Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #12 Luftföroreningar del 1 - Vad finns i luften?
Transcript
- 0:00Speaker: Välkommen till OPSIS poddserie om gasövervakning i industrin.
- 0:04Speaker: Detta är det första i en serie av fyra avsnitt om luftföroreningar.
- 0:10Speaker: Vad finns i luften?
- 0:12Speaker: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:20Speaker 2: Hej och välkommen! Idag ska vi agera detektiver.
- 0:24Speaker 2: Vi ska undersöka en brottsplats som vi alla befinner oss på varje sekund.
- 0:29Speaker 2: Luften vi andas.
- 0:31Speaker 1: Ja, precis.
- 0:32Speaker 2: Den kan ju verka helt oskyldig, men i materialet du skickade finns det bevis för att en osynlig gärningsman är på fri fot.
- 0:40Speaker 1: Med miljontals liv på sitt samvete.
- 0:42Speaker 1: Exakt.
- 0:43Speaker 2: Så vår jakt börjar med den mest grundläggande frågan av alla, vad består den här luften egentligen av?
- 0:49Speaker 1: Det är en perfekt startpunkt. Svaret är både enklare och mer komplicerat än man kanske tror.
- 0:56Speaker 2: Ja, det brukar ju vara så.
- 0:58Speaker 1: Man tänker sig kanske någon komplex blandning av hundratals gaser. Men när man ser på siffrorna är det nästan chockerande enkelt. Av allt du andas in, alltså precis just nu, så är 78 procent ren kvävgas.
- 1:12Speaker 2: 78 procent.
- 1:14Speaker 1: Och 21 procent är syrgas, den där livsviktiga delen.
- 1:18Speaker 2: Vänta nu. 99 procent av luften är alltså bara två ämnen. Kväve och syre.
- 1:26Speaker 1: 99%.
- 1:27Speaker 2: Det är ju ingenting. De är ju helt ofarliga för oss i de här proportionerna. Man kan se det som en gigantisk, nästan helt tom arena. 99 % av platserna är fyllda med helt neutrala åskådare.
- 1:43Speaker 1: Jag gillar den liknelsen.
- 1:44Speaker 2: Men det är på de där sista få utspridda platserna som de verkliga bråkmakarna sitter, och det är de vi ska fokusera på idag.
- 1:53Speaker 1: En utmärkt liknelse. För nästan hela den sista procenten fylls av en annan ganska harmlös åskådare, ädelgasen argon.
- 2:02Speaker 2: Argon, just det.
- 2:03Speaker 1: Så vi är uppe i 99,9 procent nu. Vilket betyder att allt vi pratar om, smog, utsläpp, klimatpåverkan, trängs i den där sista lilla tiondelsprocenten. En mikroskopisk rest.
- 2:18Speaker 2: En tiondelsprocent. Det är ju knappt mätbart för en vanlig människa. Så vad hittar vi där i den där lilla lilla springan?
- 2:26Speaker 1: Det är där mysteriet tätnar.
- 2:28Speaker 1: Den största spelaren i den här lilla gruppen är koldioxid CO2.
- 2:34Speaker 1: Nivåerna ligger idag på strax över 400 ppm.
- 2:39Speaker 2: PPM står för parts per miljon, eller hur?
- 2:42Speaker 1: Exakt.
- 2:42Speaker 1: Volymetriska delar per miljon.
- 2:45Speaker 2: Okej, 400 ppm. Det är en siffra man hör hela tiden, men den är så svår att få en känsla för. Vad betyder det i praktiken?
- 2:53Speaker 1: Tänk dig en miljon legobitar.
- 2:56Speaker 1: En gigantisk hög.
- 2:58Speaker 1: Om du skulle plocka ut alla legobitar som representerar koldioxid skulle du bara ha 400 stycken i din hand.
- 3:06Speaker 2: Bara 400.
- 3:08Speaker 1: Resten 999 600 skulle vara andra gaser.
- 3:13Speaker 2: Det låter inte så mycket.
- 3:15Speaker 1: Nej, det gör inte.
- 3:16Speaker 1: Men i atmosfären är det tillräckligt för att vrida upp hela planetens termostat.
- 3:22Speaker 1: Eftersom mänskliga aktiviteter gör att den här siffran stiger snabbt, så klassas den nu mera som en luftförorening.
- 3:28Speaker 2: Otroligt.
- 3:29Speaker 2: Så även en helt naturlig gas blir en förorening när balansen rubbas.
