Latest / Ut i verden / Arendalsuka 2026: Den store utviklingsdebatten

Transcript

Arendalsuka 2026: Den store utviklingsdebatten · Ut i verden

• 0:06
  SPEAKER_12: Välkommen tillbaka till ut i världen efter en lång som i.
• 0:09
  SPEAKER_12: På två är vi tillbaka med en vanlig episod.
• 0:11
  SPEAKER_12: Då kommer Matias i studio och vi får besöka gun och gång fylkesnässå har ni ledare i plan.
• 0:16
  SPEAKER_12: Men för det kommer vi dela den stora utvecklingsdebatten för Andal och förke.
• 0:21
  SPEAKER_12: Jag var själv för varje årsdor och då vard många både politikerna och debatanter och förkåk.
• 0:27
  SPEAKER_12: Ballat annat också Ökrus, utvecklingsministern och Annan Solvark.
• 0:31
  SPEAKER_12: Så kostnade med den här episoden.
• 0:37
  SPEAKER_00: Welcome to 2040.
• 0:39
  SPEAKER_00: We are communities are now in charge of their own development.
• 0:44
  SPEAKER_00: Kommunities are deciding what they need to do.
• 0:47
  SPEAKER_00: Communities are doing development.
• 0:51
  SPEAKER_00: In 2040, the main donors, somebody with the largest transnational NGOs have taken off their brinkers and they now know that development is not only about money, but development is actually also about the communities themselves.
• 1:08
  SPEAKER_00: And the communities are no longer beneficiaries in 2040.
• 1:12
  SPEAKER_00: The communities are co-investors because they put in resources.
• 1:16
  SPEAKER_00: In 2040, the development partners and INGOs recognize that these communities have got community assets.
• 1:23
  SPEAKER_00: And so because they are leveraging these community assets, they are co-investors.
• 1:28
  SPEAKER_00: When I look back what it was in 2026, then I can actually say yes, a lot of transformation has happened.
• 1:35
  SPEAKER_00: In 2026, the donors were the decision makers.
• 1:40
  SPEAKER_00: And we were just the communities, we were decision takers.
• 1:43
  SPEAKER_00: That's no more.
• 1:44
  SPEAKER_00: In 2026, donors pressed a very high premium on money, their money.
• 1:52
  SPEAKER_00: And it was actually about the taxpayers' money, some country in the north.
• 1:56
  SPEAKER_00: But now the donors also realize that the communities have resources.
• 2:01
  SPEAKER_00: And so we see a great change that has happened.
• 2:05
  SPEAKER_00: And the great change has happened because, as we all know, in 2025, it was marked, it was a very unique year.
• 2:12
  SPEAKER_00: A unique year when the largest aid apparatus, which was USID, it rests very quietly right now in the aid cemetery, ended.
• 2:22
  SPEAKER_00: And it it there was like a snowball effect leading to other donors to cut down their funding.
• 2:28
  SPEAKER_00: Many of them cutting funding, especially for developing their own uh security systems, or because they have other challenges they have to address at home.
• 2:38
  SPEAKER_00: But what that meant is that then uh organizations like ours started feeling the pain and saying, understanding that no, we cannot do business as usual.
• 2:49
  SPEAKER_00: And we celebrated, as we say here in Africa, when a witch dies, the whole village celebrates.
• 2:56
  SPEAKER_00: So we celebrated that now there's gonna be a change, and there is a change.
• 3:00
  SPEAKER_00: Communities are in charge.
• 3:01
  SPEAKER_00: We are doing development differently, and thanks to everything, we see that power is shifting.
• 3:08
  SPEAKER_00: Power is shifting.
• 3:09
  SPEAKER_00: We are now doing locally led development.
• 3:12
  SPEAKER_00: We are the local people at the epicenter of everything.
• 3:19
  SPEAKER_12: Välkommen allsman till den stora utvecklingsdebatten.
• 3:22
  SPEAKER_12: Det är helt otroligt att säga att så många har mött upp för att höra diskussionen om varjen vidare försk utvecklingspolitik.
• 3:29
  SPEAKER_12: Jag heter Tina Östring och jobbar som rådgivare i Tankesmen Agenda.
• 3:33
  SPEAKER_12: Den personen vi nett och hörte var Moses i Soban, ledare för Uganda National NGO Forum, som är en central plattform för civilsamfundna i Uganda.
• 3:43
  SPEAKER_12: Vi ville åppna den debatten med Moses för det vi ska snapp om de kommande vändepunkna i utvecklingspolitiken.
• 3:50
  SPEAKER_12: När vi diskuterar ordan och utvecklingspolitiken ska ändras, så har vi faktiskt starta med att lycta till den faktiskt gäller.
• 3:57
  SPEAKER_12: Moses utförde oss med att tänka på vad som kan ske i 2040 som svar på den krisen visan är akurat nå och löfte spursmanna om vilken reform utvecklingsarvärdet tränger.
• 4:09
  SPEAKER_12: Där ser jag ett gott stöd att starta dagens debatt.
• 4:12
  SPEAKER_12: För det sista allåret har väldigt med att handla om projekt Venebunt.
• 4:16
  SPEAKER_12: Utvecklingsminister Rossman Ökrust har varit stora ändringar och startar en lång process för att finna ut vad som ska vara framtigas utvecklingspolitik.
• 4:24
  SPEAKER_12: Samtidigt ändrar världen runt och säraskt.
• 4:26
  SPEAKER_12: Många lån kuter drastisk i bang.
• 4:29
  SPEAKER_12: Värden är mycket mindre stabil än för.
• 4:31
  SPEAKER_12: Vi har fler kriger, fler folk på flykt.
• 4:34
  SPEAKER_12: Ulikerheten öker, klimaändringarna blir tydligare och tydligare.
• 4:37
  SPEAKER_12: Mänskligheter och demokrati är under mer press.
• 4:41
  SPEAKER_12: Det är alldeles väldigt god grunder att ta en fot i backen och snack om vad som har alldeles att göra mer av i utvecklingspolitiken framöver.
• 4:48
  SPEAKER_12: Och det ska vi göra ändå.
• 4:50
  SPEAKER_12: Jag vill också se att det här möten blir streamma på regeringen dotänd.
• 4:54
  SPEAKER_12: Vilst du har några vänner som är intresserad som mycket kunna komma, så kommer du att tipsa det om det.
• 4:58
  SPEAKER_12: Det vill också bli vaktigt äta på som en podcast för att min agenda och som videoptag hos regeringen.
• 5:04
  SPEAKER_12: Idag ska vi höra Cecilia Helderset och Ramon Jansson diskutera ordan nors pistan kan ha sikringslegitimitet och vem norge ska vara i en ny världen.
• 5:14
  SPEAKER_12: Vi ska höra Katarina Bud, han rätte västerin och Erik Mofås snack om vad som har fått lite effekt i närspistan idag och vad vi är mindre av som är.
• 5:25
  SPEAKER_12: Till slut så ska vi ha ett solid politikerpanel och snack om vad som går till för att få en robust utvecklingspolitik av tid och vad som vi känner en sån framtid stortingsmänning kommer till behandling i Stortingen.
• 5:39
  SPEAKER_12: För det får vi Emelon det.
• 5:49
  SPEAKER_12: Du är redaktör i Pandormanheter och som har följt vandap tätt.
• 5:53
  SPEAKER_12: Och vad tänker du är det viktigt som har kommit utan processen så langt.
• 5:57
  SPEAKER_10: Det kanske är ett problembeskrivelse.
• 6:00
  SPEAKER_10: Åskan och krust har lyckats med att få hälla den utvecklingsdebatten och hand om prioritering.
• 6:05
  SPEAKER_10: Istän för expansion, gåran kan vi öke och bistansböskte så handlar det om knappar och resurser av prioritering.
• 6:13
  SPEAKER_10: Så har det bittit en debatt som man flyttade.
• 6:15
  SPEAKER_10: Det ser andra för pengar och bistands på sen till att typ av arkitektur är den avskärbist- och utvecklingspolitiken ska ha.
• 6:23
  SPEAKER_12: Och så har du haft en serie om vad som handlar om vad som ska ut.
• 6:26
  SPEAKER_12: Och vad tänker du har varit det viktigt som har kommit ut av den.
• 6:31
  SPEAKER_10: Det är väldigt få det.
• 6:33
  SPEAKER_10: Så länge det kutte det andra jobb med.
• 6:37
  SPEAKER_10: Det är väldigt tydlig att folk är.
• 6:42
  SPEAKER_10: Vi har tänkt att fortsätta den här 7.
• 6:44
  SPEAKER_10: Nu har vi också sagt att han kommer med den här står tillsmänningen för att nytta, så vi har god tid.
• 6:54
  SPEAKER_10: Men det vi ser att folk har spärt i snabbt om att det är fragmenterat.
• 6:59
  SPEAKER_10: Det är för någonting.
• 7:01
  SPEAKER_10: Vi måk ut och koncentrerar oss med oss.
• 7:02
  SPEAKER_10: Där är folk väl i.
• 7:04
  SPEAKER_10: Och så ser vi nog att fattigdomsreduktion som primär fokus för morskutvecklingspolitik är det väldigt många som är för.
• 7:12
  SPEAKER_10: Och sen utenhet om det betyder att för exempel en del demokratist, människhetsfokus, den typen med global fälskar och temma ska utan vishand.
• 7:28
  SPEAKER_12: Men man tänker det här viktigaste skilningen som har kommit fram i den sägen.
• 7:32
  SPEAKER_10: Ja, det är det sist.
• 7:34
  SPEAKER_10: Kalka fattin versus andra ting.
• 7:39
  SPEAKER_10: Och där ser vi att det är ganska stor önhet i branchen och bland annat ni som jobb med det stinget.
• 7:47
  SPEAKER_12: Och så får vi en stort utmänning till nytt.
• 7:49
  SPEAKER_12: Den kommer till Storting och därför idag, fler talon längget så vi ser vad som faktiskt kommer ut av den processen.
• 7:55
  SPEAKER_12: Vad tror du blir det stora slagen där?
• 7:58
  SPEAKER_10: Jag tror kanske.
• 8:00
  SPEAKER_10: Osmåkrost och reingaren i födman som där, terräng med det som eventuellt ska förhandla med i Storting.
• 8:06
  SPEAKER_10: Att det lägger framåt som det är i kevite att de kan få flattal för.
