Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #16: Övervakning av vätesulfid i industriella processer
Transcript
- 0:00SPEAKER_00: Välkommen till Opsis poddserie om luftkvalitet.
- 0:04SPEAKER_00: I det här avsnittet pratar vi om ett kanske överraskande ämne.
- 0:09SPEAKER_00: Hur man får renare luft genom att tillsätta salt.
- 0:13SPEAKER_00: Diskussionen bygger på Opsis blogg i samma ämne.
- 0:20SPEAKER_01: Välkommen.
- 0:21SPEAKER_01: Idag ska vi gräva ner oss i materialet skickade och det handlar om ett problem som många av oss i jorden känner igen alldeles för väl.
- 0:30SPEAKER_01: Den där känslan på våren, när gatorna äntligen är torra, solen skiner, men luften smakar grus.
- 0:38SPEAKER_01: Det som att staden har en osynlig fiende som vacknar till liv varje år.
- 0:43SPEAKER_01: Lösningen enligt dina källor är lika oväntad som genial salt.
- 0:51SPEAKER_02: De flesta av oss förknippar salt med is och vinterhalka.
- 0:56SPEAKER_02: Men här handlar det alltså om att använda salt på torra vårdor ibland långt in i juni.
- 1:03SPEAKER_02: Så vårt uppdrag är att packa upp den här idén.
- 1:07SPEAKER_02: Vi ska inte bara förstå den tekniska logiken som bygger på erfarenheter från Karlstad, utan också ställa frågan, är det här en brillant lösning eller bara ett smart plåster på ett större problem.
- 1:20SPEAKER_01: En osynlig fiende och ett oväntat vapen, då måste vi börja med att identifiera fienden.
- 1:28SPEAKER_01: Var kommer allt det här dammet ifrån?
- 1:30SPEAKER_02: Källan är väldigt tydlig här.
- 1:33SPEAKER_02: Den största boven i dramat är våra dubdeck.
- 1:37SPEAKER_02: De är suveräna för att ge oss grepp på isiga vägar, men den säkerheten har ett pris.
- 1:42SPEAKER_02: Dubarna river bokstavligen sönder asfalten millimeter för millimeter.
- 1:48SPEAKER_02: Det här finmallda materialet tillsammans med partiklar från själva dubbarna och sanden man använder skapar alltså enorma mängder dam.
- 1:56SPEAKER_01: Och det är inte vilket damm som helst, förstår jag.
- 1:58SPEAKER_01: Källan nämnar specifikt PM10.
- 2:01SPEAKER_01: Det är en term man hör ibland, men vad betyder det egent för oss som andas in det?
- 2:06SPEAKER_02: Det är en helt central poäng.
- 2:08SPEAKER_02: PM10 står för partiklar som är mindre än 10 mikrometer i diameter.
- 2:14SPEAKER_02: Det är mikrometer tjock.
- 2:15SPEAKER_02: Så de här partiklarna är alltså så små att de passerar kroppens naturliga filter i näsa och går rakt ner i lungerna.
- 2:23SPEAKER_02: De kan tränga djupt ner i våra lungor.
- 2:26SPEAKER_02: Det är inte bara irriterande, de kan orsaka och förvärra allvarliga hälsoproblem - astma, lung sjukdomar och hjärtskällproblem.
- 2:35SPEAKER_01: Oj.
- 2:36SPEAKER_02: Så det är alltså ett rejält folkhälsoproblem vi pratar om.
- 2:39SPEAKER_01: Så under vintern ligger det här farliga damet och byggs upp, men det är först på våren som det blir ett akut problem.
- 2:46SPEAKER_01: Hur kommer det sig?
- 2:47SPEAKER_02: Källan beskriver det nästan som en perfekt storm.
- 2:51SPEAKER_02: Under vintern så finns partiklarna effektivt av snö, is och fukt.
- 2:55SPEAKER_01: De ligger inkapslade.
- 2:57SPEAKER_02: Precis de är liksom ofliga.
- 2:59SPEAKER_02: Men sen kommer våren.
- 3:01SPEAKER_02: Solen värmer, snön smälter och vägbanerna torkar upp.
