Latest / vardagsprepping / 299. Den med ett globalt perspektiv (konflikten i mellanöstern)
Transcript
- Martin: Välkommen till vardagsprepping. Det här är en helt ideell podcast fri från reklam om du är en sån person som vill stärka din beredskap och ha kul samtidigt. Och det är vi, Patrik. Det är vi, bara två. Jag vill ha kul och jag vill stärka min beredskap. Ja, och det är ingen omöjlighet. Det inte det. Nej. Jag såg att vår gemensamma vän Torbjörn la upp... Eller var det han? Det var någon som la upp något med det här med kaffeburken. Han tränade Jimmy in. Jimmy kanske det var. Just det. Att folk liksom bjuder sig helt galna på det på att tradera flera tusen för en sådan burk. Ja, jag ska återförstå det. är ju idioti. Ja, och samtidigt har vi också människor som tycker att det är... Kanske samma människor som tycker att det är onödigt, dyrt och kostsamt. Eller, dyrt och kostsamt är ju samma sak. Dyrt och helt omöjligt att preppa. att det ska staten stå för. Kanske inte samma människor, jag vet inte. Men det är en underlig värld vi lever i. Ja, verkligen. känns... har svårt att förstå det. Köpa en ämneplock kaffebord bara snälla någon. Ja. Vi ska gå vidare på varför det är galet i världen. Men hur står det till på anmälningsfronten för Meetup? Nu den 15 mars, om den här spelas in så är det drygt 40. Vi närmar oss hälften av max-taket. Så bara ni som är intresserade, bara anmäl er. Jätteroligt. Precis. Och intressant och givande på alla sätt och vis. Det hoppas vi alla fall att det blir. Vi talar av erfarenhet. Ja, det brukar bli mysigt oavsett vad vi gör. Så är det. du... Det länge sen vi gjorde en sån här om... Eller länge sen. var ett tag sen vi gjorde en omvärldesanalys. Så då hände ju lite grejer. Ja tyvärr. För man vill säga att det händer lite grejer. De där nyårsrönskningar, de faller liksom aldrig in. Nej, det hoppar vi inte över det år. Det ta av sig det där. Det känns inte så lönt. Nej. Jag vet inte. Men jag tänkte jag skulle ta dig till hjälp. Du som är både påläst och... och intelligent och lite mer vuxen än mig. Okej. Och titta på det här som händer med i Mellanöstern får man väl säga. Och för den som är trogen vardagspreppingslyssnare så vet man ju att vi tycker att omvärldens bevakning är också en viktig prep. Ja definitivt. det är saker som händer påverkar ju. Vi har ju sett många indirekta, indirekt påverkan i sådana här konflikter och krig som drabbar oss. Inte lika hårt som de som är på marken men ändå. Indirekt på något sätt och vis. Men du kan du inte berätta, de stora spelarna här är väl Iran, Israel och USA. Det har ju bubblat ganska länge. mellan Israel och Iran och nu har vi sett att vi tar ett språng in i öppet krig. Sen ser vi också vad som händer med energimarknaden, drivmedelspriser, sjöfart och sybesäkerhet. vi har försök. 18 april, 17 februari menar april har inte varit. Jag kan inte tala om framtiden. Det hade varit väldigt spännande. Ja, men det hade varit bra. Ja, 28 april. Febrari. Ja, febrari sa jag igen ju. Du sa ju april igen. För ett litet tag sedan. För ett litet tag sedan ja. Så inledde då USA och Israel en samordnad offensiv mot Iran. Enligt källorna så handlar det om omfattande flyg- robotanfall mot deras kärnteckniska anläggningar. en stor mängd militäramål och delar av den politiska ledningen. Och den här operationen har fått namnet Epic Fury. Amerikast? Väldigt. Jag har också sett ett namn som Lions War. Syftet är enligt Washington och Tel Aviv att försvaga Irans kärntekniska och militära förmåga. Och så vill de pressa fram förändringar till Iran. Då har ju såklart Iran svarat på det här med balistiska robotar och drönare mot Israel och amerikanska mål i de här gulvstaterna. har vi mängder med baser där. Det är kortfattat det som har hänt och det här har fortsatt gått under flera dagar. Det inte bara här den 28 februari som det händer utan det har skett flera attacker. Precis. Men hur påverkar det här den regionen då? både militärt och civil såklart. Vi har sett bilder på skadrade