Latest / Ut i verden / Erna Solberg om utviklingspolitikk

Transcript

Erna Solberg om utviklingspolitikk · Ut i verden

0:05
SPEAKER_03: Villkommen till podcast om utvecklingspolitik.
0:09
SPEAKER_03: Och jag är studiear du matias retton.
0:14
SPEAKER_00: Det var representerar värdens spännande.
0:19
SPEAKER_00: Torner med 48 lån.
0:21
SPEAKER_00: 30 torn utanför Europa.
0:24
SPEAKER_00: Det var bra när jag skulle hait med där.
0:27
SPEAKER_00: Men det fint och den närmare väldigt någon forkesten.
0:31
SPEAKER_00: Vi är snart vi är to i fall ser väldigt fram till.
0:34
SPEAKER_00: Jag glömde massa.
0:35
SPEAKER_00: Vad tänker du?
0:36
SPEAKER_03: Jag glömde massa.
0:37
SPEAKER_03: Väldigt glad att Mort och Torsby kommer.
0:39
SPEAKER_03: Han är min favorit.
0:40
SPEAKER_00: Han är bok och han både.
0:43
SPEAKER_03: Här är nummer två på drakta på grund av toggradsmåla.
0:47
SPEAKER_03: Och frit är en SV som mig.
0:49
SPEAKER_03: På ett lag som är fräg av luxusliv och privatfritt, så har du någon som står upp för det där går inne.
0:57
SPEAKER_00: Jag följer ju att se otroligt slepp per person på landslag.
1:01
SPEAKER_00: Det är relativt stort.
1:02
SPEAKER_00: Så jag var ju på den här taimot.
1:04
SPEAKER_00: Det är budskapet.
1:05
SPEAKER_00: Och det är ju ganska speciellt med ett mitt banas spil.
1:08
SPEAKER_00: Med nummer två, det är också vanligt.
1:09
SPEAKER_00: Jag är gönt att han står för att han ska ha nummer två för att lägga fokus på toggraders målet.
1:14
SPEAKER_00: Det är grej.
1:15
SPEAKER_03: Det är bra.
1:16
SPEAKER_03: Idag får vi besöka Anna Solberg.
1:18
SPEAKER_03: Det är egentligen första gången vi får besöka av en tidigare statsminster hos Utevelden så det är roligt stort.
1:24
SPEAKER_03: Hun har jag fått en nat för den sitter i utgängskomitén för höja och har ansat för utyggningspolitik.
1:29
SPEAKER_03: Så då tänkte vi att det passar om het här hit och höra vad den tänker om politiken och grot.
1:35
SPEAKER_03: Så det blir spännande.
1:36
SPEAKER_03: Men först hörden heter.
1:38
SPEAKER_03: Vilken nyhet är du här idag?
1:39
SPEAKER_00: Ja, nej, jag tänkte ta till Afrikas horn.
1:45
SPEAKER_00: Ett förestående valg är näst mest folkrik i land i Afrika, Etiopia.
1:51
SPEAKER_00: Vet du vad som är den mest folkriken?
1:52
SPEAKER_03: Nej, jag tänkte på Nigeria.
1:54
SPEAKER_00: Nigeria har ju runt 260 miljoner och så har vi Etiopia på 140 miljoner.
2:02
SPEAKER_00: Nigeria är gigantiskt men det har fortsätt gigantiskt land som någon ska ha valg första juni.
2:10
SPEAKER_00: Ett sådana general election och det är ju, det är massorkonflikter med Tigra och väldigt mycket politisk misstilet i länet, det har ju varit, selvom det har varit en vopenville i den tygraje region så har det varit mycket stabilitet och mer våll och uro än på länge.
2:27
SPEAKER_00: Och det är väldigt många som lever på frukt och sikkerheten är det central, alltså uroment av hur den ska all det gå och vand blir anna kännsen.
2:38
SPEAKER_00: Jag har så lyft och snacket lite, grann om dat ser internationella bristandskutna också har och sifor genomföring av valget för i ju säger det, som vi har snakit en massa av mycket handar stött ut mydler med valgobservationer, valgfunktionär.
2:58
SPEAKER_00: Stöttet i den ting som sikker legitimiteten och nu är det så kytta.
3:04
SPEAKER_00: Det blir rätt spännande att se om det blir.
3:07
SPEAKER_00: Vorandetta valget blir ta emot.
3:09
SPEAKER_00: Och situationen där Bachmed som vi kanske känner som vinner av fredsprisen i 2019.
3:17
SPEAKER_00: A mycket som frändligheter.
3:21
SPEAKER_00: Hans parti har ju nästan alldeles sätten i parlamentet.
3:26
SPEAKER_00: Jag tror 452 av 540 säter tillhör det partiet.
3:30
SPEAKER_00: Och spärre gränsen är ju kämpöjden var på 15 procent.
3:36
SPEAKER_00: Det betyder att det är ganska många små partier som går samman i koalitioner och fälls plattformar i förkant av valget för att danna ett fälskrunlag.
3:49
SPEAKER_00: Och det är det fältet som har gjort.
3:51
SPEAKER_00: Det har också kommit en ny sån lov som egentligen får prickar partierna som är registrerade till oss till och stilla.
3:59
SPEAKER_00: Så jag menar det här för i sjukvaren var det väldigt många partier som bojkotta.
4:04
SPEAKER_00: För det menar att det inte var lägdomt.
4:06
SPEAKER_00: Men om det nog har registrerat sig av ny lov, så är det ju bara att få prikar till oss till bland annat.
4:12
SPEAKER_00: Oro Federalist Congress och Oromo Liberation Front, som var trod att det är något markant oppositionspartierna stilte i sju än.
4:20
SPEAKER_00: Så därför kan man se att avgnadets parti har ett stöd i flertal än det där i befolkningen.
4:25
SPEAKER_00: För det är så pass många icka där doch.
4:28
SPEAKER_00: Men det stiller alldeles.
4:31
SPEAKER_00: Det är så fortsatt att massor på så små och knytt till legitimiteten, trovärdigheten.
4:37
SPEAKER_00: En del tycker att det som var kommissionsting som måste ska godkänna valget som vi också har sett i andra.
4:46
SPEAKER_03: Det här minn man ju tycker att det måste vara sparins på 10% och företag så gick ju oppositions sammen och håll du nästan på klar där.
4:53
SPEAKER_03: Men det är klart det.
4:54
SPEAKER_03: Men vad tror du chansen här för att få ett shift på toppen?
5:00
SPEAKER_00: Det är att vi avvänge presse och pröva att se in på det för att utse är väldigt vansklig.
5:05
SPEAKER_00: ABAKTM har ju möst stött i många regioner också.
5:09
SPEAKER_00: Det är en liksom, ha rikt sett på som stärkleder och det är opopulärt i flera södrar.
5:15
SPEAKER_00: Men det är flera partier båda obrompartierna och national movement för Amaria och ett parti som heter Ethiopia Citizen for Social Justice med Baran och nägga, är sett på som något största kandidatna så har man äkeranterat att de får fortsätta.
5:36
SPEAKER_00: Men det är att jag tänker väldigt så viktig att vad är legitimeten för den blir rättekän.
5:42
SPEAKER_00: För det är font ut att Atiopia har otroligt många internt förderna.
5:47
SPEAKER_00: Och det har alltså gjort en folktävling sedan 2020.
5:52
SPEAKER_00: Vem är det som kan bli registrerat?
5:55
SPEAKER_00: Det prövde att utveckla digitala möjlighet för att registrera sig till valge.
6:00
SPEAKER_00: Men det har varit massa utvärringar.
6:02
SPEAKER_00: Och där kommer ju ett bistandsket och så är tillräckligt gör det vanskligt och få gjort valget var riktigt.
6:11
SPEAKER_00: För den här valkommissionen och så press.
6:15
SPEAKER_00: Den här har varit ledet av en tidigare oppositionspolitiker för att sikre på maten som form för legitimitet.
6:21
SPEAKER_00: Men har det varit utfödrande med rätt och sätt att sikra att folk går sig i trygg om livelser.