- 3:05SPEAKER_02: Men det kanske inte börjar regna på flera dagar eller till och med veckor.
- 3:09SPEAKER_01: Och då ligger allt det där dammet helt öppet.
- 3:12SPEAKER_02: Helt öppet och exponerat.
- 3:14SPEAKER_01: Och jag kan tänka mig vad som händer sedan morgontrafiken.
- 3:17SPEAKER_02: Exakt.
- 3:18SPEAKER_02: Källan beskriver ett väldigt tydligt dygnmönster.
- 3:21SPEAKER_02: På natten är det mindre trafik, luften blir ofta lite fuktigare och då sjunker dammet och lägger sig på asfalten.
- 3:29SPEAKER_02: Men så fort morronrusningen drar igång med tusentals bilan, då skapas en enorm turbulens.
- 3:35SPEAKER_02: Däcken river upp dammet och luftdraget från fordonnen kastar upp det luften igen.
- 3:40SPEAKER_01: Och i stadskärnor med höga byggnader på båda sidor blir det väl värre.
- 3:45SPEAKER_02: Ja, då skapas vad texten kallar en kanjoneffekt.
- 3:48SPEAKER_02: Dammolnet fångas liksom mellanhusen och blir kvar hela dagen.
- 3:52SPEAKER_01: Och för varje ny torr dag blir det bara mer och mer.
- 3:56SPEAKER_02: Molnet blir tjockare eftersom mer dam virvlas upp.
- 3:59SPEAKER_01: Det är en ganska obehaglig bild.
- 4:01SPEAKER_01: En und cirkel som återstartas varje morgon, där vi andas in gårdagens och förregårdagens vägdam om om igen.
- 4:11SPEAKER_01: Men om problemet är en torr vägbana, inte den uppenbara lösningen då att vatna gatorna.
- 4:19SPEAKER_02: Jo, det är precis där tankekedjan i ditt material börjar.
- 4:22SPEAKER_02: Vatten är extremt effektivt för att binda dam.
- 4:25SPEAKER_01: Men det är väl en kortsiktig lösning.
- 4:27SPEAKER_02: Väldigt kortsiktig.
- 4:29SPEAKER_02: Du kan skicka ut en vattenbil med en solig och blåsig vårdag i gatan torgen på mindre än timme?
- 4:34SPEAKER_01: Det är ohållbart.
- 4:36SPEAKER_02: Ja, att ständigt vatten hel stadskärna är logistiskt ohållbart och ett enormt slöser i med vatten.
- 4:42SPEAKER_02: Så frågan de ställde sig var, finns det ett sätt att få vägban att bli sin egen självfruktande dampfälla?
- 4:49SPEAKER_01: Och det är här saltet kommer in i bilden.
- 4:52SPEAKER_01: Men nu tappar det lite.
- 4:54SPEAKER_01: Salt använder man ju för att smälta is.
- 4:57SPEAKER_01: Och det drar åt sig fukt, det köper jag.
- 5:00SPEAKER_01: Men luften är en krispig torr vårdag känns ju just torr.
- 5:06SPEAKER_01: Finns det verkligen tillräckligt med vatten i den luften för att blöta ner en hel gata?
- 5:12SPEAKER_02: Det är en jättebra fråga och det är där kemin blir så fascinerande.
- 5:16SPEAKER_02: Svaret är ja.
- 5:18SPEAKER_02: Även när den relativa luftfuktigheten är låg sig 30-40 procent, finns det fortfarande miljarder vattenmolekyler i luften.
- 5:26SPEAKER_02: Och det salt man använder här främst kalciumklorid eller CACL2 är extremt hygroskopiskt.
- 5:35SPEAKER_01: Ett tekniskt ord.
- 5:36SPEAKER_02: Ja, men man kan tänka på det som att varje saltpartikel är en liten otroligt törsk svamp.
- 5:42SPEAKER_02: Den drar aktivt till sig vattenmolekyler från luften och håller kvar dem.
- 5:46SPEAKER_01: Så det fungerar nästan som de där små kiselgelpåsarna man hittar i en ny skogkartong fast för en hel gatankt liknelse.
