne (Maja) Norrgrann: Hur mycket kommunikationskonflikten ska vi slippa om vi ska vara så där? Alltså så bra, Öva. Tack för att sa det. Jag tror helt säkert att det någon som behövde höra det. Jättegott bra. Peppe Öhman: Ja. Ja. Hör du, är det någon övning vi kan ge efter den här podden? Vad ska folk som lyssnar på den ta med sig härifrån? Marianne (Maja) Norrgrann: Men jag tycker om den där frågan som du kom in med, det vill säga formulera problemet innan du börjar söka lösningar. tycker det kan vi väl alla ta med oss. Vilket problem är det som jag vill ha en lösning på just nu? Och verkligen tydliggöra det. För om vi sätter det problemet då är det väldigt mycket lättare att sätta... när man har liksom... ja men tänk skriva ner det. Sätt en post i klappen. Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: här är problemet. Så det är mycket lättare att luta sig tillbaka och titta på det här problemet och börja kreativt brainstorma på olika sätt. Vad är det som skulle kunna vara lösningen på det problemet? Så den tycker jag vi alla ska göra. Peppe Öhman: Mm. Mm. Hör du, en gång har jag sa det och sen har jag uppräpar det efter att du sa det en gång att när vi drar 30 dagar med Friday Lab, som vi förresten kommer att i höst igen nu, vi har haft ett paus på ett år, då är det ofta någon som kommer in i gruppen och säger att mitt problem är mitt professionella liv. Som är vi helt jättebestämd kring vad problemet är och hur lösningen ska bli och 30 dagars kursen ska ha på till med det här. Men... När kursen slutade ändrade sig jag och sa att nej, var verkligen inte alls det som var problemet utan det var någonting helt annat. jag tycker att det är så... Jag tycker att det är ganska fint att det nästan alltid finns någon, till och med ibland ett par stycken i gruppen som gör det för att ibland så är vi lite för snabba också med att tänka att problemet det här. liksom har bestämt oss för det eller det liksom det mest logiska eller vi ser att någon annan har haft det här problemet och det måste vara exakt samma istället för att verkligen... Nu styr jag på postetlappen och funderar om det verkar Marianne (Maja) Norrgrann: Precis. är otroligt vad lite fokuserat tanketiden kan ta en framåt. i det där att om jag hade löst det här problemet, hur skulle det vara då? Då kommer man ju få se ut på att det ändå inte det. Då är det ju bara steg ett. Och det är ju fine. Man kanske ändå behöver ta det där första steget. Men det kan också vara så att det där första steget är egentligen helt ointressant. För om problemet egentligen är på nivå tre... Peppe Öhman: Ja, verkligen. Mm. Exakt. Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: Då är kanske lösningarna att komma dit också något helt andra. Hör du... Borde du säga någonting om 30-dagarskursen? Jag tycker vi gör det. Vi gjorde ett spontant beslut i... När det nu var, förra veckan. Att vi kommer att köra 30-dagarskursen igen i hösten. Kommer gå mellan september och oktober. Peppe Öhman: Mm, han är precis. Jag tycker det. Ja, jag sa ju det när jag gjorde det. Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: Man kommer förstås kunna anmäla sig till det. Det går inte riktigt ännu, men det kommer. Men det man kan göra redan nu är att om man köper ett årsmedlemskap i Fridaylab Community så får man den kursen gratis. Själva kursen kostar tre och ett halvtusen och ett årsmedlemskap i Fridaylab kostar 3 900. Så det är en väldigt bra deal och det kan man göra redan nu. Så vi måste, vi får lägga en länk tror jag i podden för vi har inte... Peppe Öhman: Och den bra delen. Ja, jag tänker det. Marianne (Maja) Norrgrann: Det har vi inte flashat så mycket med, utan det har varit lite sådär under raden. Det är helt nytt. Och sen är det ju också en fin grej att ge sig själv nu som väntar i höst. För det är en kurs som vi vet skapar så mycket positiv framåtrörelse på kort tid. Saker som sätter igång direkt och sen saker som liksom... Peppe Öhman: Nej, men det är helt nytt. Good, ja. Marianne (Maja) Norrgrann: påbörjas och ger den där riktiga effekten ett år eller två eller tre år senare. Vi får ju tillbaka höra om stories om vad som har hänt hela tiden. Det är ju en kurs som vi är otroligt stolt över att vi har skapat. Peppe Öhman: Ja, den får man väl det här att säga, den är väldigt bra. Alltså det är en kurs i självledarskap, men i praktiken går det ut på att man får verkligen fundera på sig själv, vem man är och vad man vill, sådant som man inte har tid på att fundera på i vardagen. Som alltid tänka att sen är jag ledig ska jag göra det här, eller sen när har plockat en diskmaskin ska jag fundera på det här, men som man aldrig gör. Det är också jättekul att se hur mycket som händer när man gör det i grupp. Alltså alla är ju på sin egen resa och köter sitt, men att kunna dela insikter och liksom... berätta hur man har löst problem och hur man tänker. Det är så otroligt givande att sitta där och lyssna. Det är ett av mina favoritgrevor från den här beträffade dagarskursen. Det är verkligen otroligt. Marianne (Maja) Norrgrann: Man får så mycket gratis styrfart att vara med i ett sammanhang. Att ha en tid där man checkar in och gör jobbet. Att man tar på sig någonting och testar. Att man rapporterar tillbaka vad man har testat. sen när man gör det i grupp så kan man inte bara mitt test ge information och lärdom utan också det du väljer att göra den här veckan ger mig. Det är jättekul. Bra, Peppe. Är det något annat vi ska säga ännu? Peppe Öhman: Mm. Mm. Ja. Jag tror det var det. Jag fick sagt det som verkligen bubbla inom mig. Jag blev så glad över att lyssna på den Hidden Brain avsnittet. Det kände verkligen att jag måste få prata med dig om det. Så jag är nöjd. Vi kan ju fortsätta. Marianne (Maja) Norrgrann: Jag ska gå in och börja lyssna på det igen. Man älskar ju de här välproducerade programmen oavsett om det är poddform eller... Jag har tittat på mycket dokumentärer på sistone och det är så härligt. Och så glömmer man bort det ibland så kan det gå flera år utan att man fyller på med den sortens... Peppe Öhman: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: information, kunskap och så kan man ta sig an det igen. Peppe Öhman: När någon paketerar information åt en på ett väldigt lättelgängligt och smart sätt, det älskar man ju varken. Marianne (Maja) Norrgrann: Och också lite längre format än just det här då. Instagram-inlägget är så vi går med den här mattegrejen. Vad du gör i huvudet, vad du gör på papper. Också kul. Men det är ju liksom, det är väldigt mycket så kort, kort. Vad gör man med det? Bra. Okej, för dig som har lyssnat, om du tycker att det som vi pratar om är spännande, så då tycker jag att du ska gå och signa upp på vår nästa Fridaylab session. Helt gratis att delta. Det finns datum, ja, nu ligger det lite längre fram då för vi håller... Peppe Öhman: Mm. Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: på oss över sommaren, men i höst så ses vi igen. Är det så att du känner att i höst då är du redo för en större förändring, då tycker du ska signa upp på 30 dagar med Fradilab och medlemskap redan nu så kommer ditt höst jag att tacka dig. Peppe Öhman: Allt finns i avsnittsbeskrivningen här under, det bara att trycka på länken där. Och vi hörs igen nästa vecka. Tack för att lyssnat. Hejdå! Marianne (Maja) Norrgrann: Det har vi. Tack. Hejdå.