• 8:12
  SPEAKER_10: Och så att så säger att en del av jambefåningen frasning utvalget som kom och som blärtig.
• 8:18
  SPEAKER_10: Kanske på varje och genägen.
• 8:21
  SPEAKER_10: Lite grann, förstår det hör.
• 8:28
  SPEAKER_12: Väldigt brack för en fin introduction, men god plött.
• 8:41
  SPEAKER_12: Och gänglig och vad som är för liten effektiv.
• 8:45
  SPEAKER_12: Jag ska komma på sem, Katarinan Bun, genallsekretaren i FNs, genallsket blanen, och enskods daglig länhet i tanket längssikt.
• 9:03
  SPEAKER_12: Jag startar med det.
• 9:05
  SPEAKER_12: Vad tänker du att det som är minst effekt i narskningspolitik i dag?
• 9:10
  SPEAKER_07: Jag tänkte vara konkret och sämmade specifik för att det är vanskelare för alla nästa.
• 9:18
  SPEAKER_07: Så i effekt det som svaret på det motets nämnte att han önskar det vi ser i spönersökelsen som affrobbar möter att mottagaren önskar för oss.
• 9:28
  SPEAKER_07: Det handlar ofta om hälse, utanning och jobbskaping.
• 9:32
  SPEAKER_07: Med det och mindre globala följesgådar som är viktig för oss.
• 9:36
  SPEAKER_07: Bara som är lite effektivt ser alltså för att fattoms reducerade perspektiv och inte som är för vår sida.
• 9:42
  SPEAKER_07: Använder ofenbart att vi borde kytta Ukrainas stötten den mest av det som mycket humanitärt för beständsbudset.
• 9:47
  SPEAKER_07: I kan kötte det men flyttar ett annat budget.
• 9:50
  SPEAKER_07: Det är effektivt men får ett helt annat formål.
• 9:52
  SPEAKER_07: Jag menar vi bör ut norska flykting utgift i norr det.
• 9:56
  SPEAKER_07: Jag menar vi bör fjärna den norska rundt, där vi delar ut idag 9 miljarder kronor till stöttet civilsamfundet primärt.
• 10:04
  SPEAKER_07: El två anhal av det direkte till civilsamfunds stöttet och 90 procent av det går till norska organisationer.
• 10:10
  SPEAKER_07: Våskaka lokala organisationer eller söbbaserta organisationer som Brak International får lov att söka på di pengar.
• 10:16
  SPEAKER_07: Det brukar det fått la till.
• 10:18
  SPEAKER_07: Norska organisationer är flink men de brukar international konkurrens.
• 10:22
  SPEAKER_07: Här tänker vi att kunna fjärna allt så mycket egentliga utgifter.
• 10:25
  SPEAKER_07: För exempel tapsättning att Norfön, vi kunde alla fall ha en halv miljard.
• 10:30
  SPEAKER_07: Norfund bara får det pengar men det behöver det som investering.
• 10:34
  SPEAKER_07: Vi är till och med finandepartianget är ni att 25% av den Norfund får icka utgifter 35 procent.
• 10:42
  SPEAKER_07: Det är icka utgifter lånetransationerna där vi ville ha bankar.
• 10:50
  SPEAKER_07: Norreck kun annan 100 miljoner.
• 10:53
  SPEAKER_07: Upplasting av norska novmen i FN.
• 10:57
  SPEAKER_07: Jag tänkte bara för oss.
• 10:58
  SPEAKER_07: Stipendet till internationella studenterna på norska universitetet.
• 11:01
  SPEAKER_07: Det är samtidigt som inte för skolor på en dag för den.
• 11:03
  SPEAKER_07: Jag synes att vi kan troppi bestanden bara för norska studenta som kunna fortsatt.
• 11:07
  SPEAKER_12: Okej, ja tack att.
• 11:09
  SPEAKER_12: Henri att tänker du när du hörde förslaget?
• 11:13
  SPEAKER_04: En del avslagen är helt enligt.
• 11:15
  SPEAKER_04: Men jag vet ju att statsbudset visik blir något tyndare.
• 11:20
  SPEAKER_04: Det är förslaget såkelt som måste nu få ett genomslag för att föritta.
• 11:25
  SPEAKER_04: Men det är jag uppdav, att jag är bekymmenen för effektivitetsdebatten för sidan.
• 11:31
  SPEAKER_04: För det är att väldigt nya det Erik Mos argumenter för att det är effektiv bistand.
• 11:36
  SPEAKER_04: Där är det nya det som jag tror att det extremt effektivt som mycket ville få plats.
• 11:42
  SPEAKER_04: Når den syriska revolutionen kom ganska brått så stod det syrisk civilsamfund klar tätt varme och byggde den nya sy.
• 11:53
  SPEAKER_04: Det gjorde att u det hade prioritet och stötte organisationerna var det här i lång tid.
• 11:59
  SPEAKER_04: Dels i hemlevet den vanskliga föredrag.
• 12:02
  SPEAKER_04: Det var nästan vanskligt rapportering.
• 12:04
  SPEAKER_04: Man såg lite resultat, men det var alltså så viktigt för det är det bygge vi dag ser i Syri.
• 12:10
  SPEAKER_04: På måndag, som känns ut som en liten evhetskrid, så diskuterade vi globala hälsosystemer.
• 12:17
  SPEAKER_04: Då har Folkehälsinstitet, akademia, EU och andra uppdat av att nå vi slutar och fokusera på en sikt.
• 12:27
  SPEAKER_04: Vi kan bryka pengar på att bekämpa malaria eller bekämparskånspengar brukes på.
• 12:33
  SPEAKER_04: Man brukes på att bygga nationella, lokala hälsosystemer som gör distant i själ och driver sin egen hälsare vidare.
• 12:43
  SPEAKER_04: Dette vi är icke, det är icke lätt att måla.
• 12:46
  SPEAKER_04: Det är antaligtvis icke i effektivitet för första året eller det andra året.
• 12:51
  SPEAKER_04: Jag är rädd att vissa ting har icker och rott i konkurrensen så jag är hoppar att vi får en biston.
• 12:56
  SPEAKER_04: En vännerpunkt i rättning, med rättigheter, med principer, mer systemby och kanske mindre av det lättet som har som i ett telepantet och som är så enkelt att måla.
• 13:06
  SPEAKER_12: Katarin, vad tänker du när du hörde den här debatten?
• 13:09
  SPEAKER_11: Oj, oj, oj, oj.
• 13:11
  SPEAKER_11: Men jag.
• 13:11
  SPEAKER_11: Här ska vi.
• 13:14
  SPEAKER_11: Jag går ett bittelskrivet bakke.
• 13:17
  SPEAKER_11: För det är ofta, vad är egentlig bestanden?
• 13:20
  SPEAKER_11: Varför driver med listan?
• 13:22
  SPEAKER_11: Det är många olika svar på det.
• 13:24
  SPEAKER_11: Och så är det alltid helt klar, skillers snör.
• 13:28
  SPEAKER_11: Och så har vi också ta in ord.
• 13:29
  SPEAKER_11: Mia av norskbistan handlar om också norsk politik och värdier och ideologi.
• 13:36
  SPEAKER_11: Varför vi stött likstilling och kvinnor därför vi bryr det som det i norge.
• 13:41
  SPEAKER_11: Ofta så blir det säljös allt sammen.
• 13:44
  SPEAKER_11: Men jag är enig i langsikt att vi behöver ha en relig diskussion om varför en del utgifter i Norge är på visas sättet.
• 13:54
  SPEAKER_11: Kanske man vi har heller hålla att det går lite att vi är äliga för det är också några debatt men jag ärligen om vad detta är.
• 14:00
  SPEAKER_11: Flyktingutgifter i Norge blev nämnt också exam Ukraina.
• 14:04
  SPEAKER_11: Jämpoviktigt.
• 14:04
  SPEAKER_11: Vi har aldrig anem om att vi ska stötta Ukraina.
• 14:06
  SPEAKER_11: Men det är en grund att vi gör det för nurskikret och följa Europa.
• 14:11
  SPEAKER_11: Och så är det globala fältelsgolden som blir diskuterat.
• 14:15
  SPEAKER_11: Global hälsosikret är extremt viktigt.
• 14:18
  SPEAKER_11: Vi kan få en ny pandemi, men ska det finansiera sig av bestämtsköttel?
• 14:21
  SPEAKER_11: Eller är det faktiskt hälsedepartemanget.
• 14:23
  SPEAKER_11: Vi ser att många andra departement är intresserade till sina pengar.
• 14:26
  SPEAKER_11: Och så är jag helt enig med Henrietta att vi har nött oss att tänka långsiktigt och förvegen om min frykt i heller effektiviserings, prioriteringsdiskussion som kommer med vändapunkt.
• 14:35
  SPEAKER_11: A vi ska ämna upp där att ojke minst i kövan av Eppsenfires att vilket hörr och investerar i det som är långsiktigt i det som är systembyggen, för vi må ha kortsiktiga resultat och kunna dokumentera att den norska befolkningen.
• 14:49
  SPEAKER_11: Satteptalarna att detta gått till en vaccin och sånt och sådana och detta resultat.
• 14:53
  SPEAKER_11: Men kanske andra så ser vi mer auktoritära recimer, mindre kritiskt civilsamfund, mindre den systembygning som faktiskt bygger god samfund.
• 15:04
  SPEAKER_11: Jag trodde att Ali ska se har ant, för det här skriver massa om att det får många fon.
• 15:10
  SPEAKER_11: Och att det får ny en fragmentering och får många aktörer som gör det samma.
• 15:15
  SPEAKER_11: Det är jag ganska enig i.
• 15:18
  SPEAKER_11: Att vi måste skilla vem är den bästa aktören.
• 15:21
  SPEAKER_11: Och vi måste hålla varandra i hännet, speciellt politikerna och vi tränger rikret i nyfon.
• 15:26
  SPEAKER_11: Och då har vi FN som är en aktör som är till städel och som är också viktig mister av vardi med Sovsäke och som är på backen och som leverer nett jobbet med systembygning over tid.
• 15:37
  SPEAKER_11: Så tack med övermärk och mer fotning.
• 15:40
  SPEAKER_11: Tack.
• 15:40
  SPEAKER_12: Ätt sträng på tid för vi är så många som ska göra det.
• 15:43
  SPEAKER_12: Du kan kommentera på det.
• 15:45
  SPEAKER_07: Med min övermaking.
