Latest / Dissidentpodden / Media och medgörligheten
Transcript
- 0:02SPEAKER_00: Det här är ett samtal i två delar mellan Mattias Forsgren och den legendariska
- 0:08SPEAKER_00: tidningsmannen Arne Rut.
- 0:11SPEAKER_00: Från att på 60-talet jobbat på Sveriges Radio blev han 1977 kulturchef på Expressen
- 0:17SPEAKER_00: och sedan chefredaktör och chef för kulturredaktionen på Dagens Nyheter 1982-1998.
- 0:26SPEAKER_00: På senare år har Arne lagt ner stor möda och tid i kampen för Julian Assange och
- 0:32SPEAKER_00: pressfrihet och är nu även nybliven medlem i dissidentklubben.
- 0:38SPEAKER_00: Arne Rut har sett hur Sverige förändrats, både politiskt och hur media fungerar.
- 0:45SPEAKER_00: Men trots sin digra mediala erfarenhet ges han sällan tillfälle att yttra sig i de
- 0:51SPEAKER_00: etablerade medier han en gång företrädde.
- 0:55SPEAKER_00: Tillsammans med sin fru Haide Rud Daragahi bor han i Uppländska med Hedeby.
- 1:02SPEAKER_00: Bredvid deras hus ligger ett gammalt missionshus som med start hösten 2026 ska bli
- 1:08SPEAKER_00: en plats för reflektion, dialog och hopp.
- 1:12SPEAKER_00: En klockstapel ska uppföras med en klocka som bär inskriptionen Tid för freds.
- 1:20SPEAKER_00: Om detta och mycket annat får ni höra om i detta samtal inspelat hemma hos Arne Rut
- 1:25SPEAKER_00: i Medhederby den 5 augusti 2026.
- 1:30SPEAKER_00: Det här är den första delen av två.
- 1:37SPEAKER_02: Välkomna till dissidentpodden.
- 1:39SPEAKER_02: Vi är hemma hos Arne Rut,
- 1:42SPEAKER_02: tidigare kulturchef på Expressen och Dagens Nyheter och chefredaktör på Dagens
- 1:51SPEAKER_02: Nyheter också.
- 1:53SPEAKER_02: Vilka år var det?
- 1:55SPEAKER_02: Vad gjorde du där egentligen?
- 1:57SPEAKER_02: Kort, kort.
- 1:58SPEAKER_01: Det var mellan 1976 och 1982 på Expressen och sen 1982 till 1998 på Dagens Nyheter.
- 2:10SPEAKER_02: Och idag så kan man säga att du är mitt uppe i ett projekt
- 2:19SPEAKER_02: som handlar om fred.
- 2:22SPEAKER_02: Och det handlar om tre stycken fredsklockor.
- 2:26SPEAKER_02: Kan du berätta om det?
- 2:29SPEAKER_01: Ja, det är så att Sverige var ju neutralt under andra världskriget.
- 2:37SPEAKER_01: Men det var grannstat till en stat som heter Norge.
- 2:42SPEAKER_01: De här två länderna är väldigt nära varandra.
- 2:47SPEAKER_01: Om du drar en lejal mellan norr och söder så kommer du fram till som är gränsen
- 2:55SPEAKER_01: mellan Norge och Sverige.
- 2:57SPEAKER_01: Den längsta gränsen mellan två länder i Europa.
- 3:00SPEAKER_01: Så nära är de här två länderna.
- 3:04SPEAKER_01: Samtidigt är det de som har sagt att om de är gifta så sover de med ryggarna mot varandra.
- 3:11SPEAKER_01: Därför att de är inte så tätt sammanflätade som man skulle tro.
- 3:18SPEAKER_01: I själva verket är de vända åt olika håll.
- 3:21SPEAKER_01: Sverige har alltid riktat uppmärksamheten mot Öster.
- 3:25SPEAKER_01: Därför att man har betraktat Ryssland som en farlig fiende.
- 3:29SPEAKER_01: Man har haft en del av Sverige som heter Finland.
- 3:32SPEAKER_02: Går man tillräckligt långt tillbaka i tiden så har det ju varit svenskar som mer
- 3:37SPEAKER_02: eller mindre grundat Ryssland.
- 3:39SPEAKER_02: Så på den tiden så såg ju relationen Ammelunda ut.
- 3:43SPEAKER_02: Och periodvis så har det ju varit goda relationer österut också.
- 3:49SPEAKER_01: Sen kan du säga att Norge var koloni till Danmark ända fram till 1814.
- 3:57SPEAKER_01: Och sen fick Sverige Norge utan att man frågade norrmännen.
- 4:01SPEAKER_02: Och då ska man ju tänka att Sveriges riktiga arkefiende det är ju Danmark.
- 4:04SPEAKER_02: Det är Danmark.
- 4:05SPEAKER_02: Det är de vi har krigat mest med.
- 4:07SPEAKER_01: Vi krigade och var mycket framgångsrika i Sverige eftersom Boslen,
- 4:13SPEAKER_01: Halland, Skåne och Blekinge var danska provinser.
- 4:20SPEAKER_01: Men samtidigt så är det ett väldigt positivt exempel på att stater i Europa kan ha
- 4:28SPEAKER_01: haft krig med varandra och ändå blivit nära vänner.
- 4:36SPEAKER_01: Jag har alltid varit skandinav i min inställning därför att det är väldigt enkelt
- 4:43SPEAKER_01: att läsa danska och norska om man väl sätter igång att göra nu.
- 4:50SPEAKER_02: Men de här klockorna,
- 4:52SPEAKER_02: det är ju då minnet av den relation som Sverige och Norge hade
- 4:58SPEAKER_02: under andra världskriget som inte var okomplicerad.
- 5:02SPEAKER_01: Den var komplicerad.
- 5:04SPEAKER_01: Sverige var delat i den frågan.
- 5:07SPEAKER_01: Det fanns en tyskvänlig linje i en del av Sverige, i synnerhet inom borgerligheten.
- 5:16SPEAKER_01: Det var väldigt mycket en borgerlig inställning.
- 5:21SPEAKER_01: Att delar av borgerligheten tyckte att Sverige egentligen var som Tyskland.
- 5:27SPEAKER_01: Det var tysk kultur det handlade om.
- 5:30SPEAKER_01: Idag när det är anglosaxisk inriktning så tror man inte att svenskar på den tiden
- 5:37SPEAKER_01: var väldigt angeläggna om att lära sig tyska.
- 5:40SPEAKER_01: Men så var det.
- 5:41SPEAKER_01: Och det som hände
- 5:45SPEAKER_01: var att man tappade känslan för de här relationerna,
- 5:53SPEAKER_01: de grannländerna, de krigiska.
- 5:56SPEAKER_01: Och det är positivt när det gäller Danmark.
- 5:59SPEAKER_01: Det finns ingen idag som pratar om att de här provinserna ska återgå till landskap
- 6:05SPEAKER_01: och återgå till Danmark.
- 6:08SPEAKER_01: Och för mig är det lite detsamma med Norge.
- 6:12SPEAKER_01: Det är en poäng att du lär känna de här grannländerna ordentligt.
- 6:19SPEAKER_01: Och när det gäller Norge så finns det då ett gensvar det har funnits efter kriget.
- 6:27SPEAKER_01: Sverige fick en nationalgåva som det kallades från Norge som tack för att det fanns
- 6:35SPEAKER_01: ett bistånd till Norge under kriget.
- 6:38SPEAKER_02: Och då kan man säga att det var ett bidrag från den ena delen av Sverige som du
- 6:44SPEAKER_02: nämnde här tidigare.
- 6:46SPEAKER_01: Ja, det stämmer.
- 6:50SPEAKER_02: Berätta om de här tre fredsklockorna.
- 6:53SPEAKER_01: Ja, det var så att
- 6:57SPEAKER_01: Den norska gåvan till Sverige,
- 7:00SPEAKER_01: det var,
- 7:01SPEAKER_01: det blev ett hotell,
- 7:03SPEAKER_01: mycket vackert beläget hotell,
- 7:05SPEAKER_01: som ligger på höjden ovanför Oslo du ser, ner mot stan, utöver Oslo.
- 7:10SPEAKER_02: Precis ovanför Holmenkollen, det här vintersportsområdet.
- 7:14SPEAKER_01: Exakt, väldigt nära Holmenkollen.
- 7:17SPEAKER_01: Och det här skulle vara en plats.
- 7:19SPEAKER_02: Vi var ju där tillsammans när John Kriakow var hälsningskoll.
- 7:22SPEAKER_01: Det stämmer, det stämmer.
- 7:24SPEAKER_01: Och det skulle vara en plattform för samtal mellan Sverige och Norge men också att
- 7:30SPEAKER_01: diskutera frågor som handlade om hur skapar du fred?
- 7:35SPEAKER_01: Eftersom den här bottenklangen i det var att det hade varit krig.
- 7:39SPEAKER_01: Och jag var
- 7:40SPEAKER_01: under lång tid del av styrelsen på Voxenåse när jag satt sedan också i någonting som
- 7:48SPEAKER_01: kallades representantskapet.
- 7:50SPEAKER_01: Men jag hade alltså en nära relation.
- 7:54SPEAKER_01: Och 2014 så fick
- 8:03SPEAKER_01: Sverige och du kan säga Norge en gåva.
- 8:07SPEAKER_01: Det var en norsk gåva i form av kyrkklockor som inte var kyrkklockor.
- 8:13SPEAKER_01: De ser ut som kyrkklockor i den formen, men det var fredsklockor.
- 8:20SPEAKER_01: Och en av de här klockorna placerades på Voxenåsen som en markering av att den här
- 8:30SPEAKER_01: fredsrelationen mellan Sverige och Norge
- 8:32SPEAKER_01: Under efterkristningen hade han varit så viktig.
- 8:36SPEAKER_01: En annan sån klocka hamnade på gränsen mellan Norge och Sverige.
- 8:41SPEAKER_01: I det som kallades för morrokulien.
- 8:44SPEAKER_01: En mycket egenomlig liten plätt som Lennart Hyland lanserade som ett skojområde.
- 8:52SPEAKER_01: Morro betyder kul.
- 8:55SPEAKER_01: Kul betyder kul.
- 8:57SPEAKER_01: Kombinera norskans morro med det svenska kul.
- 9:00SPEAKER_01: Norrmän och svenskar skulle ha roligt över sin relation.
- 9:05SPEAKER_01: De här klockorna fanns och så fanns det en annan klocka i ett område där det
- 9:11SPEAKER_01: fortfarande pågår krig.
- 9:14SPEAKER_01: För det finns inget fredsslut i Koreakriget.
- 9:18SPEAKER_01: Och i Sydkorea tog man emot en sån här klocka.
- 9:24SPEAKER_01: Den finns nu i den militariserade zonen.
- 9:29SPEAKER_01: Den här klockan fanns kvar till dess att Voxenåsen bytte styrelse.
- 9:39SPEAKER_01: Detsamma gäller för den klockan som fanns vid svensk-norska gränsen.
- 9:45SPEAKER_01: Då hade den här klockan fått en väldigt vacker inramning på Voxenåsen.
- 9:50SPEAKER_01: Det var ett koreanskt träbygge.
- 9:53SPEAKER_01: Så det var mycket värdigt kan du säga.
- 9:57SPEAKER_01: Så här kan man ju se då på bilden hur den här såg
- 10:01SPEAKER_02: ut på Voxenåsa.
- 10:04SPEAKER_01: Men klockorna skrotades och jag fick då en nära govän med mig i Norge som hade
- 10:17SPEAKER_01: koppling till Voxenåsen.
- 10:19SPEAKER_01: Han tyckte att det missionshus,
- 10:23SPEAKER_01: en klassisk gammal Kyrka,
- 10:26SPEAKER_01: byggt 1898,
- 10:28SPEAKER_01: som jag är delägare i med Hederby,
- 10:31SPEAKER_01: skulle få den här klockan mot löfte att vi ägnar en del av uppmärksamheten till
- 10:41SPEAKER_01: samtal i missionshuset om fredsfrågor.