6:31
SPEAKER_00: Så det blir spännande och där som sagt, ett gigantiskt gland som de ska gå till valgruna.
6:37
SPEAKER_03: Så blir viktig av hela regionen borgan det går.
6:40
SPEAKER_00: Det tänker jag absolut.
6:42
SPEAKER_00: Det blir spännande att följa med på.
6:44
SPEAKER_03: Det var en artikel på forskningen som tänker är lite relevant till det här.
6:48
SPEAKER_03: För den har vi sett på den dansk studie som har sett på vad som Följ Gott Trötsbisskud.
6:54
SPEAKER_03: Ett av funna är att det blir mer vålj.
6:57
SPEAKER_03: Jom mer avligen region bara bisan, och mer våld blir den och pengen försvant.
7:01
SPEAKER_03: Och det pecker på det så att få en sälförsäkna spiraler av stabilitet och våld.
7:06
SPEAKER_03: Och vågstrött som försvinner kan ju oss och se till världen driver till mindre stabilitet om med urda.
7:14
SPEAKER_00: Men jag får följer med.
7:16
SPEAKER_00: Det ser alltså första junet som nörgligt spelet mot Sverige på alla utter och tänka att det också förrår ett mögligt spännande på andra sidan av gjort, som kanske har mer att sira på framtiden och något än privatnskapet.
7:26
SPEAKER_00: Men det är bara inget.
7:28
SPEAKER_03: Ja, vi snack lite om gårskap i går i Zimbabwe.
7:33
SPEAKER_03: Det här ser det ting som jag ser ganska pussiga och krävna att fölla med på.
7:39
SPEAKER_03: Vi måler tillbaka i tid för att hänga med på historien.
7:42
SPEAKER_03: För det är år 2000 så var Robert Mugab, president i Zimbabwe.
7:46
SPEAKER_03: På här tidspunkten så var de halvbartna landbrukar i lämna id avita, en del för att utlandet.
7:53
SPEAKER_03: Han bestämde detta, är såsök på att ta ett hoppet med koloni till dubalanserkap mellan vita och svarta i Zimbabwe.
8:01
SPEAKER_03: Så exproprierade han 4000 går det mänskliga.
8:06
SPEAKER_03: Och dag det och kombinerat med en sån så var det många andra som fick driven igår.
8:13
SPEAKER_03: Det var en rel omfördelning som fällade.
8:15
SPEAKER_03: Massade brak.
8:16
SPEAKER_00: Staten tockade på matårna lite och delte ut till andra som fick driva.
8:24
SPEAKER_03: Och få dels på många fler där.
8:27
SPEAKER_03: Men det här var ju vansklig, så produktion på gården, det här var som stor igår i riksant.
8:34
SPEAKER_03: Produktion gick när blir mindre effektiv.
8:37
SPEAKER_03: Kombinerat med en ekonomisk politik i landet som var färgslöts.
8:41
SPEAKER_03: Det gick i bra med ekonomin.
8:43
SPEAKER_03: För och fler sällskan inte förlåt i landet och är trots något så kollapsa av valutan.
8:48
SPEAKER_03: Och det blöm mat, alltså gick väldigt näda.
8:54
SPEAKER_03: Och så har du har du gått många året och länge sedan.
8:59
SPEAKER_03: Många som har etablerat sig och på något fått fart på driftningen, där var det vita i det går varför.
9:06
SPEAKER_03: Men det har hellre varit sådana här stöttningskrav och bråk om det som kände där många som har missagarna sen har du slut av ämpa för att få förstöttning eller för att få göra något.
9:18
SPEAKER_03: Och så då.
9:20
SPEAKER_03: I 2017 så början ni presidenten som heter Emerson Managav som är president här, han var aldrig ert med mugab i många år.
9:27
SPEAKER_03: Men i 2017 så genomfört han ett statligt upp och tog styringarna av landet.
9:32
SPEAKER_03: Och någon steran så är det Jälskr.
9:35
SPEAKER_03: Det skyller med pengar och har en där internationella sanktioner, bland annat annat på grunden av den som kände i 2000.
9:43
SPEAKER_03: Så nu har han få ett forsk på görn den Jälskr.
9:48
SPEAKER_03: Land härna, bestäms att få i tillbaka 62 år till vita är.
9:55
SPEAKER_03: Och här är det aina från Danmark, Sveriges, Tyskland och Nland som får tillbaka äjerskappen.
10:00
SPEAKER_03: För det som köp i 2014 var budden med bilaterala handelsavtalar.
10:05
SPEAKER_03: Men det ser landet.
10:07
SPEAKER_03: Så det är alla gårna som är tillbaka för ett helt annat, men det är ju en.
10:12
SPEAKER_00: Men vet du vad den detta lösa gäls.
10:15
SPEAKER_00: Särligt att det blir mer produktiva av att det var.
10:19
SPEAKER_03: Tanken är att fördi sin baber plötsligt att ska respektera bilaterella handelsavtalar så är det tryggare att investerade.
10:27
SPEAKER_03: Det är rationerna och att det är något krav från någon utlandare om att de på något är rätt sig av det som kända i år 2000.
10:36
SPEAKER_03: Men jag synes så hör det sjämpartet.
10:39
SPEAKER_03: Och ut som en trever för mer konflikter med euro.
10:44
SPEAKER_03: Det har också på något lovet som pengarbetalning.
10:48
SPEAKER_03: I 2020 så har du ofta betat 3,5 miljarder dollar i kompensation till det som visst går det i år 2000.
10:55
SPEAKER_03: Och så har du fått i pengarna så har du fått i pengarna så många väntar på det också.
11:00
SPEAKER_03: Men det är så fattiland som på något slita och betalar för så många grundläggande behov och sin inbyggde.
11:05
SPEAKER_03: Så det är massivt synna.
11:08
SPEAKER_00: Ja, det hörs ju ut som ett plöser på ett vad ska vi se, på ett svår som ägligt lik.
11:15
SPEAKER_00: Det där hänger ju nästan samman med politik som har fört på gamma i Rodesia och det snåret Simbabblet, så var ju en väldigt vit minoritet som styrte väldigt.
11:27
SPEAKER_00: Så det är rakt att tänka att handelsavtalna med, för det här är ett internt moment, detta ska vara till handelsrelationer till Danmark.
11:36
SPEAKER_00: Det är jag lite trod.
11:38
SPEAKER_03: Ja, så rör Kanikemas om det här nästa episode så ska det handla om sörafrika kanske vi lärligt mer om man pratar till historia så inne där.
11:50
SPEAKER_03: Jag började så här, rika helt brinta för kolonihistoria och bakteppet för att det är danska bönna alltid går nu utgådspunkten.
11:59
SPEAKER_03: Men vi får se vad som sker.
12:03
SPEAKER_03: Men jag tänkte följa med.
12:05
SPEAKER_00: Spännande omvänt politik på något får tillbaka.
12:12
SPEAKER_00: Och där är 26 år sedan.
12:14
SPEAKER_03: Jag har tillbaka till jag pratar.
12:15
SPEAKER_03: Det var omtid och parta.
12:16
SPEAKER_03: Då så brädt man apart.
12:18
SPEAKER_00: Du har partnligt omvänt framtid jag partat man har fört man tillbaka.
12:25
SPEAKER_00: Men jag börjar säkert helf med.
12:28
SPEAKER_00: För att det är väl ändå är ofta barn och som är alltid går, alltså 26 år sedan.
12:33
SPEAKER_00: Som helt ska driva det.
12:34
SPEAKER_00: Det blir spännande att säga man klar och få produktiveten om det har nogiv och investingar och sånt.
12:38
SPEAKER_03: Jag ska sem alltid som har brevet går i Mellon.
12:42
SPEAKER_03: Nej, snart.
12:44
SPEAKER_03: Men vi får följa med.
12:45
SPEAKER_00: Du har blidligt få en dagens gäst.
12:49
SPEAKER_03: Och då har vi fått besök av en veteran i marskolitik.
12:52
SPEAKER_03: Annars Holberg.
12:52
SPEAKER_03: Välkommen.
12:53
SPEAKER_02: Tack så bra.