- 3:34Speaker 2: Men det finns väl fler ämnen i den här lilla gruppen.
- 3:38Speaker 2: Informationen du skickar stannar ju inte vid koldioxid.
- 3:43Speaker 1: Nej, och nu blir siffrorna nästan absurt små. Nästa gas på listan är metan, CH₄. Där snackar vi koncentrationer på kanske 1-2 ppm.
- 3:57Speaker 2: En eller två legobitar på miljonen.
- 4:00Speaker 1: Precis. Och efter det, för i princip alla andra föroreningar, ozon, svaveldioxid, kväveoxider, då måste vi byta skala helt.
- 4:10Speaker 2: Byta skala, hur menar du?
- 4:12Speaker 1: Vi går från delar per miljon till delar per miljard, alltså PPB.
- 4:18Speaker 2: Per miljard.
- 4:19Speaker 1: Ja. För att få någon slags mänsklig skala på det. Att hitta en partikel på en PPB, det är ungefär som att försöka hitta en enda specifik person. Inte i en stad utan i hela Kinas befolkning.
- 4:32Speaker 2: Herregud! Det är ju nästan omöjligt att föreställa sig.
- 4:36Speaker 2: Så vi pratar alltså om bråkdelar av bråkdelar som det står i underlaget.
- 4:42Speaker 2: Man tänker ju att något så utspätt måste vara helt irrelevant.
- 4:47Speaker 2: Det kan ju om öjligen ha någon effekt.
- 4:50Speaker 1: Och det är här vi kommer till själva kärnan i mysteriet.
- 4:53Speaker 1: Det är den stora chockande paradoxen.
- 4:56Speaker 2: Okej.
- 4:57Speaker 1: Trots att vi talar om nästen omätbara mängder, så är konsekvenserna allt annat än små.
- 5:04Speaker 1: De är enorma, påtagliga och dödliga.
- 5:08Speaker 2: Verkligen.
- 5:10Speaker 1: Informationen du skickar listar ju en rad fruktansvärda hälsoffekter som är direkt kopplade till de här ämnena vi mäter i miljarddelar.
- 5:18Speaker 2: Som vad då för något?
- 5:20Speaker 1: Luftvägsinfektioner, hjärtsjukdomar, stroke och lungcancer.
- 5:25Speaker 2: Det där är ju några av de absolut vanligaste dödsorsakerna i världen.
- 5:29Speaker 2: Att koppla dem till något som är så utspätt att det knappt finns där känns fel.
- 5:34Speaker 2: Det går emot all logik.
- 5:35Speaker 2: Men det fanns ett påstående i texten som verkligen fick mig att stanna upp.
- 5:41Speaker 2: Vilket?
- 5:41Speaker 2: Det hävdades att luftföroreningar är världens största enskilda miljörelaterade hälsorisk.
- 5:48Speaker 1: Ja, det är ett väldigt starkt påstående.
- 5:51Speaker 2: Verkligen inte plast i haven, inte kemikalier i maten, inte förorenat vatten utan de här osynliga partiklarna i luften.
- 5:59Speaker 1: Ja, och det påståendet backas upp med siffror som är svåra att ta in miljontals förtida dödsfall.
- 6:05Speaker 1: Miljontals globalt varje år.
- 6:08Speaker 1: Det förvandlar ett abstrakt miljöproblem till en akut och pågående hälsokris.
- 6:13Speaker 2: När man ser den där kopplingen från delar per miljard till miljontals dödsfall.
- 6:19Speaker 2: Då förstår man vilken oerhörd kraft det finns i de här enskilda molekylerna.
- 6:25Speaker 1: Det är inte mängden som är farlig det ämnets inneboende egenskaper.
- 6:29Speaker 2: Och det är ju inte bara dödsfall hur fruktansvärt den är. Det talas också om en gigantisk påverkan på världsekonomin.
- 6:36Speaker 1: Produktivitetsförluster.
- 6:38Speaker 2: Men vad betyder produktivitetsförluster i praktiken? Är det en fabriksarbetare i en annan del av världen som inte kan jobba på grund av smog? Eller är det något som även vi här hemma märker av, kanske utan att förstå det?
- 6:51Speaker 1: De absolut båda delarna.
- 6:52Speaker 1: De mest synliga och dramatiska exemplen är ju förstås när en hel industristad i princip stängs ner för att luften är för farlig att andas.
- 7:01Speaker 2: Ja, just det.
- 7:02Speaker 1: Då är den ekonomiska förlusten omedelbar och uppenbar.