- 5:55SPEAKER_01: Man skapar en yta som passivt suger åt sig den fukt som faktiskt finns i luften även om vi inte känner av den.
- 6:02SPEAKER_02: Precis så.
- 6:03SPEAKER_02: Det intressanta är att källan pekar på att man upptäckte den här effekten nästan av en slump.
- 6:08SPEAKER_02: Man märkte att även vanligt vägsalt för halkbekämpning.
- 6:11SPEAKER_01: Det vanliga saltet?
- 6:13SPEAKER_02: Ja, som mest består av vanligt koksalt.
- 6:16SPEAKER_02: Men en liten inblandning av kalciumklorid.
- 6:18SPEAKER_02: Man märkte att det hade en viss dämbindande effekt när temperaturen låg runt nollan.
- 6:24SPEAKER_02: Kaltiumkloriden förhindrade helt enkelt saltlösningen från att torka ut helt.
- 6:28SPEAKER_02: Då följdes idén.
- 6:30SPEAKER_02: Tänk om vi struntar isen och använder den här egenskapen med full kraft på våren.
- 6:34SPEAKER_01: Så man går från att använda en liten nästan oavsiktig bonuseffekt till att göra den till huvudsaken.
- 6:42SPEAKER_01: Varför just kalciumchorid är bättre än vanligt koksalt.
- 6:45SPEAKER_02: Mycket bättre för just det här syftet.
- 6:47SPEAKER_02: Källan rekommenderar en 100% kalsiumkloridlösning.
- 6:51SPEAKER_01: Okej, varför då?
- 6:53SPEAKER_02: Anledningen är att den är mycket mer aggressiv i att dra till sig fukt och vilket är avgörande, den fungerar effektivt även vid lägre nivåer av relativ luftfuktighet.
- 7:03SPEAKER_01: Så man får en mer pålitlig effekt.
- 7:05SPEAKER_02: Mycket mer pålitlig och kraftfull.
- 7:07SPEAKER_02: Det är inte längre halkbekämpning, det är luftvård med hjälp av kemi.
- 7:11SPEAKER_01: Det här låter ju som en elegant lösning i teorin, men jag kan tänka mig att det är en mardröm att implementera i en hel stad.
- 7:18SPEAKER_01: Det måste vara en otrolig balansgång.
- 7:21SPEAKER_01: Ja, vad händer om man tar för lite salt?
- 7:23SPEAKER_01: Då har det väl ingen effekt.
- 7:25SPEAKER_01: Och vad händer om man tar för mycket?
- 7:26SPEAKER_02: Du sätter fingret på den absolut största utmaningen som källan ägnar mycket utrymme mot.
- 7:32SPEAKER_02: Om saltkoncentrationen blir för hög på vägbanan finns det en allvarlig risk för något som kallas kristallisering.
- 7:37SPEAKER_01: Kristallisering?
- 7:39SPEAKER_02: Ja, då kan det bildas en tung, nästan osynlig hinna av saltkristaller och den gör vägen lika hal som blankis.
- 7:48SPEAKER_02: Det är extremt farligt.
- 7:50SPEAKER_02: För ingen förare förväntar sig is på en till synes torrväg i maj när det är 15 grader varmt.
- 7:57SPEAKER_01: Ja, precis.
- 7:58SPEAKER_01: Men vänta nu, det finns ju en annan risk också.
- 8:01SPEAKER_01: Att medvetet sprida salt på vägarna när det är varmt ute går emot allt man lär sig.
- 8:07SPEAKER_01: Det kan inte vara bra för bilarnas underreden eller för växterna av vägkanten.
- 8:11SPEAKER_02: Absolut, det är viktigt att lyfta fram.
- 8:14SPEAKER_02: Källan är tydlig med att detta är en avvägning.
- 8:17SPEAKER_02: Klorider är korrosiva för fordon och kan ha en negativ inverkan på växtlighet och grundvatten.
- 8:23SPEAKER_02: Just det.
- 8:24SPEAKER_02: Det är just därför att precision är allt.
