Latest / Det kommer att bli bra - en Friday Lab Podcast / Gift dig med en utlänning och bli mer kreativ
Transcript
- Peppe: Hej och hjärtligt välkommen till podden som heter Det kommer att bli bra. här är en Friday Lab podcast som görs av mig, Peppe Öhman, och av dig Marianne Norrgren. Hej, Maja! Marianne (Maja) Norrgrann: Hej Peppe. Innan vi drar igång vill jag påminna om att vi erbjuder Fridelab Sessions, en gratis session där du får komma in och fylla på med nya tankar och inspiration med framför allt workshop som tar den här inspirationen och hjälper dig att göra något konkret av den. Vi kör sådana här testlab lite då och då. Så gå in på fridelab.se och anmäl dig till nästa testlab. Du kan välja antingen att fokusera på din vardag och livet eller för dig som företagare. Men jag hoppas att du gör det. Peppe: Ja, och de här sessionserna är alltid på Zoom så du behöver inte resa någonstans och de är helt gratis. Så att testa något nytt och ja, joina oss. Vi ingen kult. Hörrdu? Nej men kommer du ihåg Maja? Marianne (Maja) Norrgrann: Nej, det vill jag verkligen inte. Vad bra att du förtydligar det ifall det var någon som funderar på det. Peppe: Nej nån, när vi grundför det här för snart tio år sen, det var det nån som sa att det låter som en väldigt trevlig kvinnosekt och Det är mest som en kompliment Marianne (Maja) Norrgrann: Vi gillade ju inte när folk presenterade oss som det. Så Peppe: Nej. Marianne (Maja) Norrgrann: det blev ju inte alls bättre av att väldigt väldigt många av våra medlemmar använde Helga Bads de här härliga vita badponsjorna. Kommer du ihåg? För det liksom förstärkte Peppe: Nej, just det. Marianne (Maja) Norrgrann: det här säkt-tänket lite så att vi alla klädde i våra vita ponchons. Det är vi inte. Men det är ett väldigt positivt sammanhang Peppe: Ja, alla går klä... Ja... Nej. Marianne (Maja) Norrgrann: att vara i. Peppe: Verkligen. Och sen när det är det att vi offrar jättear och sånt, det kanske också kan missförstås, men... Nej, jag skojar, jag skojar. Vi har aldrig offrat någonting. Hör du, aldrig minst en bra vibe. Det har vi aldrig offrat. Hör du, jag... Det vet du, ibland när man läser någonting, och så går man verkligen igång på det. och går och tänker på det och vill läsa allt annat om det. Och jag snubblar över en sådan grej häromdagen. Och nu ska jag vara helt ärlig för det första gången snubblar över det var faktiskt på TikTok. Och sen var det så intressant så jag måste googla det och läsa en massa artiklar om det. Och till på köpens hållande är jag en podcast som handlar om det som jag kommer att lägga in länken här i beskrivningarna på det. För det var så spännande. Och det heter The Edge Effect. Har du hört talas om den? Marianne (Maja) Norrgrann: Mm berätta Peppe vad är det? Peppe: Det kommer egentligen från biologin ursprungligen. Och det är att man har upptäckt att i de områden där till exempel savannen och havet möter varandra, alltså två helt bitkilda biologiska områden, träffas, där uppstår jättemycket nytt liv. Där skapas det mycket nytt. Och då har man tagit över det här till människor och kommit fram till att när vi umgås med folk som är olika av själva så blir vi mer kreativa. Och det här låter ju som världens mest självklara men det finns så många coola exempel på det här. Och ett till exempel att människor som är gifta eller har varit i långvarig relation med någon från en annan kultur. De är mer kreativa än människor som är, som börjar med folk som, eller som är ihop med någon annan från sin egen kultur. Någon sån. Och Det gjordes testar på folk som fortfarande var i en relation med någon annan från en annan kultur. Men så gjorde man också testar folk som någon gång i sin tid hade varit tillsammans med någon annan. Och de människor som hade haft en relation med någon från en annan kultur, långt därefter, om de bara tänkte på den relationen, så blev de lite kreativa för stunden. Det var som en snabb inreaktion av kreativitet. Så coolt. Man gjorde också ett experiment i USA på folk som bodde i USA på GV-sum. GV som är en sorts... Man har det ofta faktiskt när man kan studera och jobba på ett GV-sum och det är ofta bara några år. Och det gjorde ett universitet eller forskare vid ett