Latest / Ut i verden / Sult som våpen i krig

Transcript

Sult som våpen i krig · Ut i verden

• 0:05
  SPEAKER_00: Välkommen och du varnus, en podcast om utvecklingspolitik.
• 0:08
  SPEAKER_00: Mitt namn är östäng och i studio 30.
• 0:12
  SPEAKER_00: I dag på varhet att det var giklig vard och var schifel och måkskrig.
• 0:17
  SPEAKER_00: Våna gång för det.
• 0:18
  SPEAKER_01: Jo, det är till måkeskrit.
• 0:21
  SPEAKER_01: En liten äklig historia för barnagen till där barn mina går.
• 0:26
  SPEAKER_01: För där på taket ligger mock med sådana ägg och prövar att definiera hela barnagområdet som sitt.
• 0:34
  SPEAKER_01: Så du är super nättig.
• 0:35
  SPEAKER_01: Det är hoppas med.
• 0:36
  SPEAKER_01: Det är vuxna där viln, för det är tjärvärt och du smaker av just något fasta städare ofta lägger ägg.
• 0:41
  SPEAKER_01: Men för mig är så plötzligt.
• 0:45
  SPEAKER_01: Jag vet att det har kört bank och en måk och jag måte.
• 0:50
  SPEAKER_01: Potorg vet jag att man har gjort det tavla skrik.
• 0:54
  SPEAKER_01: Det är ju lite tänn på som var lite.
• 0:57
  SPEAKER_01: Det är delt när du kommer till bakskrik.
• 1:01
  SPEAKER_00: Det var brösten fan.
• 1:03
  SPEAKER_01: Ja, kanske det.
• 1:04
  SPEAKER_01: Men det så en day vort.
• 1:06
  SPEAKER_01: Vad trem du med det?
• 1:07
  SPEAKER_00: Nej, sen fällt masset.
• 1:09
  SPEAKER_00: Den här geografisbilden du har fått sist.
• 1:12
  SPEAKER_00: Det har gjort på geografin för att klara placera ekatorialna på ett kart utan och blocken.
• 1:18
  SPEAKER_00: Och det är kunna äffer.
• 1:19
  SPEAKER_00: Men när sist rikka det masser lången igen som är slutet med.
• 1:22
  SPEAKER_01: Nej, anfållningen där vi är avenskapna.
• 1:25
  SPEAKER_01: Då är inte både placera in på kartan eller flagg.
• 1:32
  SPEAKER_01: Det är spännande men det är lärt och en mat och komma sig ut i världen så tids om man sitter helt stile i råmacht.
• 1:38
  SPEAKER_01: Det är ämfällt.
• 1:41
  SPEAKER_00: Idag ska vi snacka om och helt grundlägganna som mat, och tillgång på mat och slut och helt konkret, sylt som vapen i krig.
• 1:48
  SPEAKER_00: Vi får besöka av Everson som är forskare på Nubi och jobbar med att det här.
• 1:54
  SPEAKER_00: Det är ju hyperaktuellt.
• 1:56
  SPEAKER_00: Så det är lite sådys bakteppe.
• 1:58
  SPEAKER_00: Men det är nog bra att känna med det.
• 2:01
  SPEAKER_01: Jag känner att det är ett.
• 2:03
  SPEAKER_01: V ska man se att hälle reglerna för krig ändrar sig väldigt men också surda med brukmatstationer och veter för Israel med att det låg ju att det gasav humanitärien fund och bara definiert vem som skulle ha mat.
• 2:18
  SPEAKER_01: Och det var roligt vad kolla på en massa lite stå ganska.
• 2:21
  SPEAKER_01: Det kan man ju ganska skaverna så det glädar mig väldigt hur lärar med.
• 2:24
  SPEAKER_00: Men Son, nu ska vi starta med neter.
• 2:26
  SPEAKER_00: Vilket näter du med?
• 2:28
  SPEAKER_01: Jo, det har ju varit sånt Spring Meetings.
• 2:31
  SPEAKER_01: IMF och världensbanken har sådana vårdmöter i Washington och där kommer toppdiplomater och utrust av vattar och andra aktörer och så varte.
• 2:44
  SPEAKER_01: Några det som kom fram i förbindelse med den nuka var att världensbanken och EMF genomtar samarbete med Venezuela.
• 2:53
  SPEAKER_01: Venezuela är ett land vi har snak om länge där over två år, två tio år sedan.
• 2:59
  SPEAKER_01: Vi hade fick lån för världensbanken och EMF och man hade varit isolerat.
• 3:04
  SPEAKER_01: Men då är det på något tillbaka i varmen och det innebär det ändå att internationella pengarformata kan göra så ekonomisk värdering och bidrar av en sån kreditrangering av Venezuela.
• 3:18
  SPEAKER_01: Och det har på längre sikt möjligt att jag g så kallt teknisk bistand och möliga förhandlingar om restrukturering av hjälp.
• 3:26
  SPEAKER_01: Den venzolanska ekonomin har varit präggda av hyperinflation och det har varit kollaps i offna tjänster och en stor stor fattigdom.
• 3:35
  SPEAKER_01: Så det är på en och något bra.
• 3:36
  SPEAKER_01: Men tajingen är ju helt tillfällig.
• 3:40
  SPEAKER_01: Gittar det amerikanska ungrepp i januar på madur brett ut och Dels Rodriges, vicepresidenten brev mot är insatt.
• 3:49
  SPEAKER_01: Trump kallte sig, pressident av Venezuela på ett tidspunkt och helt härlig med.
• 3:54
  SPEAKER_01: USA, i röskt använden nya administration signaler att önskar med tätterekonomiskt samarbet, särligen Olle och gruvsektorn.
• 4:02
  SPEAKER_01: Och Venezuela har ju bland världens största oljörreserver.
• 4:07
  SPEAKER_01: Detta tidspunkt med EMF sin beslutning i sammanfallet av den här tidspunkt och det är väldigt global, energiutsikkerhet och samtidigt det högt stormakting.
• 4:19
  SPEAKER_01: Och det är det utlöstligt kritik.
• 4:23
  SPEAKER_01: För man häverde ju först och främst att detta här drar sig om att Venezuela plötzligt brytt och mer demokratiskt.
• 4:31
  SPEAKER_01: 10-2019 när Madura hade ett valget som blir väldigt kontroversiellt så blir ju alla bånd till väldigt många kitta.
• 4:39
  SPEAKER_01: Och då fördi att USA har tagit en ny hållning så kommer du också att finansinstitutionerna och spelar på lag med det.
• 4:49
  SPEAKER_01: Ankritik är ju så följat.
• 4:51
  SPEAKER_01: I och med förfälsbanken säger om det har gott och så är det fortsatt se krav till inspöring och restrukturering och struktella reformer och ting som vad ska man säga, och penomist och alltid har fört att lland har kommit på en bäddjö.
• 5:04
  SPEAKER_01: Och det är det väldigt rätt, men den här selektiviteten att det nå plötsligt fördi.
• 5:11
  SPEAKER_01: Jag har gjort det gjort plötsligt kommer in i det god sällskap.