anläggningar, Baren och Kuwait bland annat. Vi har sett hotell och så vidare på andra ställen skadats. De har försökt aktivera sitt luftförsvar, med deras luftförsvar har inte varit utrustat mot de här drönarna. Amerikanska robotförsörjare är inte gjort för drönare, de är gjort för enstaka eller ballistiska missiler. Så det här är såklart civila skadade och fortsätter strider. Så det har snabbt spridits utanför Iran och Israel. Det är ju alltid, krig är ju alltid tragiskt. Hur många som skadar så dött i Iran, har vi ju inga uppgifter om. Nej. Mer än att har hänt många. Ja men precis i den här attacken. Men samtidigt så är det ju, nu är det ju så extremt svårt att bilda sig en verklig uppfattning om vad som händer. Men samtidigt så ser man ju vad den iranska ledningen då för att inte trampa någon på tårna. Jag skulle vilja säga regimen men det pratas ju om redan innan det här att det har varit något uppror. Det pratas ju om 10 000-tal stöda. Ja, eller till och 50 000. Ja, 10 000-tal precis. Av civilbefolkning. Så det visar ju att det här är ju inga Ingen demokrati på långa vägar. Förutifrån man kan komma nästan. Och sen ser vi ju energimarknaden ser vi ju oerhört snabb effekt på. Ja, oljepriset har rusat. den 9 de mars var det ju över 100 dollar för att det var kravvat innan 60. Så det blir väldigt väldigt fort. Det här är störningarna i den regionen, det här smala sundet, hormosundet som leder in där många oljetankars vill passera riskfritt. Vi har sett attacken mot de här oljepartygarna och det klart. Man vill ju inte riskera någonting att ett sånt här med flera hundratusent ton olja börjar ta skada och läcka. Nej, verkligen inte. Nu får du utbilda mig som geografisk fullständigt inkompetent. Men det här Hormuz-sundet. Är det där som den här H-grillan, vad heter de? HOTI-rebellerna? Är det där? Eller? Nej, vad heter de? Är det det? Jag vet inte. Nej, är det... Är För de attackerar väl också i någon... Ja, men ligger man där? Jo, det gör det. Tror jag. Jag inte helt följt för mig. Jag inget karta framför mig, men i huvudet. De ligger ju där i gemen. Är det verkligen det? är det in i den där SOS-kanalen? Jag har dåligt koll just nu. Heter de hoterebellerna? Hoterebellerna agerar i gemen. Jag använder en AI. Gemän. Agerar de i Hormussundet? Nej, är primärt Iran som opererar i Okota-sjöfarten i Hormussundet. Så de hotar väl sjöfarten i det andra stället uppe i... Suezkanalen ligger. Mm, precis. Men hot i rebellerna är iranskt stödda, i alla fall. Ja, det är det. Och då kommer vi lite längre fram här. Hur det ser ut här, hur de har agerat i världen. Ehm... Ja? Vågar jag vara... Jag tycker... Jag vet inte om jag vågar säga något, Patrik. Vadå? Men jag har sett i Facebook... Oppositionspartier som uttrycker sig och kallar det här för Jimmy-priser på bensinen. bara tycker att det här, oavsett vad man röstar på, oavsett vad man har sitt politiska hjärta någonstans, så är det inte konstigt att man på något sätt spinner vidare på det här som i ett valår och sen använder man en global konflikt till att skylla på någon annan. Den här polariseringen du vet. Vi såg ju samma sak efter förra valet där om vi pratade om... Jag är trött på allt som skrivs nu om vi kommer in på varor rörelsen. Det är massa skitkastande och ofta... ...klagar man på vad de andra gör istället för att Lund och Sands hade berättat att det här vill... ...det här vill vårt parti göra. Precis. Man lyfter fram vad de andra gör och gillar det men det skulle vi kunna prata om en andra gång. Ja, det kan vi göra. Men jag tycker bara att det här är en av konsekvenserna för saker som händer jättelångt bort. Att det blir tolerering och påverkar oss Och det används i den svenska valrörelsen. Jesus Christ, okej. Men nu ska vi se. Jag tänkte, du är ju duktig på historia. Så kan vi inte ta lite Iran? persiska riket, vad är det som har hänt med det där stackars landet? Det känns inte som att det samma sak som under 70-talet. Förra 79, så blev det ju en diktatur. Innan dess var det