Latest / Det kommer att bli bra - en Friday Lab Podcast / Använd AI, men håll kreativiteten för dig själv
Transcript
- Peppe Öhman: Hej och hjärtligt välkomna till podden som heter Det kommer att bli bra. Det här är en podcast som görs med Fridaylab och jag heter Pepe Öhman. Vanligtvis sitter jag här med Maja men idag är det du Ann. Hej! Ann. Anne: Hej, Peppa! Peppe Öhman: Så roligt att vi gör rapport med dig. Innan vi börjar komma igång med rapporten så vill jag bara säga en kort sak. Om du som lyssnar är lite nyfiken på vad Fridaylab egentligen är så går det bra att testa. Vi ordnar gratis-sessioner. finns på fridelab.se. Så gå in där och anmäla dig till en Fridaylab-session. Då kan du antingen välja om du är företagare, att styra upp ditt företag eller om du är anställd och bara vill styra upp ditt... Jag vet inte, jag ett liv. Vi kallar det livsdesign. Det är jättekul och kostar ingenting och bara en liten test. Men nu podden. Anne, jag vill tala om AI idag. Och du har ju precis gått på kurs så jag är jätte nyfiken på att höra vad du har lärt dig. Anne: Vad tycker du om AI egentligen innan jag börjar berätta om min kurs? Vad är din ställning till AI? Peppe Öhman: Jag är så brett. Jag tycker att man kan inte säga att jag för AI eller mot AI. Jag älskar AI i form av självkörande bilar och jag tänker att kansaforskning är otroligt bra. När det kommer till kreativitet och konst är jag otroligt skeptisk. Jag hatar så inneligt att få mail eller nyhetsbräv som är skrivna av AI, som är avgöselskrivna av en AI. Anne: Mm. Peppe Öhman: Jag tänker att om personen som skickar den inte bryr sig så mycket om att den ens använt sin egen hjärna för att skriva det här, då tänker jag inte använda min hjärna för att läsa det. Det är värt noll för mig. ⁓ eller konst. Folk bara, kolla vad jag gjorde. ⁓ vad jag gjorde med hjälp av AI. Man bara nej, alltså jag är hundra procent ointresserad av konst som jag skapar över en maskin. ⁓ men så det, ja det tycker jag. Sen har jag . Anne: Hahaha Mm. Peppe Öhman: Jag läser ganska mycket varje vecka för att vill samla ihop bra länkar till mitt nyhetsbrev. jag minns inte vad var. var Atlantic som hade en jätteintressant artikel om hur redan efter tio minuters användande av AI så slutar man tänka. Alltså man blir lite sämre på att fatta beslut. Man ger upp fortare. Alltså man är sämre på kreativa lösningar. The New York Times hade en artikel som handlar om, och det handlar ju mest om kreativtänkande. som handlar om hur många... Jag använder det inte för något kreativt. använder AI bara som ballplank. ⁓ jämför de två grupper som är skrivna SCR. Det visar sig att man kan ha AI som ballplank, men allt som AI gör är baserat på nånting som har hänt. Och är också väldigt designad, speciellt att de talar mest om såna här, large language models, är designade för att hitta den bredaste medelvägen. Nånting som passar alla, one size all. Anne: Mm. Peppe Öhman: Så att bollplanka med någonting kommer aldrig ge dig något nytt eller kreativt. Det kommer bara att få ett väldigt likriktare resultat. De som hade skrivit med segerna hade aldrig skrivit med ungefär samma sak. Alla hade kommit på ungefär samma lösningar. Jag tror att det finns en stor fara. Att det kommer att skapas två klasser. Både ekonomiska klasser och ... Anne: Ja. Men gud! Peppe Öhman: Tankenverksamhetsklasser, som bara använder AI för allting och låter chatbotten använda. Man outsourcera sin hjärna. Så klart använda AI. Det finns inga alternativa. Inte använda AI. Men som också använder på ett sätt som hjälper den framåt. agentar. Men också är jätte jättenoga med att tänka själv. Hålla igång hjärna med problemlösning. Anne: Ja. Mm. Vad lustigt att du säger just agenter. För det var det som den här kursen handlade om. Jag visste inte ens vad agenter var för någonting innan. Men ja, berätta mer. Vad skulle du säga? Peppe Öhman: Mm. Mmm, ja! Nej, jag ska bara dra igång en monolog i med två om