Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #03: Hur fungerar en gasanalysator?
Transcript
- 0:00Speaker: Välkommen till OPSIS poddserie om gasövakning i industrin.
- 0:04Speaker: I det här avsnittet tittar vi på hur en gasanalysator fungerar.
- 0:10Speaker: Det handlar om att hitta en egenskap hos gasen som är tillräckligt lätt att mäta.
- 0:15Speaker: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:23Speaker 3: Välkommen ska du vara.
- 0:25Speaker 3: Idag ska vi titta närmare på det här med att mäta gaser.
- 0:30Speaker 3: Alltså hur vet man vad som finns i luften eller i röken från den skorsten?
- 0:35Speaker 3: Vi utgår från ett textunderlag om optiska metoder.
- 0:39Speaker 1: Precis, optiska metoder för gasanalys är ett spännande område.
- 0:44Speaker 3: Verkligen.
- 0:44Speaker 3: Har du tänkt på det?
- 0:46Speaker 3: Hur gör man för att veta exakt hur mycket sig kväve oxid det är i en gasblandning?
- 0:51Speaker 3: Det handlar ju ofta om att hitta något unikt, någon egenskap hos just den gasen.
- 0:56Speaker 3: Ljus verkar vara centralt här.
- 0:59Speaker 1: Absolut.
- 1:00Speaker 3: Målet idag är väl att fatta grunderna i det här med optisk gasanalys och jämföra ett par tekniker som nämns i källan, DOAS och vad kallas de?
- 1:11Speaker 3: Konventionella.
- 1:12Speaker 1: Just det.
- 1:13Speaker 1: Grundprincipen är faktiskt ganska elegant om man tänker efter.
- 1:17Speaker 1: Du behöver en ljuskälla, sen behövs något som kan fånga upp ljuset, en detektor, och viktigast av allt en gas däremellan som påverkar ljuset på ett specifikt sätt.
- 1:28Speaker 3: Påverkar ljuset.
- 1:30Speaker 1: Ja, och det är just den där specifika påverkan som gör att vi kan identifiera och mäta mängden av gasen.
- 1:36Speaker 3: Okej.
- 1:37Speaker 3: Och då nämner källan DOAS som en central metod.
- 1:41Speaker 3: Differential Optical Absorption Spectroskopy det låter ju minst sagt tekniskt.
- 1:46Speaker 1: Aha, ja namnet kanske skrämmer lite.
- 1:49Speaker 1: Men vi kan bryta ner det.
- 1:50Speaker 1: Optical absorption spectroscopy.
- 1:53Speaker 1: Det betyder ju att vi mäter hur gasen absorberar ljus.
- 1:57Speaker 3: Okej, det är jag med på.
- 1:58Speaker 3: Men differential?
- 2:00Speaker 1: Ja, differential.
- 2:01Speaker 1: Alltså, det syftar på att metoden inte bara kollar absorptionen vid en specifik våglängd.
- 2:07Speaker 1: Istället analyserar den hur absorptionen skiljer sig, hur den varierar över ett helt spektrum.
- 2:13Speaker 1: Ett fönster av våglängder.
- 2:15Speaker 3: Ja.
- 2:15Speaker 1: Man använder en ljuskälla som skickar ut ljus med många olika våglängder samtidigt, ofta en xenolampa.
- 2:22Speaker 1: Ljuset går igenom gasen man vill analysera.
- 2:24Speaker 3: Och sen fångar det upp antar jag.
- 2:26Speaker 1: Exakt.
- 2:27Speaker 1: Ljuset samlas in, leds till en spektrometer.
- 2:30Speaker 1: Du kan tänka på den som en väldigt avancerad prisma.
- 2:35Speaker 1: Den delar upp ljuset i alla dess olika våglängder.
- 2:39Speaker 3: Som en regnbåge nästan.
- 2:41Speaker 1: Typ så fast mycket mer detaljerat.
- 2:42Speaker 1: Det fiffiga är att olika gasmolekyler gillar att absorbera ljus vid väldigt specifika våglängder.
- 2:49Speaker 1: Det är som att varje gas har sitt eget unika vibrationsmönster som fångar upp ljus av en viss energi.
- 2:56Speaker 1: Det här skapar ett mönster i ljuset som når detektorn.
- 2:59Speaker 1: Ett unikt fingeravtryck kan man säga för varje gas.
- 3:03Speaker 3: Ett fingeravtryck.
- 3:05Speaker 1: Genom att titta på hur det här spektrumet ser ut inom det där fönstret och jämföra det med kända fingeravtryck från ett bibliotek av gaser.