universitet ett test där de kollade på folk som hade kommit från andra länder till USA, jobbat här i några år och sedan åkt tillbaka hem. Och det visade sig att de ofta var väldigt mycket mer kreativa än deras... studiekammare, var folk som skulle studera, folk som stannat kvar i sin enkultur och fortsatte att forska eller studera där, eller folk som trodde att de jobbat kvar som hade varit deras arbetskamrater. Och det fanns i alla fall jättemånga olika exempel på det här. Och det man kommer fram till är att det bästa man kan göra för kreativiteten är att umgås med folk som sysslar med helt annorlunda saker. Det behöver liksom inte ens vara kulturer utan det kan också vara någon som, det var ett ytterligare exempel av någon som spelade, det var någonstans henne. Alltså, spansk säckpipa. Man tänker att säckpipa är något man sysslar med i Skottland. Det var en Marianne (Maja) Norrgrann: Mm-hmm. Peppe: ganska nischad, liksom... Alltså, var baskisk kultur som... Nu kanske jag säger felområde i Spanien, men en ganska nischad minoritet som hör på med sån här säckpipa. En kvinna som spelade, och hon kopplade sponstig ihop med världens bästa cellospelare. De här två instrumenterna, ingenting med varandra att göra. Men de skapar otrolig musik. Och... Allt det här drog jag ihop och tänkte på för häromdagen så jag träffa en... Nu går jag igång lite för jag var så starstruck själv men jag fick träffa Peder Fredriksson som är världsbäst på hoppning. Jag gillar hästar och är väldigt intresserad av hästhoppning och han är världsmäst. Jag vill bli hembjörd till honom och hans fru Lisen. Och han är också konstnär. Han är världsbäst på att vrida och hoppa hästar. Och han är också konstnär och jätteduktig. på att skapa konst. Jag tänker att är två saker som man vill så där... Sen vid första anblick har de ingenting med varandra att göra. Men när man breddar ut sina discipliner så tror jag att de stöttar varandra på nån konstig sätt. Alltså när man kan många saker så finns det väl också... Det här läste jag vart jag sett här men nu kommer jag ihåg att det finns... Det finns liksom forskning som visar att folk som har vunnit Nobelpriset... är ofta människor som håller på med många olika saker samtidigt som inte bara är jätteduktiga på psik utan fysiskarna också är jätteduktiga på något helt annat. Vad vet jag liksom? Amateur teater. Marianne (Maja) Norrgrann: Jag tror att när vi skapade vår första kurs, 90-dagar med Friday labb, som nu heter 30-dagar med Friday labb, hade vi liksom the best of the best på TED Talks och sånt vi hade letat fram. Och där, som jag inte minns fel så, det är TED Talken som heter någonting i stil med slow motion multitasking. Att det just har ner de här exemplarna Peppe: Mmm. Marianne (Maja) Norrgrann: från, liksom just de här Nobelpristagarna som... De hoppar med många olika saker- men har ändå varit peak-kompetens inom nåt specifikt. De har gjort många saker över lång tid. Därför de lyckas. Vi pratar om att man ska fokusera nåt- men Peppe: Precis Marianne (Maja) Norrgrann: snarare tvärta om att ska göra många saker. Peppe: Det gäller väl också toppidrottare. Nu kommer det en massa saker, men toppidrottare som är duktigast inom sina idrottsgrenar är ofta sådana som ända fram till tonår är att testa många olika saker som håller på med lite simning, lite fotboll, lite löpning eller vad man nu håller på med. Och sen först lite senare blir vi jätteduktiga på just en specifik sport. Det finns någonting i det att man breddar fältet och sen om man skulle vara världsrättsmåste man liksom som ungdom och säger lock in. Marianne (Maja) Norrgrann: Mm-hmm. Peppe: men att det också ska finnas andra saker som stöttar det här. Jag tycker att Marianne (Maja) Norrgrann: Mmm! Peppe: det så intressant. Det tycker jag är så intressant för att som du säger så blir vi ofta liksom... Tänker jag att många av oss tror att vi måste bestämma oss i en sak och man kan bara vara bra på en sak och det liksom måste man ju vara 10 000 timmar på. Men att för oss mångsysslare kanske bara talar för att tycker att det är roligare att vara en mångsysslare. För oss mångsysslare är det ju goda nyheter. Att man kan tänka att man känner att Gud var sprättig så det