klimatbelastningen och datacenter som byggs här i USA. vi säger så här, hold your horses, Öhman. Nu vill jag höra Ann berätta om kursen du har gått på. Det var Paulina Modlitt som drog den, eller vad? Anne: Ja, kom igång med Claude Kod heter den. Jag kan hålla med om det här med AI. Jag tycker att är så otroligt irriterande just när man ser ett mail med de här emojisarna som chattypet använder sig av när de skriver mail åt dig. Man bara, exakt precis som du. Orkar du inte ens använda din hjärna för att skriva det? Varför ska jag ens läsa det Sen har det börjat dyka upp i SMS. Man ser så tydligt folk när de skickar SMS att det här är ju inte du som har skrivit det här SMSet. Det sjukt, det tycker jag igen. Det är en skrämande utveckling. Men den här kursen med Paulina var en helt annan. Peppe Öhman: Gud! Det här har ännu inte varit med om, men det... Ja! Anne: Grej. Det handlade inte om att AI ska komma och ta över din hjärna utan det handlar ju om att använda AI som ett hjälpmedel. det den här kursen handlade om var att bygga workspace, göra agenter då och publicera en webbsida. Det var så svårt. Jag blev helt overwhelmed av att sitta med i den här kursen. Peppe Öhman: Mm. Anne: Men Paulina såg inte otroligt proffs. Hon var så pedagogisk. Allting gick i lång samtakt framåt. Det roliga var att jag har en nära vän som håller på och söker jobb. Han har suttit och hållit på med sin portfölje. Han har hållit på med det här i månader. Då använde jag bara den här agenten som Paulina hade lärt oss. Och hade en färdig webbplats till honom. Peppe Öhman: Mm. Anne: på tre minuter. Peppe Öhman: Mm, otroligt. Alltså det där är ju jättebra. Anne: Har du gjort den här? Ja, jag har gjort den här. Eller inte jag, men med hjälp av Kod. Peppe Öhman: Ja. En sånne sak är fantastisk. En kompis som blev med jobb här nyligen och hon ska göra en helt annan... Hon har jobbat inom filmindustrin men nu vill hon börja producera sina egna filmer. Hon använde sig av Lovable och hon sa samma sak. Hon hade verkligen knappt rört AI och så. Men så hittade jag Lovable, sa exakt vad jag ville ha och så byggde jag den på några minuter. Hur snygg som helst. Hon var exterrämt nöjd. Anne: Ja. Ja, men i sådana lägen känner jag också att... När det blir ett hjälpmedel på det sättet, att den inte tar över din tankverksamhet. Det är fortfarande du som måste tänka ut exakt hur du vill ha vem på sidan. Vad som ska stå med, vilka färger du ska ha, vilket typsnitt. Vad du vill visa. Så gör ju det jobbet åt dig. Du behöver inte lära dig att knappa kod eller nånting. ⁓ Peppe Öhman: Mm. Anne: Även det underlät det otroligt mycket som ett hjälpmedel i verksamheten. Peppe Öhman: Ja. Nej men jag håller med. Jag tycker därför det är en så bred fråga att säga vad tycker du om AI? Här i USA, USA chillar ju sig jättemycket från Sverige eftersom folk verkligen intensivt hatar AI här och speciellt unga människor. Det har varit mycket snack om, ⁓ vet det är ju alltså det är ju examens, graduation alltså vad heter det, ⁓ folk som blir färdiga från från high school till exempel men också college. Anne: Mm. Ja. Peppe Öhman: Och då har man ofta spelat college, men ofta bjuder man ju in en känd person som typ Google's vd eller nån skådespelare eller komiker. Conan O'Brien är typ en klassisk commencement speaker. Och så är det så jättespännande, för då har väldigt många av de här talarna, inte Conan O'Brien, kommer in och talar någonting. tänker jag så att det är inte så många. I år är det stora A i år. Alla pratar om det här. Anne: Mm. Peppe Öhman: Men så fort man har nämnt AI så har de här eleverna på alla de universiteten där boat. någon säger bara AI, alla bara boooo. Och jag har försökt läsa på och förstå vad det beror på. Jag tror att en stor orsaker är att många unga känner att det är en jättesvår arbetsmarknad. Man är jätterädd för att det är så att det inte ska finnas någon jobb att komma ut till efter att man har tagit sin examen. Anne: I det sista. Peppe Öhman: Man snackar ofta om att det är många sådana entry level jobb som helt försvinner. Men jag tror det också handlar om att det är så jättestora klaschilna där och det har man ju i Sverige också. är folk som verkligen gör så extremt mycket pengar. Alltså du vet de här AI-miljardärerna som verkligen tjänar så sinner sjukt mycket pengar. Så mycket som de aldrig skulle kunna, så mycket som de aldrig kan ens göra av med dem samtidigt som folk Knappt har råd att tanka bilen här eftersom inflationen är hög och som besinpriserna och matpriserna stiga på grund av Iran. har inte gå in på det. Men jag tror att det finns en jättestark reaktion på vad i USA representerar AI väldigt mycket, en Och sen bygger man de här datacenterna utifrån Vision där folk kanske inte har så bra koll på nyheter och vad det egentligen är och inte kanske motsättas så mycket. ⁓ Anne: Mm. Peppe Öhman: Medan man i Sverige tänker att är mer av en demokrati och i Sverige är man ganska teknikvänlig. Man har ju ganska snabbt kastat sig på nya uppfinningar. Eller så ligger Sverige bara efter USA. Anne: Ja, det där är faktiskt en spaning... Det där är en spaning jag har. Jag tror att USA ligger efter. När man pratar med svenskar så det så många i en vanlig kommersi som nämner att de pratade med chattyst eller chatt om det. De har ett smeknamn på chattypti. Men här i USA... Det är inte många som nämner att de pratar med chattypti. Peppe Öhman: Mmm Mmm Hmm... Jaha, intressant! Jag trodde det var tvärtom. Jag skrattade tvärtom att Sverige ligger efter USA. Jättespännande. Men berätta! Ja, du tänker att folk är ... Men Sverige är ju ... Anne: Vi är en blick så här. Ja. Ja, nej men asså jag bara tänker på dem. Ja, förlåt. Nu pratar jag i munnen på dig. Peppe Öhman: Nej, det får jag USA kommer att vända sig och bli mer positiv när man lär sig mer om det, när folk börjar använda mer. Anne: Eller så är det det här klassiska, att svenskar är mycket mer öppna med vad man gör och hur man använder AI. För jag tror absolut att folk här använder AI. Det inte det jag säger, utan jag menar mer att de använder det på ett nedålt sätt. Att de inte berättar för folk att de använder AI. Peppe Öhman: Mm. Mm. Mm. Jag tror det kanske också handlar om att Sverige har någon sorts social säkerhet. Att förlorar man jobbet är inte kul men då finns det fall någon form av fallkärn för en ändå eller något som tar emot en. Med den här förlorar jobbet, förlorar man sjukförsäkringen eller har man ingen jobb, har man ingen sjukförsäkring. Det är verkligen så att hela ens liv hänger på det och är man rädd för att AI ska ta ens jobb så är det lätt att Anne: Mm. Peppe Öhman: Ja, är det ett livsavgörande beslut. Och det också gör en... New York Times hade en superbra artikel om Kina, det mellan Kina och USA. För Kina har ju kommit typ nästan lika långt i utvecklingen som USA. Och där är man extremt mycket mer positiv. ⁓ För första handlar väl om att i Kina får man inte ha så mycket negativa åsikter om det som staten sysslar med. Så att om man blir tillfrågad så säger man bara, jag är alltid jättebra. Anne: Ja. Mm. Peppe Öhman: Där har man också implementerat det väldigt mycket mer i folks vardag. Nu menar jag inte bara en large language-mode, utan AI på andra sätt också. när man beställer mat hem till exempel. är otroligt avancerat på många sätt. Då kan man veta på minuten när det anländer. Det finns jättemånga praktiska funktioner i vardagen som fungerar jättebra tack vare AI. Man har på något sätt introducerat AI för kineserna. Anne: Mm. Peppe Öhman: genom att se hur lättare ditt liv blir. I USA har man intresserat det mer, skrivit mycket om miljöpåverkan och datacenter och artiklarna om hur folk slutar tänka själva och hur det tar jobb. I den artikeln spekulerar man om Kina kommer att svänga och ett starkare motstånd. Där kommer man att kanske förlora jobb för AI. Anne: Nåååå Ja. Peppe Öhman: Eller, fast å andra sidan i