- 7:05Speaker 1: Men de dolda effekterna är kanske ännu mer omfattande, de finns överallt.
- 7:10Speaker 2: Som vad?
- 7:11Speaker 1: Det handlar om fler sjukdagar på ett vanligt kontor.
- 7:14Speaker 1: Om barn med astma som har sämre koncentrationsförmåga i skolan och därför inte når sin fulla potential.
- 7:20Speaker 2: Så det blir som en ständig broms på allt.
- 7:23Speaker 1: Exakt.
- 7:24Speaker 1: En låg, intensiv broms på hela samhällsekonomin en dold kostnad som vi alla är med och betalar.
- 7:31Speaker 2: Att höra de där siffrorna, miljontal dödsfall, enorma ekonomiska kostnader, det gör mig ärligt talat förbannad.
- 7:39Speaker 1: Det är förståeligt.
- 7:40Speaker 2: Och då måste man ju ställa frågan. Vem eller vad är det som pumpar ut det här giftet i vår gemensamma luft? Vad kommer allt ifrån?
- 7:49Speaker 1: Ja, och här delar materialet upp förklaringen i två huvudspår, vilket är väldigt klargörande. Vi har de antropogena, alltså människoskapade källorna, och så har vi de naturliga.
- 8:01Speaker 2: Okej, låt oss börja med de människoskapade.
- 8:03Speaker 2: Om du skulle tvingas peka ut den absolut största boven i dramat, den enskilt största källan enligt texten, vad skulle det vara?
- 8:11Speaker 1: Svaret är entydigt.
- 8:13Speaker 1: Förbränning?
- 8:14Speaker 2: Förbränning?
- 8:15Speaker 1: En överväldigande majoritet av de farligaste föroreningarna uppstår när vi eldar saker för att få energi.
- 8:21Speaker 2: Och då tänker jag direkt på fossila bränslen.
- 8:24Speaker 1: Helt rätt.
- 8:25Speaker 1: Det handlar framförallt om förbränning av kol, olja och gas.
- 8:30Speaker 1: Det sker i enorma kraftverk som ger oss el och värme.
- 8:34Speaker 1: Men det sker också i mindre skala, i motorn på varenda bil, buss och lastbil som rullar på vägarna.
- 8:42Speaker 2: Så varje gång vi trycker på gasen eller tänder lampan bidrar vi.
- 8:46Speaker 1: I grund och botten ja en liten cocktail av föroreningar släpps ut.
- 8:51Speaker 2: Det påminner mig om bilder man har sett från stora städer, där man en dag med tjocksmog knapp kan se byggnaden tvärs över gatan.
- 9:00Speaker 1: Ja.
- 9:00Speaker 2: Sen kommer ett kraftigt regn, och nästa dag är luften plötsligt kristallklar.
- 9:04Speaker 2: Det visar verkligen hur dynamiskt det är.
- 9:07Speaker 1: Verkligen.
- 9:07Speaker 1: Och hur direkt kopplat det är till vad som händer på marken.
- 9:11Speaker 1: Förbränningen är inte bara begränsad till fossila bränslen.
- 9:15Speaker 2: Nej.
- 9:16Speaker 1: Texten nämner även andra exempel som kontrollerad avbränning inom jordbruk och skogsbruk.
- 9:23Speaker 2: En uråldrig metod väl?
- 9:25Speaker 1: Absolut men i modern, storskalig form blir det ett betydande problem.
- 9:31Speaker 1: Utöver det pekas industriella processer ut.
- 9:35Speaker 2: Tillverkning av cement, stål och sånt.
- 9:38Speaker 1: Exakt.
- 9:38Speaker 1: Cement, stål, kemikalier.
- 9:41Speaker 1: Alla har sina specifika utsläpp som är biprodukter av själva produktionen.
- 9:46Speaker 1: Källorna är med andra ord djupt invävda i precis allt som utgör vårt moderna samhälle.
- 9:52Speaker 2: Men det är inte bara vi människor som är skyldiga.
- 9:55Speaker 2: Det nämns ju naturliga källor också.
- 9:58Speaker 1: Ja, visst.
- 9:59Speaker 2: Det känns viktigt att komma ihåg för att inte få en för ensidig bild.
- 10:02Speaker 1: Absolut.
- 10:03Speaker 1: Det är avgörande för helhetsbilden.
- 10:05Speaker 1: Atmosfären är ju ett dynamiskt system som alltid har hanterat vissa av de här ämnena.