är egentligen någonting som kanske bara stöttar hjärnan att bli ännu mer kreativ. Marianne (Maja) Norrgrann: Idag har lyssnat på en podd där Adam Grant blev intervjuad. Han är ju författare och har skrivit två böcker på gång som jag läser av honom just nu. Det inte därför jag lyssnade på podden utan Peppe: Gryssan. Marianne (Maja) Norrgrann: det var min man som har lyssnat och skickat. Det behöver höra exakt det här klippet. Men det som jag tog med var inte det som han hade här visat till utan han fick frågan av den här poddaren att hur ser du på framtidens arbetsliv? Hur kommer våra arbetsliv se ut om tio år? Han sa att det går inte att föreställa sig. Man ska inte förlita sig på sin erfarenhet när man föreställer sig i framtiden. ska komma ihåg att historikerna har svårt att förklara det som har varit. Men det finns indikationer på saker. En sak som han lyfte var att han tror att vi framåt i tiden kanske kommer vara mer organiserade i guilds. Alltså sådär som det var, vet du, skomakar, skråt, skrädd. Ja, men du Peppe: Kron, ja. Marianne (Maja) Norrgrann: vet, skräddar, skråt. Att man var organiserad i den yrkesidentitet mer än att man var länkad till arbetsgivare. I framtiden kommer vi inte vilja ge all vår makt till enskilda organisationer. Vi kommer inte hitta vår purpose där, utan vi kommer att organisera oss med andra som vill utveckla samma saker. Det tycker jag var riktigt intressant. Då blev jag tänka på, förstås, jag tänker mycket på vad vi sysslar med, och Fridaylab och så där. Och så tänkte jag att om vi skulle vara en guild eller ett skrå, vad skulle vara benämningen på det? För vi har ju igen... –med många olika yrkesgrupper. Trots att finns många likheter– –bland våra företagare, jobbar du med väldigt olika saker. Men nu, kopplat till det du sa, Peppe– är det klart att vi skulle kunna ha ett business labb– –för kommunikatörer och skrivande människor. Vi skulle kunna ha ett business labb för coacher– –och business labb för fotografer. Vi skulle kunna gruppera ihop mindre grupper. Peppe: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: Men det är ju nånting som också händer... när vi möts i att vara i olika branscher. hur mycket fördelar jag ser hela tiden att vi har av att våra medlemmar jobbar med olika saker. Sedan idag så hade jag ett möte där en av deltagarna håller på att starta upp sin verksamhet. Alltså hon har varit med i Fridaylab forever men det är först nu som hon är företagare för vi har ju både medlemmar som är anställda och företagare men hon har tagit steg i Businesslab. och är ny. Fördel är att redan vara organiserad bland människor som redan gör och hur vi som redan har gjort det här i tio år också med lätthet kan bara ge lite råd på vägen. Så ett fördel att vara, att ha många mötesytor men att kanske då leta efter ytor där det finns olikheter. Peppe: Jag tänker också att när man pratar om... Men säger nu Friday Business Lab till exempel, när man organiserar sig så träffas man på ett, och då tänker man vi alla företag, resten vi har någonting i. Men sen, det gynnas man ju såklart av det. kanske inte behöver gå igenom alla de första stegen som alla andra har gått igenom och liksom kanske på att lära sig den hårda vägen, utan man kan fråga, okej, har du en bra bokförare? Eller hur ska jag registrera det här? Hur brukar ni göra med momsen? Vad vet jag? Alltså också det är så tryggt forum att de vågar ställa frågor som man kanske tycker att det är en dum fråga eller är det en liksom rymlig fråga? Jag får väl rymda gärna. Men jag tror också att när man umgås med folk som jobbar med helt andra saker än själv, till exempel barnläkare eller fotografer, jag tänker att det kommer ofta fram när vi körs grupp coaching att när man ställer en fråga till någon som inte riktigt har någon aning om det man själv sysslar med, då får man ju faktiskt ofta svar som man aldrig själv skulle komma att tänka på, för det någon som ser det från ett helt annat perspektiv och någon som helt annan erfarenhet av det. Och jag tänker att där finns något otroligt värdefullt i det och det är faktiskt där man utvecklar När... För man blir ju blind. Jag tänker också att om man skriver en bok så blir man snart blind för sina egna