• 15:46
  SPEAKER_07: Och FN bör få med pengar.
• 15:48
  SPEAKER_07: Men idag har för exempel nästan all den norska ambassada sin egen avtalare med FNs utvecklon, 84 avtal har något med dem.
• 15:56
  SPEAKER_07: Tänk vi det, apropå ambassada, vi att 43 utvecklingsstationer som är fullt finansierat på bistonsbudet.
• 16:02
  SPEAKER_07: Icket alla jobbar med bistan en gång.
• 16:04
  SPEAKER_07: De flesta jobbar mest med andra ting.
• 16:06
  SPEAKER_07: En och en halv miljard var dag till den norska ambassad på bistandsbudet.
• 16:10
  SPEAKER_07: Det har varit klopt dubbla sött till gavinalliansen.
• 16:13
  SPEAKER_07: Så kun vi köta bärkraftig hav, plastig havet någon som skrip och sånt.
• 16:17
  SPEAKER_07: Så vi dobbla stötten till GFF som är likstilling och sexuell och reproduktiv hälsa för att barnvinnor och mörda.
• 16:24
  SPEAKER_07: Det är så många ting vi kan gjort som också faktiskt fryr pengar på kurchet.
• 16:28
  SPEAKER_07: Ökskar stora kuldus för att börja krftig hav nu på berättet.
• 16:34
  SPEAKER_07: Sakt som det.
• 16:35
  SPEAKER_07: Vi måste prioritera.
• 16:36
  SPEAKER_07: Men ska dö med si vänter på vår hjälp.
• 16:38
  SPEAKER_07: Det är kanske att det är det viktigste.
• 16:40
  SPEAKER_07: Vi också att apropå mellomlett Global Partnership for Education.
• 16:44
  SPEAKER_07: Väldigt förutningen.
• 16:45
  SPEAKER_07: Det önskar folk i mottagarna mer av.
• 16:48
  SPEAKER_07: Men vi tänker mycket så att det är för många mellomlött.
• 16:50
  SPEAKER_07: Och det har bevis att det är värt till pengarn.
• 16:55
  SPEAKER_12: Tack.
• 16:55
  SPEAKER_12: A detta.
• 16:56
  SPEAKER_12: Är remissen från debatten är riktigt måg prioriterat har det här krönet.
• 17:01
  SPEAKER_04: Ja, noggå prioritetar det, allmå prioriteter har det.
• 17:05
  SPEAKER_04: För att midlen blir färre.
• 17:07
  SPEAKER_04: Men där tror jag också vi mådde känna att vi tänker urligt runt by vad bystanska värden.
• 17:13
  SPEAKER_04: Nån är uppdat av att det ska handla om vi att bygga system, ändra system.
• 17:18
  SPEAKER_04: Och det ska göras i regi av lokaler för att det är rättighetskampen som är viktig.
• 17:24
  SPEAKER_04: Andra vill göra helt andra prioriteringar.
• 17:27
  SPEAKER_04: Men det tänker jag får den politiska debatten.
• 17:29
  SPEAKER_04: Jag ser fram till det.
• 17:31
  SPEAKER_04: Men jag hoppar att det blir ett vändepunkt med fokus på mer rättigheter och mer systemändringar.
• 17:36
  SPEAKER_04: Och det kanske mindre.
• 17:38
  SPEAKER_04: Som sagt, det är enklare som är så lätt att se.
• 17:42
  SPEAKER_04: Då ärde vi så många liv.
• 17:43
  SPEAKER_04: För hvis vi prioriterar det så blir hela tiden öppna efter krisen.
• 17:47
  SPEAKER_04: Jag menar att artiga för oss på värma och göra det som kan skapa det länvariga ändringarna.
• 17:52
  SPEAKER_04: Och då menar att uttning är riktigt fält som.
• 17:58
  SPEAKER_04: Jag tror att Global Partners for Education.
• 18:01
  SPEAKER_04: Det är ju net som bygger system och struktur för utaning.
• 18:05
  SPEAKER_04: Det tror jag är klokt och brukar med resurser på.
• 18:08
  SPEAKER_04: Tack Katarin.
• 18:12
  SPEAKER_11: After lång tid så har det varit politisk ennät på stort om att man ska ha mindre öremarking.
• 18:17
  SPEAKER_11: Vi snackar ofta om det norskaorganisationer och civilsamfund, men största delen av norskepistan går till stora internationella aktörer, inkluderat FN.
• 18:26
  SPEAKER_11: Då vet vi från forskningen att öramark man, att man inte pengar och lite bägar, så får man inte effektiva resultat.
• 18:33
  SPEAKER_11: Det gäller också till civilsamfunds.
• 18:36
  SPEAKER_11: Men du kan föra allt innan projekt och ömärke, menftsmittel, god sikt, så där tror jag att man kan hämta marginer i prioriteringen.
• 18:47
  SPEAKER_11: Det är stora pengar, men du kan hänta marginer.
• 18:49
  SPEAKER_11: Och rätt och sett till organisationen, utan ska genom massa förvaltning för att det.
• 18:56
  SPEAKER_12: Det var det en båd, i en blå pläns.
• 19:07
  SPEAKER_12: Så vi snart en privaten, men dag ska handla om vad som ska bli fast i den giska utvecklingspolitik.
• 19:14
  SPEAKER_12: Och sen ska vi få i menu hansen, generalsekretär i Norsfåkjell.
• 19:17
  SPEAKER_12: Och Cecilia Hellsvärt, första manskår nu och författare och specialare avisk institution för mänsklighet.
• 19:30
  SPEAKER_12: Cecilia, startar med det.
• 19:31
  SPEAKER_12: Vänker du är allviktig och få del för att bistan för att ha legitimitet, bland och.
• 19:38
  SPEAKER_05: Jag tror det är troting: när vi snarar om bistan och legitimitet, och det ena är att vi bli flinkar till att definiera norskbistan som nörsk.
• 19:47
  SPEAKER_05: Det är norges bistan ut.
• 19:50
  SPEAKER_05: Där tänker jag att vi måste bli mycket ärligare.
• 19:53
  SPEAKER_05: Vi får bli ärligare på vad det är det går ut på.
• 19:57
  SPEAKER_05: Att det är också ett hjälp till säljp.
• 19:59
  SPEAKER_05: Det handlar bara om att hjälp någon som ur definierat det där ute.
• 20:02
  SPEAKER_05: Vi får bli mycket tydligare på att formulera om för folk flest här med, för detta inte bara hjälpa det där, men absolut hos oss.
• 20:11
  SPEAKER_05: Idag har vi en bistandspolitik som är mycket mer legitim, som ligger fast oss när vi börjar och dra sig till.
• 20:16
  SPEAKER_05: Och folk behöver få dåare råd.
• 20:17
  SPEAKER_05: För detta handlar också om hjälp det.
• 20:19
  SPEAKER_05: Det är det ena.
• 20:20
  SPEAKER_05: Det andra är att vi är en finansnation, vi tar mycket av intäktennåer, och så tillbistsbyta i finansmarkederna.
• 20:27
  SPEAKER_05: Det är stora bedriften som opererar i allra i världen.
• 20:31
  SPEAKER_05: Så vi har en eller annan form för etisk och moralsk förpligtelse till bistand som kanske en del av våra närbolka har.
• 20:38
  SPEAKER_05: Vi ska definiera vad vi ska med vår bistand där ute så kommer andra till att definiera det på våra varna.
• 20:44
  SPEAKER_05: Det är icke bra för norga utan rikspolitisk på så många nivå, så både för att få mer legitimitet jämna hos det skott och betalande publikum, men också för att kontrollera vår bistand blir uppfattar där ute, så får vi bli tydligare i prioritet.
• 21:00
  unknown: Tack.
• 21:02
  SPEAKER_12: Vad är helt annorled av den här sett en stor ändring det sit i global politik.
• 21:08
  SPEAKER_12: Vem är det viktigt att vem ska norge vara i det här nya vännet.
• 21:13
  SPEAKER_14: Först ha ett roligt förhållandes miljarder.
• 21:17
  SPEAKER_14: Jag har blibb ochslå där har vi 100 miljarder i bått.
• 21:22
  SPEAKER_14: Så att det är begränsningen där en massa massa pengar.
• 21:25
  SPEAKER_14: Men vi löser mycket alla problemen med 56 miljarder.
• 21:29
  SPEAKER_14: Det vi helt riktigt säger är att ändringen i världen kommer till och vill ha stor betydning för bistan.
• 21:35
  SPEAKER_14: Och jag menar och jemö att stå, nu som är grundarna för bestanden att stå på folkerätten och rättighetsbaseret tillnärm till bestanden är viktig.
• 21:44
  SPEAKER_14: Jag menar där fygän verklägre som är viktigt.
• 21:48
  SPEAKER_14: Det ena är att ylekheten i världen öker dramatisk.
• 21:52
  SPEAKER_14: Det är en av de största ändringarna vi ser att oliket öker, och här menar jag att vi kan ta ett.
• 22:00
  SPEAKER_14: Lederskap och vänna på projektet.
• 22:03
  SPEAKER_14: Man har lägger till gran att vi kan bekämpa fattig dom utan att bekämpa olihet.
• 22:08
  SPEAKER_14: Och så menar jag att folkkrätten av det multilaterala systemet är ju under stor press.
• 22:14
  SPEAKER_14: Det är något av fundamentet av bistand.
• 22:17
  SPEAKER_14: Och det är att det fäller spelreglan och brytes.
• 22:22
  SPEAKER_14: Autoritära kräfter utförder samarbetslösning samtidigt som antal väpnda konflikter.
• 22:29
  SPEAKER_14: Sista år ökte antal väppn och konflikter med 25% och bastnån globalt i nämnhet 32%.
• 22:37
  SPEAKER_14: Det är ett nytt skar en del av de utföringarna vi har.
• 22:41
  SPEAKER_14: Och då FNs obkvarter rejst i Nyörg 1949.
• 22:47
  SPEAKER_14: Så la tygg vi med en kopi av mänsklighetsrätsklaringen under grundstaden.
• 22:54
  SPEAKER_14: Och det betyder att en rättighetsbaseret till närming till bistand, har sidden varit en central pilar som det fresta stora i land har slut sak om.
• 23:07
  SPEAKER_14: Och så till slut.
• 23:09
  SPEAKER_12: Kan jag inte bara lite här kommentarer på att ta det nästa sätt.