också en typ av diktatur, på ett sätt. Öppnare och fria land. Jag är inte så hemma i den långa historien där. Men det fanns liksom pragmatiska band mellan Iran och under schoen och israel. Man existerade på envarna där fanns en del handel och energi mellan de bitarna. Men sen när den islamiska revolutionen skedde då 1979 så bröt de här relationerna bara tvärt. Och det nya regimen då de definierar israel som fiender. Deras främsta fiender och USA som en imperialistiska aktörer i den här regionen. Så Israel och USA har väl varit deras största fiender som dess hela tiden. Men sen, nu ska vi se om jag minns rätt. För 1979 sa du, var det inte något år efter som Iran-Irak-kriget påbörjades? det var ett långt blodigt fruktansvärt krig mellan 1980 och 1988. Och då, där lärde sig ju Iran den hårda vägen. Irak hade ju en stor krigsmakt. Att det här konventionella sättet att föra kriget vid frontkriget mot då en teknologisk överlägsel motståndare. Att de är extremt kostsamma och riskabla. Och då låg man grunden till den Det vi har sett under väldigt många år är man har den här asymetriska krigföringarna och en avskräckning och en... Man brukar prata om proxy. Proxykrig. Man låter en annan föra en stridor. Just det. Det har vi sett länge och vi har pratat om de här. Kona tidigare. Ja, och det känner man lite igen. Nu får du rätta mig om det här med asymetrisk krigsföring. det det sånt som Ukraina håller på med? De har en överväldigande krigsmakt i Ryssland. Andorlunda taktiker för att slå tillbaka sin motståndare. Man nyttjar sina styrkor och motståndarnas svagheter. Enligt att till anfall stora truppstryckemotförande. Så där, man ska väl inte likställa Iran med Ukraina på något sätt. Men det känns som en strategin ungefär likadan. Hur ser den ut för Iran? Jag menar inte så, jag menar det bara med asymmetrin. Inte hur Iran bygger sin krigsmakt. Nej, Iran har ju byggt upp det här nätverket regionalt, ofta kallas Axis of Resistance. Det är då Hisbollah i Libanon. En del grupper som Hamas och islamska jihad. Hotirebelerna i Yemen som vi nämnde precis. och så en del andra som jag inte riktigt känner till iranska PMF. Någon annan av såna råd. Och det här är ett löst nätverk. liksom inga... mött såna officiella figgareta, förhandlingar, möten. Under bordet är påverkan. Men det här ger ju då Tehran ett strategiskt djup. Man för inte striderna på Irans territorie utan Iran för det genom de här andra. Mot sina arkefiender då framförallt Israel. Man använder massa olika sätt att eskalera och bomba utan att gå stat till statkrig. Det har vi sett några gånger när de har attackerat Iran direkt. Nu gör de det och för 2025 var det också. Och för oss som sitter hemma så det här är ju... Jag bara tänker på alla nyheter och alla de här, vi var inne lite på polarisering, men de här olika sätten som man vill engagera sig. är oerhört svårt att veta, alltså när de bygger ett sånt här, om man kallar undergjordiskt nätverk, det är liksom inte uppenbart vem som hjälper vem. Så är jättesvårt att skapa sig en bild också över hur långt kommer eller sträcker sig. Definitivt, och de här teorierna. De stämplar sig som teorister, har organisationer och de verkar ju heller inte öppna. Det är agerade åldrar och överraskningsattacker som vi såg mot Israel. Så det händer mycket. Ja, som civilmedborgare som inte har mycket insikt så blir det oerhört svårt att veta vad som är rätt och fel. Var det inte någon iransk medborgare som Eller inte iransk medborgare, men någon som kom från Irak som försökte möda den personen i Sverige. Genom proxy. Och det har vi pratat om tidigare, att både säkerhetspolisen och MUST har lyft fram Iran som en av de tre aktörerna som vi behöver ha extra uppmärksamhet mot. Ja, är läskigt. Men du sa, i början så sade du lite om... Drönare, vilka finns några fler verktyg? De har ju hel del robotar. Drönare är ju extremt billiga att producera och svåra att helt skjuta ner och blockera det. Även om vi jämför med Ukraina har ju ett väl utbyggt missil- och