ord. Man liksom förstår inte riktigt hur det Om man skriver någonting konstigt och som är självklart och som inte självklart för läsaren. Men då är jättebra att någon annan kommer in och kastar ett par fräschögon för det. Jag tänker att det samma gäller ju också företagare. Att någon som inte har någon koll på en ser på det man sysslar med. Marianne (Maja) Norrgrann: Alltså så bra. Och just det här att man inte köper sanningar som man kastar sig med i sin egen bransch. Det är tufft nu, det finns inga jobb. När man inte har det perspektivet får man ju också frågor eller förslag på vad man skulle kunna göra på ett annat sätt. Så det är väldigt givande. Det andra jag tänkte på när du berättade om Edge är att för mig personligen så var det en sån väldigt tydlig... Förflyttning var efter att ha bott hälso i Fors, umgås bara med ekonomistuderande, sen fortsatte umgås med bara ekonomer, väldigt, väldigt homogent kompisgäng. Peppe: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: Så när vi flyttade till Belgien så integrerades vi med väldigt mycket mer mångsidighet i just yrkesroller. Och hur otroligt, vad jag uppskattade det verkligen. Jag hade inte ens tänkt på att mitt sociala liv... såg ut så som de gjorde. Jag älskar mina vänner, de har ju inte bytt ut. Men det gjorde jättegott att få in andra, alltså folk som jobbar statligt och de som var lärare och de som vet hur... Ja, alltså många olika yrkesgrupper. det... Ja, men verkligen... Det otroligt bra för mig. Särskilt då kanske när jag samtidigt också blev företagare att jag själv också skulle kliva in i en annan... En annan verklighet. Att... Peppe: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: så mycket bredare input yta jag fick då människor att bolla med och prata med. Har du upplevt nån liknande? Peppe: Det kan jag. Nu du sa det kommer jag tänka på det. Nu går vi en gång ut i Finland. Jag känner ofta mig som... Alltså, ni uppgårs med gamla vänner från Finland som jag verkligen älskar uppskattar. Ni kommer in i en gammal grupp. Folk som har uppgått med varandra är säkra på de fått andra influenser också än bara varandra. Som snart 15-åren. har bott utomlands. Men ändå håller jag sig ganska mycket på samma plats. Då känns det verkligen som att slussas till en annan tid. jag tänker, då pratar man fortfarande om de här sakerna. Och det är väl klart att man gör, men det är... Jag får liksom alltid en påminnelse om hur livet också kan se ut, hur annorlunda mitt liv ser ut på en annan plats. Och nu vill jag punktera, man verkligen inte flyttat till ett annat land eller bara liksom för att försaket skulle gifta sig med någon från liksom Australien bara för att lära sig en annan sorts kultur. Man kan ju verkligen få det genom att umgås med andra människor och liksom utsätta sig för nya miljöer på andra sätt. Men jag tror faktiskt att det alltid är smart. Alltså... att prata med folk som är helt kunstkänsliga, som jag slår in öppna dörrar här. Men jag tänker att man ska kanske vara medveten om det, hur mycket det kan ge en att man byter miljö, både liksom... kulturell och liksom yrkesmässig miljö då och hur mycket det ger en. Det är sådant om hur duktig man blir på det visar också den här forskningen som jag jag läste om förra veckan. För att jag säger för det här som jag läste för att läste det förra veckan men inför det här läste på inför det här avsnittet så handlar det också om forskare och man kom fram att de forskare som hade kommit utomlands ifrån att forska vid amerikanska universitet ofta blev citerade oftare i liksom de publicerade sina artiklar. Och så sa de också att USA hänger för 5 % av världens befolkning men 60 % av alla Nobelpristagare kommer från USA. Nu Marianne (Maja) Norrgrann: Mm. Peppe: tänker jag så kritiskt att det här kan verkligen bero på fler saker än att vara på USA så himla bra för att det liksom så mångkulturellt det kan ju också bero på att det helt enkelt finns mycket mer pengar för forskning i USA så folk har liksom en möjlighet att komma fram till forskningsresultat i fysik och kanske ekonomi också. Men kanske en liten del av förklaringen är faktiskt att det är ett land där det samlas människor från väldigt många olika kulturer och länder. Nu