- 3:13Speaker 1: Då kan man räkna ut vilka gaser som finns där och hur mycket.
- 3:16Speaker 1: Med lite smart matematik förstås.
- 3:18Speaker 3: Men vänta nu.
- 3:19Speaker 3: Om man ser hela spektrumet, och olika gaser har olika fingeravtryck.
- 3:26Speaker 3: Betyder det att man kan se flera gaser samtidigt.
- 3:30Speaker 1: Med samma instrument.
- 3:33Speaker 3: Det är en av de stora fördelarna som källan verkligen trycker på.
- 3:37Speaker 3: Ett enda DOAS instrument kan identifiera och mäta många olika gaser samtidigt.
- 3:42Speaker 1: Det låter otroligt smidigt.
- 3:44Speaker 1: Jämfört med att behöva en massa olika mätare.
- 3:48Speaker 3: Verkligen.
- 3:49Speaker 3: Mycket effektivt.
- 3:50Speaker 1: Okej, så dås verkar ju kraftfullt, men källan pratar också om de här konventionella metoderna.
- 3:57Speaker 1: Vad är det för något?
- 3:58Speaker 1: Är de äldre eller används de parallellt?
- 4:01Speaker 3: Både faktiskt.
- 4:02Speaker 3: De är ofta äldre tekniker, ja men absolut fortfarande i bruk.
- 4:06Speaker 3: Till skillnad från DOAS som tittar brett på absorptionen bygger de här konventionella metoderna oftare på en mer specifik interaktion, ibland i kombination med en kemisk reaktion.
- 4:20Speaker 1: Kemisk reaktion av för att få en mätbar ljussignal.
- 4:24Speaker 1: De är typiskt designade för att mäta en viss gas eller kanske en familj av gaser.
- 4:31Speaker 3: Kan du ge något exempel från källan?
- 4:33Speaker 1: Absolut.
- 4:34Speaker 1: Ett vanligt exempel är när man äter kvävoxider, alltså NOX, då används ofta kemiluminisens.
- 4:41Speaker 2: Kemiluminisens.
- 4:43Speaker 2: Ljus från kemi.
- 4:45Speaker 1: Exakt.
- 4:45Speaker 1: Först ser man till att all kvävedioxid NO2 i gasprovet omvandlas till kväve monoxid.
- 4:53Speaker 1: Det sker kemiskt i instrumentet.
- 4:56Speaker 1: Sen får det här nået reagera med ozon som man också skapar inuti instrumentet.
- 5:02Speaker 3: Och den reaktionen lyser.
- 5:04Speaker 1: Precis, den avger ljus.
- 5:06Speaker 1: Mängden ljus som bildas är direkt proportionell mot hur mycket nå det fanns.
- 5:10Speaker 1: Och eftersom all kvävedioxid gjordes om till kvävemonoxid i början, så får man ett mått på den totala mängden NOX.
- 5:18Speaker 3: Det var en smart omväg kan man tycka men att skapa oson inuti och ha kemiska steg låter inte lite komplicerat.
- 5:27Speaker 3: Kanske kräver en del pyssel och underhåll.
- 5:30Speaker 1: Det är en väldigt bra poäng, och det är något vi absolut ska återkomma till när vi jämför just underhållet.
- 5:36Speaker 1: Det kräver ju komponenter som en oson generator, reaktionskammare, saker som måste funka.
- 5:43Speaker 1: Ett annat exempel som nämns är mätningen s vaveldioxid.
- 5:48Speaker 1: Där används fluorescens.
- 5:50Speaker 3: Fluorescens.
- 5:51Speaker 3: Hur funkar det då?
- 5:52Speaker 3: Är det också kemi?
- 5:54Speaker 1: Här är ingen extra kemi inblandad men en annan typ av ljusinteraktion.
- 5:58Speaker 1: Man belyser gasprovet med UV-ljus, en specifik vågländ som man vet att svaveldioxid-molekyler gillar att absorbera.
- 6:06Speaker 1: När molekylerna tar upp energin från UV-ljuset så blir de exciterade.
- 6:11Speaker 1: De hoppar upp till en högre energinivå kan man säga.
- 6:14Speaker 1: Men det där tillståndet är inte stabilt.
- 6:17Speaker 3: Så de faller ner igen.
- 6:19Speaker 1: Ganska snabbt faller de tillbaka till sin normala nivå.
- 6:22Speaker 1: Och när de gör det, så skickar de ut överskotsenergin.
