Latest / Gästen Först / Bilden som inte var min
Transcript
- (lugn elektronisk musik) Det är söndag eftermiddag. En krögare i Uppsala skrollar igenom sin Instagram. Det är förra fredagens räkmacka. Glansig. Pestodroppar i perfekt symmetri. Bakgrunden är ljusblå och hon vet inte varför, för restaurangens väggar är beige. Hennes syster ringer. Säger en mening hon aldrig glömmer. Den där bilden, den ser inte ut som din mat. Den ser ut som AI-smat. Välkommen till Gästen först. Jag är Olivia. Idag pratar vi om något som låter enkelt men inte är det. Att synas på riktigt, i en tid där AI kan göra allt åt dig. Olivia, det där samtalet med systern, det är inte hypotetiskt. En krögare jag pratade med fick det där samtalet i februari. Hon hade postat tjugo bilder på Instagram de senaste veckorna. Systern ringde och sa: Alla dina bilder ser ut som AI-skit. Hon hade rätt. Krögaren hade använt en AI-bildgenerator för att försköna rätterna. Resultatet var perfekt och därför helt själlöst. Och det är därför vi har med oss Henrik i dag. Expert på AI i digital marknadsföring för besöksnäringen. Henrik, är det där problemet unikt eller är det branschen? Det är inte unikt. Det är en epidemi. Foodora Sverige började testa AI-genererade bilder i sin app under 2024. Gästerna klagade. Foodoras kommunikationsavdelning bekräftade publikt att de byter ut felaktiga bilder. Och här är det intressanta. Det stora problemet var inte att bilderna var dåliga. Det var att gästerna kände att de blev lurade. Och Rickard, jag tänker börja med en fråga jag tror du redan svarat på. Av alla inlägg du sett krögare göra de senaste tre månaderna, vilka 20% fick 80% av engagemanget? Bilden på en kock som svär över en bränd hollandaise. Den fick fem gånger mer kommentarer än alla AI-perfekta bilder som postats tillsammans. Och ingen fattar varför de fortsätter med de där fina. Förutom att det känns proffsigt, och proffsigt är tydligen branschens dyraste vana. Och här tror jag du och jag tänker olika, Henrik, för du säger att AI är problemet. Jag säger att AI bara är ett verktyg. Som en kniv. Den kan skala en lök eller skada en finger. Beror på vem som håller i den. Och där tror jag du har rätt. Ai är inte problemet. Falska AI-bilder är problemet. Ai som verktyg, det är en revolution för kvarterskrogen. Du har ingen marknadschef. Du har ingen byrå. Du har en mobil, tretton minuter mellan lunchen och kvällsservicen och en hjärna full av historier ingen annan kan berätta. Ai kan hjälpa dig fånga de historierna, inte ersätta dem. Vänta lite, Henrik. Kan du konkretisera? Hur använder en krögare AI rätt utan att det blir AI-skit, som systern säger? Visst. Fem konkreta sätt, alla testade av krögare jag pratat med. Först, använd ChatGPT eller Gemini för att skriva menybeskrivningar. Inte för att ljuga, för att hitta orden. Du säger till AI:n, vi har en torsk fiskad i Bohuslän i tisdags, serveras med brynt smör och kaprisar. Vad är den känsla en gäst ska få när de läser menyn? AI:n ger dig tjugo varianter. Du väljer den som låter som du. Två: AI-översättning. Om du har turister, använd Google Translate eller DeepL för att översätta menyn till åtta språk. Det tar fem minuter, det kostar inget. Du får dubbelt så många internationella gäster som faktiskt fattar vad de beställer. Tre. AI-analys av dina Google-recensioner. Kopiera de hundra senaste recensionerna och föregar ChatGPT. Vilka tre ord återkommer mest? Vad klagar gäster på? Vad älskar de? Du får tillbaka en analys på tjugo sekunder som hade kostat 10 000 kronor hos en byrå. Fyra. AI-genererade sms till gäster. Inte spam. Personliga. Hon, Anna, beställde vegetariskt förra gången. Det är torsdag. Vi har en ny vegetarisk rätt. Kan vi reservera ett bord åt henne klockan sju? AI:n skriver det på tre sekunder. Du läser, godkänner, skickar. Tio gäster, en kväll. Fem. Voice AI för bokningsbekräftelser. En AI-röst ringer upp gästen dagen innan, bekräftar bordet, frågar om allergier, önskar trevlig kväll. Gästen känner sig sedd. Du har inte lyft luren. Det är det jag menar med AI som verktyg. Ai