• 5:15
  SPEAKER_01: Det upplevs också som lite rart och skaiv och se att jag är något expert som ska att det var bedar om det är fortsatt att vara i isolation.
• 5:24
  SPEAKER_01: Men det har ju sagt om, i och med färdigt man kan ha ju snagt om både demokrati och varit diktatur och att ha varit börjat rätt och att man får få de demokratiska reformerna.
• 5:34
  SPEAKER_01: Och det har man ju varit vara gick med alla likvärd så har man kommit mat in i varmanden.
• 5:39
  SPEAKER_01: Men samtidigt, det kan ni bädda avsikt med transparens, bredre system och hjälp till att fler kommer ut och fattet.
• 5:47
  SPEAKER_01: Men det är bara intressant var det Trumpjör gör att alla hopprätt.
• 5:53
  SPEAKER_01: Vad tänker du?
• 5:54
  SPEAKER_00: Nej, jag gämningar.
• 5:55
  SPEAKER_00: Det är så där skiklig debbelt moralskata och stå på sån här höst och komma och handlar om demokrati och så var det där det handlar om likiväl.
• 6:03
  SPEAKER_00: Men samtidigt så har jag begränsat tro på att den isolationen är särligt bra för någonting.
• 6:08
  SPEAKER_00: Så sånt sätt så tänker jag att okej, det är lite rätt att bara ta det innan.
• 6:14
  SPEAKER_00: Och så klarar jag helt och overskuta de ekonomiska konsekvenserna av det.
• 6:21
  SPEAKER_00: Men det som du ser att världensbanken har ju pengar och sådana och det är väldigt mer bra där.
• 6:28
  SPEAKER_00: Men så är också världsbanken fortsatt USA väldigt styra för exempel.
• 6:34
  SPEAKER_00: Men några har jag nu att fått en ny strategi för världsbanken som är mer progressiv och har mycket bra på hjälpspolitik.
• 6:44
  SPEAKER_00: Det vora med genom så att vi fick få det på det möta.
• 6:48
  SPEAKER_00: Men jag tänker att det ligger möjligheter här fått det.
• 6:53
  SPEAKER_00: Men den här demokrati köpphöjhet som man driver med som man egentligen menar det när man slutar.
• 7:01
  SPEAKER_01: Det betyder riktigt att någon kommer Venezuela att få masselån.
• 7:04
  SPEAKER_01: Där bara sätt godkännsel på att något kan det i alla fall.
• 7:08
  SPEAKER_01: Genfgö är ju det sådana ekonomiska violenteringar och tillgå billigare lån det man väl fått på privatmarket.
• 7:15
  SPEAKER_01: Och Vensuela har ju haft lån för Kina och andra länge.
• 7:19
  SPEAKER_01: Så sånt kan man ju kan ju än att det blir mer kontroll på hyperinflationen av detta.
• 7:25
  SPEAKER_01: Men jag börjar.
• 7:26
  SPEAKER_01: Jag tänker också att det är och så här för det är vicepresenten till en som är för det man ganska tydlig på att bli valligt illegitimt.
• 7:38
  SPEAKER_01: För i 2019, och det ser man bara för att sända det bort framåt.
• 7:42
  SPEAKER_01: Ja, lite trätt.
• 7:44
  SPEAKER_01: Men spännande med sån här springmeetings.
• 7:46
  SPEAKER_01: Det går ofta lite under radar, men det är väldigt viktig möser för att få på plats.
• 7:52
  SPEAKER_01: Det var massås och diskussioner om hjälp och man ska fixa hjälp-programmatiken som jag har söna på med.
• 7:58
  SPEAKER_01: Vad är din?
• 7:59
  SPEAKER_00: Det är en uppdatering från paveln.
• 8:01
  SPEAKER_01: Ja, vi borde haft denn innan snakken om paven och få en liksom godium musiker.
• 8:07
  SPEAKER_01: Du är alltså spännande.
• 8:10
  SPEAKER_00: Ja, innan vi lag inom lagen gringo.
• 8:13
  SPEAKER_00: Det behöver avnigt.
• 8:17
  SPEAKER_00: Jag tänkte att jag skulle göra en uppsatting från några har om du varit på den Afrika turn som vi snarka för episoden.
• 8:21
  SPEAKER_00: Då var det se lite med om detta.
• 8:24
  SPEAKER_00: Så vi huskår från förruka, det var massa bråk för det använda kritiserade Trump.
• 8:28
  SPEAKER_00: Och det blev ända mer när de kom till Afrika så bygde han oss av snakkom Trump och tyrann som styre varden varden, hade samfull tillaner sedan varje kamorun.
• 8:41
  SPEAKER_00: Och så igår var det ekatorialgnädet eller landet som är lärt mig och sior det här.
• 8:46
  SPEAKER_00: Det kommer 100 000 uppmöter och presidenten som heter Teodoro obbian numa.
• 8:52
  SPEAKER_00: Basog var också där.
• 8:54
  SPEAKER_00: Han har styrt sin 19 39.
• 8:56
  SPEAKER_00: Han är 83 år gånger.
• 8:58
  SPEAKER_00: Och det är en arranging som peker på det här landet ekatorialgne som är av det mest korrupta i världen över halvparten lövrig fattig dom.
• 9:07
  SPEAKER_00: Och sen är det presidenten har blivit dölt i Frankrike för att ha byggt offentlig midler till att berik i sig privat.
• 9:14
  SPEAKER_00: Och det är klop på ledsen sakerna för Frankrike kan se det och komma med en sån dom.
• 9:21
  SPEAKER_00: Så det får bara vilja hänga och så kanske det finner utgång.
• 9:26
  SPEAKER_00: Men det vi snarade om förruket av var så de på en oläs när de besöker det här landet som har auktorä lärare sådant som Ektorial Gina.
• 9:38
  SPEAKER_00: I elektorialgine så kom det och kritik av både för behandling av fanger i landet.
• 9:44
  SPEAKER_00: Och han kritiserade folk som jobbar för.
• 9:48
  SPEAKER_00: Han sa att de uppföldrar folkter att jobba för ting som ser the common good rather than the private interest, bridging the gap between the privileged and the disadvantaged.
• 10:00
  SPEAKER_00: Determine yetsprojten här på den naturen och han kritiserat också utäntningar rovarer och så.
• 10:09
  SPEAKER_00: Och så hade någon sån försiktig kritik av maning på frihet.
• 10:15
  SPEAKER_00: May there be a greater room for freedom.
• 10:17
  SPEAKER_00: Så där man diplomatisk mått att se att det är fritt långt bra.
• 10:22
  SPEAKER_01: Men jag tänker att man tar oss det att kolla Trump tyrannare.
• 10:27
  SPEAKER_00: I Trump-kritiken så går det nog längre än paven av plyd och paven för att han har gjort det och det har pladi att göra, så han blir ju om det som en väldigt politisk pava.
• 10:41
  SPEAKER_00: I kamoran så var det så var så ett autert lämnade länge sit man svå 120 000 och därför du sak om KI.
• 10:52
  SPEAKER_00: Att det bidrar till polarisering och fryk och snart kopplar det här också till det råvaruting på Afrika.
• 11:00
  SPEAKER_00: Någon hade stå i 24 timmar vänter för att se om har med sig Havmobil.