- 6:26Speaker 1: Som ljus igen.
- 6:28Speaker 1: De fluoriserar.
- 6:30Speaker 1: Tricket här är att ljuset de skickar ut har en annan våglängd än det UV-ljus man skickade in.
- 6:37Speaker 1: Ofta en längre våglängd.
- 6:40Speaker 1: Genom att filtrera bort det ursprungliga UV-ljuset och bara äta intensiteten på det här specifika fluoresensljuset.
- 6:48Speaker 1: Då vet man hur mycket SO2 det finns.
- 6:50Speaker 3: Intressant.
- 6:51Speaker 3: Helt olika principer för olika glaser i de här konventionella metoderna.
- 6:56Speaker 3: DOAS känns mer allmänt medan de här är mer skräddarskydda.
- 7:00Speaker 3: Vår använder de här olika teknikerna?
- 7:02Speaker 3: Är det olika situationer och olika platser?
- 7:04Speaker 1: Ja, precis.
- 7:05Speaker 1: Och var man mäter spela jättestor roll.
- 7:07Speaker 1: Det tar källan upp.
- 7:09Speaker 1: Dels har vi mätningar i omgivningsluften.
- 7:12Speaker 1: Luften vi andas.
- 7:14Speaker 1: Där vill man ofta hitta låga halter av föroreningar för hälsa miljö.
- 7:19Speaker 1: Dels har vi utsläppsmätningar direkt från industrier typisk korstenar.
- 7:25Speaker 1: Kontinuerlig emissionsmätning, CEM kallas det.
- 7:33Speaker 3: Och så nämns processövervakning också i industrin.
- 7:36Speaker 1: Just det.
- 7:37Speaker 1: Att ha koll på gaserna i realtid under en tillverkningsprocess.
- 7:41Speaker 1: Det kan vara superviktigt för kvaliten, för säkerheten eller för att styra processen effektivt.
- 7:47Speaker 1: Koncentrationerna skiljer sig alltså enormt.
- 7:50Speaker 1: I vanlig luft pratar vi kanske mikrogram per kubikmeter.
- 7:55Speaker 1: Det motsvarar PPB miljarddelar.
- 7:58Speaker 3: Och så lite?
- 8:00Speaker 1: Ja, pytte lite.
- 8:00Speaker 1: Medan är en skorsten eller en processgas.
- 8:03Speaker 1: Då kan det handla om milligram per kabikmeter MGM kub, det ppm miljondelar.
- 8:09Speaker 3: Det är ju tusen gånger mer minst.
- 8:13Speaker 1: Minst tusen gånger, ibland mycket mer. Tänk dig skillnaden mellan att leta efter en specifik myra på en hel fotbollsplan jämfört med att räkna alla myror i en liten burk. Det handlar om helt olika skalor.
- 8:25Speaker 3: Wow, hur klarar instrumenten av det där?
- 8:28Speaker 3: Måste man ha helt olika sorters mätare för låga och höga halter.
- 8:33Speaker 1: Intressant fråga.
- 8:34Speaker 1: Här skiljer sig teknikerna åt enligt källan.
- 8:37Speaker 1: Det DOAS som äter hur mycket ljus som försvinner över en viss sträcka.
- 8:42Speaker 1: Den kan helt enkelt anpassa den där sträckan.
- 8:46Speaker 1: För att mäta riktigt låga halter som i luften ute, då använder man en lång optisk väg.
- 8:52Speaker 1: Antingen skickar man luset sig 100 meter tvärs över ett industriområde.
- 8:57Speaker 1: Eller så har man en mätcell i instrumentet där luset får studsa fram och tillbaka jättemånga gånger.
- 9:05Speaker 1: Då får man en lång effektiv mätväg, kanske tiotals meter fast det är en liten låda.
- 9:11Speaker 1: Smart.
- 9:11Speaker 1: Men för höga koncentrationer som i en skorsten, då gör man tvärt.
- 9:16Speaker 1: Då använder man en mycket kort mätsträcka, kanske bara någon meter eller ännu mindre rakt över skorstenen.
- 9:22Speaker 1: Annars skulle ju nästan allt ljus absorberas direkt.
- 9:25Speaker 3: Detektorn skulle bli blind typ.
- 9:27Speaker 1: Ja, precis.
- 9:28Speaker 1: Mättad.
- 9:29Speaker 1: Så då anpassar mätvägen.
- 9:34Speaker 3: Med de här konventionella metoderna.
- 9:37Speaker 1: De har oftast ett mer begränsat område där de mäter som bäst.