- 8:26SPEAKER_02: Det handlar inte om att dränka gatorna utan om att applicera en exakt minimal mängd som krävs för att uppnå den hygroskopiska effekten.
- 8:34SPEAKER_02: Det är en balansakt mellan folkhälsa, trafiksäkerhet och miljöpåverkan.
- 8:39SPEAKER_01: Okej, så med de här dubbla riskerna, halka och miljöpåverkan, hur gör man i praktiken?
- 8:46SPEAKER_01: Jag antar att de inte bara skickar ut saltbilarna.
- 8:48SPEAKER_02: Absolut inte.
- 8:49SPEAKER_02: Det är där det blir riktigt högteknologiskt.
- 8:52SPEAKER_02: Källan beskriver en minusiöst utvecklad process i fem steg som de använder i karstad.
- 8:59SPEAKER_02: Det är mer som en vetenskaplig operation än vanlig väghållning.
- 9:05SPEAKER_01: Fem steg.
- 9:07SPEAKER_01: Vad är det första?
- 9:08SPEAKER_02: Första steget är självklart kontrollera väderprognosen.
- 9:12SPEAKER_02: Om det ska regna är hela insatsen meningslös.
- 9:14SPEAKER_02: Regnet sköljer ju bort saltet och binder dammet ändå.
- 9:18SPEAKER_02: Man letar efter perioder med torst och helst lungt väder.
- 9:22SPEAKER_01: Logiskt och om prognosen är rätt, vad är nästa steg?
- 9:25SPEAKER_02: Steg två är att mäta det befintliga saltet.
- 9:29SPEAKER_02: Vägbanan är aldrig nullställd.
- 9:31SPEAKER_02: Det kan finnas rester från vinterns saltning eller från en insats dagen innan.
- 9:36SPEAKER_01: Just det.
- 9:37SPEAKER_02: Så de åker ut till strategiska platser i staden och tar faktiska prover från väggytan.
- 9:43SPEAKER_01: Hur gör de det?
- 9:44SPEAKER_01: Srapar de bara lite på asfalten.
- 9:47SPEAKER_01: Hur får de reda på koncentrationen?
- 9:49SPEAKER_01: De kan väl inte skicka iväg proverna till ett labb, det skulle ju ta timmar.
- 9:53SPEAKER_01: Problemet är akut på morgonen.
- 9:55SPEAKER_02: Helt rätt, det måste gå snabbt.
- 9:57SPEAKER_02: Och det är här den verkliga innovationen ligger.
- 9:59SPEAKER_02: Proverna som i princip är en liten mängd vätska och partiklar från vägbanan, de analyseras direkt på plats med ett instrument som kallas refraktionmeter.
- 10:09SPEAKER_01: Refraktionmeter.
- 10:10SPEAKER_02: Det är steg 3.
- 10:11SPEAKER_02: En refraktommeter mäter hur ljus bryts i en vätska, vilket blixt snabbt ger ett exakt värde på saltkoncentrationen.
- 10:19SPEAKER_01: Wow, så inget labb, inget väntande.
- 10:22SPEAKER_02: Svar på några sekunder.
- 10:23SPEAKER_01: Imponerande.
- 10:24SPEAKER_01: Så de vet exakt hur mycket salt som redan ligger på gatan.
- 10:28SPEAKER_01: Vad gör de med den informationen?
- 10:29SPEAKER_02: Det leder till steg 4.
- 10:31SPEAKER_02: beräkningen.
- 10:32SPEAKER_02: Med hjälp av en modell matar de in data om den befintliga salthalten och dagens förväntade machtemperatur.
- 10:39SPEAKER_02: Temperaturen är superviktig.
- 10:41SPEAKER_01: Varför?
- 10:41SPEAKER_02: För den påverkar risken för kristallisering.
- 10:44SPEAKER_02: Utifrån detta beräknar de exakt vilken koncentration den nya saltlösningen ska ha och exakt hur många gram per kvadratmeter som ska spridas.
- 10:54SPEAKER_01: Och det sista steget är då själva spridningen med den här skreddarsydda saltlösningen.