• 11:07
  SPEAKER_00: Ja, den avbilden.
• 11:10
  SPEAKER_00: Så det är.
• 11:11
  SPEAKER_00: Så vad vi säga om du får något se politiska eller om det på något bara är or.
• 11:16
  SPEAKER_01: Ja, han är ju tänkt så många katolik som är i världen, han har ju en har ju en roll och en slags gött följd på jorden.
• 11:25
  SPEAKER_01: Nu höjer, sulle ledaren av den katoliska kirka har ju massa symbolskmakt.
• 11:31
  SPEAKER_01: Alla or hanser och väktigt ganska tungt och är trövt att de går till det steg och klarar döntan.
• 11:38
  SPEAKER_01: Det synes jag syns att jag är väldigt tuft.
• 11:41
  SPEAKER_00: Befrianade jag vill lämne om NATO lättare som går en annan.
• 11:47
  SPEAKER_01: Men jag ska vi få Tor Olaf in i studio.
• 11:51
  SPEAKER_01: Studio har vi fått Thor Olaf Everson.
• 11:53
  SPEAKER_01: Välkommen.
• 11:54
  SPEAKER_01: Hjärtligt ta.
• 11:59
  SPEAKER_03: Mitt namn är Torav.
• 12:01
  SPEAKER_03: Jag jobbar som senarforskare på Norsk Utexpolitisk institut.
• 12:04
  SPEAKER_03: Dör godet sakkriver med forskning på mänsklig sikkerhet i fred och konflikt.
• 12:11
  SPEAKER_03: Men har särligt jobbat mycket med och skriver doktorgrad om det om matsikerhet.
• 12:18
  SPEAKER_03: För dagen som skärmande länge sedan så jobbar jag världens matbårdprogram i ett par år.
• 12:26
  SPEAKER_03: Där jag jobbar på deras regional huvudkår här i Kajro för Mittöst och centralasika.
• 12:33
  SPEAKER_03: Så matsäkerhet och jag jobbar med länge och så är jag och tänker jag att jag är benövn att jag har jobbar någon månad från agenda magasin och var så hällig att jag fick vi kollegar med drina.
• 12:44
  SPEAKER_03: Så det är väldigt säkert att vara tillbaka i på gamla bajta.
• 12:49
  SPEAKER_00: Det var hinglet.
• 12:52
  SPEAKER_01: Vi vet ju att man är skylt och krig hänger stadigt tättar detsman och det är väl fint att få en expert här som kan förklara oss lite.
• 12:59
  SPEAKER_01: Men jag tänker att vi ska byner med de helt grundläggna tingna.
• 13:04
  SPEAKER_01: För det är sådana begrepper som matikerhet och matsuveränitet och sånt, den går ju igen i debatten.
• 13:13
  SPEAKER_01: Vad menar vi om vi ser matsikerhet?
• 13:16
  SPEAKER_03: Ja, väldigt gärna är en väldigt intressant debatt eller intressang begreppshistoria.
• 13:26
  SPEAKER_03: Det får säga, vissa, det går lite för djupt inligt.
• 13:29
  SPEAKER_03: Det är fortfarande nödvändigen.
• 13:31
  SPEAKER_03: Men som sätte.
• 13:35
  SPEAKER_03: Matsikerhet som begrepp.
• 13:38
  SPEAKER_03: Det kom på barnen för halvår på 70-talet.
• 13:41
  SPEAKER_03: Och på den tiden var en vara väldigt mycket väk på man inte med matsäkerhet.
• 13:45
  SPEAKER_03: Davan och mat och gärna kaloriat tillgänglig i ett land.
• 13:50
  SPEAKER_03: Då var det en dag väkt på heldelmatpolitik och det har ankållit på matsikerhet på en god del av mycket av 1000-talet.
• 14:01
  SPEAKER_03: Och så då på 80-talet så var det en indisk ekonom som heter Mars sen, som själv var vöxt upp under honorsnöd i Bengal under världens krig.
• 14:11
  SPEAKER_03: Som påpackade att av och till så har du hårdnöd i ett område där det är nog mat.
• 14:19
  SPEAKER_03: Så det handlar ju bara om att kalorierna tillgängel, alltså det är tillgängel, men folk mig ha tillgång till de här kalorierna.
• 14:25
  SPEAKER_03: Och så i tillägg så har man lagt på ett par andra element som stabilitet.
• 14:30
  SPEAKER_03: Alltså så i många land sånt så kan du vara en kursa jordbruksong där det är mymat och nokmat.
• 14:37
  SPEAKER_03: Men sen har jag jordbruksäson där det är kogmat sånt.
• 14:40
  SPEAKER_03: Och så har du åk brukt.
• 14:42
  SPEAKER_03: Då gäller det att få exempel kodaren tillbred av maten, har en god hälsat till och faktiskt ta upp i sig näring.
• 14:51
  SPEAKER_03: Så det är liksom där fyra elementer här som man gärna snarka om.
• 14:55
  SPEAKER_03: Så man gärna med den snaka om mat sigrät så tillgänglighet, tillgång, stabilitet och bruk.
• 15:04
  SPEAKER_03: Och så har ju liksom mat uavhängighet, mat suveränitet har uppstått som en slag sån krisk och säga, motdiskurs och ett slags och motbegrepp.
• 15:16
  SPEAKER_03: Som har varit kärlig dred av nödvändig vis av akademiker av teknikar och FN-systemen men för att civilsamfund.
• 15:23
  SPEAKER_03: Då har det värt att träcka fram Celle via Capesina som är värdens största medlemsorganisation och en organisation som organiserar som har sitt op i Brasil men som organiserar småbör runt om i olika delar av världen.
• 15:37
  SPEAKER_03: Och där vill du lägga till ett annat element här.
• 15:39
  SPEAKER_03: Och det är så har du ha en demokratisk medverkning till att bestämma över sin egen matsituation.
• 15:51
  SPEAKER_03: Och där kan man tänka både individuellt och kollektivt.
• 15:54
  SPEAKER_03: Så där mot lägger till ett element av demokrati och står såns i en viss opposition till matsikerhetsbegreppet som det traditionellt har varit.
• 16:03
  SPEAKER_03: Nu är det en av det utvecklingen av den historia att den snar kommer här om här om viktig är demokratisk medvetning och den kallar för agens för matsikerhet.
• 16:12
  SPEAKER_03: Så det var en liten begreppshistor.
• 16:16
  SPEAKER_01: Jag ville bara lärt när jag studerade utvecklingstyor att det var lite så att några karikerade att EUs hade overskydsmatt.
• 16:25
  SPEAKER_01: Brevna dompa i fattigland som ödlad mot marken lokalt att det var, många land i Afrika med väldigt sjuktbar hade dåliga marker.
• 16:36
  SPEAKER_01: Och EU hade stora myre runt ägen som man fick kicka in på det till EU.
• 16:40
  SPEAKER_01: Men att man hade bara en netto export till en del afrikanska land som ödlad lokal matproduktion.
• 16:48
  SPEAKER_01: Det är det som det är idag.
• 16:51
  SPEAKER_01: Man ville ju tänka att lite när det fattig så landet som ofta producer i maten till Riken men att det är ofta kan vara motsatt.