drönarförsvar mot de ära de mest slink igenom. Den här regionen då som inte har ett luftförsvar som är gjort för drönare, där slinker de igen relativt enkelt. Man kan ju inte använda Patriot-missiler som är gjorda för att fruta ner balistiska missiler. Mot sådana här drönare, de kostar ju, pratar om 30 miljoner dollar en del, de är mest avancerade och en drönare kostar 10 000 dollar kanske. De största, så det går ju, ju, andra tar slut fort. här ser vi lite oväntad utveckling att flera av de här länderna i regionen har vänt sig till Ukraine och be dem hjälp. Precis. Lite oväntat. Till och med USA. Till och med USA ja. Fast det säkert Jag tror inte att han var på högsta nivån för jag tror inte han skulle nedlåta sig till det. Med militären som är väl insatt och vet vad det för rastyrkor och svagheter. Och så är det Proxy. Det är ett verktyg som pratar om att de har använt det här i olika grupper. De kan öppna parallella fronter på olika sätt. De kommer från olika håll mot Israel. Och cyberförmågan. expanderade från Irans sida efter den här berömda Stacksnet-angreppet 2010. Där de... Jag aldrig bekräftats, men man pratar ju om att det var Israel och USA som då bakom det litet USB-minne som man plockade med sig in på en anläggning som gjorde att Israels... kärnanriktnings-anläggningar, att den får slippa ut. – just det. Mm. Och det här vet du, det blev väl en veckarklocka för dem. Att de behövde bygga upp både en offensiv och en defensiv kapacitet för att stå emot flera såna här angrepp. Mm. Precis. Men det var ju mänskliga faktorer och det inte så lätt att skydda sig mot det när människor tar upp en hitterätts-USB-minne och bara plockar in medel in på jobbet på en sådan anläggning och stoppar in i datorn och mm. Ja. Man brukar kalla det... Jag pratar lite om säkerhet i min arbetsroll. Vi brukar kalla det felkod 60. Känner du till begreppet? Det mänskliga faktorn. Mänskligdomar. Problemet sitter 60 centimeter från skärmen. Det är felet som klickar på ett mejl eller stoppar i ett USB-minne. Förlåt, att hitta ett USB-minne och stoppa i det i sin dator. Det är som att hitta en halv glasspinnor med en halv glass på och äta den. Jag skulle aldrig våga det. och misstänker man något får man stoppa in din lämna till de som har hand om sådant och så får de öppna upp det på en speciell dator som kan caseras efter det. Precis. Men då är det någonting som slår mig. Två tredjedelar av huvud elementen är ju sådant som med enkelhet kan nå och påverka oss i Sverige. Det är lite läskigt. Absolut. Drönare och robotar kanske, ja robotar kanske men det är ju inte liksom, de kan man ju nästan skriva av för sin egna oro eller man säger det, det lär inte landa en iransk robot i Stockholm. däremot de här proxooperationerna via kriminella gäng och cyberförmåga. Det vi också, det var när jag måste sökarspolisen för att iranan men då har gängen till att utföra. I varför saker. Och så kan de få betalt i vad de vill ha då. Pengar, droger, vapen eller någonting. Precis. Men gällande cyber, hur är det något som du har kunnat läsa dig till? Hur märker man om det här då? En del rapporter talar om koordinerade intrång och informationspåverkan parallellt med de här kinesiska slagen med drönare och så vidare. Mm. Det är även då att mot Iran då, man använder de här södra greppemot Iran. Man varnar också dem från en förhöjd aktivitet från Iran då. Både Iran och deras grupper runtomkring. att de ska attagera väskliga mål. På något sätt. Det kan ju vara ett attentat, kan vara med cyberintrång och allt möjligt. Så det påverkar ju. I hög grad. Verkligen. Men Israel och USA var ju huvudfienden. Hur ser Israel på den här hotbilden? De ser ju som en extensivt hot. Iran vill ju utplåna Israel. Det handlar ju dels om deras kärnteckniska framsteg och det här anrikningssivån att de ska anrikta Iran som man behöver till. för att kärnvapen. vet vi inte hur långt jag kommit. Vi kan ju bara gissa. Och dels att de har det här stödet till de här organisationerna som finns nära Israels