- 9:41Speaker 1: Ett dynamiskt område.
- 9:43Speaker 1: Så för att klara de höga halterna i utsläpp eller processer, då använder de nästan alltid spädningssystem.
- 9:49Speaker 3: Spätningssystem.
- 9:51Speaker 3: Man blandar ut gasen.
- 9:52Speaker 1: Exakt.
- 9:53Speaker 1: Man tar en liten liten del av provgasen och blandar den med några kontrollerad mängder ren luft eller kvävgas innan gasen når själva analysatorn.
- 10:02Speaker 1: Man späder helt enkelt provet tills koncentrationen hamnar inom instrumentets bekvämlighetszon kan man säga.
- 10:09Speaker 3: Att späda.
- 10:10Speaker 3: Det låter som ett extra steg, kan inte det bli fel.
- 10:13Speaker 3: Man måste ju lita sten hårt på att spädningen är exakt hela tiden.
- 10:17Speaker 1: Absolut, det är en kritisk komponent.
- 10:20Speaker 1: Spädningssystemet måste vara noga kalibrerat och underhållet för att allt ska bli rätt.
- 10:25Speaker 1: Det är definitivt en potentiell källa till osäkerhet om det inte sköts perfekt.
- 10:30Speaker 3: Det här leder oss ju osökt in på en central jämförelse i källan, den mellan DOAS och konventionella metoder, särskilt när det gäller kostnader och driftsäkerhet.
- 10:41Speaker 3: Källan säger att ett enskilt konventionell instrument ofta är billigare att köpa in.
- 10:47Speaker 3: Det låter ju bra.
- 10:48Speaker 1: Ja, alltså den initiala kostnaden för ett instrument, säger bara en SO2-mätare, den kan vara lägre än för ett helt DOAS system.
- 10:57Speaker 1: Men, och det här är viktigt, källan är väldigt tydlig med att man måste titta på helheten, den totala ägandekostnaden TCO, total cost of ownership.
- 11:08Speaker 1: För det första, hur många gaser ska du mäta?
- 11:13Speaker 1: Om du behöver mäta NOX, SO2 och kanske koldioxid och saltsyra, ja, då behöver du med konventionell teknik köpa, installera, kalibrera och underhålla ett separat instrument för varenda gas.
- 11:28Speaker 3: Medan DOAS skulle du ta flera i ett svep precis.
- 11:31Speaker 1: Ett enda DOAS instrument kan ofta konfigureras för att mäta alla de där samtidigt.
- 11:36Speaker 1: Redan där börjar kalkylen se annorlunda ut.
- 11:39Speaker 1: Men den stora skillnaden som källan verkligen lyfter fram.
- 11:44Speaker 1: Det är underhållet.
- 11:45Speaker 3: Hur då menar du?
- 11:47Speaker 1: Källan hävdar rakt ut att de konventionella instrumenten med sina pumpar, filter, ibland kemikalier och reaktionskammar som vi pratade om NOX.
- 11:56Speaker 1: De kräver generellt mycket mer underhåll.
- 12:00Speaker 1: Ett DOAS system har ju färre rörliga delar.
- 12:03Speaker 1: Det är typen lampa, lite optik som speglar av linser, en spektrometer och en dator.
- 12:09Speaker 1: Det är färre saker som slits och behöver bytas eller justeras regelbundet.
- 12:14Speaker 3: Så mindre jobb helt enkelt.
- 12:16Speaker 1: Ja, och mindre kostnader för reservdelar och arbetstid.
- 12:20Speaker 1: Så när man räknar ihop allt över tid inköp, installation, kalibrering, förbrukningsdelar och underhållstid.
- 12:27Speaker 1: Då blir DOAS lösningen enligt källan normalt mycket billigare.
- 12:31Speaker 1: Särskilt om man behöver mäta flera gaser.
- 12:34Speaker 3: Det är en jätteviktig poäng.
- 12:35Speaker 3: Att se till helheten, "Total Cost of Ownership" inte bara prislappen i början.
- 12:40Speaker 3: Men är bara pengar.
- 12:42Speaker 3: Källan nämnde något om tillförlitlighet också.
- 12:45Speaker 3: Påverkar det här med underhåll hur bra mätningarna faktiskt blir.
- 12:49Speaker 1: Ja, det verkar så.
- 12:50Speaker 1: Enligt texten vi har, källan påstår att då systemen vanligtvis producerar mer tillförlitliga data med mindre stillestånstid för underhåll.