• 16:57
  SPEAKER_03: Det kan absolut ofta vara.
• 16:59
  SPEAKER_03: Det går väg väggen, den kan absolut ofta vara motsatt.
• 17:02
  SPEAKER_03: Och då har det att sett få gälla kritiken av både världens handelsorganisation och sin rammarvärt framträdande och hyligaliseringspolitiken som en del av det så här som Bretton budsinstitutionen och världensbanken och IMF och så vidare.
• 17:23
  SPEAKER_03: Det har varit det har varit mycket kritik av det för det att jag fratar har föratat land möjligheten till att föra sin egen näringsjurbykspolitik.
• 17:35
  SPEAKER_03: Så det är absolut fortsatt relevant sånt och den här matsuveränitetsbevägelsen vill ju säga att landet nett till att kunna ha en kontroll på sin egen djurks- och håndelspolitik förr att uppnå de här som demokratiska medvetningar i sin egen matssystem som där argumenterar och kämpa på det.
• 18:00
  SPEAKER_00: Men för att ta skriva tillbaka.
• 18:01
  SPEAKER_00: Vad är matsituationen och att nu?
• 18:04
  SPEAKER_00: Vur många är det som har matutsikerätt och slut.
• 18:08
  SPEAKER_03: Nu spår du en person som har skrev en doktorgrad om international matikerättistik.
• 18:14
  SPEAKER_03: Så nu får du se fölgler.
• 18:16
  SPEAKER_03: Ja, sånt och nu får du se föglat komplicerat svar.
• 18:24
  SPEAKER_03: Men jag tänker att det nytt att gå igenom till sälj tre olika indikator, alltså mål och metod av visare.
• 18:32
  SPEAKER_03: Det första, det är den gamla flaggipsmetoden till FN för att måla och sikrätt av det går på kaloriunderskud.
• 18:42
  SPEAKER_03: Man tror undra näringen.
• 18:43
  SPEAKER_03: Och visst mål internationellt så säger det i nya stået att det är runt 635 miljoner människor som lever med kaloriunderskud.
• 18:55
  SPEAKER_03: Och där är ju en form för det är väldigt många måta och mål och matsiker som det har hört i start när så är det ett ganska komplekt begrepp.
• 19:03
  SPEAKER_03: Då har det ett mat en form för matusikerhet som gärna är väldigt tätknytt till 80-doms.
• 19:10
  SPEAKER_00: Det är ganska riktigt talet på extrem vad många som lämver extra 80.
• 19:14
  SPEAKER_03: Ja, det är det faktiskt.
• 19:17
  SPEAKER_03: Och det har varit mycket debatt om kollaps dato och det är ett håll och bevägsexamen eller i texammen.
• 19:26
  SPEAKER_03: Men det hänger typisk sommen med fattermå.
• 19:33
  SPEAKER_03: I Norge så finnas det ju folk som är undranta.
• 19:39
  SPEAKER_03: Men det finns nog flyra än brett som matusikr.
• 19:44
  SPEAKER_03: Undranäring.
• 19:45
  SPEAKER_03: Då tänker jag kanske på grupper som äldre och personer kanske med vissa typer av rusproblem och sånt typer ting.
• 19:53
  SPEAKER_03: Norge villigt slå ut på internationell statistik på undranäringen.
• 19:57
  SPEAKER_03: Och så har vi ett brajare begrepp som är alltså på måla en erfaring av matsäkerhet och matusikerhet.
• 20:08
  SPEAKER_03: Och dageras med sådana typer spörsmål som bekymrar du det för att du har fått få lite mat.
• 20:15
  SPEAKER_03: Eller att du i timet har återigt köp en mat.
• 20:19
  SPEAKER_03: Kittar du något en mål tid om dagen har du gått en hel dag ut och äta.
• 20:25
  SPEAKER_03: Vista ändå ska ta dig de brajaste versionerna av damål så är det cirka 2,3 miljarder mänska i världen som är matusikare.
• 20:34
  SPEAKER_03: Och tror det är runt 5% av den norska befolkningen.
• 20:38
  SPEAKER_03: Så här kan vi med på att mycket brajare begrepp får matsikerhet som blir brukt genom den här statistiken.
• 20:49
  SPEAKER_03: Det är 1 tal här har varit förhållsvis stabil over lång tid.
• 20:55
  SPEAKER_03: Det har varit någon bevägelse för exempel under Covid och sånt.
• 20:59
  SPEAKER_03: Men i absolut antal så har det varit väldigt tydlig bevägelse upp eller ned över ganska lång tid vilja säga.
• 21:11
  SPEAKER_03: Så trots var det så var det så här i perioder.
• 21:16
  SPEAKER_03: Men så har vi ett tre mål som ju får till en ganska sån dramatisk historia och då är akut matikrätt som blir målt med ett verktyg som jag klar med på lite senare tror jag, alltså Integrated Food Security Faces Classification somheter.
• 21:35
  SPEAKER_03: Och då kan man tänka på som att det här är folk som blir räkna som att vi har ett akut behov för matbistånd.
• 21:45
  SPEAKER_03: Så det är på något av.
• 21:48
  SPEAKER_00: Det är ytterlig humanit här.
• 21:50
  SPEAKER_03: Det är folk som har behov för mathjälp och matbistand.
• 21:55
  SPEAKER_03: Då är det estimatet cirka 37 miljoner som följer.
• 22:00
  SPEAKER_03: I den kategorin.
• 22:01
  SPEAKER_03: Men de tollar har dubbla sexer 2019 så från för pandemin och tre dobra sägger 2016.
• 22:08
  SPEAKER_03: Så det får det hela ett hand om att den akut matusikerheten, de har steg kraft och det här hänger, alltså följer för exempel världens matara program sin visa direktör så hänger de mest avsman med konflikt.
• 22:29
  SPEAKER_01: Så konflikt är på viktigare än klimaändringar.
• 22:33
  SPEAKER_01: För det är akut boh format.
• 22:39
  SPEAKER_03: Bägget ting bidrar blir av pajkt på FN-systemen.
• 22:43
  SPEAKER_03: Men det säger att det är konflikt som är hovet driven.
• 22:46
  SPEAKER_03: Jag tror det är snart om 70 procent av det människor som är och automatusikda elever i land med konflikt och mysikrätt.
• 22:55
  SPEAKER_00: Jag läste jag tänkte att vi börja saker om har misrädd och situationen i grann och det påverkar matillgången av hela världen.
• 23:03
  SPEAKER_00: Nu ledar jag panoramet för vi gick i studio att chefsekonomen FNs landbruksorganisation, Maximotre och advarar om katastrofala följer för världens matproduktion i sprokadna har muss fortsätter.
• 23:15
  SPEAKER_00: Och att detta kan bli på linje med eller värden där vi så nu Covid.
• 23:19
  SPEAKER_00: Och några som skärar att göttser blir helt väldigt med dyre och det påverkar ju avringen fram i tid.
• 23:27
  SPEAKER_00: Men vad tror du vad ser du när du ser på världens situationen och så det är har mis trädda båda vi där kunna påverka massa grejer.