• 23:14
  SPEAKER_05: Nej, förstår jag, vad ska man blanda?
• 23:16
  SPEAKER_05: Vad ska man ta upp i den lappskausen och vi har ju kanske blandit nya uppe i bistandsgrytan.
• 23:23
  SPEAKER_05: Det är också i förhållande hur långt räcka är medlen vi har vi blir ärligare på vad vi egentligen får söka uppnå, så tror jag att det är troligt mer strategiskt riktigt att vara tydligt på vad bistanden ska göra när de ska löfta folk av fattigdom.
• 23:39
  SPEAKER_05: Den ska löfta folk ut av extremt fattigdom för det ger en miljömässig och hälsemässig gewins till hela kloden.
• 23:46
  SPEAKER_05: Det ökar tålämnen till kloden.
• 23:49
  SPEAKER_05: Det bidrar till stabilitet och reducerar konflikt och det är migrationshemmen.
• 23:55
  SPEAKER_05: Det är väldigt mycket som fungerar bättre när du har en långsiktig bestanden.
• 23:59
  SPEAKER_05: Så ett sport klarar vi ett fortälla system där det inte blir så mycket fokus på hela tiden målen för det är långsiktiga strategier kommer du i mål kvaralsmässiga som fjärra år heller.
• 24:12
  SPEAKER_05: Det må vi vara också ärliga på.
• 24:14
  SPEAKER_05: Det är långsiktiga ting.
• 24:15
  SPEAKER_05: När det gäller rättighetsregimen så tror jag att vi måste vara merliga på att för oss så är den egen intresse.
• 24:21
  SPEAKER_05: Vi vill att kvinnor ska ha rättigheter och att barn ska ha rättigheterna.
• 24:25
  SPEAKER_05: Och det ska vi bygga som en del av allianser med andra.
• 24:30
  SPEAKER_05: Kolonit oväl, bistandsprojekt.
• 24:33
  SPEAKER_05: Kan vi inte ha den samma postkolonial ska vi hjälpa det till vår där egentligen ska bli utvecklär här i världing sen.
• 24:41
  SPEAKER_05: Vi är nött till våra är och siger.
• 24:42
  SPEAKER_05: Nej, vi menar och detta är i våra intresser och styrkerättigheterna på disser temar här.
• 24:48
  SPEAKER_05: Vi ingår i allians med det på det.
• 24:51
  SPEAKER_05: Och det är sikkert att det ska kolles för bistanden gång.
• 24:53
  SPEAKER_05: Kanske ska det vara en an typ av prioritering som vi har, som är ända medknyttet till våra direktigen intressar.
• 25:00
  SPEAKER_05: Och som på ett mått, det blir en mer likevärdig sammar.
• 25:06
  SPEAKER_05: Det är nog att vi kanske ska kytta detta upp på lite andra mått än det vi har varit vant med att säga.
• 25:12
  SPEAKER_14: Det är helt utproblematiskt för mig.
• 25:14
  SPEAKER_14: Den sista punkten.
• 25:16
  SPEAKER_14: Någon som har varit väldigt diskuterat sin Epsilon filerna och åpen, det är fredsdiplomati.
• 25:21
  SPEAKER_14: Och fredsdiplomati, det är soft powered där egen intresse.
• 25:25
  SPEAKER_14: Norge har en egen intresse av att det är fred.
• 25:29
  SPEAKER_14: Norge har en egen intresse av att det är stora flyktingbölker från mitt Östers och Afrika solen och det att vi kan jobba systematiskt med fredsdiplater, särskilt konfligdiplomati, har diskuterat det vi rikligt civiska är en av huvudprovenar.
• 25:49
  SPEAKER_14: Det ska man absolut rik.
• 25:50
  SPEAKER_14: För det att solidaritets begreppet.
• 25:54
  SPEAKER_14: Al i sitt fundament är handlar oss om en egen intresse.
• 26:00
  SPEAKER_14: Och det här är misförståelsen och det mot vi som jobbar med bestanden, lite utan att det är för det att vi är snillare.
• 26:09
  SPEAKER_14: Det är för att vi är snillet.
• 26:11
  SPEAKER_14: Det är realpolitik och driver med bislande för att det är en katastrofer.
• 26:16
  SPEAKER_14: Det som norr sett, som USA är förra med och utte ut sig det.
• 26:21
  SPEAKER_14: Samtidigt britten är fullt äter, Tyskland fullter, äjet en del fullt äter, svenskarna har fulltet.
• 26:26
  SPEAKER_14: Det är en mot att säga, soft power på som är väldigt farliga.
• 26:31
  SPEAKER_14: För det samtidigt så ser vi att kinesarna öcker.
• 26:34
  SPEAKER_14: Många andra län i Asia öker sin bistam.
• 26:38
  SPEAKER_14: Där måste vi se också som stor bistands saker om vi finner pengar där.
• 26:42
  SPEAKER_14: Skapar en masse debatt.
• 26:44
  SPEAKER_14: Men det är ju en del av den globala diskussionen vi ser.
• 26:49
  SPEAKER_14: Egen intresse, absolut.
• 26:56
  SPEAKER_12: Men har ju fortsatt höjt till enars befolkningen har ju stött det, men det har varit en gång ett repäls.
• 27:02
  SPEAKER_12: Och det som känner där.
• 27:02
  SPEAKER_12: Vad ska man göra för oss nu den utvecklingen av Cesilet?
• 27:06
  SPEAKER_05: Jag tror tillbaka inte det med att vara ärliga.
• 27:09
  SPEAKER_05: Att gick pröven och sjuer eller raman för fredsk konfliktlösning och sikkerhetspolitik har jag jobbet med på beståndsmidlar.
• 27:17
  SPEAKER_05: Det är inte riktigt.
• 27:18
  SPEAKER_05: Vi måste vara ärliga på vad det är vi egentligen driva med.
• 27:21
  SPEAKER_05: Och så må vi också seklart i frat till norska skattebetalare om att detta här är hjälpte säljp.
• 27:27
  SPEAKER_05: När vi snackar om värden och varslagstillstånd i så snackar vi ofta om en synkenesp det arke situationen, vi är på ett romskep.
• 27:36
  SPEAKER_05: Och vis detta romskip inte funkar längre, så har vi ingen kys som vi kan svämma elant till.
• 27:42
  SPEAKER_05: Det må man också förstå att väldigt nya bistandspolitiken främlar att handlar om att göra alla som funner i världen mer kraftiga lik att vi alla faktiskt kan fortsätta att leva på den här blanchen.
• 27:54
  SPEAKER_14: Och en del av det som är en egen intresse för ett litet land som nörge, är att det är rättighetsbaret.
• 28:03
  SPEAKER_14: Vi har kent massa pengar på att vi har avrettan havrätt konvention, ton är milson.
• 28:08
  SPEAKER_14: Vi lever gott på mänskligheterna, och det är viktigt för oss.
• 28:14
  SPEAKER_14: Och så är den grundsfarig för små, så lån.
• 28:19
  SPEAKER_14: Vissa rättigheterna försvinner.
• 28:21
  SPEAKER_14: Därför har vi opstat också av att det är en rättighets till namning.
• 28:25
  SPEAKER_14: Det är också hjälp till säljhet.
• 28:28
  SPEAKER_05: Men det är mer politiskt kontroversiellt än en del av dessa andra teman.
• 28:39
  SPEAKER_05: Det är något för alla som sitter i detta rome, men där ute att det ska vyka, så vill det vara det.
• 28:45
  SPEAKER_05: Då är det också ett spurs om man ska skilde mer tydligt mellom det som är tema som vi önskar att främme, för det vi menar att det är norske vardiar och intressar, eller om det är mer fällesgodar för alla.
• 29:00
  SPEAKER_14: Det är snakker om Cecilia.
• 29:03
  SPEAKER_14: Specifikt korskardi, FNs mänsklighetsäklaring, en del av dessa konventioner vi snacker om folkrätten.
• 29:11
  SPEAKER_14: Det är väsentligt att slå ändring runt om folksexperten, juristen Cecilia är så att det är helt skicket helt enligt.
• 29:20
  SPEAKER_05: Men jag äger säka på om vi hörnet på bestandsbudget.
• 29:23
  SPEAKER_12: Men sista utförningen till det, löftat egen intresseargumentet som ett poäng.
• 29:29
  SPEAKER_12: Arken för att vi har väckläggen egen intressen i bistansbudset att det också ändrar den dör för att vad man brukar i pengarna på skriver ut att man bynder och brukar pengar på andra ting, för det är större grad där i vårt egen intresse.
• 29:43
  SPEAKER_05: Ja, tror kanske att det har varit tillfällig i realiteten, för det man har kallt det som möjligt.
• 29:48
  SPEAKER_05: Det är så mycket, man har kallt för bisanden.
• 29:49
  SPEAKER_05: Och en ska kunna väcktlägga egen intressen, så måste vi också vara ärligare på vad det är vi faktiskt ska driva med och fortfarande.
• 29:59
  SPEAKER_05: Det är väl alltid vara en utförding när man ska driva med politiska kompromisser och sånt.
• 30:03
  SPEAKER_05: Men jag vill ha lite anbefala att vi försöker vara så ärliga som möjligt.
• 30:08
  SPEAKER_05: För idag blir det mycket mer stabilitet i bandspolitiken, den har mycket större legitimitet i den befolkningen, och det blir vanskliga att så brukar så här enkel.
• 30:19
  SPEAKER_05: Vilkemedlar på sociala medier för att sväcka stöttet till bistanden.
• 30:26
  SPEAKER_14: Så ska vi snaka ärlig och där problemet som ser på status om vad man faktiskt ska kunna få igen för 56 miljarder.
• 30:35
  SPEAKER_14: I många många land och hela världen.
• 30:38
  SPEAKER_14: Man har ett intryck om att man ska lösa problem över allt med 56 miljarder.
• 30:42
  SPEAKER_14: Man kan göra en del bisam.
• 30:44
  SPEAKER_14: Det syver något sist och dytar någon i riktig rättning som har likvälen på till som har positiv.
• 30:50
  SPEAKER_14: Det är dags och varet på sitt allra.
• 30:55
  SPEAKER_14: Tus gack.
• 31:08
  SPEAKER_05: Det här kommer också.
• 31:24
  SPEAKER_12: Storypresentat och tivellar statischen här, blannat solbatt.