- 10:46SPEAKER_01: Och vi ska ha en sån samtal nu snart den 22 augusti.
- 10:52SPEAKER_01: Klockan finns här nu.
- 10:53SPEAKER_01: Vi ska installera den här.
- 10:55SPEAKER_01: Och jag är mycket stolt över att den hamnade i med Hederby.
- 10:59SPEAKER_01: Det är samtidigt helt bizarrt.
- 11:03SPEAKER_01: Därför att det är Sverige och därmed svenska regeringen som beslutsfattare som äger Voxenåsen.
- 11:12SPEAKER_02: Och när skedde det här beslutet?
- 11:14SPEAKER_01: Det skedde två år sedan är det väl tror jag.
- 11:21SPEAKER_02: Det var ganska kort
- 11:22SPEAKER_02: in i deras mandatperiod så fattade de beslut att vi inte ska ha några minnesmärken,
- 11:30SPEAKER_02: några fredssymboler som då
- 11:36SPEAKER_02: påminner om den svenska kampen mot nazismen.
- 11:41SPEAKER_01: Så tolkar jag det.
- 11:43SPEAKER_01: Och det beror på att borgerligheten i Sverige...
- 11:46SPEAKER_01: Har inte gjort upp efter kriget med sin historia på 30-talet och under kriget.
- 11:53SPEAKER_01: Märk väl en del av borgerligheten.
- 11:58SPEAKER_01: För du hade en del av borgerligheten som var den liberala delen av borgerligheten
- 12:05SPEAKER_01: som var mycket viktig.
- 12:07SPEAKER_01: Två liberala tidningar i Sverige.
- 12:10SPEAKER_01: Handelstidningen i Göteborg och Västmannas läns tidning.
- 12:14SPEAKER_01: Det var de I synnerhet Handelstidningen som talade om kriget och vad som pågick i Norge.
- 12:23SPEAKER_01: Hade Sverige blivit ockuperat så hade chefredaktörerna åkt raka vägen ner i konsultationsläger.
- 12:31SPEAKER_01: Det som hände med norska chefredaktörer och sådana som
- 12:35SPEAKER_01: under kriget försökte ge ut underjordiska tidningar Många av dem hamnade i
- 12:42SPEAKER_01: koncentrationsläger.
- 12:44SPEAKER_01: Åtskilliga av dem kom aldrig tillbaka därifrån.
- 12:47SPEAKER_01: Och även norska politiker hamnade där.
- 12:51SPEAKER_01: Trygve Bertelid till exempel som blev statsminister.
- 12:55SPEAKER_01: Norge har en helt annan historia på den här punkten.
- 12:58SPEAKER_02: Precis, och jag menar,
- 13:00SPEAKER_02: i Norge så fanns ju en motståndsrörelse, deras stay behind, som då var en hemlig...
- 13:08SPEAKER_02: Så att säga underjordisk militär organisation som fanns i hela Europa och som på
- 13:16SPEAKER_02: pappret handlade om att försvara landet under en sovjetisk ockupation.
- 13:21SPEAKER_02: Och i Norge så rekryterar man ju från den antinazistiska rörelsen.
- 13:26SPEAKER_02: Men resten av Europa så har man ju då rekryterat bland de högerextrema och liksom
- 13:33SPEAKER_02: bland nazister för att man har hela haft det Där man då har tänkt att man har hittat
- 13:38SPEAKER_02: de solida antikommunistiska krafterna.
- 13:43SPEAKER_02: Men vårt samtal här som vi kommer att ha det kommer ju som jag ser det att kretsa
- 13:48SPEAKER_02: väldigt mycket om att förstå den här situationen som vi befinner oss i just nu.
- 13:53SPEAKER_02: För det här kan man väl säga det är väl den tydligaste så att säga manifestationen
- 13:59SPEAKER_02: från makten att liksom Vi befinner oss i en ny era på något sätt.
- 14:07SPEAKER_02: Sverige har förändrats.
- 14:08SPEAKER_02: Vi har gått med i NATO,
- 14:11SPEAKER_02: vi har gått med i DCA och vi balanserar på gränsen till ett tredje världskrig.
- 14:17SPEAKER_02: Och då är frågan, vad är det för dynamik?
- 14:21SPEAKER_02: Hur har vi hamnat här?
- 14:23SPEAKER_02: Vi talade här innan kameran gick igång om nationalstaternas födelse och det är
- 14:31SPEAKER_02: kanske egentligen där man måste börja.
- 14:34SPEAKER_01: Ja, man kan säga att vi har den här enheten som består av två delar, stat och nation.
- 14:45SPEAKER_01: Stat innebär att du har en kontroll över ett geografiskt område.
- 14:51SPEAKER_01: Du har ansvar för säkerheten i detta område.
- 14:56SPEAKER_01: Den här idén uppstod framförallt i Nordeuropa efter 30-åriga kriget och Sverige är
- 15:04SPEAKER_01: ett skolexempel.
- 15:07SPEAKER_02: Man kan ju säga apropå det att Sverige var ju ett föregångsland.
- 15:13SPEAKER_02: Sverige var först med den typen av byråkrati.
- 15:19SPEAKER_02: Det var ju Axel Oxenstierna, världens första riksbank.
- 15:23SPEAKER_02: Så att Sverige har ju...
- 15:28SPEAKER_02: En märklig egentligen historisk roll i framväxten av det här moderna systemet med
- 15:36SPEAKER_02: tjänstemän och allting.
- 15:38SPEAKER_01: Mycket märklig och det systemet finns ju kvar.
- 15:43SPEAKER_01: Det här med Ämbetsmän, själva det begreppet.
- 15:50SPEAKER_01: Jag kan aldrig översätta det till engelska när jag försöker beskriva det här svenska systemet.
- 15:56SPEAKER_01: Det finns ingen motsvarighet i andra länder.
- 15:59SPEAKER_01: Det var en form av adel som uppstod i Sverige
- 16:05SPEAKER_01: efter 30-åriga kriget.
- 16:07SPEAKER_01: Det handlade om att hantera de här nya resurserna.
- 16:11SPEAKER_01: Att skapa styrorganisationer.
- 16:15SPEAKER_01: Och det är så bizarrt så att jag är född i en del av nuvarande Polen som fram till
- 16:31SPEAKER_01: 1814 på Östersjökusten
- 16:35SPEAKER_01: var del av det svenska imperiet.
- 16:39SPEAKER_01: Fram till Napoleonfreden 1814.
- 16:43SPEAKER_01: Då gav Sverige upp det här därför man fick Norge som kompensation.
- 16:50SPEAKER_01: Sverige blev så att säga övermästare över grannstaten Norge därför att Danmark som
- 16:57SPEAKER_01: hade varit det var på fel sida i Napoleonkrigen.
- 17:01SPEAKER_01: Och då uppstod den här konstruerande unionen med grannlandet Norge.
- 17:06SPEAKER_01: Men det jag framförallt är upptagen av är att Europa har en sån här historia med
- 17:15SPEAKER_01: ständigt flyttbara gränslinjer.
- 17:18SPEAKER_01: Och ingen minns var de här gränslinjerna egentligen har gått.
- 17:22SPEAKER_01: Det vill säga annat än att det kan bli då en form av mobiliseringsfaktor Inte minst
- 17:30SPEAKER_01: för högerextremister.
- 17:33SPEAKER_01: Det är alltså väldigt konstiga,
- 17:36SPEAKER_01: en slags sylta av alla möjliga ingredienser i det här gamla Europa.
- 17:43SPEAKER_01: Och idag så står det inför risken för det sista kriget.
- 17:49SPEAKER_01: Blir det ett krig idag så skulle jag nog vilja säga att det kommer att bli ett atomkrig.
- 17:57SPEAKER_02: Risken för det känns överhängande.
- 18:01SPEAKER_02: Men ändå, vi tänker det här, nationerna uppstod i sin moderna form.
- 18:08SPEAKER_02: Efter västfaliska freden,
- 18:10SPEAKER_02: man förhandlade fram ett nytt system,
- 18:12SPEAKER_02: den katolska kyrkan förlorade inflytande,
- 18:15SPEAKER_02: protestantismen hade kommit och man byggde en ny identitet.
- 18:23SPEAKER_02: Och då vet jag,
- 18:24SPEAKER_02: du har ju talat om det här med,
- 18:26SPEAKER_02: om man hoppar fram, längre fram i historien, det här med nationell självbild.
- 18:36SPEAKER_02: Så för att ha de här politiska enheterna så behöver man ju bygga en identitet kring det där.
- 18:45SPEAKER_02: Och det där har ju ibland gått...
- 18:48SPEAKER_02: Gått snett.
- 18:51SPEAKER_02: Hur har man skapat de här nationella självbilderna?
- 18:55SPEAKER_02: Identiteterna?
- 18:57SPEAKER_01: Det är ju intellektuella som har skapat dem.
- 19:00SPEAKER_01: De är så att säga konstruktioner,
- 19:05SPEAKER_01: tankekonstruktioner som du när tryckpressen kom kan börja sprida till andra.
- 19:10SPEAKER_01: Du samlar människor Som de får del av ett tänkesätt som människor då kanske
- 19:18SPEAKER_01: uppfattar att det ger dem en plats som de inte tidigare har tänkt på att de har.
- 19:25SPEAKER_01: Och i Sverige,
- 19:26SPEAKER_01: om du tar författare som Jäger till exempel,
- 19:30SPEAKER_01: så var ju det här en väldigt viktig del av
- 19:35SPEAKER_01: identitetsbyggandet för sig själv.
- 19:39SPEAKER_01: Svenska författare,
- 19:43SPEAKER_01: Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons resa och så vidare.
- 19:47SPEAKER_01: Det är delar av det här.
- 19:51SPEAKER_01: Därmed vill jag inte på något sätt säga att det här handlar om vad vi idag tycker
- 19:57SPEAKER_01: en obehaglig form av nationalism.
- 20:02SPEAKER_01: Punkter i byggandet av känslan vad är det att bo i landet Sverige?
- 20:09SPEAKER_01: När det gäller Selman Lagerlöf så betraktar jag Miss Olversons resa som ett mästerverk.
- 20:14SPEAKER_01: Det är litterärt och även tankemässigt att Sverige inte slutar med Stockholm utan
- 20:20SPEAKER_01: det pågår hela vägen.
- 20:24SPEAKER_01: Jätteviktiga saker.
- 20:26SPEAKER_01: Och du kan till och med säga att den författare som kanske för mig är allra
- 20:30SPEAKER_01: viktigast när det gäller det här är William Oberg.
- 20:35SPEAKER_01: Därför att han skrev om att Sverige tappade en fjärdedel av sin befolkning mellan
- 20:43SPEAKER_01: 1860 och 1920 till USA.
- 20:47SPEAKER_01: Han skrev i bägge riktningarna.
- 20:51SPEAKER_01: Jag har lärt mig mer av att läsa Wilhelm Oberg än jag har lärt mig av att läsa
- 20:59SPEAKER_01: tråkiga historieböcker.
- 21:00SPEAKER_01: Därför att här finns människorna med i bilden och det är inte ideologiskt utan det
- 21:07SPEAKER_01: är en berättelse.
- 21:09SPEAKER_02: För med det Sverige som Willem Moberg beskriver i de böckerna är ju ett väldigt fattigt land.
- 21:17SPEAKER_02: Och han är ju ganska...
- 21:20SPEAKER_02: Ganska rakt på sak också i vissa beskrivningar om hur kolonialismen fungerade med
- 21:26SPEAKER_02: utrotning av utrunsbefolkningen i Nordamerika.
- 21:36SPEAKER_02: Vi vill förstå den här situationen.
- 21:39SPEAKER_02: Vad är det som har hänt här?
- 21:41SPEAKER_02: Vad befinner vi oss i för land?
- 21:44SPEAKER_02: Vad är det för historiska...
- 21:46SPEAKER_02: Vågor som vi ser helt plötsligt slå upp här.
- 21:50SPEAKER_02: Och då tänker jag att vi har efter det här, ska man säga, fattig Sverige.
- 21:58SPEAKER_02: Då det ändå hade, vi hade ämbetsmannaverken, vi hade industrialism.