12:53
SPEAKER_02: Hälvla.
12:54
SPEAKER_03: Så bra.
12:55
SPEAKER_03: Du har sitter på Storting sedan 1989, alltså det år är Mattias på det.
13:00
SPEAKER_03: Jag är själv.
13:02
SPEAKER_03: Du har varit partilärare höjde från 2004 till 2026, och statinset från 2013 till 2021.
13:07
SPEAKER_03: Så jag har jobbat med politik i många år.
13:09
SPEAKER_03: Men och någon så sitter du ut utanningskommitten och har tillband annat utvecklingspolitik.
13:16
SPEAKER_03: Och då hade du precis att komma till oss.
13:18
SPEAKER_03: Det är kanske inte annan.
13:21
SPEAKER_03: Var du när.
13:23
SPEAKER_02: Nu så har jag mer än något att göra i många som spurmare om podcastar och saker om vad jag har gjort.
13:28
SPEAKER_02: Får ju många utationer till håller och förrag och sånt omkring.
13:31
SPEAKER_02: Det är ju fortsatt.
13:33
SPEAKER_02: Det är sannet när du gör lite mer jobb på stortingarna och du icker partillare för detta.
13:39
SPEAKER_02: När du är partilledare så har du på något att prioretera det större tingarna, så dambar jag väl uppmit här på höger och skriva marknaderna skriverknaderna och sånt.
13:47
SPEAKER_02: Det är i och för så jag vantar för att få jag blev partilladare och skrivmarknaderna skärvis märknader i för i perioder faktiskt säljå.
13:53
SPEAKER_03: Du huska flödade, vad jag var det för att jag höjda så har varit betrada att alla ska skriva märknaderna sälj.
14:00
SPEAKER_03: För det är den måde lärar på.
14:03
SPEAKER_02: Jag har i mitt tidigare politiska liv att diskutera politik och saker med andra partier.
14:09
SPEAKER_02: Och jag känner att det är egentligen kan sätta sig en i saker.
14:12
SPEAKER_02: För det har länsen för miljö på givarna.
14:15
SPEAKER_02: Och det där blir du egentligen en god politiker.
14:17
SPEAKER_02: Det bästa politikerna om att göra det för att det där du bygger, du var att bygga komplet.
14:22
SPEAKER_02: Man kan ju bara ta snakpunkter från kommunikationsavdelningen partiet.
14:29
SPEAKER_00: Vi ska gå in i utvecklingspolitikerna som vi i denna podcast är mest uppdat av.
14:34
SPEAKER_00: Men för att fortsätta tillbaka skuna.
14:38
SPEAKER_00: Vad lärte du matort om utvecklingspolitiken från den tiden av du själva statsminister, som du kanske gick visste förr.
14:49
SPEAKER_02: För sälit att jag visste ganska mycket om utvecklingspolitik för jag gärna tog på knoksverklare.
14:53
SPEAKER_02: Jag har faktiskt skrev ett utvecklingspolitik på finnusna 90-talet.
14:59
SPEAKER_02: Men du att tänka förändrar sig.
15:02
SPEAKER_02: Spursmålen förändrar sig.
15:04
SPEAKER_02: Jag har sett utan jag skulle kommit för.
15:07
SPEAKER_02: Men temanet som kommer upp på i min kombination mellan de kallar i globala fällesskolna.
15:13
SPEAKER_02: Och utvecklingspolitiken har förändrat hela den agendan.
15:16
SPEAKER_02: De globala földesskolna som alla för klima, havna som är.
15:23
SPEAKER_02: Nu är vi ju inte på faktiskt 1900-talet som åbranson också klar, sen så snaker vi om utvecklingspolitik som på mått är att bidrar att egen utveckling och snart om lånets ekonomisk utveckling och allt sånt, men nu snarkar vi mig med om det fällskaper vi har.
15:37
SPEAKER_02: Att utfordringar i en globalett världen vuxar sig långt över gränser och att vi har en del fällskola som vi faktiskt lösa samman.
15:46
SPEAKER_00: I den förbänelsen där vi har diskuterat här: vad är utvecklingspolitik?
15:52
SPEAKER_00: Och ger det egentligen mening och skilda mellan utvecklingspolitiken och den brena utnyckspolitiken längre?
16:01
SPEAKER_02: Nej, jag menar att det egentligen gör det.
16:08
SPEAKER_02: Det hängar så tatsamligt.
16:10
SPEAKER_02: Den största utfordningen för alla, det är globala målna vi har.
16:15
SPEAKER_02: Värkansmålen är konfliktsärligt.
16:18
SPEAKER_02: För de traditionella utvecklingsmålen är konflikt.
16:23
SPEAKER_02: Vård att jobba mot konflikt.
16:25
SPEAKER_02: Det är lite viktigt är utnygningspolitik mer än det är utvecklingspolitik.
16:30
SPEAKER_02: Hela Afrika så får jag, alltså alla särliga i helvälten och sånt så stoppar utvecklingen på något viktigsta områden på grund av konflikt, på grund av extremismen, på grund av klimarelaterat konflikt.
16:44
SPEAKER_02: Så därför blir de promot där.
16:46
SPEAKER_02: Du kan gå snarke om att du ska driva med långsiktig utgåspolitik som som man gjorde på 60-talet och vinnet 90-talet.
16:52
SPEAKER_02: Men det gör ingen mening.
16:54
SPEAKER_02: Men vi skulle först kan ge folk sekret.
16:56
SPEAKER_02: Vi skulle först kan lösa några flykting i bölggen som går.
17:00
SPEAKER_02: Du kan inte bygga upp ett bärgf i lönbruk, visst du skramsväck från jånar kontinuerligt.
17:08
SPEAKER_03: Men är ju mening att ha en egen utvecklingsminister idag.
17:11
SPEAKER_03: Du prövde lite av det utan.
17:13
SPEAKER_03: Vad tänker du funktionen de här.
17:15
SPEAKER_02: Vi prövde det var brandant för det var många som kommer in spel om det var viktigt att se sammanhanget mellan.
17:21
SPEAKER_02: Och att nattapp det att sätta sig koordination med utvecklingspolitik in mot utnyckningspolitiken var viktig.
17:28
SPEAKER_02: Och i tillräckligt hade vi en egen europominister så vi tog en båk av departement.
17:33
SPEAKER_02: Det är för stort i studra både europapolitik och utnyspolitiken generellt och utvecklingspolitiken.
17:42
SPEAKER_02: Men jag menar att det var väldigt godt att vi faktiskt har ett samman på det tidspunktet.
17:48
SPEAKER_02: Det gjorde att vi kunde säkare styrke på satsningen på uttärningskantar antar att vi kunde bygga någon bror.
18:00
SPEAKER_02: Som jag kanske för att tycker alltid har gjort tidigare.
18:07
SPEAKER_02: En del av utvecklingspolitiken var också ganska viktig när vi hittar på med sikrhetsrådet och skulle in i sikrhetsråden och så.
18:13
SPEAKER_02: Men det Aben skrev det var ut nyksminister på dagens situation, så är det så mer inte som kär att kanske att hålla fast på några långsiktigheter i utvecklingspolitiken.
18:25
SPEAKER_02: Gör att det kräver en egen stats.
18:30
SPEAKER_00: Det nästa spurs.
18:31
SPEAKER_00: Vad är Norges viktigste uppgrav i utvecklingspolitiken mot massa kul i amerikansk bilstare i Dankrig där höjer hjälpskriset så.
18:40
SPEAKER_00: Vad är det Norge kun det?
18:43
SPEAKER_02: Norge kan ju lösa alla problem.
18:45
SPEAKER_02: Det är ofta så att med engelska skulle lösa några frågor Trump kom så skjutit ut den hela stötten till ekvensk USA Aid så har vi till upp och mer pengar och sånt får bidra det.
19:00
SPEAKER_02: Men några fylla in i alla de områdena och även tränar reform och brukar.
19:05
SPEAKER_02: Vi har fått stor arkitektur i det internationella samhället och de har också tänkt som vi kan bidra med.
19:11
SPEAKER_02: Men vi kan bidra med någonting på de områden vi kan.