• 31:28
  SPEAKER_12: Story gibst, gibbällen.
• 31:30
  SPEAKER_12: Storybistan gälligen gonat, och patemet.
• 31:40
  SPEAKER_12: Du ska få ett born.
• 31:52
  SPEAKER_12: Välkommen upp till sedan.
• 31:57
  SPEAKER_12: Vi har en liten haltim och vi ska igenom gönsken nya.
• 32:01
  SPEAKER_12: Så jag kommer att sträng igen, men jag tror jag räcker igenom med.
• 32:06
  SPEAKER_12: Jag tänkte att vi ska starta med runda för två minuter.
• 32:12
  SPEAKER_12: Det allra viktigsta vi man får till för att få en bäst möjlig utvecklingspolitik i år när som kommer.
• 32:17
  SPEAKER_12: Går till jag hörde de här minna tacka.
• 32:23
  SPEAKER_08: Jag vil ju att det här som är folk här och att det är en stort engagemang för vad som ska vara i framtidas utvecklingspolitik.
• 32:28
  SPEAKER_08: Och jag menar att det oret politik är det första som handler om.
• 32:32
  SPEAKER_08: Pengar är viktig, men mycket viktiga är vår slags politiska grep vi gör.
• 32:36
  SPEAKER_08: Det har varit sant för där ända är sant och.
• 32:39
  SPEAKER_08: Vi har rede varit på Nice en stund i hörskistan.
• 32:44
  SPEAKER_08: Men jag menar att den tio där är någon som är och någon som motar, den är på vi egentligen för oss i väst, men i minst i landet i globala sörig, vi ska nog i ett spörs, så är det att vi ska vara deras partner samarbet om där vi har fälligt intresser.
• 32:58
  SPEAKER_08: Det vill bort fram tanke så här att vi är passiver mottagare av det vi menar att det är viktiga att vi prioriterer.
• 33:05
  SPEAKER_08: Jag vill sagt att det är tre ting som kommer att bli vilja för att arbetsperspektiv.
• 33:09
  SPEAKER_08: Det äna vi arbetar med partnerskap.
• 33:12
  SPEAKER_08: Det är som är ett medlemparti som har att arbeta i alla som vårt slagor genom 100 år.
• 33:18
  SPEAKER_08: Arbetet alla är det viktigaste för utveckling.
• 33:21
  SPEAKER_08: Det är det viktigste för var enkelt, att du har en jobb och gå till att du har en framtid och det är det viktigaste för landets ekonomi.
• 33:27
  SPEAKER_08: Punkt nummer två handlar om olikhet.
• 33:30
  SPEAKER_08: För det vi varit idag så är det så att oliketen öker mer i fattigland än nu i Europa.
• 33:36
  SPEAKER_08: Ska vi bekämpa fattigdom så är det faktiskt, och det här förstår ska vi bekämp fattig om i fattigste landen eller ska vi bekämpfatten bland de fattigsta mänskerna.
• 33:45
  SPEAKER_08: Väldigt många av de fattigsta mänskarna bor i land som har my pengar.
• 33:49
  SPEAKER_08: India, brasil, söka en enorm olikhet.
• 33:52
  SPEAKER_08: Detta är mellantextland.
• 33:54
  SPEAKER_08: Vi motar inte nurskistan, men det är ett land med en väldigt stor fattigdom.
• 33:58
  SPEAKER_08: Därför kommer vi slå upp för olikhet, och olikhet kommer att ära en huvudagenda för vår regering.
• 34:05
  SPEAKER_08: Till slut så handlar det körsak också om värdier och internationell rätt.
• 34:10
  SPEAKER_08: Därför men jag att det är väldigt viktigt, också för utvecklingspolitik att vi har en principiell hållning till både på folkerätten, bredet på mänskligheterna.
• 34:19
  SPEAKER_08: Här föregår det viktigt ett värdislag och jag blir skurpet vara bekymre och nästa där väldigt många om bekymret av.
• 34:26
  SPEAKER_08: Väldigt många lämn och konflikter.
• 34:28
  SPEAKER_08: Men det som bekymer med alldeles, är det väldigt klar och brydende på internationellet.
• 34:32
  SPEAKER_08: Vicket riker något, så klarar vi att bygga upp det här på mycket.
• 34:35
  SPEAKER_03: Tusin tack.
• 34:35
  SPEAKER_03: Annastar.
• 34:37
  SPEAKER_03: Jag tänker att vi har gått bakrän och sen.
• 34:39
  SPEAKER_03: Det är nästan snart och närmare så sötte jag sen när vi begint driv på utvecklingspolitik.
• 34:44
  SPEAKER_03: Hälfålen har han att landet skulle klara och utveckla sig sält och att vi skulle välja hjälp personal på medan och våra sett hållingar skulle vara det.
• 34:53
  SPEAKER_03: Det är det stora så har det varit misslycket.
• 34:56
  SPEAKER_03: I det små, är bistandspolitiken kanske bra.
• 34:59
  SPEAKER_03: I den formanna av att väldigt många projekt där gör att folk förutanningen, de får hjälpmösikter och fått barnhet ner, många är ståman.
• 35:06
  SPEAKER_03: Men vi skulle se om bistan har lyft den ekonomiska utvecklingen som hovet regel där vad vi har vat och träd på, nej har ni inte.
• 35:17
  SPEAKER_03: Det är det här vi måste stå i sånt, är det fortsatt målgort.
• 35:20
  SPEAKER_03: Det är fortatt så att vi ska i makrotanke där och det är den vägen vi ska gå.
• 35:26
  SPEAKER_03: Och vi se på andra ting och andra måttar och jobbar på det.
• 35:29
  SPEAKER_03: Vi har alltid troligt hört att vi har mer koncentration, vi är på för många steder.
• 35:34
  SPEAKER_03: Vi är på kanske för många fält.
• 35:36
  SPEAKER_03: Samtidigt är vi brandvis som de menar att följesskolan ska finansieras.
• 35:41
  SPEAKER_03: Väldigt för att det är snåka på följdskolan så blir man snart och ha avsatsningar och sånt.
• 35:45
  SPEAKER_03: Men det är ingen så den här klimatsatsningen som är vår största följessning.
• 35:49
  SPEAKER_03: Men vi kan göra en följersatsning på klimat och så vi alla göra det.
• 35:52
  SPEAKER_03: Men så har vi också den samma status och så nell'ackelkar.
• 35:56
  SPEAKER_03: Nu gör jag som annan politiker, vi har också, så vi är försade av att ta med den biten.
• 36:02
  SPEAKER_03: Men det är också så att det mer konstruktion.
• 36:04
  SPEAKER_03: En annan färgsbildning är för exempel.
• 36:07
  SPEAKER_03: Vi måste tro på bilan som politik, vi tror att vi ska ha ekonomisk utveckling och bara hjälp i frasen, men vi tror att det lander för en politik som faktiskt vill bidra till utveckling i makrovis vi ska gå en och göra det.
• 36:19
  SPEAKER_03: Det betyder att vi har väl i den konstruktion sätta, selvom det landet med fles frattig i världen är Nigeria.
• 36:26
  SPEAKER_03: Jag är bara lite utsecker på om vi får effektiv hjälp med delas ställer i Niger.
• 36:31
  SPEAKER_03: Men det är ju nogligt det lämnar flestfottiga.
• 36:33
  SPEAKER_03: Och så har det så utföret av den montrar som siger att urlycket är viktigt för att lösa fattigomsutfördingen.
• 36:42
  SPEAKER_03: Det är länet som löstigoms utfördäring i värden de sista trevåren, det är så ett landet betydligt med oliknamlig Kina.
• 36:50
  SPEAKER_03: Det har löft folk och fattigdom och det är ett ekonomiska utveckling, men det har äge fått mindre urliket mot på ylickhetsparamet, men det är faktiskt färra fatta.
• 37:00
  SPEAKER_03: Tus tack.
• 37:03
  SPEAKER_09: Jag synes att det var en väldigt bra start på den botten.
• 37:06
  SPEAKER_09: När jag satt där så mycket som tänkt att jag är 40 ett land som främst har väldigt som utopi när man ser ut av värmen.
• 37:15
  SPEAKER_09: Mina föräldrar är invandret till norge för over 50 år sedan.
• 37:20
  SPEAKER_09: I dag så är det 35 procent av alla barn i Pakistan mellan 5 och sägsår, de står ute på skolan.
• 37:27
  SPEAKER_09: Det är 25 miljoner vart ens år.
• 37:29
  SPEAKER_09: I dagbland i India, och jag förklåsar, där har det ett väldigt stort projekt till andra land om att få med barnödlighet genom vacciner.
• 37:37
  SPEAKER_09: Det är vilket, men för en deles idag så är det 12 gånger höjare risiko för att dö för några fem år i utvecklingsland än västiland.
• 37:45
  SPEAKER_09: 850 miljoner mänsklig lever i extrem fattigdom, alltså ungefre dagen.
• 37:52
  SPEAKER_09: Och så om vi snackar om klima, värden som man kan anslå att in i nästa par år så vill klima regnaföra ytterligare 130 miljoner i extrem fattigdom.
• 38:01
  SPEAKER_09: Och då har vi byndt oss Stockom.
• 38:03
  SPEAKER_09: Mangel på ytringsfrihet, religionsfrihet som man jobbar med ju med 35% av världens befolkning lever i landborg.
• 38:09
  SPEAKER_09: Du kan få lov att ha din egen trosfrihet eller att lever den friheten ut.
• 38:15
  SPEAKER_09: Och så kan vi Stockholm rättigheter kvinnor.
• 38:18
  SPEAKER_09: 12 miljoner gener blir gift bort för i för latar 650 miljoner kvinnor lever skikeliv.
• 38:27
  SPEAKER_09: Och där främstår mycket som en utopi.
• 38:30
  SPEAKER_09: Men så är vi också ett extremt rikt land.
• 38:33
  SPEAKER_09: Vi har väldigt mycket riktig om med det följer oss ett stort ansvar.
• 38:37
  SPEAKER_09: Och för mig och vänster så blir utgångspunkten när resten av världen kytter ner på bistandet.
• 38:42
  SPEAKER_09: Jag tror att det har 23 procent eller något.
• 38:45
  SPEAKER_09: Där har vi så spår att vad ska vi göra?
• 38:47
  SPEAKER_09: Och där tänker jag att vi må i motsats rättning.