Kina skrev de också så att ibland arbetskraften är billigare. Människoarbetskraften är billigare än arbetskraften. Det kan vara att folk i fabriken får hålla sina jobb. Anne: Det är också intressant som Paulina nämnde i kursen. Även om vi inför kursen var tvungna att köpa Claude Pro- –så finns det ändå tak för att använda AI. Man har tokens. Det var så mycket nya saker jag lärde mig under kursen. Det kostar de bolagen så mycket att folk inte får använda det för mycket. Peppe Öhman: Mm. Mm. Anne: Det blir inte ekonomiskt hållbart. Vi har en gemensam kompis som heter Sandra Molin. Hon har startat ett klädmärke. Har du tänkt på hennes Instagram på senaste? Hon använder ju just AI. Det var precis det jag skulle säga. Hon använde inte AI för att göra... Peppe Öhman: Mm. Ja. Ja, det så snyggt. Anne: kläderna hon använder inte AI för att göra hennes konst som hon gör utan hon använder för marknadsföring och jag tycker att det är så snyggt. Peppe Öhman: Det är så snyggt, det är verkligen så smart tycker jag också. Att när man kanske inte har super mycket resurser att ha ett helt marknadsförings-team att det nu går att ersätta med AI. Vad heter, vi kan väl namedroppa Sandra, vad heter hon på Instagram om vi vill följa henne? Sandiland, just det. Jättefina grejer och så här kan jag hon. Anne: Det. Ja, men exakt. Sandyland.com Jättesnyggt. Verkligen snyggt. Just när man använder det som ett hjälpmedel är helt otroligt. Peppe Öhman: Men nu ska inte tala hela på det om AI men det som jag tänkte på som faktiskt har ankrytning till Friday Lab är att... Eller så här, tror att hjärnan är... Människorna är lat och hjärnan gillar att spara energi och ta den snabbaste och mest energisnåla lösningen och då är det jättelätt att man använder sig istället för att fundera på någonting så använder man sig... När man får googla upp någonting så använder man sig nu av AI för att kolla upp allting. Man ... ger det inte ens hjärnan en chans att klura ut utan att kolla med. Och då tänker jag att det bästa man kan göra är ibland att helt enkelt ta ett steg ifrån det och göra någonting helt, göra någonting kreativt med händerna eller . vi har ju det som tema också i Fridaylab under sommaren. ⁓ skapa någonting. Både skriva men också skapa någonting konkret. Jag tror att det är... Anne: Mm. Peppe Öhman: Jag läste ett citat av Winston Churchill här i veckan och han hade sagt att om man har ett jobb där man som går ut på att man ska tänka mycket och typ oroa sig mycket eller planera mycket. man har ett sådant jobb då är det jätteviktigt att man gör någonting med kroppen och händerna när man är ledig. ⁓ det motsatta också att om man har ett jobb där man måste vara väldigt fysisk . Så är det jätteviktigt att om man är ledig så då använder man hjärnan typ läsare eller skrivelen och sådant. Jag tyckte det var Anne: Mm. Peppe Öhman: Otroligt enkelt när man ser det låter det verkligen att sparka in det från dörrar. Men jag tror det är viktigt att man kommer ihåg det. när man sitter och... Eller så är det, man kan inte sitta och tänka att det nästan som att ha kontakt med människor när man sitter och småsnackar med , säger en nuklår, där tjejpitej eller något annat man använder. ⁓ Att ihåg att nej, det här är inte det jag ska hålla på med. Jag ska verkligen gå ut i världen och träffa människor ibland också. Anne: Ja. Ja. Exakt. Det här fick mig att tänka på mina barns dagis när de bodde i LA. Nu var det hennes dag, men i långa perspektivet är det svårt att tänka på sommar. Hennes filosofi var den finska skolan. Man ska leka och vara kreativ och låta energin flöda. för att sen kunna sätta sig ner och vara mer fokuserad. Det kanske är den approachen jag ska gå in den här sommaren med. Lägga ifrån mig AI, kanske till och med ladera appen från telefonen. Lägga bort det och bara vara så här... Fixa i trädgården. Måla en tavla. Skriva dagbok, kanske. Peppe Öhman: Ja! Alltså, vad sa... Anne: Bara för att lugna hjärnan, att