gränser. Och så att Iran producerar flera flera långräckviddiga robotar som kan nå Israel. Så då driver de en förhandsdoktrin. De vill rikta återkommande attacker motverkade deras förmåga. Då har man sett att det har kommit en del genom Vapenflöden genom Syrien. Och det man vill använda det är sabotage och offensiva suba insatser och allt möjligt för att att bromsa irans uppbyggnad av sin kapacitet. Så de använder alla de medel de har. Allt från stora bombangrepp mot mindre sabotage, de går åt ledningen i landet och så vidare. Så det händer mycket. Om vi tar med USA då. Varför är de så aktiva i det här nu då? Det är ju inte så lätt att veta egentligen vad de tänker där bakom. Det är deras... De har alltid stöttat Israel och stått väldigt nära. Samtidigt vill de väl återupprätta avskräckningen mot Iran. Och att hindra Iran från att lyckas med sina kärnvapens... ...löskemål om att skaffa kärnvapen. Och det här bygger vidare på det som hände under tolv dagar 2025. Då slog USA direkt första gången mot Irans kärn- tekniska anläggningar. Just det. Och så handlar det ju om att ha med energiflödena. Det ska vara fritt från den här delen av världen att sälja sin olja. Det får vi därför för vi hoppas att det här tar slut snart. Så vill man ha en stabilitet i regionen. Och det är svårt med en som spelar som Iran där som en som vill mycket men samtidigt är de utlanda som har varit satta på, som har förklasat väldigt mycket själva. Sedan 1979. är inte så många som har handlat med någon vad jag vet. Ja, är... Det blev ett deppigt avsnitt här. Ja, är en deppig Omvärlden är ju en del av omvärlden. händer ju himla många fina, roliga, trevliga saker. Men händer också sådana här större saker. Ja, Som vi återkommer till varje år, tyvärr. Jag har sett, och alltid när jag tittar på saker som dyker upp i Facebook och i Reels och sånt där så tänker jag ju faktiskt det är någonting som jag är glad över att vara en vardagsprepper. Att jag tittar på sakerna, reagerar och sen så ifrågasätter jag om det är sant. Sen kommer jag aldrig fram till det för jag har inte tid att kontrollera. Och det inte viktigt för mig för att jag tänker inte dela de här inlägganden och sånt där. Jag tänker så här, det inte bara Iran och Israel som drabbas nu. Det händer ju saker i alla länder i Gulfregionen ser det ut som. Iran slår ju mot USAs basavligt och lite annat som de känner för. Det känns som att de har att göra helt bild utan en egentlig plan. De har slagit mot det och det är ju för att kanske för att skapa en opinion mot USA och Israel. tror inte att av de här länderna runt omkring är särskilt välvilja tyranar. attackerar hotell och sådant som är det en av deras stora inkomstkölj av utöveroljan. Det är väldigt viktigt. Många av dem har turistorter. Exakt, det var faktiskt precis en sådan. real jag såg. Det är många tiotusentals turister som har blivit stränsat där när flögen plötsligt slutar gå. Det också blivit en liten snackgis i Sverige men det läskiga där om så här om man... Jag tror vi alltid har sagt att åk inte till ställen där det är oroligt i närheten. Det kan man ju tycka att det Då får jag ju inte åka någonstans. Men visst är det så här att din reseförsäkring eller hemförsäkring som inkluderar reseförsäkring täcker ju inte händelser i krig. det något som kallas force majeure. Och då är man ju strandsatt på riktigt. Det här kommer ju inte från klar himmel heller. Nej. Man har ju sett en militär, om man då gör en omvärldsbevakning och följer olika källor så har man ju sett en militär uppladdning här i detta området under en minst en månads tid. Mer än om inte till och med så då. Stora mängder som har rapporterat stora förflyttningar av flygplan och tankflygplan och hangar av förtyg som när flyttade sig in i regionen och så vidare. Hur många gör en sån omvärldsbevakning innan man ska åka till något på någon resa? Nej, det är... Jag tror inte det är så många. Men det rapporteras i media, men det slåss inte upp stort. gäller ju att läsa mycket, och så man