• 38:50
  SPEAKER_09: Den%, det skulle bara mangla att den ligger fast.
• 38:53
  SPEAKER_09: Men långsikt var inne på en del god poäng, 2,7 miljarder när brykar vi på hantera våra egna flyktinger jämme i harget, det går på bistandsprochet.
• 39:04
  SPEAKER_09: Det går ju rätt att skikka an.
• 39:05
  SPEAKER_09: Och egentligen när det kommer att Ukraina.
• 39:07
  SPEAKER_09: Vi är företämprat stetten till Ukraina, det kommer vi att fortsätta vara.
• 39:11
  SPEAKER_09: Men spurs på här bistandsprochetten.
• 39:15
  SPEAKER_09: 11 miljarder går från bistanden till Ukraina som egentligen är en sikkerspolitisk, alltså papp som brukar ligga på en an.
• 39:22
  SPEAKER_09: Många sådana poster.
• 39:24
  SPEAKER_09: Och bara med det bara med det greppen som långsikt när kiset så vill bastandsprochet från norrligt ha ötrakt och är klart vi har gjort ett annat flerfattning.
• 39:37
  SPEAKER_01: För ett rikland som daget, så är det mening att man har ett solidaritetsmål på en procent av det intäkning, som är att man ger det att göra värden till en bare plats i stort.
• 39:49
  SPEAKER_01: Utföringen till sen storan, och det har gjort accenter och denna regen är att bistands budget har blivit utvannna.
• 39:57
  SPEAKER_01: Långsikt hade analysen nyligen så visar att bara 54% av dagens utvecklingsbudget går till traditionell fartomsbekämpande bisan.
• 40:06
  SPEAKER_01: Men så årets budget, på när det språket, 76% går till det som blir kallt.
• 40:13
  SPEAKER_01: Glob fälleskoda med la utvecklingsrelevans.
• 40:16
  SPEAKER_01: Jag tror att vi ska gå på galvar och spör folk förbinder du medsbistan på skabistan där, och det visar jag ordsökelsen, så är det netta att det ska komma de allra fattigsta människan, den mest utsatta människan till god och ikoweskör.
• 40:30
  SPEAKER_01: Och den utvärningen jag har nogen tillheten men man snackar är om det.
• 40:34
  SPEAKER_01: Agg och KF men jag önskar att den här vänpungsprocessen ska ändå en klar målsättning om att det är fortsatt den ftidags bekämpande listan.
• 40:45
  SPEAKER_01: Det ska vara målen med bestanden så kommer gott utfylla argumentationen och begränsen.
• 40:52
  SPEAKER_01: Det har helt upplagt att det är enorma egen intressa är väldigt mycket byga pengar på utet.
• 40:57
  SPEAKER_01: Men hvis du lägger till väldigt många andra mål, då vill vi det gå på bekostning av det i projekten, och den bestanden så kommer det alla fattigste och mest utsatta i god.
• 41:08
  SPEAKER_01: Utvecklingen i Extremfattigden har stoppt upp och det har gått ner i väldigt många år, det är speciellt Afrika Surf och Sahara, där man ser att man kommer ta till stysta utföringar framöver och då är det det som brugar pengar.
• 41:21
  SPEAKER_01: Det viktigaste projekt där man tilltagare och kan stöta, det är den grundläggande.
• 41:26
  SPEAKER_01: Helt grundläggande handlar om hälsa, det handlar om utanning, det handlar om kampots och det handlar om jobskabbing.
• 41:31
  SPEAKER_01: Och så har allt det andra, men få en ny bärkategorisering.
• 41:36
  SPEAKER_01: Men det som mycket här i en målsättning om att bestanden fortsatt ska ha ett mål om att uttrydda fattiden så vill ju alla dessa andra tingma in och gör det väldigt vanskligt för måla resultat.
• 41:53
  SPEAKER_12: Tusin tackar.
• 41:55
  SPEAKER_13: Så kommer jag bara se att Bisarna är en liktig diskussion.
• 41:58
  SPEAKER_13: Och det är vi inte ska diskutera om som är väldigt viktiga är att så följer handelspolitiken, uttekningspolitiken, hjälpspolitiken och inte minst från Oliphonoper.
• 42:07
  SPEAKER_13: Så det är sagt, för det är en väldigt viktig del som fortsätter nu.
• 42:11
  SPEAKER_13: När vi har den diskussionen så blir det väldigt fort en holdstadskussion att vi ska ästa panellen med bisandspar inte har fält.
• 42:17
  SPEAKER_13: Det som är sagt där både fortingar när det kommer så nybuswords i hovsdammen på chatt och internationerna där ute bokser.
• 42:25
  SPEAKER_13: Så gör det med det samma.
• 42:28
  SPEAKER_13: Vist vi ska ha en faktisk effekt så om vi icke bara ta på något annat diskussionen, om den får ut genom att flytta busser nu ut.
• 42:37
  SPEAKER_13: Men ser jag på vad som faktiskt funkar lokalt och det är bekymmen för att lite förta så blir den ägen så långt att vi behöver få lokala parter till att jobba med de tingar som kanske når i måden som är den politiska debattin nyer.
• 42:52
  SPEAKER_13: Och det är väldigt olika vår värden ser ut lokalt.
• 42:55
  SPEAKER_13: Jag menar att bison, men skiljäl med de väldigt mycket i olik form för bison.
• 42:59
  SPEAKER_13: Några böj med institutionsbyggen och sånt här och hälsestat är helt nödvändigt.
• 43:03
  SPEAKER_13: Norvar det som direkt nöd hjälp.
• 43:05
  SPEAKER_13: Det har en helt anlogik, det brukar följa samma logiken.
• 43:08
  SPEAKER_13: Och så är det den som även kanske är mest op, för det är mest politisk, och när vi snacker om fattigdomsbekämpelse och den ser vi förrätt.
• 43:15
  SPEAKER_13: Patttigdomsbekämpelse kommer ju alltid att bli att de 56 miljarder som öttekar dem ska delas ut.
• 43:20
  SPEAKER_13: Fattigdomsbekämpelsen må ju bara att du ändrar båden maktionerna och näringsrekturen i den, så gör att du både skapa värdy och får delar det.
• 43:29
  SPEAKER_13: Och därför civilsamfälerna är så viktig.
• 43:32
  SPEAKER_13: Det är bekymmener för att när vi snarar följer om koncentration.
• 43:35
  SPEAKER_13: Där att det är så minkomstration och land, det kommer du helt finti, men vi ska ha bara någon väldigt få stå nu.
• 43:42
  SPEAKER_13: För du är avgingen av civilsamfund som fungerar som implementerar akter och det genomför projektet för oss.
• 43:48
  SPEAKER_13: Och det kommer aldrig att bli det samma organisationer som förrden.
• 43:52
  SPEAKER_13: Sen annat för det är ju att den som är värten, det har mycket egna medlem.
• 43:57
  SPEAKER_13: Det är modermassbevälse, det är farbbevägelser.
• 44:02
  SPEAKER_13: Det gick att skär.
• 44:04
  SPEAKER_12: Tusin tack.
• 44:04
  SPEAKER_12: Annot här solbargare och kristna bägge vilsin om.
• 44:06
  SPEAKER_12: Jag bara starte med det här kristrätt, för det är några är i mindreting.
• 44:09
  SPEAKER_12: Och det är uppsett med vänster, det turnst.
• 44:13
  SPEAKER_12: Men är det viktigt för dig att få ett bredare flertal än det på stortingar när mängingen ska man.
• 44:19
  SPEAKER_08: Ja, det är absolut målsättningar.
• 44:21
  SPEAKER_08: Och så ska vi göra upp fortsatt och det vill ha en årlig budget genomgång och vad som ska vara bittens budgetets nivå.
• 44:27
  SPEAKER_08: Mitt mål med den här stortningen är att den ska kunna ståsa egentligen uringen om vi brukar 50, 60 eller 30 miljarder.
• 44:33
  SPEAKER_08: Det ska på något värda för strukturen var slags prioritering gör vi och jag hoppar att vi kan vara relativt värdigt på lite grann, men det får vi nog se på diskussioner äta blir lagt fram.
• 44:44
  SPEAKER_08: Så vill jag bara se, vänstra och kristla folkparti härs inlägg.
• 44:49
  SPEAKER_08: Det argumenterade som också Erik Moffons, Jor, om att man ska ta något ut av bisandsbudget, men det byger mer pengar av den grön.
• 44:57
  SPEAKER_08: Stöttten till Ukraina mot betalets.
• 44:59
  SPEAKER_08: Det är ett argument i för så är det för att man ska öka bisandsbudset med 50 miljarder.
• 45:03
  SPEAKER_08: Det kan man ju väldigt argumentera för, men det är det som är den praktiska konsekvensen.
• 45:07
  SPEAKER_08: En ja syns det blir lite små, för att 5 miljarder hade gjort mycket här och framförallt att fått det på budget.
• 45:14
  SPEAKER_08: Men i en stor sammanhang är det fortsatt lika lite.
• 45:17
  SPEAKER_08: I en stor samlning så är det fortsatt de samma problem som vi står i.
• 45:22
  SPEAKER_08: Vi kan inte bevilga oss ut av den kris vi står i.
• 45:25
  SPEAKER_08: Vi må tänka anddelet, vi må tänka mycket mer politik.
• 45:28
  SPEAKER_08: Sjör på rätt mått är dobbelt så stort som har vi gjort det samma träff prioritering.
• 45:33
  SPEAKER_08: Har det varit dobbelt så stort hade det varit på stödet med orsor och kommunerna.
• 45:36
  SPEAKER_08: Det har varit lätt det första år, men år nummer to så har vi varit igång med en samma diskussion om prioritering.
• 45:41
  SPEAKER_08: Detta kan nog bevilga oss utifrån.
• 45:43
  SPEAKER_08: Sören där önskar är väldigt lov att önskar och brukar mer pengar på bisnad med in på ner i Kemal kan bara se att man ska flytta ut av bisonspretet med fortsatt varmt och betalda här.
• 45:54
  SPEAKER_12: Anna Sobarn och kommenterar på den här och se.
• 45:56
  SPEAKER_12: Vad tänker du att det är positivt eller till och blir med på att ha det på politiska satsning.
• 46:02
  SPEAKER_03: Det får vi se om regeringen kommanna.