- 22:06SPEAKER_02: Här är vi inte långt från Älvkaleby.
- 22:10SPEAKER_02: Min förfader byggde järnvägsbron här i Älvkaleby.
- 22:17SPEAKER_02: Och sen så hade vi då alla de här omskakningarna av samhället i Europa,
- 22:23SPEAKER_02: ryska revolutionerna och allting sånt där.
- 22:25SPEAKER_02: Och den etablerade makten började,
- 22:28SPEAKER_02: det började skaka
- 22:29SPEAKER_02: under fötterna på dem och vi fick massa demokratiska reformer och Vad tänker du om
- 22:37SPEAKER_02: den här demokratin som vi fick då?
- 22:41SPEAKER_02: Vi har ju också den tudelade nationen.
- 22:46SPEAKER_02: Vi har då den demokratiska nationen med den politiska svaran och så vidare.
- 22:52SPEAKER_02: Men sen har vi också säkerhetsstaten.
- 22:56SPEAKER_02: Där har vi grundlagen all offentlig makt men sen har vi den hemliga makten.
- 23:04SPEAKER_02: Hur ska vi se på den konstruktionen?
- 23:07SPEAKER_02: Vad är det för någonting som växte fram där?
- 23:11SPEAKER_01: Det är två delar i detta.
- 23:14SPEAKER_01: Den ena är medborgardelen.
- 23:19SPEAKER_01: Vad är det att vara medborgare?
- 23:21SPEAKER_01: Du är med- Att börja.
- 23:28SPEAKER_01: Du skapar en form där du tillsammans med andra bygger upp en politisk struktur.
- 23:38SPEAKER_01: Och i Sverige är den processen egentligen mycket märklig.
- 23:43SPEAKER_01: Därför att Sverige förlorade Finland som betraktades inte som ett land utan det var
- 23:52SPEAKER_01: en del av Sverige.
- 23:54SPEAKER_01: Det var ungefär som det vore Småland.
- 23:58SPEAKER_01: Det var så att säga...
- 23:59SPEAKER_01: Det var ett landskap.
- 24:00SPEAKER_01: Det var ett landskap helt enkelt.
- 24:03SPEAKER_02: Och då... Eller flera landskap var det väl för all del.
- 24:07SPEAKER_01: Ja, men det var ett mycket stort landskap.
- 24:09SPEAKER_01: Men jag säger att det hade ingen egen status det som är Finland idag.
- 24:15SPEAKER_01: Och då...
- 24:18SPEAKER_01: När Sverige förlorade Finland till Ryssland Så blev detta en totala katastrof för alltihopa.
- 24:27SPEAKER_01: Och Sverige gjorde ju revolution 1809.
- 24:31SPEAKER_01: Gjorde en helt ny författning och man fick inte en ordnad tronföljare utan man
- 24:39SPEAKER_01: lånade in en general från Frankrike som hade visat sig vara en duktig militär.
- 24:45SPEAKER_01: Och så hade man förlorat Och Finland, okej, sa Bernhardot när han kom hit.
- 24:52SPEAKER_01: Han hade ju ingen känsla för det kostiga landet österut.
- 24:55SPEAKER_01: Utan han tänkte mer på ett territorium.
- 24:58SPEAKER_01: Okej, då tar vi Norge.
- 25:00SPEAKER_01: Eftersom Danmark har förlorat kontrollen över Norge.
- 25:03SPEAKER_01: Och norrmännen har utropat en form av självständighet.
- 25:07SPEAKER_01: Skapade en egen författning.
- 25:09SPEAKER_01: Och det blev det svenska projektet.
- 25:12SPEAKER_02: Så Bernadotte var van att titta på kartor och sådär.
- 25:16SPEAKER_02: Men det här är ju ett lättförsvarat territorium.
- 25:19SPEAKER_02: Det ser mycket mer naturligt ut som en enhet.
- 25:22SPEAKER_01: Men det leder då till en period i svensk historia som för mig har varit väldigt lärorik.
- 25:31SPEAKER_01: Och det är att Sverige och Norge fick en kan du säga tankemässig kontakt med varandra.
- 25:41SPEAKER_01: Under 1800-talet.
- 25:44SPEAKER_01: Det vill säga att svenskar var tvungna att intressera sig för Norge.
- 25:49SPEAKER_01: Det norska intellektuella var tvungna att intressera sig för Sverige och det uppstod
- 25:53SPEAKER_01: en form av dialektik kan man kalla mellan den svenska och det norska.
- 26:01SPEAKER_02: Vad tog Sverige för intryck av Norge då?
- 26:08SPEAKER_01: Tog intrycket till exempel att Norge hade en författning som var mycket mer
- 26:16SPEAKER_01: progressiv, mycket högre utvecklat än den svenska författningen.
- 26:20SPEAKER_01: Alltså när det gäller självbestämmande så djupt ner som möjligt.
- 26:28SPEAKER_01: Det betyder att den norska författningsdebatten också påverkade den svenska
- 26:34SPEAKER_01: författningsdebatten under 1800-talet.
- 26:38SPEAKER_02: Kan du ge några konkreta exempel på vad det kommer att innebära?
- 26:43SPEAKER_01: Jag ska säga så här.
- 26:48SPEAKER_01: Judar fanns inte överhuvudtaget i Norge på grund av religiösa argument.
- 26:54SPEAKER_01: Att det var protestantisk religion.
- 26:57SPEAKER_01: Den värsta antisemiten i europeisk historia var Martin Luther.
- 27:02SPEAKER_01: Man ska läsa vad han skrev om judar och därmed kommer man att inse att religion inte
- 27:08SPEAKER_01: är alldeles oskyldig till det som sedan hände med den här minoriteten.
- 27:13SPEAKER_01: I Sverige så tog Gustav III för första gången in judar därför att han behövde hjälp.
- 27:20SPEAKER_01: Han behövde personer som hade den här kunskapen, inte minst den ekonomiska kunskapen.
- 27:27SPEAKER_01: Så att det kom er judar till Sverige, en mycket lite grupp.
- 27:32SPEAKER_01: Men det betydde också att det uppstod en stark, ska vi säga, agitation mot judar i Sverige.
- 27:42SPEAKER_01: Och att Aftonbladet,
- 27:44SPEAKER_01: som då var en mycket radikal och för den tiden mycket progressiv tidning,
- 27:49SPEAKER_01: var samtidigt en judehetsande tidning vid den här tidpunkten,
- 27:55SPEAKER_01: på 1840-talet till exempel.
- 27:58SPEAKER_02: Vet du vad det var specifikt för kompetens man ville ha in?
- 28:01SPEAKER_01: Ja det var ju framförallt...
- 28:03SPEAKER_02: Internationell handel?
- 28:04SPEAKER_01: Internationell handel tror jag framförallt.
- 28:07SPEAKER_01: Alltså Sverige behövde utvecklas.
- 28:09SPEAKER_02: Det var då vi hade Ostindiska kompanier och allting sånt där.
- 28:12SPEAKER_02: Man behövde ha folk som hade nätverk och så.
- 28:16SPEAKER_01: Men Norge hade då i den här tidpunkten...
- 28:19SPEAKER_01: Jag ska väl jämföra honom med Geir som betydelse i att skapa den nationella
- 28:26SPEAKER_01: identiteten som heter Henrik Wergeland.
- 28:29SPEAKER_01: Han...
- 28:31SPEAKER_01: Det började då med en agitation för att judar skulle kunna komma till Norge.
- 28:40SPEAKER_01: De skulle få rättigheter i Norge.
- 28:43SPEAKER_01: Detta ledde så småningom efter hans död till en ändring av den norska konstitutionen.
- 28:50SPEAKER_01: Men det intressanta med Wergeland var att hans perspektiv på minoritetsrättigheter
- 28:59SPEAKER_01: Det handlar inte bara om judar,
- 29:02SPEAKER_01: utan det är hans principiella syn på en nationalstat.
- 29:07SPEAKER_01: Att du inte har en enhetlig befolkning, det har du ingenstans.
- 29:12SPEAKER_01: Då måste du ha rättigheter på det personliga planet, oberoende av bakgrund.
- 29:18SPEAKER_01: Det var hans utgångspunkt.
- 29:22SPEAKER_01: När norska judar, hans agitation för detta, spred sig i Sverige också.
- 29:30SPEAKER_01: Det påverkade den svenska debatten.
- 29:33SPEAKER_01: Jag har varit på Vergerlands grav i Oslo.
- 29:37SPEAKER_01: Där finns ett järnsmidelsmonument, mycket vackert.
- 29:41SPEAKER_01: Där det står detta en gåva från svenska judar till Henrik Vergerland för vad du har
- 29:47SPEAKER_01: gjort för våra rättigheter.
- 29:50SPEAKER_01: Och det är ännu ett exempel för mig att den här gränsöverskridande diskussionen är
- 29:57SPEAKER_01: enormt viktig.
- 30:00SPEAKER_01: Och då är samtidigt för mig som gammal journalist
- 30:06SPEAKER_01: huvudproblemet idag är att våra
- 30:09SPEAKER_01: medier sätter en gräns vid den egna gränsen.
- 30:14SPEAKER_01: Ständigt i tv så handlar det om vad som Svenskar gör här eller där.
- 30:21SPEAKER_01: Det är så om någon har varit svensk och gjort det ena eller andra,
- 30:25SPEAKER_01: oberoende av var i världen, så är detta en huvudnyhet.
- 30:30SPEAKER_01: När du kan säga att
- 30:34SPEAKER_01: man fokuserar på den dimensionen snarare än på det som den svenska
- 30:43SPEAKER_01: Uträttade,
- 30:45SPEAKER_01: en koppling till den nationella identiteten som jag tror att journalistiken måste
- 30:53SPEAKER_01: övervinna.
- 30:55SPEAKER_02: Om vi tänker den nationella självbilden och det tudelade samhället.
- 31:00SPEAKER_02: Eller att vi har den offentliga och det hemliga delen av nationen.
- 31:06SPEAKER_02: Hur ser du på den?
- 31:10SPEAKER_01: Vad kan jag berätta för dig?
- 31:14SPEAKER_01: Inte minst tack vare min nära kontakt med Norge som började mycket tidigt.
- 31:19SPEAKER_01: Jag växte upp i ett landskap som heter Dalsland.
- 31:22SPEAKER_01: När jag flyttade till Göteborg som 15-årig så blev jag...
- 31:26SPEAKER_01: Det var verkligen... ...prövande att komma till Wittfälska i Högre Allmänna Läroverket.
- 31:33SPEAKER_01: Därför att de tyckte att jag talade norska.
- 31:35SPEAKER_01: Så det var mest skrattretande de någonsin hade hört.
- 31:38SPEAKER_01: Det tog en termin, så hade jag lärt mig göteborska istället.
- 31:43SPEAKER_01: Men det som var... ...riktigt för mig var att i Norge...
- 31:49SPEAKER_01: Tack vare eller på grund av att Norge hade gått med i NATO så fanns det en diskussion i Norge.
- 31:56SPEAKER_01: Vad är NATO?
- 31:57SPEAKER_01: Vad är det norrmän ska göra på grund av NATO?
- 32:01SPEAKER_01: Det blev alltså en fredsdiskussion.
- 32:04SPEAKER_01: Det skapades ett bokförlag som heter PAX som betyder fred.
- 32:09SPEAKER_01: Jag blev så intresserad av det som de gav ut en bok
- 32:16SPEAKER_01: av författaren David Horowitz
- 32:19SPEAKER_01: som handlade om Vietnam.
- 32:22SPEAKER_01: Två år innan den riktiga svenska Vietnam-diskussionen satte igång så läste jag den
- 32:27SPEAKER_01: här boken på norska.
- 32:29SPEAKER_01: Det fick mig att förstå vad amerikansk imperialism är för någonting.
- 32:33SPEAKER_01: Men det här bokförlaget gav ut den här typen av böcker.
- 32:37SPEAKER_01: Och då upptäckte jag på något sätt att i Sverige neutraliteten gör att man inte tar ställning.
- 32:46SPEAKER_01: I Norge hade du i alla fall intellektuella som tyckte att NATO måste kritiseras.