• 23:36
  SPEAKER_03: Matprisen är dag ochkevis väsentlig i mors.
• 23:44
  SPEAKER_03: Men här är det ett visst tidsättet släp.
• 23:49
  SPEAKER_03: Och så bara får du gå lite tillbaka till den situation du parker på SEO.
• 23:54
  SPEAKER_03: Några kritiska är dat genomgulfen så går det om trenta en trägra del av världens, alltså kunstgözzel.
• 24:06
  SPEAKER_03: Och då är det en väldigt viktig insaktsfaktor i matproduktion generellt.
• 24:13
  SPEAKER_03: Så därför har prisonna på kunstgälssteg mycket och tillgängligheten på marker har blivit sväcka.
• 24:21
  SPEAKER_03: Men i tillägg är det att så en flytande naturgasna LNG som ågnar åg runt en 30 eller går igenom hosträden och perspögten.
• 24:33
  SPEAKER_03: Det är båda en insatsfaktoren och du brukar helt konkret att laga kunskrötsel.
• 24:41
  SPEAKER_03: Men det är åg energi du brukar till och producera.
• 24:45
  SPEAKER_03: Så energipriserna både i KLN LNG och olleen och kan slår negativt ut här.
• 24:51
  SPEAKER_03: Det kan gälla som en sag kunssköt.
• 24:53
  SPEAKER_03: Men det kan ågel data generellt inflationsdrivande för mat och när drivstoff blir det så kommer brukar gärna bruka mära pengar när ser ni på ting som inte är maten.
• 25:07
  SPEAKER_03: Så det här är prisen är fortsatt ett stycken under nivå där jag var på två år sedan i mars 222.
• 25:17
  SPEAKER_03: Det ligger väl runt 20% under.
• 25:21
  SPEAKER_03: Så man förpisarna visst just den för inflation.
• 25:26
  SPEAKER_03: Men det kan bli väldigt allvarligt för det att det här är här är tittet att släps.
• 25:32
  SPEAKER_03: Det är som i 2022 att du slår ut en del av du fjärndel av vätproduktion från världens markna.
• 25:42
  SPEAKER_03: Ja som jag har nett med Ukraina och Ryssland.
• 25:46
  SPEAKER_03: Men de kommer fortsatt bli väldigt allvorlig norr visst att det här värd och effekten blir fullt utreflekterat i markensprisarna.
• 25:57
  SPEAKER_03: Då tänker jag, lite sådant som jag såg sist så är det ju 40 människor i Sverige, Afrika och Asien som är väldigt utsatt.
• 26:08
  SPEAKER_03: Nu ärbart så är det åland som är väldigt avhängad och importerar till exempel kunstgötsel för gulfen.
• 26:14
  SPEAKER_03: Och då tänker jag på exempel landet Östafrika som Kenia, Tansania, Somalia och Egypt som är en av världens största matimportör.
• 26:26
  SPEAKER_03: Och surasia, alltså India och Banglades och Sri Lanka.
• 26:30
  SPEAKER_03: Det är nogen av det här områden som vill bli rama hört först.
• 26:38
  SPEAKER_00: Så är långt hard inför fyra dagar själv cirkel för att spara på vensin.
• 26:42
  SPEAKER_03: Ja, det har ju varit massa racionering på grund av energipriserna och så vill jag kort år så att effekten på matvaromaker blir mer allvarlig av världens materia på gröm.
• 26:59
  SPEAKER_03: Dag estimerad att viss storlig prisen hälder sig runt 100 dollar så kan det föra till att 45 miljoner flärde människor ska bli dyta i matusiker.
• 27:15
  SPEAKER_00: När man ser vad många som tränger energi oss och något subsider det så blir billigare och brukar med det där sätt.
• 27:25
  SPEAKER_00: Absolut, ja, på olika.
• 27:31
  SPEAKER_01: För det går lite mer inne på något där vi tänkte av invärtet var det med bruken av slut som ett våpen i krig.
• 27:42
  SPEAKER_01: För matkontroll är väl ett matklaret ändring.
• 27:49
  SPEAKER_01: Det kanske har sett sig själv när det kommer till krigföringarna kan det gått att romantiserar fort.
• 27:55
  SPEAKER_01: Men det verker som om mat brukis som en sån kontroll för härskande parter i Kriget och så.
• 28:04
  SPEAKER_01: Är det nog nytt och på vilken må det brukas fullt i krig?
• 28:09
  SPEAKER_03: Jag syns det är en väldigt god observation som svarar helt med mina egna erfaring både som en tidigare och nu avgier och en person som forskar på sult.
• 28:20
  SPEAKER_03: Mat har ju något alltid blivit brykt som ett våden krig på det måtte, och det finnas till och med mål och gälla på lovlighet och folkrätten och äkta mat till finn och sina soldater för exempel, det är folkrättsligt och lovlig is själv.
• 28:38
  SPEAKER_03: Det är nog att bynderna att gå ut över civilbefolkningen att det blir brudd på folkrätten.
• 28:52
  SPEAKER_03: Så vis du före krig och du får veta att moter du följkrig på näkta civilbefolkningen till det tränger och avlevas om mat och så som en följd av krig i se som en målsättning av kriget i Sexkör.
• 29:08
  SPEAKER_03: Så kan du kalificera att det var en förbytelse mot mänskligheten.
• 29:13
  SPEAKER_03: Och då och går inför att näkta en civilbefolkning som är med vilj och med intention.
• 29:23
  SPEAKER_03: Och då inte att äkta en civilbefolkning mat och andra tid på avlev en krigsförbytelse uavhängig av om du lyckas eller likniscar.
• 29:33
  SPEAKER_00: Men det är som brukar den roter sen mest aktivt i Israel.
• 29:38
  SPEAKER_03: Dag har vi det svärda sett.
• 29:41
  SPEAKER_03: Äggvis de sista 15 år en väldigt bekymringsfull tendens som är att mat blir brukkt mer och mer som vapen i krig.
• 29:53
  SPEAKER_03: Och då tänker jag att vi för exempel kombna i både Krigen i Syrien.
• 29:58
  SPEAKER_03: Dag det var belägring av forskare av domaskus och byga i monetsvis och årsvis kontrollerade skattläggda och näkta och matingang blev byggt som en militär taktik.
• 30:16
  SPEAKER_03: Och så tänker jag också att kriget i Jemen var ett väldigt tydligt exempel på att bruka den taktiken.
• 30:26
  SPEAKER_03: Där fick vi sådana här koalition som var led av Söda Arabien och det Friendarabiska emiraten med stöft för USA och många europeiska län.
• 30:37
  SPEAKER_03: Där vi fick ett FN-mandat för att hindra våpen import till hotgärna, som var där motståndar i den här krigen.
• 30:48
  SPEAKER_03: Men de brukte det å till att näkta införsel av matvaro, medicin och bensin.
• 30:55
  SPEAKER_03: Så detåg var ju en slag som utörnings- och utningsstrategien strategi av civilbefolkningen där västmaknad är svärd spelar ett slags största roll.
• 31:07
  SPEAKER_03: Och så har man ju fått börja för att gå lite chatt det här om svårare kriget och så går kriget i grejer i Etiopå 2020.