lägger märkande till de här sakerna. Och man kan, ja men precis, och jag ville väl komma till det att man inte bara lita på att nej men u, det sa inte. att jag inte fick åka till Kuwait. Nej, men du får inte åka. De avråder säkert att resa till Iran. Ja. Och så får man kanske lägga lite tid på att fundera vad håller Iran på med. Och så kanske man kommer fram till att jag ska nog hålla mig på en kryssningsmisilsavstånd från Iran. Typ. Nej men lite så. Man måste kanske inte åka till Kuwait eller liksom... Dubai eller alla länderna som är stora turismål. Man gör ju som man vill. Man kan inte be en annan och ta ansvar för att du ska komma hem sen. Nej, för när du sitter i skiten, då helt plötsligt ska du ha hjälp. Det är lite dit jag vill komma. Visst, vi ska hjälpa alla våra medborgar i Sverige, men man kan ju försöka ta lite... personligt ansvar också när man åker någonstans. Jag skulle inte vilja åka någonstans i Mellanöstern. Har aldrig velat i och sig. Jag skulle definitivt inte gjort det när jag hör om detta. Jag tycker bara det är lite ledsamt att det ska vinklas på det här sättet. Ska vi gå tillbaks till krig, krig, krig, krig, krig. Vad är det vi ser för metoder som används nu då? Det här fina ordet kinetiskt. Ja, det inte kinesiskt. Nej, kinetiskt. Man använder alltså vapen som säger pange. Luft- och robotkrigföring, ser det. Motledning, luftsvare, logistik. Och ibland så får du civila följdförverkningar såklart. Det inte bara militärmål som träffas framförallt. Inte det som de som är i Iran avfyrar sina svar. Och vi ser ju maritimt det som har sett i sjöst. Då är det Hormozsundet igen som vi nämner och då skapar det ju extremt omedelbar effekt. Det är ju så pass viktigt för stora delar av oljetransporterna. Då är det ju rörna som sagt att de ska stänga det och USA har sagt att de ska hålla det öppet. De har ju försökt att... Båda två. Att göra vad de kan. Jag läste ju att Irans flotta tog stor... Mycket strykt i första dagarna. Det ett prioriterat mål också de. Och vi ser sydra krigsföringarna. Intrugsstörningar och psykologiska operationer. Där man vill försvåra och förhindra sin motståndare. Och det kommer väl inte minska. Nej. Nu ska vi se vad jag vill komma till här. Jag vill komma till att just in time när det kommer till viktiga saker som energi och bränsle är farligt spel att spela. Alltså om man vill ha stabilitet i sitt samhälle. Att vara så beroende av att det kommer olja eller någonting varje dag. att det är svårt. Men vi ska ju ha en beredskap på 30 dagar för att klara våra sämre samhälls... uppehållandet av samhällets funktioner i alla fall. Har jag förstått det som? Tre månader. Tre månader till Nittio dagar. Men det innebär ju inte att man kan tanka bilen i nittio dagar efter något sånt här hände om vi skulle bli av helt med oljeimporten. Nej, nej, för det är... Utan det är samhällsfunktionerna. Och jag läste... Och hur många får så här komma till sina jobb då när man inte kan tanka? är ju också ett... De som pendlar. exakt. Hur ska man hålla igång kollektivtrafiken som är så viktig. är stora saker man får tänka på då. Och jag läste det är synd att jag inte förbereder bättre men jag läste på NHK som är en japansk nyhetssite som jag följer för att få lite mer. Jag vet inte. En annan vy på det som händer i världen om man säger så. Och där för någon vecka sedan. Nu ska vi se. Premierminister Takaichi sa 11 mars att hon kommer släppa oljereservena. Ja det såg vi också nu att även en del av de svenska oljereserven släpptes. Det är beslut från de oljeproducerade länderna för att dämpa det lite granna. Ja, så man kan ju fundera på det där att... Ja, jag vet inte. Förhoppningen är det tar slut fort så att inte blir eskalera. Det har vi ju hört innan. Det är min förhoppning i alla fall. Ja, men självklart hoppas jag också. Och framför allt, men sen vet jag inte det här med att starta regimer, hur lyckat det är och inte är. Men det kan man ju hoppas att de iranska civila medborgarna kan få ett bättre liv också. Är det