19:14
SPEAKER_02: Och så menar jag att det är ingen grund att tro att utvecklingspolitik ska vara anlös än nationalskolitik.
19:20
SPEAKER_02: Jag menar ju att uttalningen är kärnapunkter.
19:22
SPEAKER_02: Jag menar att hälsa i kärnapunkter.
19:24
SPEAKER_02: Jag menar vi håller på med väldigt mycket antar, men det behöver styrta lite annat.
19:28
SPEAKER_02: För exempel, jag är väldigt uppet av att noven och det avet du gör på investering och start och jobb och allt det är viktigt.
19:40
SPEAKER_02: Det är ett element av att utvecklingshjälp skapa avhängighet.
19:44
SPEAKER_02: Och att du har en tro på att din län när du bidrar med traditionell utvecklingshälpäl, faktiskt ha en agenda och så får bli avhängig av utvecklingshälp.
19:54
SPEAKER_03: Men föremål, någon kommer i någon stor till smällning om utvecklingspolitiken med en vändepunkt.
20:00
SPEAKER_03: Vad tänker du är viktigt att komma ut av den processen?
20:02
SPEAKER_03: Är det på mått en spissing?
20:04
SPEAKER_03: Är det föremål?
20:05
SPEAKER_02: Vilket är väldigt tynligt sånt.
20:07
SPEAKER_02: Jag tror att alltid sådana processer är mest för att få några eleverna.
20:12
SPEAKER_02: Det är värdets strategi väg.
20:14
SPEAKER_02: Jag sätter det igång och så brukar all en massa tid på det.
20:16
SPEAKER_02: Och istället för att kritisera det för kytt i globalhälsar och kritisera det för kutta i utanning och skytna i tingarna.
20:22
SPEAKER_02: Så man aldrig är koppet in i värdedepartis motordriva utvecklingspolitik på något seminarium.
20:29
SPEAKER_02: Detta har jag faktiskt.
20:31
SPEAKER_02: Jag är jättegå, vi har haft stor förväntning att det var så kommer utan detta.
20:34
SPEAKER_02: Vi var väldigt tydliga på en vi har en koncentration.
20:37
SPEAKER_02: Det är en konstruktion på land, vi tar en koncentration på temandet och får kunna ha en impakt där vad vi är.
20:42
SPEAKER_02: Det tror jag är viktig.
20:48
SPEAKER_02: Egen intresse i att drivet det allmänheten som jag kallar det globala föreskolorna, alltså havenet klimat, det är avsnärt hälsebberedskap som är helt enpoviktig för oss att bidra till några prioriteringarna och visat regering och exempel och bygga hälseberedskap systematiskt fra i båda krisen i Västafrika via reformerna och diskussioner runt världens hållsorganisation.
21:12
SPEAKER_02: Vitt till att vi lagit det här vaccinoprogrammet, så alltså utveckling på forskning som har santat här något SP.
21:20
SPEAKER_02: Man måste stänga hänget samma för att försöka få den arkitektur till att fungera.
21:25
SPEAKER_02: Men också enligt vissa grad av egen intresser för några pandemin, vad viktigt det var att det faktiskt har bygget ett vaccinatsambär som kunde pusha utvecklingen av vacciner mer?
21:36
SPEAKER_00: Vad är grunden på det till att vi är driver med utvecklingsproduk.
21:41
SPEAKER_00: Det har varit en massa diskussion om egen intresse, och utvecklingsministern har ju varit, och fördåd statsminstan har ju också och Störda har ju varit tydligt på att det är något egen intresse i det vi driver med.
21:55
SPEAKER_00: Men samtidigt kommer jag i fram en kristna bakgrund med tanken på den där med.
22:00
SPEAKER_00: Nästa Kärnt, det är en solidaritet med att det är någon i världen som har det värden oss.
22:06
SPEAKER_00: Och därför behöver vi ge av vårt overskud till den.
22:09
SPEAKER_00: Vad tänker du om den på något av skilika?
22:12
SPEAKER_02: Jag tror att det är en kombination av detta.
22:14
SPEAKER_02: Jag menar egen intressen i globalvärden är helt legitimt och helt riktig.
22:18
SPEAKER_02: Och så menar jag också följat det här en historisk grund till att västen ska ge utvecklingshjälp på hjälpagen.
22:24
SPEAKER_02: Men avan tid så är det gränsen av länge argumentet kan brukes.
22:28
SPEAKER_02: Vist det största växtar med utvecklingsbildningen ligger i Samalnet.
22:32
SPEAKER_02: Korrupta resikimer, systemet som mycket fungerar, handlar också bistans avhänghet.
22:38
SPEAKER_02: Det tror jag att det nästa kallet på fettnet.
22:40
SPEAKER_02: Det är glömmar på något att det blir lite gislar.
22:43
SPEAKER_02: För de som inte har ett styrelsätt som faktiskt bidrar till att.
22:48
SPEAKER_02: Det bidrar att man bidrar om utvecklings bidrar till att du har flera folk som sitter med makten och söker få att det icke utveckling, för du leverar pengar på den viktig punkt.
23:01
SPEAKER_02: Och där blir det att det har varit en sån egen intresse som bli större.
23:06
SPEAKER_02: Det som var lite sälkritisk och till det argumentet som är.
23:12
SPEAKER_02: Jag menar att det ska ha en solidaritet och handlare och jag menar att ett poäng och värden blir det här.
23:17
SPEAKER_02: Jag menar ju att alla barn ska ju så våda bo i vänstra möjlighet och gå på skolan och såna är villigt till att bidra det där.
23:25
SPEAKER_02: Men ju det också en egen intresse i den formen av att en värld som.
23:30
SPEAKER_02: Afrika som skapar utveckling, som skapar nya jobbar betyder mindre migrationspress mot några.
23:36
SPEAKER_02: Det betyder, Afrika kommer att bli 2,5 miljard in bygga är väl att något har 1 miljard.
23:43
SPEAKER_02: Hant för att det blir utvecklingen i delaris landen, alltså Nigeria kommer att bli kamp i svärtland och med befolkning.
23:49
SPEAKER_02: Det är allt för dåliga ekonomiska resultat.
23:52
SPEAKER_02: Jag var i kamerun varens handelsorganisation som möte inne i påsken och jämnus aldrig är sött norr.
24:00
SPEAKER_02: Det är sånt vi målade 340 och det är i något, så det är en helt annan perspektiv.
24:08
SPEAKER_02: Det synes jag naivt att vi ska göra för att vi måste också vara systemkritiskt till vad bestån också gör.
24:14
SPEAKER_00: Det är ett svärt lite av norskbistan som går direkt till staten, alltså stat till statbistan.
24:20
SPEAKER_00: Så kan man se, okej, man stött civilsamfundet, driver med motadsskraft, så klarar man och ändrar samfunden genom civilisamfundna.
24:27
SPEAKER_00: Så väl känna att jag börjar påpeka det lite moter att man agisser med.
24:32
SPEAKER_02: Jag har tillt.
24:38
SPEAKER_02: Man tar och analysera sig sall och man tar och analysera vad som är utformingarna och Sibisen.
24:44
SPEAKER_02: Vi har ett land som Garna för exempel.
24:46
SPEAKER_02: Det är ecker perfekt och sånt, men det är ett land som har sagt har en väldigt klar ambitioner om björn id och sånt, och som har infört skottesystem och ni har moms.
25:00
SPEAKER_02: Det gör mindre avhängig av.
25:03
SPEAKER_02: Där skapar du en utveckling i byn.
25:07
SPEAKER_02: Vi giret som är ju direkt till staten längre.
25:10
SPEAKER_02: Men det är ingen film att man betalar en del av besättar.
25:15
SPEAKER_02: Jag synes ju för exempel, vi var med på etablera viktigmekanismer, som så kallad GFF, finansieringsfacilitet, som bidrar till att land också samman prioriterar för exempel i hälsan.
25:27
SPEAKER_02: Det var också en viktig del av något som vi i bidrar med, men som vi satt och jobbat samman med som är uttanning på lagens typiska modell för uttning.