• 46:06
  SPEAKER_03: Jag har ju en ironisk distans som jag utrokt på till att det här rede för att det är bara började på att det opererar med hela kommuniteten som finns i några av visnadsorganisationer och annar.
• 46:15
  SPEAKER_03: Litt så att trygga och stora seminarier.
• 46:20
  SPEAKER_03: Men det har vi två, det har vi två rundar på utningspolitiken generellt.
• 46:25
  SPEAKER_03: I löft det sista.
• 46:29
  SPEAKER_03: Vis mål med visatspolitiken eller seminarier och något, så har det lyckas det är vad man är.
• 46:34
  SPEAKER_03: Men det kanske inte är det som är måla med visningspolitiken.
• 46:37
  SPEAKER_03: Målen med visatspolitiken ju bara att vi tror på den politiken som föras.
• 46:42
  SPEAKER_03: Man ser så att det land och faktiskt har en utvecklingsrättighet politik som vi bittar till.
• 46:47
  SPEAKER_03: Så är det ställa vi hjärnna av fatter de sensen om humanitära handging och något som vi också ska bidra, för det är att sälla en ikerför där.
• 46:54
  SPEAKER_03: Ugandan kommer ett fint land, men det före politik som jag kan tror att skapa utveckling.
• 46:58
  SPEAKER_03: Jag tror att Uganda kommer att klara det här.
• 47:01
  SPEAKER_03: Jag tror att Ugandas brid på mänsklighettighet och hållningen deras till folk, alltså homofila och allt det är direkt kontraproduktivet i för att skapa den utvecklingen.
• 47:13
  SPEAKER_03: Och så kommer vi tänka att det är någonting som är särskilt viktigt.
• 47:16
  SPEAKER_03: Det som vi lära för exempel att några vi har brugt ganska mer pengar på i Ukraina för 2010 är att bygga civilsamfund i Ukraina för att ha vaktbilda på antikorruption och rättserhet.
• 47:29
  SPEAKER_03: Det är delar statsbygingen.
• 47:31
  SPEAKER_03: Det är att bruga pengar på fritt och finansen som är för säga och annan är egentligen, men jag har kortlägat fiskavresurserna runt utvecklingsland i Afrika som gör att den fattigste befolkningen, långs tysten, får kontroll av resurserna, det är statsbyggen.
• 47:49
  SPEAKER_03: Det är ju att det har bygget system som gör att du får jobba fila fram och var.
• 47:55
  SPEAKER_03: Det här är någon sådana element, så i massa detta kan vi vara med på det.
• 47:58
  SPEAKER_03: Men vi tror som saker så på konstitutionen så tror jag den här debatten om vad vi tar in och utan stadsbutsättet.
• 48:04
  SPEAKER_03: Vi kan veta att 0,7 procent är biston i några och så kan vi se att 0,3 går till fälligskolan som också är bestatsrelitata så är det något parametromålat och allt annat.
• 48:13
  SPEAKER_03: Men vi måste också ha pengar till några ser fallsprojekt när ta.
• 48:19
  SPEAKER_12: Nu har vi hört höjda.
• 48:20
  SPEAKER_12: Vad tänker du att SV-höre kan bli ändå om vändap processen?
• 48:24
  SPEAKER_13: Jag tycker det kommer bli ändå måste.
• 48:25
  SPEAKER_13: Aken på högen jämnsket och nu bison och utveckling som är, förstår att du ser forskälling i omellombland.
• 48:32
  SPEAKER_13: Jag tror att som vi 15 båt.
• 48:36
  SPEAKER_13: Men jag tror att i detta blir viktigt det som ABI så här.
• 48:39
  SPEAKER_13: Vi är ett uteligt land i världen, så vi är enligt ny internationell situation.
• 48:44
  SPEAKER_13: Det är i.
• 48:46
  SPEAKER_13: Jag tror att vi kan vara ening om väldigt men jag tror att bygger stat, jag tror det är ämpivligt.
• 48:50
  SPEAKER_13: Jag är väldigt skeptisk att ofta som att vi på få stataciteterna att jag tror de har att bygga stat.
• 48:56
  SPEAKER_13: De har bygga infringet.
• 48:57
  SPEAKER_13: Du kommer att ha bara massa projekt på matikhet och så har det ingen Feder Rods eller sån varg som här.
• 49:04
  SPEAKER_13: Allt det är viktigt.
• 49:05
  SPEAKER_13: Men där vet du kanske att.
• 49:08
  SPEAKER_13: Du har jobbigt.
• 49:08
  SPEAKER_13: Du har jobbat som folk kan ha.
• 49:10
  SPEAKER_13: Du har bygga näringslev, men du kommer utgång i det lokala näringslivet.
• 49:13
  SPEAKER_13: Du måste ha utgångspunkt i det småbön som inte har möjlighet för lager eller möjlighet.
• 49:17
  SPEAKER_13: Du måste bygga det, du har en naturlig utveckling på det som lånar.
• 49:21
  SPEAKER_13: Men så är jag hellig avvist om att politik, och politik är viktig.
• 49:26
  SPEAKER_13: Och det är ju inte så att i det låner, väldigt många av det så är det en reden som jag varför men att jag har fattighetsintresse i Bästland, Latin Amerika, inte höger, Sölder Afrika, massött visar folk som har sitter för länge.
• 49:41
  SPEAKER_13: Den bästa kritiken är att museven är från 40 år sedan, som ser att det är afrikanska statsen, det är gået i den fortsättiget snabbt.
• 49:48
  SPEAKER_13: Men det vi mothout är att vi har ett civilsamfund som tar utförder detta.
• 49:52
  SPEAKER_13: Och det är inte ens det här civilsamfund.
• 49:55
  SPEAKER_13: Det är att mobiliserade civilsamfund.
• 49:57
  SPEAKER_12: A menod, man är snart om bisam som en fokus som här på varit, och går vid sådana upp panorama ner att det gav ut halligare magasin med som en gravsätt av ett bisan med de blir lyst för det av er.
• 50:10
  SPEAKER_12: Vad tänker de den domen av visan?
• 50:12
  SPEAKER_09: Ja, det var ett sånt intressant grej.
• 50:18
  SPEAKER_09: Jag fall att det kom riktigt att se på dispartierna här som norrisin sidan.
• 50:26
  SPEAKER_09: Det vi prioriterar innanför vårt budget så har ju faktiskt gjort det.
• 50:29
  SPEAKER_09: Det tog 17 miljarder för exempel till flyktingstillag har vi prioriterat innanför vårt ansvarige buds.
• 50:34
  SPEAKER_09: Vi brukar mindre återpäin av arbetet, jag är lika klart och visar vad.
• 50:37
  SPEAKER_09: Och så är vi som politiker som har beslutet att vi önskar att bruka pengar till Ukraina för att ha bisansbrosättet.
• 50:43
  SPEAKER_09: Vi har lagt ett annons program.
• 50:45
  SPEAKER_09: Det här kan problem att ta 10-50 miljarder mer för gi det till Ukraina och icket bisansfruchte.
• 50:50
  SPEAKER_09: Det är ganska smargar, och det tror jag och Arna vill vara en i.
• 50:54
  SPEAKER_09: Men när vi säger bort för pengar, så syns att vi detta parting som är att går i riktig i fajrrättning.
• 51:00
  SPEAKER_09: För exempel att i 2020 gick 65% av besättet till fattigdomsrättigt bistand och något är bara 54 procent.
• 51:08
  SPEAKER_09: Det är tjej på arbetpartiisen vakt.
• 51:09
  SPEAKER_09: Och det andra, i 23 var 40% av den landspecificerade bistand iktigt i fattningsdelanden, några talden är på 31 procent.
• 51:17
  SPEAKER_09: Tingnet går ju i riktigrättning går i fajrrättning.
• 51:20
  SPEAKER_09: I den förgånden så syns var det väldigt intressant diskussion som var i färg mod startet.
• 51:23
  SPEAKER_09: Det var mellan Rajon och Cecile, detta värdi kampen som står mellan att det är i vår intresse och så vidare.
• 51:30
  SPEAKER_09: I den diskussionen hoppar, vi kommer tillbaka till cirkel på ett senare tidspunkt.
• 51:33
  SPEAKER_09: Men värden där ute önskar ju ike.
• 51:35
  SPEAKER_09: Det är samma som oss.
• 51:36
  SPEAKER_09: Därker som att vi är eniga med oss.
• 51:38
  SPEAKER_09: Vi vill ha demokrati.
• 51:39
  SPEAKER_09: Jag är fått med Kina önskar det.
• 51:41
  SPEAKER_09: Vi vill att homofilen ska ha god rättigheter, Iran och Söda, äkligt land som önskar det.
• 51:46
  SPEAKER_09: Religionsfrihet med Anmar, alltså kastar ut och ingarna och folkar gränt en krisna och India.
• 51:51
  SPEAKER_09: Det största demokrati i världen.
• 51:52
  SPEAKER_09: Acker att religionsfritt land.
• 51:54
  SPEAKER_09: Och får rika snag om kvinners rättighet i muslimska land.
• 51:57
  SPEAKER_09: Det är också en diskussion vi måste diskutera vad är västliga lands rolle för att slaka främ di mänskligheten som för såligt är globala men som inte gäller globalt.
• 52:07
  unknown: Tack.
• 52:08
  SPEAKER_12: Jonathan sä att du kritiket i sist att det mindre om bistand än för vår högt kommer ut och väkta det här när vi ställer kom på vippen i nästa periode.
• 52:19
  SPEAKER_01: Det utsingen är ganska absurd för med det näste partiet, så denna session, fysioner främma ett forslag om utvecklingspolitik på stort.
• 52:29
  SPEAKER_01: Så blir detbattert ett forslag om en låntidsplan för något bisand.
• 52:32
  SPEAKER_01: Det har jag fastatt ett mål för något bisand och faktiskt bekämpare om förslag och inför en ny måde att rangera om målresultatet på den multilaterala stöten.
• 52:43
  SPEAKER_01: Det fick till age i flertal men nog och komt att lyfta upp i vänner på processen.
• 52:47
  SPEAKER_01: Med det parti så sett en fleskriftligt spursmål till oss det sista året.
• 52:52
  SPEAKER_01: Till hans Gledde, men har vi kört ett seminarium om global hälso på Stoting i denna åren.
• 53:00
  SPEAKER_01: Och med prioriterat detta i och alternativ 4 miljarder mar än regeringen så syns alla det, visan som jag bruk kräfta sista året på att kritisera efter det hela rätta, kritiken mot regeringen Sjö och deras budgetpartnare som är relitet nykta på en del viktiga projekt där bara bittet budget.