- 32:54SPEAKER_01: I Sverige neutraliteten avskaffade problem med NATO för det var inte vår fråga.
- 33:01SPEAKER_02: Men man kan väl säga att Sveriges relation till NATO,
- 33:10SPEAKER_02: den har ju blivit starkare och starkare sedan NATO bildades, fast under ytan.
- 33:21SPEAKER_02: Så vi har ju då...
- 33:24SPEAKER_02: Bland annat då det här med de här stay-behind-rörelserna som växte fram
- 33:30SPEAKER_02: under 50-talet antar jag.
- 33:32SPEAKER_02: Sverige gick in under amerikanska kärnvapenparaplyt.
- 33:36SPEAKER_02: Det var underförstått eller till och med avtalat att om det blev krig med
- 33:42SPEAKER_02: Sovjetunionen så skulle amerikanerna komma hit med sitt flyg.
- 33:47SPEAKER_02: De skulle flytta flyget från tyska baser till Sverige.
- 33:53SPEAKER_02: Vi har ju haft ett samarbete på det militära området och underrättelsetjänsterna har
- 33:59SPEAKER_02: samarbetat med framförallt britter och amerikaner därför att det är de som har lett
- 34:05SPEAKER_02: hela det här projektet men Och man kan ju säga att svenska folket har ju inte
- 34:11SPEAKER_02: upplyst om det här.
- 34:13SPEAKER_02: Utan det här har ju varit hemligt så folk har levt i någon slags föreställning om
- 34:18SPEAKER_02: att vi är neutrala.
- 34:20SPEAKER_02: Men det har ju inte riktigt varit hela sanningen.
- 34:24SPEAKER_02: Vad har det skapat för obalans i den svenska samhällskroppen om man säger så?
- 34:31SPEAKER_01: Att det inte har förts någon diskussion på allvar om den här tudelningen.
- 34:36SPEAKER_01: Vad innebär den att du själva verket har en maktapparat både rättsligt och fysiskt
- 34:44SPEAKER_01: som är den hemliga delen?
- 34:47SPEAKER_01: Då får du sådana konstiga saker som IB-affären.
- 34:52SPEAKER_01: Plötsligt upptäcker man att det finns en avlyssning av alla möjliga saker.
- 34:59SPEAKER_01: I metaforisk mening, avlyssning.
- 35:03SPEAKER_01: Jag själv fick...
- 35:07SPEAKER_01: Jag tyckte det var skrattretande när jag fick klart för mig det.
- 35:11SPEAKER_01: Plötsligt så fick jag...
- 35:14SPEAKER_01: Detta var väl på 70-talet tror jag, eller kan ha varit i början av 80-talet.
- 35:21SPEAKER_01: Blekinge läns tidning hade hittat dokument som handlade om att personer som hade
- 35:29SPEAKER_01: varit med i fredsrörelsen Jag hade blivit registrerade och man hade de som så att
- 35:37SPEAKER_01: säga på misstänklistan.
- 35:41SPEAKER_01: Det var någon form av,
- 35:43SPEAKER_01: jag tror inte att de övervakade mig systematiskt som 18-åring,
- 35:48SPEAKER_01: men att jag fanns redan registrerad som en person som av någon anledning måste
- 35:55SPEAKER_01: registreras.
- 35:57SPEAKER_01: Det gjorde väl, det var en sån här Jag insåg dubbelmoralen i synen på rättigheter i Sverige.
- 36:06SPEAKER_02: För det där går ju igen om man läser till exempel vad som hände i USA under McCarthy-tiden.
- 36:11SPEAKER_02: Om man hade de här Cointelpro-FBIs då, övervakning.
- 36:16SPEAKER_02: Och då var det ju de svarta och det var fredsrörelsen.
- 36:21SPEAKER_02: Så att fredsrörelsen har ju av så att säga...
- 36:25SPEAKER_02: Och det kan man tänka, det är den här hemliga delen av staten.
- 36:33SPEAKER_02: Och på då också nationen, för de ingår ju i nationen.
- 36:38SPEAKER_02: Och då är ju frågan så här,
- 36:41SPEAKER_02: Som jag skulle ställa er, hur ser inflytandet från den här hemliga delen ut?
- 36:51SPEAKER_02: Framförallt din bakgrund på media?
- 36:58SPEAKER_01: Det märkliga får jag väl ändå säga med min...
- 37:02SPEAKER_01: Maklund i media.
- 37:04SPEAKER_01: Det kanske beror på att jag,
- 37:07SPEAKER_01: utan att vara klar,
- 37:09SPEAKER_01: aldrig har tagit någon riktig kontroversiell ställning, jag vet inte.
- 37:13SPEAKER_01: Men att jag kunde alltså göra en karriär som är helt...
- 37:22SPEAKER_01: Om jag listar den så är den bizarr.
- 37:28SPEAKER_02: Enastående?
- 37:31SPEAKER_01: Jag kommer som den värsta sortens flykting.
- 37:34SPEAKER_01: Jag kommer från Tyskland.
- 37:37SPEAKER_01: Inte av hjälteskäl utan på grund av att jag råkade ha en tysk far.
- 37:42SPEAKER_01: Som dessutom var medlem av nazistpartiet.
- 37:45SPEAKER_01: Men som försvann i krigets slutskede.
- 37:48SPEAKER_01: Men som också såg till att jag och min mor som är svenskfödd och mina två syskon,
- 37:57SPEAKER_01: bror och syster som är tvillingar,
- 38:01SPEAKER_01: att vi kunde följa med de vita bussarna till Sverige.
- 38:05SPEAKER_01: Och jag var ju nära att dö på grund av lunginflammation.
- 38:08SPEAKER_01: Hade jag inte kommit till Sverige Vid det ögonblicket när bussen kom till Sverige så
- 38:14SPEAKER_01: hade jag inte överlevt eftersom jag fick läkarvård.
- 38:18SPEAKER_01: Alltså vilken tur som jag haft.
- 38:21SPEAKER_01: Men sen hamnade jag då i bruksamhället Bengtsvård eftersom vår enda tillflykt var
- 38:26SPEAKER_01: att min mormor som sannolikt inte hade några pengar hade ett hus och där kunde vi bo
- 38:32SPEAKER_01: till en början.
- 38:33SPEAKER_01: Sen var min mamma som hade halvfärdig akademisk utbildning började ta lärarvikariat
- 38:40SPEAKER_01: på konstiga byskolor för att tjäna pengar.
- 38:44SPEAKER_01: Och sen var det en period i Göteborg där hon fick folkskollärarexamen.
- 38:48SPEAKER_01: Allt det här,
- 38:48SPEAKER_01: men jag flyttade med henne
- 38:50SPEAKER_01: under den här perioden till dess att jag började skolan som fyråring men inte i
- 38:58SPEAKER_01: närheten av Varberg i ett år innan jag kom tillbaka till det här Bengtsfors.
- 39:03SPEAKER_01: Men samtidigt, med den bakgrunden, har jag aldrig behövt söka ett arbete.
- 39:10SPEAKER_01: Jag har bara fått erbjudanden om arbete.
- 39:14SPEAKER_01: Jag fick erbjudanden efter att ha kommit
- 39:17SPEAKER_01: in på journalisthögskolan och institut som det heter då i Göteborg.
- 39:22SPEAKER_01: Så fick jag erbjudanden av Handelsstidningen att jag skulle börja som volontär där.
- 39:27SPEAKER_01: Därför att jag hade skrivit någonting som de hade upptäckt och tyckte var så bra så
- 39:33SPEAKER_01: att de ville att jag skulle komma.
- 39:35SPEAKER_01: Man började som lärling på relationerna på den tiden.
- 39:40SPEAKER_01: Och sen från...
- 39:44SPEAKER_02: Men du har aldrig sett,
- 39:45SPEAKER_02: du har liksom i ditt yrkesverksamma liv,
- 39:48SPEAKER_02: du har inte sett något inflytande från den här hemliga sfären.
- 39:52SPEAKER_01: Nej, jag har inte det.
- 39:53SPEAKER_02: Men om man tittar på hur det rapporteras,
- 39:56SPEAKER_02: vad som sägs och vad som inte sägs,
- 39:59SPEAKER_02: så kan man ju nästan säga att det är liksom via implikation så måste det finnas en
- 40:04SPEAKER_02: påverkan därifrån.
- 40:05SPEAKER_01: Det måste finnas en påverkan, men jag vet inte vad den handlar om.
- 40:08SPEAKER_02: Nej.
- 40:09SPEAKER_01: Den är, jag menar jag kanske var för...
- 40:14SPEAKER_01: Jag har samtidigt gjort saker som
- 40:20SPEAKER_01: jag undersökte Sveriges guldaffärer med
- 40:22SPEAKER_01: Nazi-Tyskland
- 40:23SPEAKER_01: under andra världskriget där jag själv skrev en artikel Det var en artikel
- 40:28SPEAKER_01: familjen Wallenbergs inblandning i att ta emot guld från Tyskland.
- 40:36SPEAKER_01: Det ledde till att man tillsatte en utredning till och med.
- 40:41SPEAKER_01: Jag gjorde det här i samarbete med Sveriges Radio, så det blev ett ordentligt genomslag för det.
- 40:46SPEAKER_01: Men jag har gjort saker som inte var så bra för det svenska.
- 40:51SPEAKER_01: Det där fick internationella uppmärksamhet också.
- 40:56SPEAKER_01: Men på något sätt så har jag ändå
- 41:02SPEAKER_01: haft de här möjligheterna i min karriär att göra
- 41:06SPEAKER_01: saker som var väldigt attraktiva för en journalist i karriären.
- 41:13SPEAKER_02: Mikael Nilsson, han är ju...
- 41:17SPEAKER_02: Tidigare verksam vid Stockholms universitet.
- 41:19SPEAKER_02: Jag tror han var professor eller om det var hans doktorsavhandling.
- 41:22SPEAKER_02: Men han har skrivit en bok i alla fall som heter The Battle for Hearts and Minds of
- 41:27SPEAKER_02: the High North.
- 41:28SPEAKER_02: Där hade han då i Library
- 41:33SPEAKER_02: of Congress i Washington så hade han hittat dokument som handlade just om hur
- 41:43SPEAKER_02: amerikanerna försåg Svenska journalister med vit, grå, svart propaganda.
- 41:51SPEAKER_02: Vit är ju sånt då som avsändaren är öppen.
- 41:56SPEAKER_02: Grå där är avsändaren okänd och svart det där man har fejkat avsändaren.
- 42:02SPEAKER_02: Och det var ju väldigt mycket att svenska journalister de fick då från...
- 42:08SPEAKER_02: Nu kommer jag inte ihåg vad institutionen heter, men U.S.
- 42:13SPEAKER_02: Information Agency, någonting sånt där.
- 42:16SPEAKER_02: Och de delade ut det här och det var ju väldigt många journalister på olika
- 42:20SPEAKER_02: tidningar,
- 42:20SPEAKER_02: alltså lokaltidningar och sådär som tog
- 42:23SPEAKER_02: in de här texterna och det var nästan aldrig vitt.
- 42:27SPEAKER_02: Ofta grått, men ibland också svart.
- 42:29SPEAKER_02: Man tog på sig,
- 42:30SPEAKER_02: man satte sitt namn under det där som man egentligen hade fått från amerikanerna.
- 42:36SPEAKER_02: Han beskriver också att de hade väldigt stort inflytande över universitet.
- 42:40SPEAKER_02: Väldigt mycket finansiering till svensk teknisk forskning och så vidare.
- 42:45SPEAKER_02: Det kom från amerikanerna, amerikanska flygvapnet och sådär.
- 42:49SPEAKER_02: Men man berättade inte om det.
- 42:52SPEAKER_02: Man hade inflytande över fackföreningar och allt sånt där.
- 42:58SPEAKER_02: Så det har ju funnits ett systematiskt påverkan.
- 43:03SPEAKER_02: Men samtidigt när man läser från 70-80-talet.
- 43:08SPEAKER_02: Då fanns det ju också en stark antiimperialistisk rörelse i Sverige.