när vi verkar stå inför en flyktingkris igen när folk är så otroligt arga på man kör från andra kulturer och platser som kommer. Det kanske bara är en bra sak, och det är bra för ett lands ekonomi. Marianne (Maja) Norrgrann: Så söt. Det är samma sak varje år nu, men det är åtta år sen vi grundade Fridaylab. Det Peppe: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: var den här tiden på året där vi skapade vår grund... ...grunden i det som vi gör idag. För Peppe: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: oss handlade om ett sorts utanförperspektiv där du och jag som båda bodde på... på olika platser tyckte oss höra tendenser av stillastående frustration bland våra vänner som bodde i Norden. var ju någonstans där vi började Peppe: Ja, verkligen. Marianne (Maja) Norrgrann: och liksom väldigt snäva ramar om hur saker skulle vara och hur man liksom hade förrörelse möjlighet. Och det var ju hela vår tanke att liksom ge det här utrymmet att tänka och prata och sedan börja göra små förändringar som som sedan blev FID Lab. Lite nostalgiskt blev det när jag tänkte på det. Peppe: Ja, tänk att cirkeln är, vi går runt liksom, men det är väl ändå ganska bra att vi kommer tillbaka till att vår purpose är väl ganska samma som när vi började, vi bara liksom blir utvecklade så. kan väl ändå säga att vi har sysslat med det här 10 000 timmarna så vi blir nog gullunda, fått liksom lite mer kompetens inom vad vi håller på med ändå när vi börjar med bara en tanke, hur kan vi samlas kvinnor och få dem att utvecklas och få dem att ha en en dålig, bättre vardag. Marianne (Maja) Norrgrann: En sak som jag gör varje sommar lyssna på alla som pratar. Peppe: Ja, det är lite på ett enräckare sätt. Marianne (Maja) Norrgrann: Jag kan klippa dem som jag tycker att du ska lyssna Peppe: Tack! Marianne (Maja) Norrgrann: på. Det varit några bra. Men varför jag lyssnar på alla är att det är de som är bäst- eller som finns kvar i tanke och inspiration. Det ofta de som jag har någon aning om vilka de är. Och jag tycker att så har det varit i år också. jag tycker, idag har jag lyssnat, dessutom i fas i år, vilket ju aldrig brukar hända. Jag brukar alltid, man hamnar ju efter. Men i år är jag i fas. Och idag har jag lyssnat på Ebba... Hjälp mig. Brett. Peppe: Buss! Marianne (Maja) Norrgrann: Brett Ebba. Nej. Det inga politiker i år eftersom det är valår. Det kanske är därför det har varit så skönt att lyssna. Brett Wittström. Tack. Peppe: Jaha det var, jag har bara varit bratt vid ström. Jag var bratt vid ström. Marianne (Maja) Norrgrann: som på tal om vad du sa med flyktingvågor Peppe: Hon är ju fantastisk alltså. Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: och så där som pratar om att vara invandrare barn i Sverige för hennes föräldrar eller hennes mamma och mormor flydde från Estland. det var också ett otroligt bra sommarprat och när man aldrig kan veta var det är man har att vänta. Man kanske känner igen namnet och personen men man vet ju inte vad de kommer prata om. Så det ger också de här kollisionsytan, att det man själv går och tänker på, läser eller ledig och så lyssnar man på nån story och deras stories, story, story. Så det kan ju vara story från personens mormor, men det kan ju också vara den här personens granne som berättar den story. Därför uppskattar jag så mycket det här storyformatet och att det är många olika röster som kommer i samma format. Man vet exakt, här investerar jag en timme och 26 minuter. Men jag kommer få höra någonting, kommer lära mig någonting. Peppe: För att det var nu fick jag verkligen en aha upplevelse. Vi lever ju så otroligt algoritmsturda liv vanligtvis. Alltså det vi ser på Netflix eller Hulu för mig eller HBO eller vad man nu kollar på. Det vi scrollar på på Instagram och TikTok. styrs ju av det vi redan gillar. Algoritmer gissar sig fram till vad vi redan gillar. Men just sommarpraten eller förändraden linjär tv. Det är ju sådant som serveras oberoende av vårt tycke och smak. Och det finns väl någonting jättesmack. är att justa sig an det. Att inte bara målas in i ett hörn där man bara bekräftas av sin smak. Nej vet du vad, nu fan vad bra man gör. Det där ska jag ta till mig. Jag hinner kanske inte