i höst kunna ha så mycket energi och fokus på att... Peppe Öhman: Ja. Anne: Ja, det är nog så jag ska lägga upp mig i sommar. Peppe Öhman: Nej men det skriver du verkligen, det är väl otroligt smart. Och jag kan säga att jag har förberett hela juli för dig så att du kommer att få en uppgift och alla andra som är med i PartyLab Community. det är inte en julkalender, det en julkalender. Nej men jag känner verkligen samma sak. Jag märker att när jag skriver böcker, det skriver så mycket bättre om jag har gjort någonting fysiskt. Om jag har, alltså i bästa fall typ surfat eller ridit, men det kan verkligen också vara något så dumt som att tvätta fönster eller vet du, vick tvätt. Anne: Det här ser jag så mycket fram emot. Peppe Öhman: Alltså så fort man bara gör någonting, man märker att ens händer rör på sig. Min stickar jättemycket och jag tror att det är faktiskt det som på någonsin håller hennes hjärna igång. Att hon sitter och låter händerna sticka. Anne: Ja, men var inte det någonting du skulle göra i år? Jag har framme att du sa det här när vi hade vår recap roadmap i januari. Att du skulle sticka. Peppe Öhman: Jag sa ju att det... ⁓ Gud. Fack, jag dör på honom. Det kanske jag ska börja göra i sommar. Hon får lära mig. Hon har verkligen noll tålamod att lära mig. Hon har ju försökt lära mig 200 gånger. Sedan tappar jag en maska och bara, mamma! ⁓ hon bara, ⁓ Men ja, det kanske, det är ju verkligen... Alltså, men vet vad? Jag tror inte faktiskt att handlar om att sitta så mycket och styra framför datorer. Att verkligen skapa någonting och så där. Det här har jag gjort. ⁓ någonting... Det är ju kul, du drejar ju . Det är ju otroligt coolt att du gick på drejningskurs. Anne: Ja. Ja. Peppe Öhman: Berätta om hur det kändes alltså. Anne: Ja. Jag var en helt ny börjare. Jag var så nervös när jag gick dit. Jag gillar inte vara ny börjare, jag erkänna. Jag gillar att ha koll på saker och ting. Det var jättejobbigt, men jag kände att det var nånting i mig som bara ville det här. Det passade så himla bra. Det var en förmiddag. Stället låg bara så Det ligger fortfarande tre minuter härifrån. Det fanns inga hinder. Jag sajnade upp mig själv på det här. Det var så otroligt härligt. För det första är det jättesvårt. Det som är befriande är det är jättesvårt för dem som har drejat i 20 år. Det är svårt ibland. Ibland är det lerande. dum, jobbar inte med dig, den är jättesvår att centrera. Men det som var så otroligt skönt med den här drejmen, för det vore förstås jag var helt nybörjare, men det när man satt med den här lerklumpen framför sig, var det enda du tänkte på. Fyra timmar gick , var det, vänta, har det gått fyra timmar redan? Det var det enda man kunde tänka på var den här lerklumpen och det var så skönt att koppla av allting annat. Allt. Det var jätteroligt. Peppe Öhman: Gud, nu gör du verkligen verkligen en klanfilm för Draining. Jag känner att det det enda jag vill göra nu. Att sitta med och hålla om där läran. sen skapa om någonting. Enkelt också de finaste presenterna är ju, det här hatar man ju som barn, men de finaste presenterna som vuxen är någonting som folk har gjort själv. Alltså, kom med ett kärrbredd eller en liten asskop. Eller vad har man nu? Alltså, en bas. Alltså... Anne: Ja. Och det är så mysigt. Ja. Jag har gett bort så många grejer jag har gjort. Jag måste nästan gå kursen igen, för jag har gett bort allt jag har gjort. Men senast nu som var en kompis som fyllde år, då hade jag med mig en liten bas som jag hade gjort. Men jag tyckte passade i hem. Peppe Öhman: Kan du göra det? Ja? Jag är så fint. Jag kan verkligen relatera till som att är så jobbigt att vara sämst. Men har försökt interventera att det finns en slags frihet i att vara nybörjare. När man precis börjar med någonting har man inga krav på sig heller. Det här är min första gång. Det är okej för mig att vara dålig. Om man håller på med det i ett år eller två år, då börjar folk vara så där att