- 43:14SPEAKER_02: Man skrev om Nicaragua och man skrev om...
- 43:21SPEAKER_02: Alltså om amerikansk eller västerländsk eller vad vi nu vill kalla det här systemet
- 43:26SPEAKER_02: för, den här imperialismen.
- 43:30SPEAKER_02: Men det har blivit mycket, kontrollen känns som den har blivit tajtare och tajtare över tid.
- 43:36SPEAKER_02: Håller du med om det?
- 43:37SPEAKER_01: Det tror jag att det har blivit.
- 43:40SPEAKER_01: Det är också, tror jag,
- 43:47SPEAKER_01: Folialisters självbild,
- 43:52SPEAKER_01: poängen med DNs,
- 43:55SPEAKER_01: Dagens Nyheter,
- 43:58SPEAKER_01: kultursida under den tiden jag var där,
- 44:01SPEAKER_01: var att det fanns ett arv efter Olof Lagerkranz.
- 44:06SPEAKER_01: Arvet efter Olof Lagerkranz var att man inte behövde vara uttryckspolitisk expert
- 44:13SPEAKER_01: för att skriva om saker Som skenbart var utrikespolitik när det i själva verket var
- 44:21SPEAKER_01: globalt relevanta frågor.
- 44:24SPEAKER_01: Som att han reser till Kina och skrev en personlig berättelse.
- 44:28SPEAKER_02: Jag har ju sett den där intervjun med honom när han berättar om sin resa i Kina.
- 44:34SPEAKER_02: Och den ödmjukhet och öppenhet och respekt som han...
- 44:40SPEAKER_02: Tittade på Kina.
- 44:41SPEAKER_02: Och så jämför man med rapporteringen idag.
- 44:44SPEAKER_02: Som jag har ju varit i Kina.
- 44:46SPEAKER_02: Jag har en son som är verksam i Kina sedan lång tid tillbaka.
- 44:50SPEAKER_02: Och jag ser att det man gör är att man ger ju en fördjugen bild.
- 44:55SPEAKER_02: Så man berättar inte, allting är inte bra i Kina.
- 44:58SPEAKER_02: Men man ger en bild som inte är sann.
- 45:03SPEAKER_01: Ja, den...
- 45:06SPEAKER_01: Jag vet inte, DN hade ju...
- 45:09SPEAKER_01: Ett äkta par som kultursydelsmedarbetare.
- 45:15SPEAKER_01: Sven Lindqvist och Cecilia Lindqvist.
- 45:18SPEAKER_01: Cecilia var ju när det var i Kina.
- 45:21SPEAKER_01: En mycket, mycket viktig skribent.
- 45:25SPEAKER_01: Sven Lindqvist är för mig unik när det gäller så kallad utrikesbevakning.
- 45:33SPEAKER_01: Det handlar inte dusch-dump om att betrakta det som utrikes.
- 45:37SPEAKER_01: Utan det handlade ju om att förhålla sig till händelser och utvecklingar i länder,
- 45:44SPEAKER_01: inte minst i tredje världen,
- 45:48SPEAKER_01: där du behandlar dem som likvärdiga när det gäller mänsklig existens.
- 45:57SPEAKER_01: Sven Linkers sätt att skriva dessutom.
- 46:05SPEAKER_01: Språket hade en knapphet som en fördel.
- 46:11SPEAKER_01: Det blommade inte ut i långa sentenser och hänvisningar hit och dit.
- 46:17SPEAKER_01: Det var det konkreta och samtidigt väldigt personliga.
- 46:23SPEAKER_01: Jag är väldigt beundrad.
- 46:26SPEAKER_02: Om man tänker att hans bok utrotar varenda jävel.
- 46:29SPEAKER_01: Den är en av de viktigaste böckerna om vad det i grunden har handlat om med
- 46:38SPEAKER_01: västerländsk imperialism på det väldigt konkreta plan.
- 46:43SPEAKER_02: Och idag så är imperialism ett ord som man knappt kan använda.
- 46:46SPEAKER_01: Du får inte nämna
- 46:47SPEAKER_02: det.
- 46:52SPEAKER_01: Det som hände med DN som jag ser det och som också påverkar svensk offentlighet,
- 46:59SPEAKER_01: det var
- 47:03SPEAKER_01: dels en följd av att
- 47:10SPEAKER_01: ägarna till Dags Nyheter,
- 47:12SPEAKER_01: familjen Bonnier, har två delar i sin historia.
- 47:19SPEAKER_01: Den ena är på 30-talet, 40-talet och jag skulle vilja säga över 50-talet.
- 47:31SPEAKER_01: Och det är
- 47:34SPEAKER_01: att man förhåller sig
- 47:39SPEAKER_01: till människovärde i sitt sätt att
- 47:45SPEAKER_01: bedöma Tryckt text.
- 47:50SPEAKER_01: Varför?
- 47:53SPEAKER_01: Jag fick av en granne här i min helbighet samlade årgångar av tidskriften Vaniers
- 48:01SPEAKER_01: litterära magasin som han eller den andra är hade samlat på vad som helst kan hända
- 48:07SPEAKER_01: på landsbygden och till och med fina boxar för dem.
- 48:12SPEAKER_01: Och det var de första årgångarna på 30-talet.
- 48:15SPEAKER_01: Vad är det du hittar i Bonners litterära magasin?
- 48:19SPEAKER_01: Du hittar alla de författare som sedan blev Sveriges viktigaste författare från
- 48:26SPEAKER_01: 40-talet och framåt.
- 48:28SPEAKER_01: Eivind Jonsson till exempel.
- 48:30SPEAKER_01: Vem skriver om politiken i Ryssland?
- 48:33SPEAKER_01: Arthur Lundqvist som var kommunist i Bonners litterära magasin.
- 48:41SPEAKER_01: Det vill säga den här kapitalistfamiljen är inte så korkad så att de säger att vi
- 48:47SPEAKER_01: måste undervisa om våra intressen utan man diskuterar istället vad är det som är
- 48:53SPEAKER_01: kvalitet i vår utgivning.
- 48:57SPEAKER_02: Kan det ha varit så också på den tiden att man såg mer kapitalismen också som ett
- 49:03SPEAKER_02: Medel mer än ett mål.
- 49:05SPEAKER_01: Jo, alltså marknadsekonomin var en organisationsform.
- 49:11SPEAKER_01: Men du skulle säga att jag skulle nog ändå säga att det som Urbaners litterära
- 49:17SPEAKER_01: magasin representerar är absolut unikt.
- 49:21SPEAKER_01: I inget annat land har de här icke-utbildade
- 49:28SPEAKER_01: arbetarförfattarna fått den formen av
- 49:30SPEAKER_01: stöd hos det största bokförlaget.
- 49:34SPEAKER_01: De var ju obildade.
- 49:37SPEAKER_01: Men det är inte också så att man tror att arbete av litteratur är en rak berättelse
- 49:42SPEAKER_01: som börjar här och den slutar där.
- 49:46SPEAKER_01: Evin Julsson var ju modernist.
- 49:49SPEAKER_02: Men det är väl också att de hade en förmåga att se kvalitet?
- 49:53SPEAKER_01: De såg kvalitet, ja.
- 49:58SPEAKER_01: Jag skulle nog vilja säga att jag är partymåler för jag blev rekryterad av familjen Bonnier.
- 50:07SPEAKER_01: Jag var på Sveriges Radio,
- 50:09SPEAKER_01: jag var chef för samhällsredaktionen och jag fick erbjudandet att börja som
- 50:16SPEAKER_01: kulturschef på Expressen och då tog jag det erbjudandet.
- 50:20SPEAKER_01: Och sen rekryterades jag också av familjen Bonnier till att bli chefredaktör och
- 50:25SPEAKER_01: kulturschef på Dagens Nyheter.
- 50:28SPEAKER_01: Jag stannade där i 16 år.
- 50:30SPEAKER_01: Det var inte så att det var utan slitage, den här relationen.
- 50:35SPEAKER_01: Men jag uppfattade inte att de försökte detaljstyra vad jag gjorde eller inte gjorde.
- 50:44SPEAKER_01: Däremot så slutade relationen när familjen Bonnier Hade börjat förhandla med
- 50:50SPEAKER_01: familjen Wallenberg om att köpa Svenska Dagbladet.
- 50:55SPEAKER_01: Det blev inte så.
- 50:56SPEAKER_01: Det var istället den norska motsvarigheten till Bonnierkoncernen,
- 51:00SPEAKER_01: Schipstedt, som köpte Svenska Dagbladet.
- 51:04SPEAKER_01: Och de köpte också Aftonbladet från LH.
- 51:08SPEAKER_02: När man läser Mikael Nilsons bok om den här amerikanska propagandan så får man inte
- 51:14SPEAKER_02: intrycket från den boken i alla fall att de skulle haft någon absolut kontroll över
- 51:19SPEAKER_02: svensk media.
- 51:22SPEAKER_02: Vissa frågor som till exempel den svenska synen på den amerikanska rasismen där de
- 51:29SPEAKER_02: från amerikansk sida mer eller mindre bara,
- 51:31SPEAKER_02: okej det här är grundmurat, vi kan inte göra någonting åt det här.
- 51:36SPEAKER_02: De har den här uppfattningen om oss.
- 51:38SPEAKER_02: Och de försökte påverka med olika texter och så.
- 51:41SPEAKER_02: Men de kom ingen vart med det.
- 51:43SPEAKER_02: Så det var ju absolut ingen hegemonisk kontroll över Sverige på den tiden.
- 51:49SPEAKER_02: Evel kanske inte fortfarande då, men...
- 51:51SPEAKER_01: Nej, men den här kontrollen, eller jag säger influensen, så att säga.
- 51:58SPEAKER_01: Den kan ju gå till så att man inte upptäcker att den finns.
- 52:03SPEAKER_01: Man påverkas på något sätt.
- 52:05SPEAKER_01: Och det får en att göra saker som man kanske inte skulle ha tolkningar som man inte
- 52:13SPEAKER_01: hade fått en influens.
- 52:16SPEAKER_01: Ja,
- 52:16SPEAKER_01: men jag var säkert på ett eller annat sätt påverkas av någonting som i efterhand Om
- 52:25SPEAKER_01: jag hade fått veta det så skulle jag ha förstått att det var en influens och inte
- 52:31SPEAKER_01: någonting som var helt neutralt.
- 52:35SPEAKER_01: Men jag har aldrig upplevt att jag haft en direktpåverkan i någon form av det slaget.
- 52:43SPEAKER_02: Nej,
- 52:44SPEAKER_02: och det är ju en oerhört intressant fråga att försöka förstå hur den här påverkan
- 52:49SPEAKER_02: ser ut och vad det är för just den här...
- 52:56SPEAKER_02: Den politiska Sverige och det militära Sverige.
- 53:00SPEAKER_02: Det var ju Schlesinger som sa någon gång i en intervju och han fick frågan hur...
- 53:05SPEAKER_02: Det var Ola Thunander som frågade honom och han frågade hur ser relationen ut mellan
- 53:11SPEAKER_02: USA och Amerika och då frågade han vad menar du mellan det politiska Sverige mellan
- 53:16SPEAKER_02: USA och det politiska Sverige Eller med det militära Sverige.
- 53:20SPEAKER_02: För med det militära har vi utmärkta förhållanden.
- 53:27SPEAKER_02: Vad tänker du om den här IB-affären?
- 53:29SPEAKER_02: För jag tycker att den är skum.
- 53:32SPEAKER_02: Jag kommer inte ihåg var jag läser det någonstans.
- 53:34SPEAKER_02: Men IB var ju det politiska Sveriges eller Socialdemokraternas spionorganisation för
- 53:44SPEAKER_02: att hålla koll på Sverige.
- 53:46SPEAKER_02: Och man talar ju väldigt mycket om att de registrerade kommunisterna.
- 53:52SPEAKER_02: Men vad jag har förstått,
- 53:53SPEAKER_02: jag kommer inte ihåg var jag läser det någonstans,
- 53:55SPEAKER_02: men de arbetar ju också för att hålla koll på brittiskt och amerikanskt inflytande.