25:36
SPEAKER_02: Det som sker i många land är att investeringen i den går ned på det områende bistan de kommer in på, alltså från eget landesmyndigheter.
25:45
SPEAKER_02: Vad ser man det?
25:46
SPEAKER_02: Det som sker är att välgänna på demot blir.
25:49
SPEAKER_02: Det upplever det i förandring, men prioriteringen blir anlade.
25:54
SPEAKER_02: Jag kommer också med den bakgrunden att vi ska bidra och hjälpa och att det är ett mänskligt ansvar.
26:02
SPEAKER_02: Men äcker naivt och det tror jag är ganska viktigt.
26:04
SPEAKER_02: Jag ser så många strukturer skapar utformningar.
26:07
SPEAKER_02: Och så menar jag att det är ett helt legitimt och snå egen intresse i den här sammanhänge.
26:12
SPEAKER_02: Migrationspresssa, hälsa, längre haverna, allt det.
26:16
SPEAKER_02: Det är som att det är god utveckling.
26:18
SPEAKER_02: Du kan få system på plats, alltså den typen ting, som är falles områden som påverkar oss ika delar an som på något är så gott utvecklat får bär systemet.
26:30
SPEAKER_00: Men det är ju också en utförding med att vem är det som faktiskt flykt och driver med transnational migration, är ju ofta medklassen.
26:38
SPEAKER_00: Det är alldeles.
26:39
SPEAKER_00: Det är ju helt sikkert att en bred ekonomiska växt i afrikanska land faktiskt dämper migrationspresset.
26:45
SPEAKER_00: Så följer på krig och konflikt för det andra.
26:47
SPEAKER_02: Men på jobbskapning.
26:49
SPEAKER_02: Många som flyktar i meddelklasser, borde få jobba.
26:52
SPEAKER_02: Var det häjste till USA från dag?
26:55
SPEAKER_02: Det var nå två, tre, fyra sönn, som gick för du kik kunde spriet upp gården längre.
27:01
SPEAKER_02: Det kan nog anten norge på 1800 år.
27:09
SPEAKER_02: För det blev fler som överlevningar.
27:11
SPEAKER_02: Sen så fick du ett åraskud och folk och folk i världen bruksektoren längre så hade utvecklat något industri eller nanser för att ta upp den del.
27:19
SPEAKER_02: Några lännen som till USA har gett 40 procent avtså gett näst mast av sin befolkning som är migranter.
27:27
SPEAKER_02: Det är som kjer i Afrika idag.
27:29
SPEAKER_02: Det är bäre krat för det, och du kallar det i meddelkras en eklig i fart text.
27:33
SPEAKER_02: Nej, men det kommer att bli väldigt för att det vi ska eklig på ögon på så här så sagt.
27:37
SPEAKER_02: Så det har en helt sån paralitet i detta.
27:39
SPEAKER_02: Som jag tänker att man bara.
27:42
SPEAKER_02: Och så är det ju så att du levlig i Europa ut något på sånal och så allt sånt.
27:48
SPEAKER_02: Kan ge väl som är intäkta tillbaka till det som har sant ut.
27:53
SPEAKER_02: Det fattilster för att rika på så här.
27:55
SPEAKER_02: Det är fattis.
28:00
SPEAKER_02: Fra dag till dag.
28:02
SPEAKER_02: Men det är ju jobbskaping och utveckling av ekonomin gör att jag varna i medelintäkten och så blir i land och ser någon utveckling.
28:12
SPEAKER_03: Jag står spelligt om nivåer för det samarbet är ofta med FRP och jag synes väldigt till att FRP har löft av komp mot bisand som hotsa och komport och löser det.
28:22
SPEAKER_03: Jag reagerar lite på det om vi ser det.
28:25
SPEAKER_03: Jag tänker alltid att bisan kan bli bredare.
28:27
SPEAKER_03: Men om vi ser konsekvenserna, att det är utna ett amerikansk bisan av visna kom för det kommer i studio att forskningen något ändå har den saker igår.
28:34
SPEAKER_03: Men och de ska forskare som har sett på konsekvenserna.
28:36
SPEAKER_03: Det är kul något med mål och stabilitet i områden.
28:38
SPEAKER_03: Var det har varit med varit med kulta.
28:42
SPEAKER_03: Men spurs på vår ett börjig samarbete lägger så här på nivå.
28:47
SPEAKER_03: Höjra ha ju 1 procent i programmen och vi har aldrig haft en procent så måligt.
28:52
SPEAKER_02: Det är för det vi aldrig har varit uppsåd av nämligen vissa procentmål.
28:57
SPEAKER_02: Vi har äcka att ett kulturprocentmål.
28:59
SPEAKER_02: Vi har sagt att pengar ska värderas på sin effektivitet.
29:02
SPEAKER_02: Men vi har stort sligt om trent på 1 procent.
29:08
SPEAKER_02: Vi satt i regering sist.
29:09
SPEAKER_02: I och för sig gärna med lite extra pengar på att det påkår kara från vänster på kött för liken för det kommunering.
29:17
SPEAKER_02: Jag menar ju att det är legitimt att diskutera effekten av bestanden och allt sånt.
29:22
SPEAKER_02: Men jag är också men att i sig hälsiket argument för att vi ika ska hållet ganska högt nivå, men det blir mer pragmatiska.
29:29
SPEAKER_02: Jag syns rörse debatt när det är så baser på nivå och i ser på effekten av visan.
29:36
SPEAKER_03: Jag är bara fuskufra satt på jobbar som rade för Storting och så här utnyttning kommit.
29:42
SPEAKER_03: Den skulle ha god oversikt.
29:44
SPEAKER_03: Och det kanske är ett problem för bisandjänare eller avsikt av hur alla pengar.
29:50
SPEAKER_03: Var ska man starta de debatten om vad man ska ligga på nivån när man sitter på stort och hand.
29:55
SPEAKER_03: Har man någon och ovsikt av vad man kytter av konsekvenserna.
30:01
SPEAKER_02: Det kan gå tänkt att man inte har när man förhandlar hjämnan och att vi har gångs godsikter.
30:07
SPEAKER_02: Det som kärd med den rögrön och centra avärputeringen var ju att det är kytet på närmare stöttet till en del avnåorganisationerna och så flytter du mer ut på ambassader och sånt.
30:21
SPEAKER_02: Det som ser tur.
30:22
SPEAKER_02: Det har du kontrol av det här.
30:24
SPEAKER_02: Då bygger upp mycket mer kontroll av systemen.
30:27
SPEAKER_02: Enda grundet, vi välgord att gå igenom ganska stora internationella systemen när vi har så pass höja bevälningar är ju att då får du effekten av att det är de som håller kontrollen på pengarbruken i form av vad det är, och så får du mer effekt ut av pengarna.
30:43
SPEAKER_02: Så för mig så är det som menar att du ska flytta snunna så att jag är lite lägga som flaggsetting i visnspolitiken.
30:53
SPEAKER_02: Men det är nog bara med, för jag syns det, det är särskilt för det så ska emisera människan så kommer du att det märker lapp och det.
31:03
SPEAKER_02: Vi är evisar några.
31:06
SPEAKER_02: Men så tänker jag att det är stort och komplext och det får lite diskuterat, och det är för lite vår sammanhang om man ska fungera.
31:17
SPEAKER_02: Man hör så väldigt tätt och ge pengar till UNDP för exempel.
31:20
SPEAKER_02: Men det är den grundläggande strukturen som är i många land för att vissa kommer en kris som konfliktu och kan satt upp ett apparat och har det den typen ting.
31:29
SPEAKER_03: Jag syns riktigt där.
31:34
SPEAKER_02: En av den största utformningen i en del av visntekin att folk är glad är att finansiera projekt och ankat över märkligt ordningar.
31:44
SPEAKER_02: Men du har en basisstruktur för att det ska fungera.
31:46
SPEAKER_02: Det har ju varit lite nogens prioritet.
31:49
SPEAKER_02: Den får svant mycket ut med dagens reeringarna.
31:52
SPEAKER_02: Att det har gått ned i hjärnadevilningen till en del förisationer.