okej. Det har ganska många gånger ännu. Du borde kanske leverera lite bättre och då blir det en annan sorts press på en. Men när man är helt totalt nybörjare och kan ställa alla dumma frågor, det finns en viss frihet till det också. Försöker jag tänka när man börjar på något nytt. Anne: Ja, verkligen. Vad är det för dig när du började sulfa? Peppe Öhman: Ja, men verkligen. Jag trodde ju att jag kunde surfa lite. För jag hade surfat lite i Brasilien och lite Argentina. Och jag bara, men det här ska väl inte vara ett problem. Och tro. Och hur svårt kan det vara? Man bara parlade ut och ställde sig på en breda. Det är så jävla svårt alltså. Det är... Alltså när du sa den dumma leraren, jag kan verkligen känna sådana dumma vågorna. Man ska kunna läsa av exakt vågorna. Anne: Ja. Peppe Öhman: Hur fort de kommer och exakt när man ska börja paddla när man ska hoppa upp och vilket håll man ska. Hur mycket tyng det ska vara var på bredden. Alltså en miljard saker som sen i eftersidan man har gjort ett tiotusen gånger vilket det börjat kännas som gjort det nu så sätter de sig i ryggmärgen. Då tänker man ju inte men för att de ska göra det måste man verkligen tänka på varje steg man bara paddel paddel. ⁓ Och är det olika varje gång också. ⁓ Herregud Anne: Ja, men det låter som att surfingen är lite som drejningen. Det är det enda du tänker på när du är där ute och surfar. Peppe Öhman: Annars drunkar man ju. Det är ju konsekvenser. Anne: Ja. Det blir lite värre konsekvenser än drejning. Men det är så skönt att hitta just det där lilla ventilen- man inte behöver tänka på nånting annat. Peppe Öhman: Ja. ⁓ Det som verkligen, och det är också när det inte blir så där man bara, nu ska jag bara tänka, man behöver inte tänka att man ska fokusera bara på det här för det är så naturligt. Man bara sugs in och sen bara är man där i den stunden. Hör du, det kanske bara då som man lever riktigt på riktigt när man sitter och drejar någonting eller står på en surfbräda för då är man bara helt aligned med livet. Anne: Ja. Hur härligt. Peppe Öhman: Men jag tänker också att man behöver verkligen inte välja. Man behöver inte välja att bara dreja hela sitt liv eller bara sitta framför en kärr om och använda AI. Man kan verkligen bara lite exakt tänka det som en kostcirkel. Kom ihåg att sätta in lite sociala medier och lite böcker. Anne: Nej, men det handlar ju om att hitta balansen. Peppe Öhman: Det borde man kanske rita upp. Det gjorde vi någon gång i Friday Lab faktiskt. Det gjorde en kostcirkel vad man fyller sin dag med. Anne: Ja. Ja, det borde vi göra igen. Peppe Öhman: Ja, jag blev faktiskt inspirerad. du vill ge någon ett, någonting som du lärde, det något insikt du fick från kursen annat än såklart att på Paulinas kurser. Finns det någonting som om man känner att Gud, det vi bli bättre på att koda eller man är mer av agent där. Hur ska man ens börja? Anne: Mm. –Om man tar en kurs. Peppe Öhman: Mm. Anne: Så värt det. Det var tre och en halvtimme men nu kan jag bygga hemsidor åt vem som helst. Peppe Öhman: Det är otroligt kallt. Otroligt kallt. Anne: Så känns det. Våga vara nybörjare. Det här är svårt. Våga ställa frågor. Men framför allt ta en kurs. Peppe Öhman: Mm. Bra. Det är ett jättebra avslutande ord. Ta en kurs och våga utbilda dig. Det hade vi ju som tema tidigare i vår också. Gör ditt eget läroplan. Vänta inte på att din arbetsgivare eller någon annans ska att du ska utbilda dig i det här. Utan bara ta en kurs. Anne: Ja, men exakt. Peppe Öhman: Om du som lyssnar på den tycker att det kanske ska vara intressant att testa på Fridaylab så ordnar vi Fridaylab sessions. De kostar ingenting och du anmälar dig och sen är nästa går på fridaylab.se. Så gå in där och testa. Du kommer att tycka att det är jätteroligt. Tack Ann, det var så roligt att prata med dig. Vi gör om det här. Anne: Ja, det gör vi. Tack för att ni lyssnade. Och tack för idag. Hejdå! Peppe Öhman: Hejdå! Tack för idag. Hejdå!