- 54:01SPEAKER_02: Så att IB handlade delvis om att se till att britter och amerikaner inte kom
- 54:07SPEAKER_02: in för mycket i Sverige.
- 54:09SPEAKER_02: Och min misstanke är ju att IB avslöjandet...
- 54:13SPEAKER_02: Det handlade om att få bort den typen av kontroll för att släppa
- 54:19SPEAKER_02: in amerikaner och britter och öppna dörren för dem helt och hållet.
- 54:24SPEAKER_02: Vad tror du om det?
- 54:27SPEAKER_01: Mycket möjligt.
- 54:29SPEAKER_01: Om jag har haft någon hypotes så är det lite att det är socialdemokratins självförsvar.
- 54:40SPEAKER_01: Att du alltså har IB med kontakter inom partiet för att se till att du inte,
- 54:50SPEAKER_01: att du har ett alternativ till det
- 54:56SPEAKER_01: säkerhetspolitiska övervakningssystemet som är
- 54:59SPEAKER_01: till hundra procent borgerligt i sitt ursprung.
- 55:06SPEAKER_02: Och det ligger väl ganska nära det jag säger?
- 55:08SPEAKER_02: Det ligger nära det.
- 55:09SPEAKER_02: Det hänger ju ihop.
- 55:10SPEAKER_02: Det borgerliga Sverige, det var ju väldigt tyskvänligt.
- 55:15SPEAKER_02: Men det verkar ju vara någonting med den mentaliteten.
- 55:18SPEAKER_02: Väldigt mycket är att det handlar bara om att vinna.
- 55:21SPEAKER_02: Jag lyssnade på Dimitri Laskari som har en intressant kanal.
- 55:26SPEAKER_02: Och han är ju gammal jurist av ett advokatbyrå.
- 55:30SPEAKER_02: Och de tyckte att det var väldigt konstigt att han röstade på...
- 55:39SPEAKER_02: Miljöpartiet, de gröna.
- 55:42SPEAKER_02: Jag kommer inte ihåg vad det här var någonstans, om det var i Tyskland tror jag det var.
- 55:46SPEAKER_02: Men de har en fråga, vad röstar ni på då?
- 55:48SPEAKER_02: Men vi röstar på Liberalerna.
- 55:50SPEAKER_02: Och varför då då?
- 55:51SPEAKER_02: Ja, därför att de vinner.
- 55:54SPEAKER_02: Och det hade ingenting med ideologi eller någonting,
- 55:56SPEAKER_02: utan det handlar Bara om att navigera och vara på den starkaste sida.
- 56:03SPEAKER_02: Så fort Tyskland förlorade, då var de pro-amerikaner och pro-brittiska.
- 56:08SPEAKER_02: Den mentaliteten vill underordna sig.
- 56:11SPEAKER_02: Det är deras naturliga respons att inordna sig
- 56:16SPEAKER_02: under den största gangstern eller vad vi nu vill kalla det för.
- 56:21SPEAKER_02: Det var lite tendensiöst men jag ser det på det sättet.
- 56:25SPEAKER_01: När det gäller IB så är det så att jag kände Ebbe Karlsson.
- 56:34SPEAKER_01: Han gjorde en mycket märklig karriär.
- 56:37SPEAKER_01: När jag var på Handelsstidningen i Göteborg så som några andra
- 56:45SPEAKER_01: handelsstidsjournalister hade vi som extra knäck i den byggnaden på Köpanskottan i
- 56:50SPEAKER_01: Göteborg.
- 56:52SPEAKER_01: Så låg också Göteborgstidningen med samma ägare som var den lokala konkurrenten till Expressen.
- 57:00SPEAKER_01: Då kunde man på lördag gå ner och extraknäcka på Göteborgstidningen.
- 57:06SPEAKER_01: Man fick ett extrainkomst.
- 57:09SPEAKER_01: Då fick man skriva en annan typ av journalistik.
- 57:12SPEAKER_01: Men Ebbe kom ju in i GT som en form av lös vaktmästare.
- 57:21SPEAKER_01: Det fanns ingenting.
- 57:23SPEAKER_01: Han var en av de som hade vatsmästaruppdraget att förse journalisterna med hjälp på
- 57:30SPEAKER_01: det praktiska planet.
- 57:33SPEAKER_01: Men det gick väldigt fort när han själv började skriva.
- 57:36SPEAKER_01: Han gjorde en snabb karriär och hamnade sedan i Stockholm.
- 57:41SPEAKER_01: Och Ebbes förmåga att skapa relationer till andra människor.
- 57:46SPEAKER_02: Han verkar ha varit en socialmagiker.
- 57:48SPEAKER_01: Han var socialmagiker.
- 57:50SPEAKER_01: Han var en mycket, mycket, mycket speciell person.
- 57:55SPEAKER_01: Men också väldigt intelligent.
- 57:57SPEAKER_02: Och vad var kopplingen till IBE här?
- 58:01SPEAKER_01: Jag tror att när det gäller IB så var,
- 58:08SPEAKER_01: som jag har misstänkt i alla fall, att han var lite socialdemokratisk.
- 58:19SPEAKER_01: Även det här med övervakningen och att IB blev en form av Socialdemokratisk
- 58:28SPEAKER_01: skyddsmekanism mot den officiella hemliga övervakningen.
- 58:33SPEAKER_01: Alltså den där turdelningen mellan socialdemokratin och borgerligheten.
- 58:39SPEAKER_01: Och där blev Ebbe en viktig
- 58:44SPEAKER_02: Då kan man ju verkligen fundera på om Ebbe Karlsson inte agerade dubbelagent.
- 58:50SPEAKER_02: Med tanke om vi kommer in på Palmemordet.
- 58:53SPEAKER_01: Inte vet jag.
- 58:55SPEAKER_01: Ebbe var en...
- 58:58SPEAKER_01: Han var verkligen mycket, mycket säringen person men...
- 59:02SPEAKER_02: Jag pratade ju med Ulf Svensson tidigare och han var ju då chef på Pool 6, Pool 5.
- 59:14SPEAKER_02: Han jobbade på utrikesdepartementet i alla fall och han var chef på en av
- 59:20SPEAKER_02: avdelningarna där och han var ju då bland annat ansvarig för att planera Olof Palmes
- 59:27SPEAKER_02: möte med Garbachev i april.
- 59:35SPEAKER_02: 1986 som aldrig blev av då.
- 59:39SPEAKER_02: Och han berättade för mig att han hade då via...
- 59:46SPEAKER_02: Rolf Ikeos,
- 59:47SPEAKER_02: jag tror det var Rolf Ikeos pappa som då hade berättat för Rolf om att på
- 59:56SPEAKER_02: utrikesdepartementet så fanns det då en grupp höga tjänstemän som sysslade med det
- 1:00:00SPEAKER_02: outsägliga.
- 1:00:03SPEAKER_02: Det orutsägliga handlade om att föra närmare NATO.
- 1:00:09SPEAKER_02: Det handlade om att arbeta med de här
- 1:00:17SPEAKER_02: atlantiska grupperna.
- 1:00:21SPEAKER_02: Det är lite det vi har talat om förut, de hemliga strukturerna i samhället.
- 1:00:30SPEAKER_02: Där kan man tänka att det han hade fått reda på där.
- 1:00:36SPEAKER_02: Det var ju då en slags kontaktyta mellan de här två sfärerna som arbetade för att få
- 1:00:45SPEAKER_02: de här två olika att fungera.
- 1:00:48SPEAKER_02: Så att man tog intryck från vad säger den hemliga världen här egentligen.
- 1:00:53SPEAKER_02: Och det var ju då den här USA brittisk vänliga militär och underrättelsetjänst eliten då.
- 1:01:03SPEAKER_02: Som drev på den rörelsen.
- 1:01:09SPEAKER_02: Har du någon kommentar kring det?
- 1:01:11SPEAKER_02: Är det något du hört talas om?
- 1:01:15SPEAKER_01: Jag har inte någon kunskap om det men det förefaller.
- 1:01:19SPEAKER_01: Jag tycker det är en hypotes.
- 1:01:21SPEAKER_01: Det är sannolik.
- 1:01:25SPEAKER_01: Min reflektion om den här
- 1:01:32SPEAKER_01: Jag skulle kalla det för en bottenklang i det svenska politiska systemet,
- 1:01:41SPEAKER_01: inte minst i förvaltningssystemet, tjänstemän, MB-smann.
- 1:01:49SPEAKER_01: Alltså administrationen som politikerna är beroende av och inte minst den som är
- 1:01:55SPEAKER_01: säkerhetsdefinierad.
- 1:01:58SPEAKER_01: Så är Assange-affären för mig
- 1:02:03SPEAKER_01: en väldigt viktig pusselbit.
- 1:02:09SPEAKER_02: Kan vi vänta med att komma in på den?
- 1:02:11SPEAKER_02: Okej.
- 1:02:11SPEAKER_02: Jag tänkte att vi kommer dit lite kronologiskt men jag tänkte att vi har,
- 1:02:17SPEAKER_02: först så har vi ju ubåtsaffären som är en väldigt liksom,
- 1:02:22SPEAKER_02: man tänker så här när det sker
- 1:02:27SPEAKER_02: Som Peter Dale Scott talar om, deep events.
- 1:02:31SPEAKER_02: När det händer sådana här omskakande saker i samhället.
- 1:02:36SPEAKER_02: När man tittar och studerar dem noga så öppnar sig sprickor i väven.
- 1:02:41SPEAKER_02: Och man kan kika in bakom kulisserna och se saker där.
- 1:02:47SPEAKER_02: Har du tittat närmare på ubåtsfrågan och vad har du dragit för slutsats av det i så fall?
- 1:02:54SPEAKER_01: Jag har inte på något sätt någon djup kunskap om det men däremot så förfaller det
- 1:03:03SPEAKER_01: tydligt att det har funnits ett rävspel bakom alltihopa detta som är att USA vill
- 1:03:12SPEAKER_01: påverka,
- 1:03:16SPEAKER_01: vad kan vi säga,
- 1:03:18SPEAKER_01: Sin militära planering i relation till Europa och att man på olika sätt vill påverka
- 1:03:28SPEAKER_01: inte minst den tyska politiska diskussionen.
- 1:03:34SPEAKER_01: U-båtarna är...
- 1:03:38SPEAKER_02: Det är många som inte har följt den här affären och inte vet någonting om den egentligen.
- 1:03:42SPEAKER_02: Vad var det som hände då egentligen?
- 1:03:49SPEAKER_01: Den är ju båten, man vet ju inte.
- 1:03:53SPEAKER_01: Det uppstod känslan,
- 1:03:55SPEAKER_01: man kunde säga,
- 1:03:57SPEAKER_01: att Ryssland håller på med någonting i Sveriges närområde, Östersjön.
- 1:04:02SPEAKER_01: Det är kopplat till den svenska utgångspunkten,
- 1:04:08SPEAKER_01: att Ryssland är och förblir huvudfienden för framtiden.
- 1:04:14SPEAKER_01: Det robbas aldrig.
- 1:04:17SPEAKER_01: Och att det här då är En form av maktdemonstration.
- 1:04:22SPEAKER_01: Att Östersjön är ett ryskt innanhav och man har rätt att använda det som man vill.
- 1:04:30SPEAKER_01: Och att detta också mycket väl kan ha varit till en del ett amerikanskt maktspel.
- 1:04:37SPEAKER_01: Jag kan inte säga, jag har inga bevis för vare sig det ena eller det andra.
- 1:04:42SPEAKER_01: Men jag tror inte att den här teorin och att det enbart handlar om en rysk styrkedemonstration.
- 1:04:49SPEAKER_01: Den har jag inte trott på.
- 1:04:51SPEAKER_02: Nej, för det finns ju amerikanska...
- 1:04:56SPEAKER_02: Höga marinofficerare och britter Keith Speed,
- 1:05:04SPEAKER_02: han var väl marinminister och Lehman som var motsvarande i USA som har sagt att vi
- 1:05:12SPEAKER_02: var inne med ubåtar i Stockholms skärgård och sådär och vi hade då avtal med höga
- 1:05:19SPEAKER_02: svenska amiraler att vi hade klartecken för att göra det här.