- 10:10Speaker 2: Och det mest dramatiska exemplet är väl vulkanutbrott.
- 10:13Speaker 1: Ja, precis det som tas upp.
- 10:15Speaker 1: Ett enda stort utbrott kan på några timmar slunga ut mer svaveldioxid och aska än vad ett helt land gör på ett år.
- 10:22Speaker 1: Otroligt.
- 10:23Speaker 1: Effekterna kan bli globala och påverka vädret i flera år efteråt.
- 10:28Speaker 2: Och sen nämns något som känns väldigt aktuellt och ganska olycksbådande.
- 10:35Speaker 1: Låt mig gissa, metanläckage från tidande permafrost.
- 10:39Speaker 2: Exakt!
- 10:40Speaker 1: Det pekar på en otroligt farlig återkopplingsmekanism.
- 10:44Speaker 1: En ond cirkel.
- 10:46Speaker 1: Förklara! Permafrosten i de arktiska regionerna har i tusentals år hållit enorma mängder metan infrusna och bundna i marken.
- 10:55Speaker 1: När klimatet nu blir varmare, tinar den här marken och metanet som är en väldigt kraftfull växthusgas och luftförorening börjar sipra ut i atmosfären.
- 11:04Speaker 2: Och det utsläppet bidrar i sin tur till ännu mer uppvärmning?
- 11:08Speaker 1: Exakt.
- 11:08Speaker 1: Vilket tinar ännu mer permafrost, som släpper ut ännu mer metan.
- 11:13Speaker 1: Det är en självförstärkande process som riskerar att accelerera problemet bortom vår kontroll.
- 11:17Speaker 2: Så klimatförändringarna och luftföroreningarna är inte två separata problem.
- 11:22Speaker 1: Absolut inte.
- 11:23Speaker 1: De är djupt sammanflätade och kan förvärra varandra.
- 11:27Speaker 2: Så vad betyder allt det här om vi ska försöka summera vår lilla utredning för dig?
- 11:33Speaker 1: Ja, låt oss knyta ihop det.
- 11:35Speaker 2: Vi har tittat på informationen du delade och den målar upp en väldigt tydlig men skrämmande bild. Vi har sett att luften vi andas till 99,9 % består av helt ofarliga gaser. Men i den där sista mikroskopiska tiondelsprocenten döljer sig de verkliga bovarna. Föroreningar som trots sina nästan obefintliga koncentrationer har förödande konsekvenser.
- 12:04Speaker 1: Förödande konsekvenser för vår hälsa och för hela världsekonomin.
- 12:08Speaker 1: Vi har sett att de här föroreningarna har ett dubbelt ursprung.
- 12:13Speaker 1: De kommer dels från mänskliga aktiviteter där förbränningen är den stora dominanten.
- 12:19Speaker 1: Och dels från naturliga processer som vulkanutbrott och den allt mer oroande tinande permafrosten.
- 12:26Speaker 2: Det är en komplex väv av orsaker och effekter som är så lätt att missa i vardagen när man bara tar ett andetag utan att tänka på det.
- 12:34Speaker 1: Om vi kopplar ihop allt det här med den större bilden så ser vi en tydlig paradox som löper som en röd tråd genom hela materialet.
- 12:42Speaker 1: Och den är: det osynliga, det som mäts i miljondelar och miljarddelar, har en av de mest påtagliga och allvarliga effekterna på våra liv.
- 12:52Speaker 1: Det visar med all önskvärd tydlighet att det inte är mängden som avgör utan ämnets egenskaper.
- 12:59Speaker 1: En enda molekyl av fel sort på fel plats kan göra stor skada.
- 13:04Speaker 2: Det utmanar verkligen vår intuition om vad som är farligt.
- 13:07Speaker 2: Verkligen en perfekt sammanfattning.
- 13:10Speaker 2: Det handlar inte om volym utan om verkan.
- 13:14Speaker 1: Det lämnar mig med en sista tanke som bygger på en detalj som nämns lite i förbigående i texten.
- 13:19Speaker 1: Det står att luftföroreningar är reglerade i de flesta delar av världen, ofta genom utsläppsbegränsningar och övervakning.
- 13:28Speaker 2: Ja, det låter ju bra.
- 13:30Speaker 1: Absolut, men det får ändå mig att fundera. Med tanke på att luftföroreningar inte respekterar nationsgränser utan färdas med vindarna över hela kontinenter, hur effektiva kan enskilda länders regleringar egentligen vara på egen hand?