• 31:16
  SPEAKER_03: Då är den här landsten blev utsatt för ett forsök på en total humanitär blockad.
• 31:23
  SPEAKER_03: Som var mer eller mindre här klart politik.
• 31:28
  SPEAKER_03: Och där som synligvis något tusen människor döda av med sult som en medvikande och årsak där.
• 31:38
  SPEAKER_03: Så har vi kommit fram till Israel alltset i Gaza.
• 31:46
  SPEAKER_03: Så tar jag skrevit om i offentlig som länge och några gånger syns varit speciellt med de krigen.
• 31:54
  SPEAKER_03: Det är att vi har sett ligna till en del plassa.
• 31:57
  SPEAKER_03: Men dagblej på dag och blir mot sikräts situationen styrt väldigt detaljert med vill kolla för den genocidal folkerskänsikt.
• 32:13
  SPEAKER_03: Med en gång krig bröjt ut, alltså var i december 2023 så gick jag för ut och sa att alla som är på gas och slipp lite må.
• 32:20
  SPEAKER_03: Det är välvanligt att i sullän situationen att en hel befolkning sultar.
• 32:26
  SPEAKER_03: Och så såg man ju i Särlig fjör att Israel ströp all matvaren, alltså all maten försölj i ett par månader.
• 32:39
  SPEAKER_03: Och stängte ned de humanitära utänningsapparaten för runt 400 utvecklingspunkter 4.
• 32:51
  SPEAKER_03: Litt matvar hjälp så var det fortsatt runt hållbort några kalorierna som förfåkningen i gasänkdag.
• 32:57
  SPEAKER_03: Det är ju som ett rub med in på senare med en klaring hungersnöd.
• 33:00
  SPEAKER_00: Men det kan gå det för det är till år så var du är klärt hungersnöd både i Sudan och Gasa.
• 33:06
  SPEAKER_00: Det var första gången att det var hungersnöd to städden samtidigt.
• 33:11
  SPEAKER_00: Vad betyder det att det är hungersnöd?
• 33:14
  SPEAKER_03: Dä på måttet per idag så har väldigt många internationella aktörer blivit en om ett tekniskt ramverk och ett verktyg för att erklära av hongernöd.
• 33:25
  SPEAKER_03: Och det nämnt det långa vansken av den som ägås lite med huska till.
• 33:30
  SPEAKER_03: Så Integrated Food Security Fase Classification.
• 33:34
  SPEAKER_03: Det är ett ramarverk som blir utvecklad av FN, faktiskt i Somalia på mitten av 2000-talet.
• 33:41
  SPEAKER_03: Det är fant ut att OK, så är vi naturligt värderar mot våra situation i Somala.
• 33:45
  SPEAKER_03: Men det är väldigt att komma till för källig plassa.
• 33:47
  SPEAKER_03: Där får vi integrera med och får säljera i olika typer av information så brukar man också få själva i typ av matikhetsindikaterna för att få pröva att sätta tol på hur många folk som är matusik i olika grad.
• 34:00
  SPEAKER_03: Och så är det att det här med att äklarar ongersnud är den mest allvarliga kategorien.
• 34:06
  SPEAKER_03: Men det är ett signal att vill att ska ha mycket väck så är det väldigt ha beviskrav för.
• 34:16
  SPEAKER_03: Det är tre helt konkret beviskrav.
• 34:18
  SPEAKER_03: Det ena är att en tredjedel av befolkningen i ett område, däj må realt, alltså därå av extrem matmangel.
• 34:31
  SPEAKER_03: Det använder det att 20% av barn måt förte.
• 34:37
  SPEAKER_03: Och det tredje är att minst två människor per 10 000 av befolkningen må du är kvardag avsult.
• 34:46
  SPEAKER_03: Så här är det väldigt stränge bevisgrav och då har förit och är klär hungråd.
• 34:51
  SPEAKER_03: Du nämnde att det här med Gasavan som tidig hårgersnöd och något som är varför dat av verktyg är sin tjugång historia.
• 35:00
  SPEAKER_03: Någän inte ha sett för.
• 35:02
  SPEAKER_03: Men det är det till att det är väldigt kändent att han utro på hårgersnöd.
• 35:09
  SPEAKER_03: Det ked i Somalia i 21 under törka i söldan i 2017 under bågökrig dag.
• 35:19
  SPEAKER_03: Det är nog hör här sant är att folk dör av sölt länge för en äklad hårnsnöd.
• 35:26
  SPEAKER_03: Det nämnte Jemen och Etiopia sånt där det för det bästa, estimat hundretusen vis av människor död med söld som en medvikande faktor.
• 35:36
  SPEAKER_03: Och där blev det kärklärt hårdersnöd.
• 35:39
  SPEAKER_03: Så säger lite om kur långt det har gått när den först är klärade hårnersnöd.
• 35:45
  SPEAKER_03: Hur ska väl gått det i tillfället gasar.
• 35:50
  SPEAKER_03: Så hur jag gått, och det är vår 24 så talet i krig byndet, så fick man ju rapporten om att folk bynte och av undranär.
• 35:57
  SPEAKER_03: Här ska jag sälla det en historia om en gut som var i centrå.
• 36:03
  SPEAKER_03: Som dör av undarning och hade stälrat på resa.
• 36:07
  SPEAKER_03: Och då gick det israeliska forsvarare ut och sa att ja, men han dör det ut sultan döring.
• 36:12
  SPEAKER_03: Men jag är väldigt talande, för det att folk dör generellt ika av sult.
• 36:18
  SPEAKER_03: Då är det fangenskap.
• 36:20
  SPEAKER_03: Folk dör typisk av sjukdom och en av infektionssjukdomar för det att kroppen är blivit så svekka.
• 36:30
  SPEAKER_03: Det är där svak i gruppen som först li och dör i en sult katastrofe.
• 36:35
  SPEAKER_01: Vi kan ju gå lite mer på nurskam och nörsk utvecklingspolitik.
• 36:42
  SPEAKER_01: För det där centrar det var i regeringen, så är regen med Röd för det så var ju matsikerhet och matbistan en väldigt central del.
• 36:53
  SPEAKER_01: Och så försvann att sent det ut och så har det blivit kytta massa.
• 36:58
  SPEAKER_01: Kan du se nog vad Norga har gjort internationell genom den matsikkerheten och arbetes som har på testårna och eventuellt ser man nog konsekvensen av att Norga har trokt sig tillbaka.
• 37:14
  SPEAKER_03: Norga har ju gitt en väldigt bra bistånd och elet ibär den här humanitär bistån.
• 37:23
  SPEAKER_03: Men nog väldigt mycket program för att hjälpa böden och småbömda.
• 37:31
  SPEAKER_03: Så jag tänker att det är något som kanske har monerar ganska gott med centportiet både sitt värdsyn och sitt biståsyn.
• 37:41
  SPEAKER_03: Att den faktiskt brukar bistånd till att till att hjälpa bland annat småbunderna.
• 37:47
  SPEAKER_03: Konsekvenserna konsekvenserna och att här och nu vi att Norgek utan mycha.
• 37:54
  SPEAKER_03: Det är väldigt väldigt allvarliga.