bygger broar mellan dig och gästen när du inte hinner själv. Det är inte att ersätta din rost. Det är att låta din rost nå fler. Och det är här det blir tydligt. De fem tipsen handlar inte om bilder. De handlar om språk, ord, kommunikation. AI är bra på det. AI är dålig på det som händer i köket. Bilderna ska du ta själv med din mobil i ditt kök. AI hjälper dig berätta runt bilderna. Och här är bevisföringen för varför det funkar. Max Burgers har varit Sveriges branschbäst i Sustainable Brand Index fjorton år i rad. Inte för att deras bilder är vackrast, för att deras berättelse är konsekvent. De var första svenska restaurangkedja som klimatmärkte menyn redan 2018. De säger samma sak år efter år. Inte trendigt, inte AI-genererat. Konsekvent. Fjorton år i rad? På samma berättelse? Och Espresso House gjorde det motsatta. De gick all in på app. Fika klubb, förbeställning, personifierade erbjudanden. De vann guldmobilen redan 2014. Allt drivet av data. Vilket är en form av AI om man tänker efter. Alger som lär av gästens vanor. Två helt olika strategier, båda branschtoppade. Och skillnaden är inte att Max är bättre än Espresso eller tvärtom. Skillnaden är att båda gjorde en sak konsekvent över tid, inte trettio saker halvbra. Och det är där jag ser krögare fastna varje söndag. De försöker göra trettio saker halvbra varje vecka. Och här landar vi på samma plats igen, Henrik. Fast jag vill översätta det till kvarterskrog. Kvarterskrogen har inte resurser för en liquid barcodes-plattform. Den har en mobil och tre minuter på söndag eftermiddag. Vad gör hon med det? En sak per vecka. En riktig matbild från restaurangen. Taget med mobilen. Naturligt ljus, inget filter, ingen AI på bilden. Sen öppnar du chattGPT och säger: Jag har fotat min torsk. Vem köpte fisken? Kocken heter Erik. Han har jobbat fem år med fisk. Skriv mig en text på hundra ord som låter varm men inte saljig. AI:n ger dig fem förslag. Du väljer en som låter som du. Postar. Bilden är din. Texten är du. Hjälpt av AI. Det är skillnaden mot AI-skit. Henrik, om du fick välja mellan femtio AI-perfekta bilder per månad eller fyra äkta historier med AI-skrivna texter, vad skulle du välja för en kvarterskrog? Fyra äkta historier. Utan att tveka. Och det är där det blir spännande. Experter inom disruption beskriver det här som en pendeleffekt. AI-bilderna disrupterade marknadsföringen för tre år sedan. Nu disrupteras de själva av sin egen perfektion. Gästen söker det som AI inte kan göra. Det äkta. Där kvarterskrogen vinner. Ai hjälper dig berätta historien. Du levererar verkligheten. Och så kommer vi tillbaka till bilden och hennes mening. Bilden ser inte ut som din mat. Den ser ut som AI:s mat. Hon hade inte tid att förklara hur algoritmen fungerar. Hon kände det och hon är inte ensam. Miljontals gäster känner samma sak utan att kunna sätta ord på det. Okej, en sista fråga innan vi rundar av. Den ena saken en krögare ska göra innan klockan elva i kväll. Gå ut i ditt kök just nu. Foto en sak som inte är iscensatt. Den smutsiga skärbrädan, en kock som torkar svett, en tomat som halvt liknar din pappa. Sen öppnar du chattGPT eller Gemini och säger: Hjälp mig skriva hundra ord om det jag ser. Inte saljigt, inte fint. Sånt där. AI:n ger dig fem förslag. Du väljer en. Postar. Och om en vecka gör det igen. På samma tid, söndag klockan tre. Fyra söndagar i rad. Det är en historia, inte en bild. Autenticitet först, sen algoritm. Och det är så jag skulle ha sagt det också. Med en sista grej. Sluta tänka på dig själv som restaurang. Tänk på dig själv som journalist på din egen verksamhet. Journalistik är inte vacker. Den är konsekvent. AI är din anteckningsbok, inte din penna. Och konsekvens slår polish varje vecka, varje år, fjorton år i rad, om man måste. Och där landar vi. Autenticitet först, sen algoritm. Olivia och Henrik som du hört i dag, de är AI-röster. Det är bara jag som är på riktigt. Allt vi pratat om bygger på offentliga rapporter och källor. Du hittar länkarna i avsnittsbeskrivningen. Tack för att du var med. Vi hörs nästa avsnitt.