Latest / Yoshi's Podcast / Hur tar man sig tillbaka från huliganism, missbruk & hemlöshet? | Joakim Idis Eriksson | #194
Transcript
- 0:04SPEAKER_00: Sådär, då är vi igång.
- 0:05SPEAKER_00: Då kör vi.
- 0:06SPEAKER_00: Joakim, Idis, Eriksson, varmt välkommen.
- 0:08SPEAKER_00: Tack, tack.
- 0:09SPEAKER_00: Vad föredrar du att kallas?
- 0:11SPEAKER_00: Joakim, Idis?
- 0:13SPEAKER_01: Alltså jag brukar säga Jocke.
- 0:16SPEAKER_01: Men de flesta av mina polare säger Idis.
- 0:20SPEAKER_01: Men när jag hälsar på folk så säger jag alltid Jocke.
- 0:22SPEAKER_00: Eller Joakim kanske.
- 0:26SPEAKER_00: Jag heter Aljosja.
- 0:27SPEAKER_00: Det är namnet mina föräldrar gav.
- 0:29SPEAKER_00: Det är inte det enklaste.
- 0:31SPEAKER_00: Var kommer det ifrån?
- 0:32SPEAKER_00: Det är ett ryskt namn, men jag är från förut att i Jugoslavien.
- 0:38SPEAKER_00: Så det funkar ju sist och där i Sverige.
- 0:41SPEAKER_00: Både hur man uttalar och hur man stavar är inte så jävla lätt för folk.
- 0:44SPEAKER_00: Så jag har alltid haft en massa smeknamn.
- 0:46SPEAKER_00: Och Yoshi har hängt med sedan högstadiet.
- 0:50SPEAKER_00: Och har blivit så vanlig att det är det jag presenterar mig för i alla samma namn.
- 0:54SPEAKER_00: Nu är det Yoshi liksom.
- 0:55SPEAKER_00: Jag har till och med lagt till det som officiellt namn.
- 0:57SPEAKER_01: Okej.
- 0:58SPEAKER_00: Ja, för att det har fastnat så mycket.
- 1:00SPEAKER_00: Hur hände Idis?
- 1:01SPEAKER_01: Vad är det för namn?
- 1:03SPEAKER_01: Idis, det kom när jag var typ nio år.
- 1:09SPEAKER_01: Okej.
- 1:09SPEAKER_01: Jag hängde med en kille som hette Jocke Pål.
- 1:12SPEAKER_01: Och så var det Jocke och Jocke, så vi hängde alltid liksom.
- 1:14SPEAKER_01: Så var det någon kille som...
- 1:18SPEAKER_01: För att separera våra namn så höll han på att rimma våra namn.
- 1:23SPEAKER_01: Jocke Eriksson i Spirimiridi och så Jocke Polly Snålimolli.
- 1:29SPEAKER_01: Så blev det Jocke Polly och Jockeidi.
- 1:31SPEAKER_01: Okej.
- 1:33SPEAKER_01: Lite långsiktigt kanske.
- 1:36SPEAKER_00: Så det betyder inte någonting särskilt.
- 1:37SPEAKER_00: Jag bara kom på att jag inte faktiskt startade vårt larm här.
- 1:40SPEAKER_01: Ja okej.
- 1:42SPEAKER_00: Nej, det betyder ingenting.
- 1:45SPEAKER_01: Nej, sen blev det Idis
- 1:47SPEAKER_00: bara.
- 1:48SPEAKER_00: Och det fastnade så pass mycket att det fortfarande hänger kvar alltså.
- 1:53SPEAKER_00: Skulle du säga att de flesta som du hänger med kallar det för Idis?
- 1:56SPEAKER_01: Ja.
- 1:58SPEAKER_01: Eller Idde har det varit också.
- 2:01SPEAKER_01: Sen ber du på, om jag har haft någon relation, de säger alltid Joakim eller Jocke.
- 2:07SPEAKER_01: Eller på jobb brukar jag säga, de säger Jocke.
- 2:10SPEAKER_01: Ja, det är lite olika.
- 2:11SPEAKER_00: Det är alltid kul när man stöter på ett gäng som känner en som ett namn.
- 2:17SPEAKER_00: Eller när man är med ett sånt gäng och så stöter man på någon som känner en som ett annat namn.
- 2:20SPEAKER_01: Ja, just det.
- 2:21SPEAKER_00: Jag har ju ett, familjen kallar mig för Kicho.
- 2:24SPEAKER_00: Kicho.
- 2:25SPEAKER_00: Det är ett smeknamn som bara familjen kallar mig.
- 2:28SPEAKER_00: Jaha. Du kommer ihåg Carl Alfred, han som käkar spenat och bestäck.
- 2:31SPEAKER_00: Ja, just det.
- 2:32SPEAKER_00: I den serien fanns det en bebis som kryper väldigt, väldigt fort.
- 2:36SPEAKER_00: Jaha. Jaha.
- 2:36SPEAKER_00: Den jugoslaviska versionen så hette den bebisen Kicho.
- 2:40SPEAKER_00: Jag kröp tydligare iväg fort och då fick jag det smeknad av min farbror.
- 2:46SPEAKER_00: Men det är bara familjen som kallar mig det.
- 2:48SPEAKER_00: Och sen har brorsans vänner börjat kalla mig det för att de känner mig via brorsan.
- 2:53SPEAKER_01: Så han kallar mig Kicho.
- 2:55SPEAKER_00: Och sen stöter man på någon av dem med andra människor.
- 2:59SPEAKER_00: Vad är det?
- 3:02SPEAKER_01: Aldrig hört det.
- 3:03SPEAKER_00: Just det, just det.
- 3:04SPEAKER_00: Det här är inte en normalt fälla.