något mer vi ser konsekvenser globalt? Transporterna, vi såg ju det sist när hotgärderrebellerna i Jemen då attackerade sjöfarten i Röde havet och Sövies kanalen där och då gjorde ju att de fick fartrögen, fick runda goda hoppsorterna att åka runt hela Afrika istället för att ta den jämvägen där emellan och det blev ju några veckor längre. De drar ju extremt mycket bränsle, de har fartygen i sig också. Så det inte så miljövänligt att behöva köra två, tre veckor längre tid runt det här. Man varnar ju för de här att man ska påverka handelschefarten. Och vilken påverkan det får för försökningskedjan av leveranser runt om hela världen. Ekonomin påverkas genom högre priserna på olja. Försäkringspremier, längre ledtider och större leveranskedjor. Det är inflationen som kan sitta fort där. Och humanitärt så betyder det ju... Civila förluster är alltid fruktansvärt och skador på infrastruktur i många länder och det påverkar under lång tid. Så det påverkar ju inte bara slagfältet, är ju knappt slagfältet utan det är ju utspritt i samhällena. Och det påverkar hela den globala riskbilden negativt, som jag ser det. Ja, väldigt mycket. Ja, jag skulle säga något men jag glömde bort var det var. Jo, skulle säga att det känns ju också lite som att Jag höll på att att vi har varit naiva, men det känns ju lite som att de här utmålade antagonisterna vet om hur mycket de ställer till. Det inte bara det att de ska ge USA och Israel däng, utan jag tror att de vet exakt vad det får för konsekvenser i hela världen. De vet ju hur mycket homosundet spelar roll för stor del av oljetransporterna i världen. Ja, självklart. vet ju därför de försöker stoppa det också. Och så tror jag samtidigt att vi i västvärlden kanske inte har den förståelsen. Dels hur viktigt det är och dels vad planen för de här illasinnade makterna, hur de planerna sträcker sig. Ja, vi ser ju. Det är ju samma stater som lyfts fram ofta. Ryssland, Iran och Kina. Då ligger det lite i bakgrunden här och det har ju lyfts fram att innan det här anfallet så kom det rätt stor leveranser till Iran och kinesiskt försvarsmaterial som kanske då inte visade sig så effektivt som Kina hoppade att det skulle vara. Precis. har jag bara läst på några ställen. Man får ju gräva och får... ...få ner. Det kan bli en ögonöppnad för Kina också att deras... ...enorma expansion i militära domänen som de strävar efter, den kanske inte är så... ...framstående och stark som de själva... ...har trott och hoppats. Det vet vi inte. Förhoppningsvis får vi aldrig reda på det heller i regelrätts... Stredamännen i Kina och USA. När du skrev ner stolparna till det här så skickade jag också något som dukt upp i mitt flöde att Kina hade skickat sin Liao Wang 1-spion fartyget där. att Iran hade fått använda data från det för att hitta exakt amerikanska mål. Det kan ju vara ett rykte, det vet man inte, men det faller ju samman ganska väl med den bilden som vi har fått uppmåla. De ligger där och läser av allting, amerikanska och israeliska. Allt som avfyras ger avgör sig signaler i någon form, det är ju signalspanning på hög nivå. De vill lära sig att tolka och förstå och utveckla sitt eget. Precis. Jaha, vad heter det? Deppigt. vad kan vi se hända nu då? Vilka scenarier rimliga? Det mest hoppfulla är en kort men intensiv kampanj som tar slut inom några veckor. blir förhandlingar mellan mig. att förhoppningen ligger där så energimarknaden kan stabilisera. en uthåll, låg och medelintensivt skede att de blir störda under flera månaders tid när skeffarten är och det är ju inte så positivt. Verkligen inte. Och en trolig ökad cyberaktivitet globalt sett om de här deras proxyorganisationer, om de länkade aktörerna, om de vill Om de vill stå bakom och hjälpa till. de kanske håller sig en lite... Det vet vi inte hur de kommer att agera. Och de kan ju ösa på allt möjligt. Myndigheter, energi och logistikcenter, allt möjligt om de vill det. Så vi får hoppas att det blir en relativt kort sak. Så värdar vi lite stabilare till... Till 