31:56
SPEAKER_02: Och då kan du höra att kan du tro att det betyder ingenting.
31:58
SPEAKER_02: För det är ett köt på uttärning eller på hälsar eller annat.
32:01
SPEAKER_02: Men det är kul på möjligheten för att bruka uttänningspängarna på godnået och är kul på möjlighet när vi får hälspolitiken till att fungera i bilsten.
32:11
SPEAKER_00: Vist man i har på procentnå så är det ju lätt att tänka sig att det blir mycket mer forsklig fra år till år i förmön norska stöger.
32:20
SPEAKER_00: Det kommer att ta annan på vårs situation är inlands.
32:23
SPEAKER_00: Och så vet vi ju att båndspengarna det går till bra välfärd, alltså få kroner på statsplet som är så effektivt som ger som ju välfärd per krona för det brukar sig i andra land.
32:36
SPEAKER_00: Så var den skulle vara i statika hade något mål hade det avit så i år syns vi 50 miljarder internationalt sätt vergang du ser sig upp och ner skapar upp på diskussionen och du ökar alla om du går ner.
32:50
SPEAKER_02: Vi hade ju en diskussion om bis den för vi hade en procentsmålet.
32:55
SPEAKER_02: Det är så efter.
32:56
SPEAKER_02: E-procentsmålen en förenkling av visatspolitiken, som jag menar blir en formfor.
33:04
SPEAKER_02: Du sätter att tapp på det du egentligen bör diskutera.
33:06
SPEAKER_02: Fungerar det?
33:07
SPEAKER_02: Vad fungerar, vad gör du det bäst?
33:10
SPEAKER_02: För det är ett rating som är några icke en procent.
33:13
SPEAKER_02: Och så har du se att den upp och nerbiten kommer ju väg vi har en flyktingekrise.
33:17
SPEAKER_02: Så det är första flyktingutgifter.
33:19
SPEAKER_02: Håll pratar det där så att vara Business besöta.
33:23
SPEAKER_02: Och då blir det ju upp och ned track väggen vi har någon stora flyktingekrisen.
33:28
SPEAKER_03: Och så svinger det med intäkten också.
33:30
SPEAKER_03: Det var svinget.
33:32
SPEAKER_03: Men i Sverige så har börjat köta närbisan och så den egen intressargumentation längre.
33:42
SPEAKER_03: Det medveckling inga egen intress ibistan och man har kopplat bistand till för exempel krav om att ta emot började som har fått avslag på civilisk.
33:52
SPEAKER_02: Jag försöker den vara kommunal och fick väldigt haft i stort tängar där.
33:56
SPEAKER_02: Men jag menar att det är helt riktigt.
33:58
SPEAKER_02: Den grundläggande krav till disenssiffradelarna ska ta emot.
34:01
SPEAKER_02: Det har också stor effekt för vår flyktningpolitik för att vi har så många som är flyktningar för flyktingsstatus fra det lärarna, men det får en emellan.
34:09
SPEAKER_02: Jag synes det är helt riktigt.
34:10
SPEAKER_02: Vi kan vara att spela med på den mått.
34:12
SPEAKER_02: Vi måste göra krav till det laden när vi gör bistantelock.
34:14
SPEAKER_02: Så det synes säger: det att ta tillbaka i en land, alltså det är att känna att vilket ska dumpa problem.
34:20
SPEAKER_02: Fort som har fått avslag i några, det ska rase ut.
34:23
SPEAKER_02: Det ska ut, det ska halst göra det fri.
34:26
SPEAKER_02: Det kan brukar massa till på att motsatta sig där.
34:28
SPEAKER_02: Vi har jobbat systematiskt när vara kommunalminister med att få tillbaka sändningsavtalar och jag bara applärar att du gör det i Sverige för sitset.
34:35
SPEAKER_02: För det är detta är blandt kravet vi har rätt till att se.
34:38
SPEAKER_02: Du kan både dumpa ett problem med att forskarkunna remittan, alltså pengar tillbaka till utvecklingslarna, bär och lovlig i vår land och samtidigt får bistan.
34:47
SPEAKER_02: Det syns jag en helt grej binget att göra.
34:50
SPEAKER_03: Men det kan föreföra om vi bistan i rättning och land med auktoritä lärare som mycket och növis brukar den bistan.
34:58
SPEAKER_02: Det är ett annat krav att du kommer att ställa att det är bistanden, men också demokratiska lånat och ta emot sina egna båg.
35:04
SPEAKER_02: Det är en del av det som är definierade att du har någon statsrättsliga förpektelser.
35:08
SPEAKER_02: För ett lön eller som person blir utvist för ett land, så ska du ta emot den tillbaka och störsbåget land.
35:14
SPEAKER_02: Jag så säger nogprena för här.
35:16
SPEAKER_02: Det är en diskussion som jag synes är väldigt rör att man är helt att ta upp.
35:19
SPEAKER_02: Helt klar att vi ska vara bön och den.
35:21
SPEAKER_02: Men detta är något i en värld som är med så många stora globala utförningar och allt annat, så att det blandt det minimumskravar när man kunde kunna ställa tillnä.
35:31
SPEAKER_02: Tack.
35:32
SPEAKER_00: Ja, tydligt.
35:34
SPEAKER_02: Jag har könt den deboten.
35:38
SPEAKER_00: Att poäng är det vi snarker om.
35:43
SPEAKER_00: Vist man för exempel i Eritre och borde investerar i Eritre för den Norskida.
35:47
SPEAKER_00: Då kan man ju ändå bygga upp civilsamfund.
35:50
SPEAKER_00: Man kan ta din skolan.
35:52
SPEAKER_02: Nättet krav är mest realistiskt att få land där du har ett samarbete på ditt utvecklingsprojekt.
35:56
SPEAKER_02: Det kan ju inte köta civilsamfundsbistan till ett lån.
35:59
SPEAKER_00: Nej, men du kan vrida emot statsapratet.
36:02
SPEAKER_02: Nej, men att du kan ju inte till returtalarna.
36:05
SPEAKER_02: Vi bara sitter till landen om du aldrig har gerbistan att du ställer det krav.
36:11
SPEAKER_02: Du ska bli och gerbistande till de som i vill gebistande till alla andra välkar.
36:16
SPEAKER_02: Men långa gerbistan till.
36:17
SPEAKER_02: Man du kunna fortsätta ha ett samarbets med några så gör du tar emot sina egna avslöttelsar.
36:25
SPEAKER_03: Jag tänkte att vi ska saka lite om efterensaken och tillräckligt i norsbistan för nu är jag utvalg i gång.
36:32
SPEAKER_03: Och ska ju se på bevidningar fram ute i flera tioårsperioder.
36:38
SPEAKER_03: Man kan ju risikera att det här istället för att genomrätta till det till norskbistan gravar och en del som mycket ser bra ut kanske jag vet inte.
36:47
SPEAKER_03: Vå det är sånt utvalg.
36:49
SPEAKER_03: Vår de kan det bidra att få mer till det norskabistan.
36:53
SPEAKER_02: Jag tycker att man är sånt gehligt.
36:54
SPEAKER_02: Jag syner så, jag synes ju att det blir ovarträvligt brätt.
36:57
SPEAKER_02: På en del av den diskussionen, men det var liksom det skulle tillfåda att få ett samarbet runta.
37:04
SPEAKER_02: Det är ingen, alltså det kanske till spursmåshet är ju en del av det bevillningen som brukis till generella aktörer, som kanske inte driver bistand på boken.
37:18
SPEAKER_02: Men som är på något med att det politiska systemet som driver med på sig.
37:24
SPEAKER_02: Fred så försoningsarbejd, samtalar runt omkring vad det är fungerar.
37:29
SPEAKER_02: Sen är helt lägget inte att vi går igenom att ser på vad det är.
37:33
SPEAKER_02: Om vi vändavis kommer att till och bringa nedbistans.
37:38
SPEAKER_02: Jag tror vi bara har tryggit nog till att det mesta är det i noskbistan.
37:44
SPEAKER_02: Vi kommer nog enkelta exempel, kanske på organisationer.