- 1:05:24SPEAKER_02: Och igen då, där har ju Ola Thunander skrivit böcker om det här som åtminstone har...
- 1:05:30SPEAKER_01: Men som inte har diskuterats på allvar i Sverige.
- 1:05:33SPEAKER_01: Nej, nej.
- 1:05:34SPEAKER_01: Och det är väl ett exempel.
- 1:05:37SPEAKER_02: Det har varit mycket smutskastning men det har inte varit så mycket saklig diskussion kring det.
- 1:05:45SPEAKER_01: Jag var på när Ola
- 1:05:49SPEAKER_01: presenterade sitt perspektiv på ett möte i Oslo.
- 1:05:52SPEAKER_01: Jag har glömt exakt när det var.
- 1:05:56SPEAKER_01: Men det var fullt i salen.
- 1:05:58SPEAKER_01: Det var en stor sal.
- 1:06:01SPEAKER_02: Var det om U-bådsfrågan?
- 1:06:02SPEAKER_01: Det var U-bådsfrågan och John Jonas sa till mig att det var Väldigt stora delar av
- 1:06:14SPEAKER_01: norsk elit som var där.
- 1:06:17SPEAKER_01: Det var alltså inte ett konstigt folkmöte utan det var alltså personer med mer eller
- 1:06:22SPEAKER_01: mindre professionellt intresse.
- 1:06:25SPEAKER_01: Politiker och militärer.
- 1:06:27SPEAKER_01: Och han fick ju väldigt bra gensvar.
- 1:06:30SPEAKER_01: Det blev frågor som inte var fientliga utan som var mer riktade på att få
- 1:06:38SPEAKER_01: ytterligare information om
- 1:06:42SPEAKER_02: Som jag har förstått det så är ju Olas bild av det hela i
- 1:06:47SPEAKER_02: stort sett mainstream utanför Sveriges gränser.
- 1:06:52SPEAKER_02: Men sen har vi ju nästa händelse då som åtminstone jag ser som en del av den här utvecklingen.
- 1:06:59SPEAKER_02: För Det man åstadkom med de här ubåtskränkningarna eller resultatet av dem blev
- 1:07:05SPEAKER_02: att den svenska opinionen i förhållande till Sovjetunionen vände helt och hållet.
- 1:07:11SPEAKER_02: Från att vi har haft en minoritet av Sveriges befolkning runt knappar 25 procent som
- 1:07:18SPEAKER_02: såg Sovjetunionen som ett hot så var det uppåt 85 procent efter ett par år av
- 1:07:25SPEAKER_02: ubåtsincidenter som såg Sovjet som ett hot
- 1:07:30SPEAKER_02: Om man tänker ut ett geopolitiskt perspektiv så är det en komplett förändring av
- 1:07:37SPEAKER_02: Sverige som nation.
- 1:07:40SPEAKER_02: Det är en period av begynnande avspänning,
- 1:07:45SPEAKER_02: ostpolitik-
- 1:07:49SPEAKER_02: Tyskland som förenas med Sovjetunionen med gasledningar som amerikanerna
- 1:07:58SPEAKER_02: spränger.
- 1:08:01SPEAKER_02: Där på 80-talet så är det en sån här incident där de har sålt manipulerade chips som
- 1:08:06SPEAKER_02: används i det här och så kan de sabotera.
- 1:08:09SPEAKER_02: Men Tyskland tar inte de signalerna från USA på allvar och de fortsätter att
- 1:08:15SPEAKER_02: integrera industriellt med Sovjetunionen.
- 1:08:19SPEAKER_02: Och i den vevan så har du då Olof Palme.
- 1:08:25SPEAKER_02: Och då är frågan liksom, hur ser du på Palme-mordet?
- 1:08:29SPEAKER_02: Vad var det för någonting?
- 1:08:30SPEAKER_02: Vad var det som hände där?
- 1:08:39SPEAKER_01: Palme framstår för mig
- 1:08:42SPEAKER_01: som någonting unikt.
- 1:08:46SPEAKER_01: Det vill säga en exceptionellt intelligent
- 1:08:53SPEAKER_01: politiker som använder sin
- 1:08:59SPEAKER_01: fattningsförmåga för att tolka information,
- 1:09:04SPEAKER_01: kunskaper och sedan förhåller sig rationellt till det han får fram.
- 1:09:15SPEAKER_01: Troligen kände, låg i luften, det var Sovjetunions sammanbrott.
- 1:09:22SPEAKER_01: Att systemet var på väg mot någon form av endpoint.
- 1:09:28SPEAKER_02: Eller radikal reform.
- 1:09:31SPEAKER_01: Radikal reform.
- 1:09:32SPEAKER_01: Men jag menar så att du inte längre har en ideologisk bottenklang av det slaget som
- 1:09:39SPEAKER_01: Sovjetunom hade varit.
- 1:09:41SPEAKER_01: Och då att Gorbachev var en väldigt viktig förändringskraft.
- 1:09:48SPEAKER_01: Jag kan ju inte bevisa detta men det är min hypotes om Palmers avsikter när jag träffar honom.
- 1:09:56SPEAKER_01: Att han...
- 1:09:57SPEAKER_01: Ville på olika sätt medverka i en sån här förändring.
- 1:10:01SPEAKER_02: Och han hade ju tankar om en ny säkerhetsstruktur för Europa.
- 1:10:08SPEAKER_02: Common security, gemensam säkerhet.
- 1:10:11SPEAKER_02: Och det inspirerades ju Garbachev av också, vad jag har förstått.
- 1:10:17SPEAKER_02: Så i det läget så hade ju då Palme och därmed Sverige kunnat spela en oerhört viktig
- 1:10:23SPEAKER_02: roll i världspolitiken.
- 1:10:26SPEAKER_02: Eller kom till viss del spela som
- 1:10:31SPEAKER_02: en hävstångspunkt så att säga.
- 1:10:35SPEAKER_02: Och sen så har vi då februari, 28 februari 1986.
- 1:10:47SPEAKER_01: Det var för mig som jag sett
- 1:10:56SPEAKER_01: det var slutpunkten för den svenska modellen.
- 1:11:02SPEAKER_01: Idén om en progressiv framåtriktad
- 1:11:11SPEAKER_01: Där Sverige inte bara är en lite neutral stat vid sidan av,
- 1:11:18SPEAKER_01: utan en stat som också försöker delta och bygga upp ett nytt europeiskt
- 1:11:26SPEAKER_01: relationsmönster.
- 1:11:32SPEAKER_01: Jag har inte några djupa kunskaper om vare sig Sovjetunionen eller Ryssland.
- 1:11:45SPEAKER_01: Även om jag intresserar mig för Sovjetperioden så kan man inte frigöra
- 1:11:50SPEAKER_01: Sovjetperioden från Ryssland
- 1:11:55SPEAKER_01: Som en stadsbildning.
- 1:11:58SPEAKER_01: Det räcker att titta på en jordglob och se var det börjar och var det slutar.
- 1:12:03SPEAKER_01: Det är den största sammanhängande landyta som du kan tänka dig.
- 1:12:08SPEAKER_01: Med all denna mångfald som finns.
- 1:12:10SPEAKER_02: 30% av världens naturresurser säger en del.
- 1:12:12SPEAKER_01: Exakt.
- 1:12:15SPEAKER_01: Och för mig är det också, jag älskar rysk litteratur, jag älskar rysk musik.
- 1:12:26SPEAKER_01: Ryssland, alltså Sovjetunionen då, om det tar.
- 1:12:31SPEAKER_01: Modern europeisk musik.
- 1:12:34SPEAKER_01: Prokofjeff är en av de absolut bästa kompositörerna under 1900-talet.
- 1:12:40SPEAKER_01: Han återvänder till Sovjet.
- 1:12:43SPEAKER_01: I jämförelse med Hitler-Tyskland Stämmer inte alls därför att estetiken är också en
- 1:12:50SPEAKER_01: grundläggande del av ett samhällssystem.
- 1:12:54SPEAKER_01: Och då är den svenska
- 1:13:00SPEAKER_01: standardreflexen att man aldrig har förlåtit
- 1:13:07SPEAKER_01: Ryssland för att
- 1:13:10SPEAKER_01: Finland slutade vara svenskt.
- 1:13:12SPEAKER_02: Det finns ju någon som säger att Europa kommer aldrig förlåta Ryssland för att de
- 1:13:18SPEAKER_02: befrier oss från fascismen.
- 1:13:23SPEAKER_02: Jag menar om man tittar på vad som hände i slutskedet av kriget.
- 1:13:29SPEAKER_01: Det var Ryssland.
- 1:13:30SPEAKER_02: Och då hade vi britter och amerikaner som faktiskt terrorbombade tyska städer.
- 1:13:36SPEAKER_02: Som terrorbombade civila mål.
- 1:13:38SPEAKER_02: Men det gjorde aldrig Sovjetunionen.
- 1:13:41SPEAKER_01: Däremot så förlorade de miljoner soldater.
- 1:13:45SPEAKER_02: Ja, 27 miljoner är allt som allt.
- 1:13:48SPEAKER_02: Men du var ju på
- 1:13:54SPEAKER_02: dissidentklubbens palmekväll kan man ju säga.
- 1:13:57SPEAKER_02: När vi hade Gunnar Wall och Ola Thunander på plats.
- 1:14:00SPEAKER_02: Och då talade vi ju mycket om...
- 1:14:03SPEAKER_02: Ett scenario, att det som hände där var en statskupp.
- 1:14:09SPEAKER_02: Att det handlade om att förändra Sverige i grunden.
- 1:14:14SPEAKER_02: Och det handlade om att ändra det politiska Sverige.
- 1:14:17SPEAKER_02: Och det handlade om att markera väldigt tydligt att den här förda politiken,
- 1:14:24SPEAKER_02: den är inte acceptabel.
- 1:14:26SPEAKER_02: Det måste till en omsvängning här.
- 1:14:28SPEAKER_02: Och det finns ju väldigt mycket som tyder på att man...
- 1:14:33SPEAKER_02: Man genomförde mordet på sånt sätt att det här budskapet gick fram på ett väldigt tydligt sätt.
- 1:14:41SPEAKER_02: I slutet av
- 1:14:45SPEAKER_02: den kvällen ställde du en fråga till panelen och du bad panelen att
- 1:14:52SPEAKER_02: reflektera kring vad medias roll är.
- 1:14:56SPEAKER_02: Och då sa du någonting i stil med att de flesta journalister,
- 1:14:59SPEAKER_02: de lever med en självbild att man ska granska makten.
- 1:15:03SPEAKER_02: Men är det inte egentligen att de deltar i mörkläggning?
- 1:15:09SPEAKER_02: Och då höll ju panelen med dig, Ola Thunander instämde ju det.
- 1:15:14SPEAKER_02: Men hur ser du själv på det, hur media fungerar, den dynamiken?
- 1:15:23SPEAKER_01: Det är...
- 1:15:26SPEAKER_01: Om det ska vara en mening med journalistrollen.
- 1:15:31SPEAKER_01: Egentligen är det ju en medborgarroll.
- 1:15:35SPEAKER_01: Det vill säga vilken person som helst har rätt att skriva och publicera.
- 1:15:40SPEAKER_01: Eller idag gör det på nätet, vilket de också gör.
- 1:15:46SPEAKER_01: Journalister uppstod därför att de gjorde en profession av det som från början var
- 1:15:52SPEAKER_01: en allmän aktivitet.
- 1:15:55SPEAKER_02: Lite nedsättande murvlar.
- 1:15:58SPEAKER_01: Murvlar ingick i Termen att man inte var,
- 1:16:02SPEAKER_01: man tillhörde inte finfolket, men man tillhörde folket så att säga.
- 1:16:08SPEAKER_01: Man rotade i det som är obekvämt för de fina.
- 1:16:13SPEAKER_01: Det vill säga underifrånperspektiv.
- 1:16:16SPEAKER_01: Och sånt har ju funnits, men det är ju inte så att detta är en myt bara.