- 12:59Speaker 3: Mindre stilleståndstid.
- 13:02Speaker 1: Logiken är ganska enkel.
- 13:03Speaker 1: Mindre komplicerad mekanik och kemi betyder färre saker som kan krångla eller gå sönder.
- 13:09Speaker 1: Färre stopp för underhåll betyder att instrumentet är igång och mäter en större del av tiden.
- 13:15Speaker 1: För den som måste rapportera utsläppsdata till en myndighet eller använder mätdata för att styra en dyr process, då är ju hög datatillgänglighet och tillförlitliga värden A och O.
- 13:27Speaker 3: Ja, det förstår jag.
- 13:28Speaker 3: Varje timme utan mätdata kan ju bli problematisk.
- 13:32Speaker 1: Exakt, det kan bli kostsamt eller leda till fel beslut.
- 13:36Speaker 3: Okej, så om vi försöker summera jämförelsen här, baserat på vad vi läst.
- 13:40Speaker 3: DOAS verkar vara mer flexibelt, kan mäta flera ger, kanske billigare på sikt tack vare lägre underhåll, alltså lägre TCO, och dessutom är driftsäkert mindre stillestånd.
- 13:52Speaker 3: Stämmer du?
- 13:53Speaker 1: Det är precis så källan framställer det.
- 13:55Speaker 1: Ja, medan de konventionella metoderna är mer specialiserade en per gas oftast.
- 14:01Speaker 1: De kan ha en lägre startkostnad för en enskild mätning, men högre löpande kostnader för underhåll och enligt källan potentiellt lägre tillgänglighet och tillförlitlighet över tid.
- 14:13Speaker 3: Det ger ju en ganska klar bild av för- och nackdelar måste jag säga.
- 14:17Speaker 1: Ja, sammanfattningsvis så visar källan att optiska metoder är riktigt kraftfulla verktyg för att analysera gaser direkt på plats, in-situ.
- 14:26Speaker 1: DOAS lyfts fram som en stark kandidat, speciellt när man behöver mäta flera gaser och när låg TCO och hög driftsäkerhet är viktigt.
- 14:35Speaker 1: De konventionella optiska metoderna som kemiluminisens och fluorescens, de är ju beprövad att funka bra för sina specifika gaser.
- 14:43Speaker 3: Så valet beror på.
- 14:45Speaker 1: Ja, precis, som källan antider det beror ju på vad du behöver, vilka gaser, vilka koncentrationer, vilka krav har du på noggrannhet och att det bara funkar.
- 14:55Speaker 1: Och såklart vilken budget du har både för inköp och för drift under många år framöver.
- 15:01Speaker 3: Och varför ska du som lyssnare bry dig om allt det här?
- 15:03Speaker 3: Jo, för det är faktiskt ganska grundläggande.
- 15:06Speaker 3: Att förstå hur vi mäter gaser, det påverkar ju allt från miljöövervakningen som ska skydda vår hälsa och vår klimat.
- 15:13Speaker 3: Till säkerheten på din arbetsplats, kanske eller effektiviteten i industrin som gör prylarna vi använder.
- 15:21Speaker 3: Att kunna mäta rätt och lita på mätningarna, det är basen för att fatta bra beslut, sätta gränser och förbättra saker.
- 15:29Speaker 3: Det handlar helt enkelt om man tar koll på läget.
- 15:32Speaker 1: Verkligen.
- 15:33Speaker 1: Och källmaterialet här med sin tydliga betoning på TCO och tillförlitlighet som stora fördelar för DOAS, det lämnar den ju med en ganska intressant fundering.
- 15:43Speaker 1: Ja, om nu då generellt sett ha de här fördelarna, speciellt när man mäter flera gaser och driftsäkerhet är viktigt.
- 15:52Speaker 1: Vilka specifika nischer eller tekniska begränsningar finns det då som gör att de här äldre konventionella metoderna fortfarande är det bästa valet eller kanske det enda rimliga valet i vissa lägen idag?
- 16:06Speaker 3: Förutom den där lägre inköpskostnaden för ett enda instrument, menar du?
- 16:10Speaker 1: Precis.
- 16:11Speaker 1: Finns det andra situationer.
- 16:12Speaker 1: Kanske extremt låga detektionsgränser för en viss specifik gas där en konventionell metod är oslagbar.
- 16:20Speaker 1: Eller vissa typer av väldigt komplexa gasblandningar, där DOAS kanske får problem med överlappande fingeravtryck.
- 16:27Speaker 1: Det tål faktiskt att fundera lite extra på.