37:47
SPEAKER_02: Kanske då så kan vi upp en på oss av att det är att främt om vi har med pengar, vi har gitt till Bilk Vintensan, jag har rätt pengar till har gitt det projekt här Vlintensstiftelsen som är miljö- och klimaprojekt där runt omkring i land.
38:01
SPEAKER_02: Vad vi får över oss är bestanden, samt alla.
38:05
SPEAKER_02: Kanske vi kan få ridigt upp i nådelning som på stanna som hangar uppe i ytterre sidan på delar i social medierna.
38:13
SPEAKER_02: Men har du den något kontroll på pengarbyken?
38:18
SPEAKER_02: Jag ville ju precis som svartet att jag alltid har det som.
38:24
SPEAKER_02: Nu var det Nicolai Astrup, han var utvecklingsminister var och etablerade resultat alltså evalueringssystemet och är offettering av talen.
38:37
SPEAKER_02: Det har jag stått väldigt ställa.
38:39
SPEAKER_02: Men nu och några i år så har det läft in lite flera resultat till det.
38:43
SPEAKER_02: Jag tror det är viktigt för det har aldrig glömt som det att det här offentlighet och åbenhet runt resultat och betyder så med kandivärssystem, det är alltid nog gånger där korruptioner är underslag i noska bedräfta och det är underslag i någon ska frivilliga organisationerna, det sker de ju inte omkring.
39:01
SPEAKER_02: För det man inte alltid har klara och ha något kontroll alla för det man har tillligt.
39:06
SPEAKER_02: Men detta är också ett argument för både brukar i multilaterala organisationerna och pratad här bärare, och det är argument för att bruka koncentrera vad vi är.
39:16
SPEAKER_02: För det är så vi lagar för många sådana sambälli som spressar för mycket så kan man inte kål kontroll.
39:21
SPEAKER_00: Jag har ett hört på en debatt hos missionsalens för en liten stund siden, vi var vi kommer sig in på Epstein.
39:29
SPEAKER_00: Jag vill ta tillbaka till det Nikolaj Astrup var utvecklingsminister och detta förrål mellan utnyksdepartement och Norad.
39:37
SPEAKER_00: För jag ser ju tydligt här i det Ebbsfin-dokumenten att det kände nog från Norsk sidos 1019, och det var ju dag.
39:45
SPEAKER_00: Norad fick mer ansvar för pengarbruken i Norskbistan.
39:50
SPEAKER_00: Men jag förstår att du önskade att man skulle ha mer pengar hos UD och att man skulle ha Norrat som är mer som teknisk förvaltningsorgan.
40:00
SPEAKER_00: Men ser du någon väg här med att Nord som i mina har ett mer som tydlig fattigdomsbekämpelse i sitt mandat.
40:11
SPEAKER_00: Men så ut jobb med brev för furskintresse.
40:14
SPEAKER_02: Men jag menar ju att det tyskalaget.
40:15
SPEAKER_02: Nej, det har kun med öppstänet.
40:18
SPEAKER_02: Förhållet är äpset inte och att förstå så är det håbligt att det är om att göra med App Sten att göra med targröds om hjul.
40:26
SPEAKER_02: Det har det en väldigt höjd ständing och tar rör som APP.
40:30
SPEAKER_02: Alltså att jag avbär det där fick my pengar och inne stoppet och det är pengar varin för 2019.
40:39
SPEAKER_02: Är det så att du att man har flexibilitet som du kan la initiativ av det var en sklamed dagsmodell?
40:44
SPEAKER_02: Ja, det var en sklaidsmodell.
40:45
SPEAKER_02: Det var en sklappagsmodell och driver med politik.
40:48
SPEAKER_02: Driver med samarbet, driver med Arbud och en tent i, som gör att du måste kun bräcka nya initiativ.
40:55
SPEAKER_02: Det är mitt största utforming med den modellen.
40:58
SPEAKER_02: När vi lagit initiativkutet till uttning, så var det lättare och mer flexibelt när vi skulle gå igenom en hel runde med pengar och alltid tenor och nya instruksarter.
41:09
SPEAKER_02: Så jag tror att du kommer att se att det är utnyttningspolitik på mycket långsiktig, men detta är en mat och sätta den agenda.
41:15
SPEAKER_02: Viks några ska vara ledna på att få till något engagemang och några nya mekanismer som man faktiskt också har möjligheten till att göra det.
41:24
SPEAKER_02: Det är mer politik än förvaltning.
41:27
SPEAKER_02: Och bestens politik, så inte viktigt.
41:30
SPEAKER_02: Du kan bidra.
41:31
SPEAKER_02: Det är mater du sitter på ett sådant finansiering och landstäder och du kan sag du må bidrar till att vi kan bidra med 50 miljoner till.
41:44
SPEAKER_02: Det är allt.
41:46
SPEAKER_02: Det är.
41:47
SPEAKER_02: Och det har jag sittet på.
41:49
SPEAKER_02: På gav vi exempel.
41:51
SPEAKER_02: Och så vi normal och vi stergör så är vi och så är vi så kommer.
41:55
SPEAKER_02: Och det är 50 miljoner, bidrog till 250 miljoner totalt satt.
41:59
SPEAKER_02: Det är något du kan.
42:03
SPEAKER_02: Den här flexibiliteten tror jag är dumt att man inte har.
42:07
SPEAKER_02: Jag tror att det blir mindre.
42:10
SPEAKER_02: Det blir mindre initiativ i en värld som faktiskt trängar initiativet.
42:15
SPEAKER_02: Det blir väldigt om ett plastig initiativ som så som Nikolag som känns och världensbaken var med och ett tidspunkt var befolkningen på något var uppdärd av att vi kunde svara på detta och bidrar till att få fler med på det.
42:30
SPEAKER_02: Så jag tror bara att det blir trägare, lansumare och economiskt berobista.
42:35
SPEAKER_02: Och särligt på fällesgolna som jag tror kanske att det var blir mer bista än det blir på så är det viktigt.
42:45
SPEAKER_03: Tack.
42:45
SPEAKER_03: Vi snart på en förlorning.
42:47
SPEAKER_03: Men först bara tänkte jag skulle peka bitligt fram.
42:50
SPEAKER_03: Ett nästa stortingslag och hej där vi säger det motat och styrningar och någonting.
42:55
SPEAKER_03: Vad tänker du?
42:56
SPEAKER_03: Vad du på något mest kritiskt för den här perioden vad ville du göra?
42:59
SPEAKER_02: Åkains, vad är det viktigt att få på plats i nyfiken politiken, det är gjort på utanning, och vi alltså har mer än halvjet prisad på utanning.
43:06
SPEAKER_02: Det är väldigt dåligt att de har vi byggt upp och Jonan ska, massor, rost med för det hela tiden.
43:13
SPEAKER_02: Men att det känner jag en för den röga und regeringen från 2005-2010.
43:18
SPEAKER_02: Det bara fröst den nominala nivå, och så ökte bis den år som du bruktik på uttanning.
43:23
SPEAKER_02: Jag menar det är färg för att jag menar att uttanning är faktiskt föring i byggnads.
43:29
SPEAKER_02: Det är att såg för att uttanningssystemet fungerar.
43:31
SPEAKER_02: Det är och sorga för att folk blir.
43:33
SPEAKER_02: Det är också den motorna kritisk extremisma.
43:36
SPEAKER_02: Det är alla pilarna och folk kompetenser.
43:41
SPEAKER_02: Är kanske den viktigaste värdi av samtliga län och så utvecklingslånar.
43:47
SPEAKER_02: Så det synes jag en dom.
43:49
SPEAKER_02: Jag synes ju det om jag har fått reda detta när snabbt sätt och akte på plötsligt och påpränsningen och detta, beteing och så dumt.
43:57
SPEAKER_02: För detta tillbaka till att några har varit led.
44:01
SPEAKER_02: Vi är klart att bygga en gågenda runt det här och tväckar det på alla områda och hav initiativen.
44:08
SPEAKER_02: Det är något vi vill göra några pusher för rena hav och push för att ha god förvaltning av fiskurser.