• 37:58
  SPEAKER_03: Det hänger ju samman med finansieringssituation för bistånd i mjbruk och bistånd i alltså mathjälp och näring.
• 38:12
  SPEAKER_03: Detta kan gå det snakar genomför.
• 38:15
  SPEAKER_03: Men finansiering av humanitär bistånd har varit har varit väldigt koncentrerat bland att kun få donor.
• 38:24
  SPEAKER_03: Och dag gäller det att land i EU, Storbritannien, Norge.
• 38:30
  SPEAKER_03: Land i västna har finansierat väldigt mycket av humanitär bestånd.
• 38:34
  SPEAKER_03: Men åk särlig i USA.
• 38:37
  SPEAKER_03: USA har finansierat cirka 40% av humanitär bestånd.
• 38:42
  SPEAKER_03: Men käld matgjobbruk näring så har det finansierat over 50%.
• 38:46
  SPEAKER_03: Då är det historiska grund att det att USA har haft ett väldigt nät för håll till matbistån.
• 38:54
  SPEAKER_00: Så har du väl exporterat ägen ägg.
• 38:59
  SPEAKER_03: Det har ju varit djubbrukspolitik i USA som på en mått har varit en del av en stor del av drivkraften bak moderna matbistånd säljett efter andra världenskrig.
• 39:10
  SPEAKER_03: Så det är väldigt egen intresse i bestånd i precis.
• 39:13
  SPEAKER_03: Ja, det har det varit i högsta grad.
• 39:16
  SPEAKER_03: Men likfullt så är ett mot resultat av att USA har stått för en väldigt ända högre handel av finansiering av matbistånden.
• 39:28
  SPEAKER_03: Alltså nästan slutan finansiera bistånd och nu hjälp och är tillägg det andra europeiska lån det som Tyskland, Sverige för första april Storbritannien kutar väldigt mycket av matbistån av sin beståndsfinsiering så blir det väldigt så blir en väldigt väldigt allvarlig situation och då blir det reflekterat så helt konkret all det där i FN sin operation som världsmatvarå på dem.
• 40:04
  SPEAKER_03: Det är säger att det här påverkar väl mindre åldag i deras operationer.
• 40:09
  SPEAKER_03: För ta något konkret exempel som som är i Uganda så har du flyktningen från den demokratiska republiken Kongo, Sudan, Söld Sudan som har fått instillt matfåll hjälp.
• 40:18
  SPEAKER_03: Och FN säger att i Afghanistan från något år sedan så hjälp det 8 och tio miljoner människor.
• 40:24
  SPEAKER_03: Nu hjälper det en och en halv miljon.
• 40:28
  SPEAKER_00: Behovet är också mindre.
• 40:29
  SPEAKER_03: Nej, behovet, som vi har varit inom, behovet börjar öka och öka och öka och det är hängman med konpliksituation.
• 40:36
  SPEAKER_03: Men som enkelt har sagt, så är vi en enkelt har kallet den slags som militärisioner, alltså finansieringen går nedöver och nedovar och nedovar.
• 40:46
  SPEAKER_03: Och ett annat poäng som är värt att märka så här är att andra potentiella doneraktörer, Kina, gullande, så enkelt av det här välstående lande i Östasika.
• 41:00
  SPEAKER_03: Det ser det ut att släppa in allt.
• 41:03
  SPEAKER_00: Men andra ting.
• 41:05
  SPEAKER_03: Ja, där prioriterar andra former för utvecklingsbistånd eller andra prioritering och alla har helt andra syn på bistån.
• 41:18
  SPEAKER_03: Så där vi säger att gapen mellan kommangera era som tränger hjälp och kommer som får hjälp.
• 41:24
  SPEAKER_03: Då Ökka och något anoniserar.
• 41:26
  SPEAKER_03: Det är att må exempel FN-korganisation om till det här på.
• 41:35
  SPEAKER_03: Det är heller att kjuta erosioner än att kjuta mathjälpt till folk.
• 41:41
  SPEAKER_03: Så det är en måde där jag pröv att lösa det där.
• 41:45
  SPEAKER_00: Tia löpper fram oss.
• 41:46
  SPEAKER_00: Jag kan nog bara se att nästa tycker ska möta näslednare i väntörprogram, så där kan jag komma en uppdatering nästa torsdag vad handler.
• 41:56
  SPEAKER_00: Men ett alldeles sist spärnigt kort ett slut.
• 41:59
  SPEAKER_00: Jag var jag tänkt på det för vi skulle prata om det ut på.
• 42:03
  SPEAKER_00: Har den kunskapen du har om matsikerhet i världen fått att jag ändra syn på norsk politik.
• 42:09
  SPEAKER_00: Alltså, vi är ju också avvängliga av en båt med Söja som kommer till Fredriksdag, men även mellombro för att ha få det i Norsk Lundbruk.
• 42:18
  SPEAKER_00: Har du liksom tänkt något på norsk matsikerhet eller fått ett avsnitt på det?
• 42:21
  SPEAKER_00: Eller tänker du att på materia VIF här.
• 42:26
  SPEAKER_03: Jag tror det var tog kanske lite som motstridande reflektioner på något maten.
• 42:32
  SPEAKER_03: Men poänga, det är åligt som en väv nya av den globala mathandeln är en sering så ser helt andra plöts i stå grad.
• 42:44
  SPEAKER_03: Kan påveka matvarprisen runt om i hela världen.
• 42:49
  SPEAKER_03: Ett exempel på det är ju för exempel att i har du en matvarig kris i 2020 och 2008 som man är med att var med för den arabisk vården.
• 43:02
  SPEAKER_03: Men som tidig så ser den år dat som matsystem är väl i många tillfälle väldigt tillpasningsdyktig.
• 43:11
  SPEAKER_03: En kon på exempel skifta väck från olika typ av växter som kräver myske köns sötsel till det som kräver mindre.
• 43:25
  SPEAKER_03: Så då är det en slag som dubbel.
• 43:28
  SPEAKER_03: Så vi gå säga att dag och har på mått läst en del om och skrev lite om det här med demokratisk medvirkning i mat särlig upp mot matbistånd och traditionellt så får där på en mat en pocke med matvå.
• 43:49
  SPEAKER_03: De har kanske ökt, alltså gjort att ägger lite mer bevis på att faktiskt så är demokratisk medvikning.
• 44:00
  SPEAKER_03: Social, kultur, alltid en väldigt viktig delåt.
• 44:04
  SPEAKER_03: Och det är något som är väldigt viktig formatbist om sånt sätt.
• 44:07
  SPEAKER_03: Har jag kanske fått en ak förståelse på centrum på ett sitt politiska projekt.
• 44:15
  SPEAKER_00: Men det får det vara där vi änder idag.
• 44:17
  SPEAKER_00: Men tusen dag för att du ville komma.
• 44:19
  SPEAKER_03: Ta vår kämpakt och pratar med mycket.
• 44:23
  SPEAKER_01: Ja, det var ett spännande samtal om slut.
• 44:26
  SPEAKER_01: Jag känner att det gick är länge till lunch.
• 44:29
  SPEAKER_01: Men det var intressant med det börja försälliga tal med vem som gå och slutna och allt tre miljöer som man tänker på vem som känner på det för att man är till träner och har 25 miljoner som är några akte måham att bli snå.