kapp längre i sommar. Men kanske jag ska lyssna på dem genom hösten. Marianne (Maja) Norrgrann: Du får ta det av Best Of. har jag screenat. Det andra formatet... älskar linear TV. Vi har varit på resa i sommar och det har varit TV med TV-kanaler som man zappar på. Det gör så gott åt alla att inte fastna i det här. Vad ska vi se på? Sex olika streamingtjänster. Man kan ju zappar 20 kanaler, Peppe: Mm, exakt. Marianne (Maja) Norrgrann: men åtminstone är det det som kommer just nu. Man får få fånga dagen och kolla då och inte tänka att jag kollar på den här morgonen. Men papperstidning är ju samma sak. Eller förstås om man läser digital Så papperstidning så blir du liksom exponerad till bild, rubrik och text och du kanske inte läser alla texter men det blir ändå en... Det blir ett annat sak. Såhär konservativ är jag. Linear tv, papperstidning och sommarprat. Peppe: Får jag lägga till tv-nyheter också? Alltså, från ett journalistiskt Marianne (Maja) Norrgrann: Ja, ja, absolut nyhetssändningar. Peppe: perspektiv är det ju otroligt lyxigt att någon annan har valt ut de viktigaste nyheterna för dig och presenterar dem i ett ganska kort format. Alltså, för den som är intresserad av demokrati kan jag varmt rekommendera kvällsnyheterna. Alltså, är jättebra. Någon som är en duktig redaktör sätter ihop det viktigaste. Sen när man betalar ett timme utan en kvart, sen är man klar liksom för dagen. Marianne (Maja) Norrgrann: Någonting jag vill ha mer in i min höst är att ska lyssna lite mer på radio. Vi kör inte bil, vi bor mitt i stan och har inga bil. Under förra året så kollade jag på min bilpoolsapp att jag hyrde bil bara en gång. Jag har verkligen kört Peppe: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: lite mer bil än det, så jag kör mammas bil ibland. Men extremt lite biltid och därför har jag också extremt lite radiotid. Nu i lördags morse så var jag och min dotter på vår årliga Bakluckaloppis tour. Då lyssnade vi på radio på morgonen och lyssnade på P4-programmet som heter... Det heter Ring så spelar vi kanske. Man får ringa in och så får man en fråga och så Peppe: Ja. Marianne (Maja) Norrgrann: får man vara med och tävla om presentkod och välja en låt. Det var otroligt sympatiskt. Jag vet inte om det råkas att just den halvtimme vi hörde att det bara råkas att det var jätte... spännande personer, men bland annat var det En dam som var 100 plus, jag tror hon var 101. Men i alla fall, så hon ringde in och önskade en låt för hennes barnbarn skulle gifta sig den dagen. Hon kunde själv inte åka. Men det var en lång pratstund med den här 101-åringen. Så härligt. Så jag tänker mer radio också. Alltså inte reklamradio, Peppe: Mm. Marianne (Maja) Norrgrann: för det kan jag inte tåla. Men vanlig radio, P1, P2, P3. Peppe: Ja, det betalar man ju för alltså. Public service. Marianne (Maja) Norrgrann: P4. Ja. Så jag tror det ska jag börja... Jag ska börja lyssna på radio. Peppe: Bra tips! Läva ett gammaldagsliv och se vad gör med uppmärksamhet, vad man lär sig och hur det påverkar ens kreativitet. Marianne (Maja) Norrgrann: Har vi någon uppgift som vi skickar med den här veckan gällande The Edge? Peppe: Jag tänker att om funderar vad man ska göra inför hösten och man ska ha en utmaning så är det väl ändå att utsätta sig själv för något nytt. Nya människor, en ny kultur, testa en ny sport eller hobby och verkligen bara gå efter lust vad man är nyfiken på. Och sen se hur det påverkar en och hur det liksom, det är att det är också, vi brukar ofta tala om hur härligt det att vara nybörjare för då liksom har man inga prestationskrav på sig. Och bara våga göra det och tänka att det här kommer att påverka ens kreativitet. jag tänker att kreativitet är bra oberoende av att man sysslar med ett kreativt yrke eller inte. Det är liksom, det är bra träning för hjärnan. Att tänka att det är liksom, man låter sin hjärna gå på gym när man testar nya saker och nya människor. Marianne (Maja) Norrgrann: Så bra. Innan vi avslutar påminna er nu att gå in till påfrädlar.se, signa upp och kom på vår nästa Frädad's Session. är både roligt men också lärorikt och tar dina tankar ett steg vidare. Så varmt välkommen dit. Peppe: Vi ses där. Tack för det du har lyssnat.