44:20
SPEAKER_02: Vi vet att det är viktigt för klima vi vet, det har inte dumma ting att göra.
44:24
SPEAKER_02: Det släcker också något som ställningar.
44:26
SPEAKER_02: Vi var en med att ut vårt haviniti, det kan vi säkka på med det stickrhetr.
44:32
SPEAKER_02: Det blir så viktigt för kombination med väldigt många små lån runt omkring.
44:37
SPEAKER_02: Det står på oss som har det färdigt intresse för oss.
44:41
SPEAKER_02: Det är mer svärt för de som sitter i diplomati och synes att det är viktigt att sitta i stickrhetsråden med den förkrykrete har.
44:48
SPEAKER_02: Men det är också nog att det finns någon områden.
44:51
SPEAKER_02: Jag är trod att det är landsnaga som levar av oss av och vi har varit.
44:56
SPEAKER_02: Och äva, jag är slänningen, så det betyder att det lägger i regn argument, så det syns det långt.
45:04
SPEAKER_03: Finankt att avslutet vi med det.
45:10
SPEAKER_03: Det var en fin prat med annat solberg, flottande till och statsminister, det tog sagt dit och kom.
45:15
SPEAKER_00: Absolut, absolut.
45:16
SPEAKER_03: Det var fint att höra vad höra tänker om utvecklingspolitik.
45:20
SPEAKER_03: För vi ska runna så ska vi ha anbefald.
45:23
SPEAKER_03: Vilken anbefalling har du?
45:24
SPEAKER_00: Jag tänkte att det skulle gå väldigt lokalt.
45:27
SPEAKER_00: Lokal anbefalding som också har faktiskt nått avtenbostens lokaler.
45:31
SPEAKER_00: För det är högenstamatfestival har britt en ganska stor grej på högenusdua sistår nu, och den arrangerades då får trädgang och ledig imorgon, 23 maj klockan 13 till sajnt.
45:43
SPEAKER_00: Så detta är en anbefalning till lytture som älskar ut i världen om en gång när jag publiceret så hörde det på.
45:50
SPEAKER_00: Det är som behöver så händer det som beklagat en annefåling där ligger från något tillbaka i tid.
45:54
SPEAKER_00: Det får komma nästa år.
45:55
SPEAKER_00: Ja, det får kom nästa år.
45:56
SPEAKER_00: Det här är om mat för helvden, visna för alla fem värdensställer, som betyder att oceanet.
46:03
SPEAKER_00: Det kommer att titan på om du tänker att Norraika och Södamerika Europa, Asia.
46:09
SPEAKER_03: Afrika.
46:10
SPEAKER_03: Norraika, södamika.
46:13
SPEAKER_00: Om du tänker om Amerika som en världensställ, men forskällen på Norr och så är det trots allt stora.
46:20
SPEAKER_00: Men samtidigt så pass lite värdenställa och Ocean att på något mått.
46:24
SPEAKER_00: Jag känner att man brändrar med alla fem världensställen.
46:28
SPEAKER_00: Och matkultur är Ocean, jag är ju sygpå.
46:31
SPEAKER_00: Det är bara en digression.
46:32
SPEAKER_00: Men det är gras så värde om matten säller så lokala matskråd och pengar gå ju till rädbarna.
46:39
SPEAKER_00: Glaf för det och lite.
46:41
SPEAKER_00: Jag är liksom biosdag men jag tänkte att lägga det fram.
46:44
SPEAKER_00: Och så där slänge den in i anfåligen aftenposten vink nyhetsbrev.
46:51
SPEAKER_00: Det här förtenpostna var där fann den saken eller den anfåingen.
46:58
SPEAKER_00: Och vink med barn är nog ett upplägg för oss småbarnsförälder som lyr på vad vi ska bruka ge med barn på är härliga som är också anfåfligt.
47:07
SPEAKER_00: Var där så den här anfallningen, om man kom satt i högst du imak.
47:11
SPEAKER_00: Vad är din anfalling?
47:12
SPEAKER_03: Jag kan bara säga att jag slutar föl vink på Instagram för det får med sånt smatting.
47:16
SPEAKER_03: Eller det filmer väldigt tätt på att vi spiser att du får med.
47:21
SPEAKER_03: Så det slutar med nytt varit med behagligt.
47:24
SPEAKER_00: Nu ska jag kanske säga att den sviggerin av mig som driver vink som smatter i kameran.
47:37
SPEAKER_00: Vad är din annan?
47:38
SPEAKER_03: Jo, det är podcasten Equals som är utvam.
47:42
SPEAKER_03: Det är en podcast som oliket som är uppdat av.
47:46
SPEAKER_03: Vi har en massa bra episoder med folk som Gary Stevensson och Toma Piketti och Gabriel Sokman.
47:51
SPEAKER_03: Det är med oss.
47:52
SPEAKER_03: Idag kommer så man ny bok på Norsch sombefåller om vi får miljärer betala mer skott.
47:58
SPEAKER_03: För du betalar lika mer skott på tentakronen som resna oss.
48:02
SPEAKER_03: Han också sällskri att jag har varit gäst med podgosten.
48:05
SPEAKER_03: Det var väldigt bra.
48:06
SPEAKER_03: Tack.
48:06
SPEAKER_03: Det var döskumka om du ska sälla det nöga.
48:10
SPEAKER_03: Men det var väldigt hyglig.
48:11
SPEAKER_03: Men poängen var, den nu har komma en episoden som är särlig vill anbefala.
48:14
SPEAKER_03: Men som heter Vinsleboden.
48:16
SPEAKER_03: Han har gett en bok för som jag har anbefalt för som heter Crack up Capitalism om båda skatparadis här en tryssel för demokrati runt omkring i världen.
48:24
SPEAKER_03: Men då har han kommit med en ny bok som heter Muskism som man har skrevit sammanhänge som heter Ben Tarnoff.
48:29
SPEAKER_03: Och i denna boka, denna episoden, så snackar jag om den boken.
48:33
SPEAKER_03: Taism till Elon Musk.
48:35
SPEAKER_00: Ja.
48:36
SPEAKER_03: Så det har jag prövde och förstå det driver han som har stått bak det största visanskute i världen.
48:42
SPEAKER_03: Och det finner du att det är pröd att se på vad ideologin man refererar till när man snacker, för exempel Milten Skydman.
48:48
SPEAKER_03: Jag tror att det är mening för att förklara vad han driver med.
48:51
SPEAKER_03: Så det finner ut att det har heller studerat vad han gör, vad är hans ideologi ute för handling.
49:00
SPEAKER_03: Och det har fynde att han är väldigt revd av att ha kontroll på pengar.
49:03
SPEAKER_03: Han ju pengar, har kontroll på infrastruktur.
49:05
SPEAKER_03: Och att på måste bli ett specialist i att utveckla eller köpa hält och grundläggande infrastruktur som samfunny görs avingar av Vänta Starling som jag snack om för, eller där biler eller där Twitterna som man köpte och gjorde stor förändring på öda.
49:22
SPEAKER_03: Poängen att han har ganska god att skaffa sin monopol på tänster och gör stater avvänge av och köper tänster av hand.
49:31
SPEAKER_03: Det är väldigt vanskligt för alla som också av demokrati och likvärdighet.
49:37
SPEAKER_03: Så poängen är det att vänstar jag väldigt ofta att man möter rikom Skott.
49:43
SPEAKER_03: Men ni ser att här och den och man tränger den åt att politik får att ha styring på infrastruktur och demokratisk kontroll.
49:50
SPEAKER_03: Så jag har läst denna boka annan höjt på listar och böcker vill läsa.
49:53
SPEAKER_03: Men den sen episoden var en kort och fin introd.
49:57
SPEAKER_03: Jag tror det är hotpoänget i boka.
50:01
SPEAKER_03: I kolpis kan lägga till länkar.
50:05
SPEAKER_03: Episoden.
50:07
SPEAKER_00: Jag tror jag bara tacka för något.
50:12
SPEAKER_00: Inneproducent var Inna Keletner och detta, en podcast för tanke som en Agenda.
50:17
SPEAKER_03: Hallo.