• 53:22
  SPEAKER_01: Så kjutar ni i humanitärt stöte.
• 53:25
  SPEAKER_01: Får di att den ska finansiera ögt anslag på utgifter till flyktingar i Norge.
• 53:29
  SPEAKER_01: Så kommer fortsatt att prioritera detta framme.
• 53:34
  SPEAKER_12: Jag ska gärna köppa det alltid till massa.
• 53:35
  SPEAKER_12: Men det blir färdig på Tia.
• 53:37
  SPEAKER_12: Så vi är byne på avslutningsrum.
• 53:42
  SPEAKER_12: Ufredningen hitten på förran och visst vi uppföderna någon andra parter på anspå och helt konkret vänner processen och vad ska det vara.
• 53:49
  SPEAKER_12: Nel långt slänge på andra kommentarer vis det bränner inne och förbatten.
• 53:53
  SPEAKER_12: Men det får cirka ett minut ver.
• 53:55
  SPEAKER_12: Även här ging först.
• 53:56
  SPEAKER_13: Vi antidick att skrift ett spursnå, vi tokt det besött för längre.
• 54:04
  SPEAKER_13: To utvaryg.
• 54:05
  SPEAKER_13: Det ena är att men att det här är en god diskussion.
• 54:06
  SPEAKER_13: Men jag pratar på att i nom när vi gör en inställning.
• 54:10
  SPEAKER_13: Att icke idag på det som har något viktigt för förändring som motar civilsamt och maktperspektivet.
• 54:15
  SPEAKER_13: Så men jag att när det gäller en finansieringskussionen som är viktig, det är lite som ett träningsprogram, du kan diskutera på perfektigt ädlingsprogram men volum betyder något.
• 54:23
  SPEAKER_13: Jag menar att står idé av Bisannen egentligen brukar kunna tas ut någon gången i den norrska ekonomiker i helt.
• 54:30
  SPEAKER_13: Håll med dollar, lapp motar bevilgningen till FN disorisationer nu del på sånt, och globalt fälskår.
• 54:36
  SPEAKER_13: Håll det dollar så icke vi får blandade in i den kännerstbudsättdiskussionen.
• 54:40
  SPEAKER_13: För det är idag det som, och jag är med situationen idag så bör vi gå höjer ut på det.
• 54:47
  SPEAKER_13: Men det är också det två viktigste att vi ser på det.
• 54:50
  SPEAKER_13: Och så att vi bickebar.
• 54:52
  SPEAKER_13: Om vi gör det här, att vi faktiskt lyckter till.
• 54:55
  SPEAKER_13: Ike bara vår det svaret på förbaken.
• 54:58
  SPEAKER_13: Och att vi ser om också borde byglighet där ut vad det betyder.
• 55:03
  SPEAKER_01: Jag vill lyfta fram ett avslagen som är främm i representant på slaget och idår om att vi har fått på plats en mer langtidstankegang nytt norsk utvecklingspolitik.
• 55:13
  SPEAKER_01: Men har langtidsplaner på fossvar och på transport.
• 55:17
  SPEAKER_01: Och vi bara har det samma på band för det vill ge en försidbarhet för dig som jobbet med detta projekt.
• 55:24
  SPEAKER_01: Och så följar och ha en flexibilitet för att responderar på kriser.
• 55:27
  SPEAKER_01: Men har ett rammark så styra tematiska prioriteringar och balanserar förhållet mellan bilateral och multilateral bistand.
• 55:34
  SPEAKER_01: Ochsikra att det är vattenbämpelset får bli huvud förmålet.
• 55:37
  SPEAKER_01: Det tror man positivt in framöver.
• 55:40
  SPEAKER_01: Något det som mjusikerhet utö och något fortsatt bli sett på som ett få ett sibart land som äter stola på.
• 55:48
  SPEAKER_01: Och så är det till slut.
• 55:49
  SPEAKER_01: Jag kommenterar att den ingenting är.
• 55:53
  SPEAKER_01: Du nämnte Nigeria speciellt.
• 55:55
  SPEAKER_01: Det är klart att det är stort utfördare i många dessa läns med snack om.
• 55:58
  SPEAKER_01: Det är här de flesta alla fattigste börj.
• 56:01
  SPEAKER_01: Men man måste ju gehopp att det ligger väl betyder något med stora enkelprojekt.
• 56:05
  SPEAKER_01: Här hade növde.
• 56:11
  SPEAKER_09: Du sa tre utförningar.
• 56:12
  SPEAKER_09: Sen aldrig till Stadsrån.
• 56:14
  SPEAKER_09: Det första är att han här och kan se att% är ett gulf i ett tak och att han inte kopplar till bistansprojet när man lägger fram detta om en månad.
• 56:23
  SPEAKER_09: To om nu minst 0,7% kan ett uppgit till fattigdomsrättet bistan.
• 56:29
  SPEAKER_09: Och det tredje är att han vill ta initiativ för att flytta flyktingutgifter för här i Norge och Ukraina utan bestandsförsättning och på andra poster.
• 56:37
  SPEAKER_09: De tre tingne bör enligt utvecklings klara och gick klaret svart på dag.
• 56:43
  SPEAKER_03: Annars och æskar sig tre ting så är det med ett och så om det.
• 56:50
  SPEAKER_03: Jag tror att vi ska la en anform som jag egentligen är bra, för vi ska gå i mer partnerskap i land.
• 56:56
  SPEAKER_03: Så har vi också ställa och krav om att vi följa alla egen finansieringsprincipp så.
• 57:01
  SPEAKER_03: Att vi har ett systemisk utforming med att bisat att flytta ut egen finansiering i många land.
• 57:08
  SPEAKER_03: Jag ska bli styrare de globalafonerna så att jag tror att vi ska bara skepsis på om mycket globala fronningen mellan ovart och har utgift som eget land.
• 57:17
  SPEAKER_03: Den här processen som är knyttet till den egenfinsieringen och äga skapar på egen utveckling tror jag är viktigt.
• 57:23
  SPEAKER_03: Så vill vi alltid se att den allra viktigaste investeringen vi gör, uansett om det är några andra ställen att investera i folkning, investerar i folks kompetenserna.
• 57:32
  SPEAKER_03: Så jag skulle önska att vi fick tillbaka en mer utvecklingsstött i byttet.
• 57:36
  SPEAKER_03: Och så är det detta och söker på att vi inte driver med och satte flagg, men att vi driver en politik som är koordinerat med landarna som bidrar till att de inte ändrar upp att de brukar så mer resurserna på att sätta och kvittera ut 150 km som ger pengar till olika projekt.
• 57:58
  SPEAKER_03: Det betyder att jag tror, och detta kan vara ett högstant på sen.
• 58:02
  SPEAKER_03: Jag tror på mer multilateralt söta och mindre ankeltprojektar från nationalstattet.
• 58:08
  SPEAKER_12: Tusen tack.
• 58:10
  SPEAKER_08: Min utfördning till restnade politiska nörge är att vi är eni i analysen att bilden är fragmenterat att det är villigt att ha det gräten som ska till får ika på en del av problemen men en del av lösningarna.
• 58:23
  SPEAKER_08: Det kommer till ontyder att det här området vi ska kutte på, för att göra mer av det vi vet fungerar all bäst.
• 58:29
  SPEAKER_08: Det är syns alltid, vi ska snacka om närget som utopi eller som ett drömmer som bara har kommit ner himmel.
• 58:35
  SPEAKER_08: Norga brytte lam är britt av politiska valg.
• 58:38
  SPEAKER_08: Vi har byggt upp ett system där man betalar sin skatt och du får skolor och hälsare tillbaka.
• 58:43
  SPEAKER_08: Detsamma det som att tänka internationalt.
• 58:46
  SPEAKER_08: Det är ett enormt finansieringskap som bara för det stora bisanskuffnet.
• 58:51
  SPEAKER_08: Bisat kommer aldrig till att välja svaret på det.
• 58:53
  SPEAKER_08: Svaret på det är att land skaffar mer av sina egna intäkter genom skatt, avgift, muss säkert systemer, och att du ska få fler investeringar som gör att du är klarar och skapar fler arbetsplatser.
• 59:05
  SPEAKER_08: Det här som är det viktigaste för att nå det enorme finansieringsskapet.
• 59:10
  SPEAKER_08: Så vill jag slutera till oss alla samman att nå internationalt bränner på das Vikili.
• 59:16
  SPEAKER_08: Men det är stora angreppnet där på folkerätt med angrepp på hela idén om internationalt samarbet med enorm beständskud samtidigt som behoven öker.
• 59:26
  SPEAKER_08: Desto så viktigare är att vi prioriterar insatser där vi tror att närget krängs allra mest.
• 59:32
  SPEAKER_08: Och att vi som står upp för international solidaritet också mest kritiska till oss.
• 59:37
  SPEAKER_08: Det finns nog av goda projekt som viktigt tränger.
• 59:41
  SPEAKER_08: Men dem och vi som är står upp för det här som också har klarar det kritiska när det pengarna inte går så gott som det potentiellt kunna gjort.
• 59:49
  SPEAKER_12: Tus tack, da får nu blir denna debattord.
• 59:52
  SPEAKER_12: Det här är bra och gänsen och nya på en timme, men tusen dag till alla som har möttet och oss gott i detta vegan är väldigt på nennet och tusen dag och följ med overscreen.
• 1:00:02
  SPEAKER_12: Tusen tack och ha en fin kväll.
• 1:00:04
  SPEAKER_12: Tus tack till Jenna.
• 1:00:05
  SPEAKER_02: Väldigt godsken.
• 1:00:11
  SPEAKER_02: Vi kan varat tusin tusen tack till ett fantastisk panel.
• 1:00:15
  SPEAKER_02: Väldigt god inledare här.
• 1:00:17
  SPEAKER_02: Och till alla som har stått.
• 1:00:19
  SPEAKER_02: Vi lovar att nästan ska vi bått ett söre lokal.
• 1:00:22
  SPEAKER_02: Det här är träckplasser av en bland varnäg.
• 1:00:25
  SPEAKER_02: Så tusin tack för det.
• 1:00:26
  SPEAKER_02: Det ska få ett nest här.
• 1:00:29
  SPEAKER_02: Så vi hoppet och får i vändapnel.