- 11:00SPEAKER_02: Precis, det är steg 5.
- 11:02SPEAKER_02: Datan från beräkningen matas rakt in i saltbilarnas avancerade styrsystem.
- 11:07SPEAKER_02: Sridarna är kalibrerade för att leverera exakt den mängd som beständs.
- 11:11SPEAKER_01: Och hela processen är snabb.
- 11:13SPEAKER_02: Otroligt snabbt från första provtagning till att bilarna rullar ut.
- 11:18SPEAKER_02: Målet är en vägvana som för en förare knappt upplevs som fuktig, men där den osynliga kemiska processen pågår och binder de farliga partiklarna.
- 11:26SPEAKER_01: Vilket sänker luftföroreningarna drastiskt.
- 11:29SPEAKER_02: Exakt.
- 11:30SPEAKER_01: Det är ju en otroligt teknisk process.
- 11:32SPEAKER_01: Det är lätt att fastna i detaljerna om refraktrar och spridningsmodeller.
- 11:37SPEAKER_01: Men om man zoomar ut är det ju ganska vackert på ett sätt.
- 11:42SPEAKER_02: Hur menar du?
- 11:43SPEAKER_01: En stad som varje morgon tar pulsen på sig själv och vädret, och sen anpassar sig för att skydda sina invånare lungor.
- 11:51SPEAKER_02: Det är en bra sammanfattning.
- 11:53SPEAKER_02: Det handlar om att läsa av naturens förutsättningar, luftfuktighet, temperatur och nedbörd och använda kemi för att skapa en önskad effekt.
- 12:02SPEAKER_02: Utan med precision.
- 12:04SPEAKER_01: Det förvandlar väghållning från något reaktivt till något proaktivt.
- 12:09SPEAKER_01: Så om vi ska försöka koka ner kärnan i den här genomgången du badom istället för att bekämpa dammet med kraft som att sopa, vilket bara rör upp det, eller spola med vattnen vilket är ineffektivt, så använder man en passiv, nästan osynlig kraft.
- 12:24SPEAKER_01: Man förvandlar vägen till en gigantisk självfruktande flugfälla för föroreningar som inte drivs av något annat än den fukt som redan finns i luften.
- 12:33SPEAKER_02: Den bilden gillar jag med esensen.
- 12:36SPEAKER_02: Men källan visar också att det är en vetenskap som kräver konstant övervakning.
- 12:41SPEAKER_02: Det är en ständig avvägning helt enkelt.
- 12:43SPEAKER_01: Just det.
- 12:44SPEAKER_02: Man vill rädda lungor utan att riskera krockar.
- 12:47SPEAKER_02: Man accepterar en viss kontrollerad miljöpåverkan för att motverka ett akut folkhälsoproblem.
- 12:53SPEAKER_01: Det visar verkligen hur ett vardagligt ämne som salt kan få en helt ny, vetenskapligt grundad tillämpning för att lösa ett modernt stadsproblem.
- 13:01SPEAKER_01: Man tar något vi alla känner till och använder dess dolda egenskaper på ett väldigt sofistikerat sätt.
- 13:07SPEAKER_02: Och det här verkar en sista större fråga som bygger vidare på ditt material.
- 13:11SPEAKER_02: Här ser vi en otroligt smart och högteknologisk lösning för att hantera symptomen av ett problem.
- 13:17SPEAKER_01: Som orsakas av en annan teknologi.
- 13:20SPEAKER_02: Exakt avdubdecken.
- 13:22SPEAKER_02: När man tänker på hållbar stadsutveckling, vad är då bäst på lång sikt?
- 13:27SPEAKER_02: Att bli experter på att hantera symptomen som har gjorts framgångsriktig klosdag eller att försöka angripa grundorsaken.
- 13:35SPEAKER_01: Alltså vårt beroende av dubdeck.
- 13:38SPEAKER_02: Det är ett klassiskt dilemma mellan anpassning och förebyggande.
- 13:42SPEAKER_02: Är det här en brillant permanent lösning, eller är det bara världens smartaste plåster.
- 13:47SPEAKER_02: Något för dig att fundera vidare på.