2027. Kan jag hoppas. Men du, jag tror vi kommer att bottna i det idag igen som vi alltid gör. Vad gör man som en vardagspreppare åt allt det här då? Man säger till att... Preppa på. Man försöker ha en liten ekonomisk buffert. Man försöker göra det man kan påverka. Hur man kan påverka. Vi kan ju inte påverka det agerandet men samtidigt är viktigt att veta och se vad som händer runt om i världen. från många olika källor då. Inte bara att titta på läsa på Aftonbladet eller Expressen och titta på nyheterna på SVT eller TV4 eller vad man tittar på. Man har en mer mångfacetterad bild. Precis. Och först ska jag väl säga att du har ju använt, du har ju pluggat lite här så jag tänkte att vi kopierar in det källmaterialet och de Verifierade rapporterna ska man säga, som du har använt här. Det som kan vara... Vi klister in det i show notes. Det här är ju den svåraste preppen tycker jag. Det är ju bara att öka upp allt. Det är bara nu. Men att man kanske tänker på det vi har sagt här nu då. Det här med bränsle till exempel. Hur tar du dig till jobbet om du inte kan ta bilen? Om du måste ha bilen har du möjlighet att dunkla upp mer bränsle. Kan du göra det på ett säkert sätt? Vet du hur länge du ska rotera det? så vidare och så vidare. Börja tänka lite på det. Jag har ju elbil så jag kan åka hur mycket jag vill. Men nej, det kommer ju faktiskt drabba mig också. något sätt. Nej men för jag tänkte det, man kan ju läsa om... missväxt inom riskörd. kan man ju tänka att de köper lite extra ris innan det slår igenom. Eller på mjöl i... Eller vet du det vete i Italien? vet man att man kan köpa lite mer pasta. Men det här vet man ju inte. Så här gäller det bara att preppa på. sagt. Och så jag tycker att i det här med din lektion här nu Patrik så känner jag ju mig att den där känslan av att... Just in time är oerhört så oerbart. Ja, man kan ju tänka så att allt man använder hemma i vardagen. Det är ju ingenting av det som blir billigare om en månad. Nej. Nej, så är det ju. Så köp, så det här med att köpa extra när... Jag säger det, en tittare i reklambladet, en tittare i affärerna. Nej, de har erbjudande. Det kanske inte saker och damer som du ofta men har dem, ett erbjudande. du... ...känner... 20... procent kanske eller det kan vara på köpa de sakerna just där och då. Och du har möjlighet att göra det så gör det. Du kommer att använda Precis. Det blev långt och lite dystert. jag hoppas att man får en insikt i hur bräcklig framtid vi bor i eller vi lever i. De här personliga buffertarna som vi skapar. Det enda sättet för oss att kunna parera händelser. Ett stort tack till er som hör av med feedback. Det är tyckande efter att vi haft några avsnitt. Det kommer in på mail och messenger och lite allt möjligt. Man får höra. Tack. Tack. Tack. Tack. Jag är en sådan person som jag inte säga att jag tvivlar på mig själv. I vardagsprepping har jag kommit fram till de grubblanda tankarna. Vad ska vi prata om mer? Finns det något mer? Är det fortfarande någon som lyssnar? Ja, är det ju. Tydligen. Vi håller i så länge ni lyssnar så håller vi i. Det är definitivt. Vi säger att vardagspreppingsvänner växer också. Intressant. Får vi se vad vi tar upp nästa gång? Vi har intressanta gäster på gång framöver. Det har vi. Vi har ju några sådana. Vi har avsnitt 300 på gång och vi har avsnitt, vad heter den nu, hur många år sedan var det vi startade? Då kommer också nu ett jubileumsavsnitt. De är ju rätt tajta. Är det sex eller sju år? Jag kommer inte ihåg vad jag har växt. Alltså 300 och så delar det på 50, vad blir det? Det blir sex år. Det borde vara ungefär. Det borde vara det, Så det kommer näst när strax efter kommer... Ja. Och vi har fått lite, men det är för sent att säga det här nu för det här är väl ändå avsnittet innan 300 tror jag. Så tack till er som har gett oss frågor till det vi kommer att prata om i nästa avsnitt får vi se då. För det en del frågor. Yes, då så. Tack så jättemycket. Sköt om er och... ...kräppa på. ...kräppa på. Glöm inte vattnet. Hej då.