- 1:16:22SPEAKER_01: Men där ligger också då en faktor.
- 1:16:28SPEAKER_01: Jag har tänkt mycket på det.
- 1:16:31SPEAKER_01: Hej du min fru och jag, vi ser varje dag på Al Jazeera.
- 1:16:37SPEAKER_01: Här har du en kanal som drivs och betalas av ett land som sannolikt inte är demokratiskt.
- 1:16:47SPEAKER_01: Men lika fullt så är det på Al Jazeera som de ställer frågor som du inte får på
- 1:16:54SPEAKER_01: svensk tv eller på BBC eller på Deutsche Welle.
- 1:16:59SPEAKER_01: Andra västerländska kanaler som vi också ibland tittar på.
- 1:17:04SPEAKER_02: När du tittar på Algecira då, utifrån det här med mörkläggning av konspirationer och sådär.
- 1:17:13SPEAKER_01: Det är paradoxen.
- 1:17:17SPEAKER_01: De har andra motiv och det gör att de kan ställa frågor.
- 1:17:22SPEAKER_01: Som då är komplicerade att ställa i Sverige.
- 1:17:27SPEAKER_01: Så jag skrev att de skulle omedelbart behöva hitta en motröst som ska säga att sådär
- 1:17:32SPEAKER_01: är det inte för att de ska vara objektiva.
- 1:17:35SPEAKER_01: Istället för att säga att det här kommer nu fram.
- 1:17:38SPEAKER_01: Vi kollar själva genom att göra en djupare undersökning i det.
- 1:17:44SPEAKER_01: Inte minst när det gäller tolkningen av vad som händer i andra länder.
- 1:17:48SPEAKER_01: Det är inte bara en rapport från någon som står på ett torg utan det är att du går
- 1:17:54SPEAKER_01: mycket djupare ner i frågeställningen om det är väldigt viktiga saker.
- 1:17:59SPEAKER_01: På Al Jazeera har de ju då Insight Story varje dag.
- 1:18:05SPEAKER_01: Det är väldigt intressant att det är där du möter den israeliska oppositionen.
- 1:18:12SPEAKER_01: Det är alltså Gideon Levy till exempel som är en av de viktigaste kritikerna i
- 1:18:18SPEAKER_01: Israel av det som pågår.
- 1:18:21SPEAKER_01: Han är av och till, han är inte ensam utan den här kategorin, framträder på Al Jazeera.
- 1:18:31SPEAKER_01: Gideon Levy var här i Uppsala för ett år sedan.
- 1:18:34SPEAKER_01: Varför gjorde inte svensk tv intervju?
- 1:18:37SPEAKER_01: Med en sån person.
- 1:18:39SPEAKER_01: Vi ställer talaren i missionskyrkan i Uppsala och åker hem.
- 1:18:44SPEAKER_01: Det är alltså, det är den här känslan av att det finns en, inte en stelhet utan en rädsla.
- 1:18:53SPEAKER_01: Och då är...
- 1:18:55SPEAKER_02: Det är väldigt märkligt om man då säger även då kan man den här Den här definitionen
- 1:19:02SPEAKER_02: av objektivitet och att höra båda sidorna, den kan ju vara lite missledande ibland.
- 1:19:08SPEAKER_02: Men även utifrån det perspektivet så borde det vara helt självklart att intervjua en
- 1:19:14SPEAKER_02: sån som Gideon Levy,
- 1:19:17SPEAKER_02: som är en av kanske med Norman Finkelstein och några till,
- 1:19:23SPEAKER_02: en av de viktigaste motrösterna från den judiska sidan om vad den här konflikten
- 1:19:28SPEAKER_02: egentligen handlar om.
- 1:19:31SPEAKER_01: Men där är en faktor när det gäller journalistrollen som jag tycker är
- 1:19:42SPEAKER_01: för mig den
- 1:19:46SPEAKER_01: viktigaste i detta.
- 1:19:48SPEAKER_01: Läkare i Gaza åker dit trots, alltså även när Israels dagliga totalförstörelse pågick.
- 1:20:00SPEAKER_01: Så var det västerländska läkare i Gaza.
- 1:20:06SPEAKER_01: Som inte minst Al Jazeera också släppte fram och de blev viktiga sen när de kom tillbaka hem.
- 1:20:15SPEAKER_01: Men de tog ju risker själva.
- 1:20:18SPEAKER_01: Det var deras liv och många av dem blev faktiskt mördade av Israel.
- 1:20:23SPEAKER_01: Därför att de råkade befinna sig på fel plats.
- 1:20:30SPEAKER_01: Journalister har journalistetik.
- 1:20:34SPEAKER_01: Läkare har läkaretik.
- 1:20:37SPEAKER_01: Läkaretiken säger att läkaren ska sätta sitt liv på spel om han eller hon räddar människoliv.
- 1:20:47SPEAKER_01: Jag kan inte säga detta och blåsa upp mig och säga att jag skulle sätta mitt liv på
- 1:20:53SPEAKER_01: spel om jag hamnade i en sådan situation.
- 1:20:57SPEAKER_01: Absolut inte.
- 1:20:58SPEAKER_01: Jag vet inte vad jag skulle göra.
- 1:20:59SPEAKER_01: Jag skulle förmodligen gömma mig så fort jag åkte hem så fort jag kunde.
- 1:21:06SPEAKER_01: Men själva tanken att du som journalist också måste ta risker.
- 1:21:14SPEAKER_01: Och det är ju journalister från arabvärlden som gör detta.
- 1:21:20SPEAKER_01: Och som också har kostat många, många men för li.
- 1:21:29SPEAKER_01: Vi behöver inte riskera någonting i Sverige.
- 1:21:33SPEAKER_01: Men om Sverige ska vara en del av världen så handlar det också om att ta den här
- 1:21:38SPEAKER_01: formen av risker.
- 1:21:39SPEAKER_02: Men man kan ju se ändå att det finns väl vissa saker,
- 1:21:42SPEAKER_02: vissa frågor som om man kommer in på dem så försämrar man sina karriärmöjligheter.
- 1:21:48SPEAKER_01: Så är det.
- 1:21:49SPEAKER_02: Så där kan man ju tänka kring mordet på Palme till exempel så har ju det blivit så
- 1:21:53SPEAKER_02: infekterat med anklagelser om konspirationsteoretiker och sådana saker.
- 1:21:59SPEAKER_02: Så ett djupt grävande kring det fanns ju där på...
- 1:22:06SPEAKER_02: Norra Magasinet och Striptease gjorde, Borgström gjorde väldigt bra saker sådär.
- 1:22:12SPEAKER_02: Men det har ju liksom fallit i glömska lite grann.
- 1:22:17SPEAKER_01: Och där ligger det också i detta att kolumner och kolumnister i en ny
- 1:22:25SPEAKER_01: journalistkarriär Det är inte så att du bara ska skriva tidningsartiklar eller göra
- 1:22:32SPEAKER_01: normala nyhetsrapporter i radio eller tv,
- 1:22:37SPEAKER_01: utan du är också själv värd uppmärksamhet som dig själv, det vill säga som person.
- 1:22:48SPEAKER_01: Jag skulle vilja göra en grafisk undersökning av
- 1:22:55SPEAKER_01: bildvidgetterna på kolumnister.
- 1:22:58SPEAKER_01: Det började här, så gick det ner hit.
- 1:23:01SPEAKER_01: Nu går det under underlivet.
- 1:23:03SPEAKER_01: Det är benen som klipps av.
- 1:23:07SPEAKER_01: De blir större och större i bildportretten.
- 1:23:10SPEAKER_01: Det är en
- 1:23:16SPEAKER_01: satirisk, omedveten självkritik som ligger i detta.
- 1:23:20SPEAKER_01: Och där det illustrerar också,
- 1:23:23SPEAKER_01: det är klart att man, det fanns ju legender som journalister även tidigare.
- 1:23:28SPEAKER_02: Men då gör man de här, alltså i ordets egentligen verkliga bemärkelse till idoler.
- 1:23:33SPEAKER_02: De blir idoler.
- 1:23:35SPEAKER_02: I bemärkelsen av att man ägnar sig åt avgudadyrkan.
- 1:23:38SPEAKER_02: Exakt, exakt.
- 1:23:41SPEAKER_02: De är oraklerna sådär som inte får ifrågasättas.
- 1:23:49SPEAKER_02: Jag tänkte det här med journalisterna.
- 1:23:52SPEAKER_02: Det var
- 1:23:55SPEAKER_02: 2016 så kom det en historia om en rapport som påstod att en stor del av de
- 1:24:05SPEAKER_02: amerikanska alternativmedierna, framförallt de som var på...
- 1:24:10SPEAKER_02: Krigsmotståndare,
- 1:24:12SPEAKER_02: antiimperialistiska,
- 1:24:13SPEAKER_02: Count and Punch, Truthdig, Truthout, Consortium News och många av dem.
- 1:24:21SPEAKER_02: Det de gjorde var att de ägnades åt att sprida rysk propaganda.
- 1:24:25SPEAKER_02: Det var en stor uppslagen artikel om det där i Washington Post som sen bland annat
- 1:24:31SPEAKER_02: dök upp i svenska medier i Dagens Nyheter.
- 1:24:34SPEAKER_02: Journalisten Anders Bolleng skrev om det här.
- 1:24:37SPEAKER_02: Och jag av olika anledningar blev väldigt upprörd över det där och kontaktade honom.
- 1:24:43SPEAKER_02: Därför att jag menar det här är...
- 1:24:46SPEAKER_02: Till att börja med finns det ingen som helst sanning i de här påståendena.
- 1:24:50SPEAKER_02: Därför att vem som helst som har följt de här medierna inser att det här är liksom
- 1:24:56SPEAKER_02: amerikanska journalister som i mångt och mycket kommer från mainstream men som sedan
- 1:25:02SPEAKER_02: liksom har opponerat sig mot...
- 1:25:07SPEAKER_02: Irakkriget, Afghanistan eller vad det nu kan vara för någonting.
- 1:25:10SPEAKER_02: Och de har blivit uttryckta och startat sina egna.
- 1:25:14SPEAKER_02: Och sen kommer han då och sprider falska rykten om sina kollegor med integritet.
- 1:25:22SPEAKER_02: Att de springer fiendens ärende.
- 1:25:26SPEAKER_02: Och det är ju då, vilken fiende är det vi talar om?
- 1:25:28SPEAKER_02: Då är det då liksom vår närmsta kärnvapens supermakt.
- 1:25:34SPEAKER_02: Och jag skrev till honom, det du håller på med, det är att det här är krigshets.
- 1:25:40SPEAKER_02: Och det här riskerar att eskalera då till krig med Ryssland.
- 1:25:48SPEAKER_02: Och då kontaktade han mig och ville prata med mig och så hade vi en lång diskussion
- 1:25:53SPEAKER_02: kring det där.
- 1:25:54SPEAKER_02: Och då slutade det med att när jag pressade honom på det här,
- 1:25:58SPEAKER_02: men är du verkligen inte en makthavare?
- 1:26:02SPEAKER_02: Och är inte du liksom sjukvård?
- 1:26:03SPEAKER_02: Ja.
- 1:26:04SPEAKER_02: Ja.
- 1:26:24SPEAKER_01: Här ser man,
- 1:26:28SPEAKER_01: då borde han ju möjligen ha intresserat sig för vad Washington Post är för tidning
- 1:26:35SPEAKER_01: idag, vem som äger den.
- 1:26:36SPEAKER_02: Det kan man tycka.
- 1:26:39SPEAKER_02: Och kanske kollat upp då och bett,
- 1:26:41SPEAKER_02: kontaktat några av de här journalisterna och bett dem liksom,
- 1:26:46SPEAKER_02: har ni någon kommentar kring det här då?
- 1:26:49SPEAKER_01: Jag borste upp oss, det är ett propagandaorgan.
- 1:26:54SPEAKER_01: Jag får det.
- 1:26:55SPEAKER_01: Men det är
- 1:26:58SPEAKER_01: en form av ursäkt inför nödvändigheten för honom.
- 1:27:07SPEAKER_01: Alternativet är att bli arbetslös.