• 44:46
  SPEAKER_00: Så spännande sant av Norsk och drörade väldigt norg i dag.
• 44:51
  SPEAKER_00: Men i välkompen sist kom du en rapport för Sifo som viste att halvparten norska län och försöj gräs lite martid ochxen matt till banana, eller till familjerna.
• 45:01
  SPEAKER_00: Så det är ju globalt det där utfördingen.
• 45:05
  SPEAKER_00: Det är vanskligen att det är så många definitioner ut och går.
• 45:08
  SPEAKER_00: Så vad ligger i det olika.
• 45:10
  SPEAKER_00: Så det var väldigt fint att få uppklärt.
• 45:14
  SPEAKER_01: Det är spännande.
• 45:16
  SPEAKER_01: Absolut något av det mest grundläggiven kan göra det.
• 45:18
  SPEAKER_01: Jag ser för att något man skriver en hand.
• 45:20
  SPEAKER_01: Vi har ju något mat och vi var ett värd att fördelade i riktigt svärligt.
• 45:24
  SPEAKER_01: Men då går vi jobbar på anfalningen.
• 45:26
  SPEAKER_01: Jag har varit lite enkel i anbefalingen.
• 45:29
  SPEAKER_01: Du får något nytt spel på telefon, du kan byta hudet på.
• 45:35
  SPEAKER_01: Jag tänkte att följa om vårens svakra.
• 45:37
  SPEAKER_01: Vad tror du där?
• 45:39
  SPEAKER_00: Mittod där är jordbyxopare.
• 45:41
  SPEAKER_00: Eller håller konstigt.
• 45:44
  SPEAKER_01: Jordbruk står det ut.
• 45:47
  SPEAKER_01: Men nej, det är väl så följful för de som har öppat av Bistan så här, det är så väldigt ta sånt heller.
• 45:52
  SPEAKER_01: Norades arrangemang om norsskbistan och vad det gick till i 225.
• 45:58
  SPEAKER_01: Det arrangemanget sker 5 maj, 15 maj klockan 90-10-30 hos Norrad på i byggd över digitalt.
• 46:08
  SPEAKER_01: Så det anbefala jag alla att få med på.
• 46:11
  SPEAKER_01: Sinas kövos Norrad så är auditorier där är också mega stort.
• 46:15
  SPEAKER_01: Så det kan man ju gjort dem sig på ränd av visst du önskar vara fysiskt.
• 46:18
  SPEAKER_01: Teman för årets lansering är bistånd budgetkut och demokratisk tillbak.
• 46:28
  SPEAKER_01: Vi vet ju en del av Celetalon av att nuga än stil som är mer än en procent av benet till bistån och sånt.
• 46:34
  SPEAKER_01: Men och så sett något tal som viser att inför den mer traditionella fattin som bekämpligt norsk var ett väldigt stor idag rätt.
• 46:45
  SPEAKER_00: Sist så var du på litteratur kommer jag lite sen och där var det pass.
• 46:49
  SPEAKER_00: Du måste stå bak i sån väldigt varmt rum så dag man gå igen.
• 46:54
  SPEAKER_00: Så må jag kommer till och till oss sitta.
• 46:57
  SPEAKER_01: Ja, så det anfalls femte maj och gå på Norda dotan för att möjliga på.
• 47:03
  SPEAKER_00: Ja.
• 47:03
  SPEAKER_01: Vad är din anfåling?
• 47:05
  SPEAKER_00: Jag vill omfala en artikel från klassikampens uka.
• 47:08
  SPEAKER_00: Det var en text av en som heter Tronvåge som heter Vajn tillomusa.
• 47:13
  SPEAKER_00: Det var alltså sådana läser glaskoppen var morgon.
• 47:17
  SPEAKER_00: Ofta så blir det sur eller källan att det blir så berört.
• 47:23
  SPEAKER_00: Men det blev lite av den texten.
• 47:26
  SPEAKER_00: Han tror våget som har skrivit den här forskare i troms.
• 47:28
  SPEAKER_00: Han är det som heter visuell antropolog, som jag inte vet vad är.
• 47:32
  SPEAKER_00: Men poänger och han skriver om en person som man kallar K.
• 47:35
  SPEAKER_00: Som han möte på fältar.
• 47:37
  SPEAKER_00: Det kommer utstone i.
• 47:39
  SPEAKER_00: Och blev vända och tror de har stötta an ekonomisk så han kunde ta utan sig.
• 47:44
  SPEAKER_00: Då har jag springa kontakta CA dots n till idag.
• 47:48
  SPEAKER_00: Och K har och dagit valt och raser noraver, fykta över Midlhavet och blizen tillbaka igen.
• 47:58
  SPEAKER_00: Så texten handlar om den historien om K som tog bus igenom Niger båt på Hälvältaren mot Södsön.
• 48:05
  SPEAKER_00: Räste mot Niger och det vill han i snaka om vad som kedde där.
• 48:09
  SPEAKER_00: Kom på gräns till Libi och därbland frasade när snabbt han hade.
• 48:14
  SPEAKER_00: Och så kom han till Marokko där mot de jobade i bangemater för att ha åter den båt.
• 48:21
  SPEAKER_00: Så vad beskriver de det och på mått att ha den här relation av någon anna gray som lever när det villkorna han är uner och den hopplössen han hade kommer ut och skriver om kultur för att dra på även till att dröva och söker lyckan.
• 48:37
  SPEAKER_00: Vår förtäller om det här på Instagram och på något lägger ut som helt emotion historia om sig och motståndar avvänet.
• 48:45
  SPEAKER_00: Men som tidig så förtäller han personer om utsicker och motgång och depressioner.
• 48:52
  SPEAKER_00: Jag syns det var så fint att han skrev det förli där får lite folk i den nysrapporteringarna, syns jag.
• 49:02
  SPEAKER_01: Men han blev sämt du sa ju inte att han drar till land på det här och som är sent tillbaka.
• 49:08
  SPEAKER_01: Någon sitter och ett lant och mottag.
• 49:10
  SPEAKER_01: Man är bara tänkt hur många teamer med Brås svättet och för att få till den båt raisen sikker av mänskligt smugler.
• 49:23
  SPEAKER_01: Blir man ju bara sänt tillbaka.
• 49:26
  SPEAKER_01: Allt var ihop på en mot och förgälsa.
• 49:28
  SPEAKER_01: Men det visar ju bara hur desperat man är i en sån situation.
• 49:33
  SPEAKER_01: Så ja, där är det.
• 49:36
  SPEAKER_01: Det är sånt du för länken i episod beskrivelsen så för att du kan läsa det.
• 49:42
  SPEAKER_00: Och då är det på tid att vi går in för landning.
• 49:44
  SPEAKER_00: Så vi sitta och Tin och slätten som har inne och splut hos oss.
• 49:47
  SPEAKER_00: Och så lov vi rapporterar lite fram matsikerssituation nästet, efter de möter World Fod.
• 49:54
  SPEAKER_01: Det ska jag huska att du har lovat.
• 49:58
  SPEAKER_01: Halligt.
• 49:58
  SPEAKER_00: Hallo bra.