- 3:08SPEAKER_01: Kicho.
- 3:09SPEAKER_01: Kicho.
- 3:10SPEAKER_00: Det är bra smeknad.
- 3:11SPEAKER_00: Tydligen var det så här att på stranden, jag älskade bröst.
- 3:17SPEAKER_01: Vem gör inte det?
- 3:18SPEAKER_01: Jag vet inte det.
- 3:21SPEAKER_00: Så som bebis,
- 3:22SPEAKER_00: om det var någon som solade topless på
- 3:24SPEAKER_00: stranden, då sprang jag dit och mina föräldrar fick jaga mig.
- 3:29SPEAKER_01: Jävlar.
- 3:32SPEAKER_00: Vad ska man säga?
- 3:35SPEAKER_00: Jag var en klok bebis.
- 3:36SPEAKER_01: Ja, verkligen.
- 3:40SPEAKER_00: Växte du upp här i Stockholmsdrakten?
- 3:42SPEAKER_01: Ja, jag växte faktiskt upp i Husby, Risne, Sumpan här i Krokarna i Stockholm.
- 3:56SPEAKER_01: Så
- 3:59SPEAKER_01: ja, USB 9 år och sen Risne 19 år.
- 4:06SPEAKER_00: Hur var det då under uppväxten?
- 4:10SPEAKER_01: Det var himmelriket.
- 4:13SPEAKER_01: Alltså när man lekte på gårdarna.
- 4:16SPEAKER_01: På den tiden lekte vi alla barn ute.
- 4:17SPEAKER_01: När är du född?
- 4:18SPEAKER_01: 76.
- 4:18SPEAKER_01: Du då?
- 4:19SPEAKER_01: 88.
- 4:19SPEAKER_01: 88.
- 4:19SPEAKER_01: Ja, han leker ute lite grann.
- 4:20SPEAKER_01: Ja, precis.
- 4:21SPEAKER_01: Nej, men alltså...
- 4:21SPEAKER_01: Det var...
- 4:38SPEAKER_01: Jag tyckte då att jag hade en bra uppväxt i alla fall.
- 4:43SPEAKER_01: Och det kändes så.
- 4:47SPEAKER_00: All right.
- 4:48SPEAKER_00: Härligt.
- 4:50SPEAKER_00: Risna och Husby är ju idag kallas av många problemområden liksom.
- 4:56SPEAKER_00: Det var inte så på den tiden eller?
- 4:58SPEAKER_01: Nej, det var det väl inte.
- 5:00SPEAKER_01: Men det kanske började bli mycket invandring under de åren liksom.
- 5:07SPEAKER_01: Och inte bara invandring utan det var ju kanske,
- 5:09SPEAKER_01: eller det började väl bli mer segregerade områden kan man säga.
- 5:15SPEAKER_00: Okej, du märkte av dig det här under ungdomen eller är det liksom något du i efterhand tänkt
- 5:19SPEAKER_01: på?
- 5:22SPEAKER_01: Jo men, jo jag märkte av det under ungdomen, ja.
- 5:29SPEAKER_01: Det blev ju mer och mer Det kom ganska mycket invandring i Husby på den tiden.
- 5:36SPEAKER_01: Det här är ju på mitten på 80-talet.
- 5:41SPEAKER_01: Början mitten på 80-talet.
- 5:44SPEAKER_01: Men det var inget konstigt för mig då.
- 5:46SPEAKER_01: Alltså jag lekte, det var ju mina vänner liksom så det var inget konstigt så.
- 5:51SPEAKER_01: Men absolut så märkte jag av, det gjorde man ju.
- 5:58SPEAKER_01: Och sen i Ristnes så blev det också mer och mer känd.
- 6:03SPEAKER_01: Men jag kommer ihåg när vi drog runt,
- 6:05SPEAKER_01: eller när vi hängde i Ristnes centrum,
- 6:07SPEAKER_01: då kom ju liksom såhär Rinkebygänger,
- 6:09SPEAKER_01: det var ju såhär 30 greker som hängde i Ristnes centrum.
- 6:13SPEAKER_01: Ja, vi hängde ju med dem då liksom.
- 6:17SPEAKER_01: Ja, man började ju till och med bryta liksom när jag var tolv år liksom.
- 6:22SPEAKER_01: Kom hem till, började bryta hemma framför brorsan.
- 6:27SPEAKER_01: Han bara, vad sa du?
- 6:29SPEAKER_01: Säger du, jag bryter dig en gång till, slå in pannbenet på dig.
- 6:34SPEAKER_01: Sen slutade jag med det.
- 6:34SPEAKER_01: Ja, det är så.
- 6:36SPEAKER_01: Det funkade alltså.
- 6:36SPEAKER_01: Ja, det funkade.
- 6:39SPEAKER_01: Pedagogiskt approche.
- 6:42SPEAKER_01: Jo, men alltså det blev såhär, Ejlän, du vet.
- 6:45SPEAKER_01: Man började sånt här snack.
- 6:47SPEAKER_00: Fan, jag hängde med en vän nu i veckan som sa att i deras skola,
- 6:53SPEAKER_00: min kompis har barn som går i sexan och nian tror jag var.
- 6:58SPEAKER_00: Ja, precis.
- 6:59SPEAKER_00: I nian.
- 7:00SPEAKER_00: Och ungen som går i nian berättade om att de på svenska Har en lärare i kurserna på
- 7:07SPEAKER_00: svenska, att de lär sig orten svenska.
- 7:13SPEAKER_00: Den här läraren har tydligen tagit med sig någon bok som är någon ortenbok och de
- 7:18SPEAKER_00: sitter på svenska lektionerna och lär sig ord som tjock och järni och sådana grejer.
- 7:25SPEAKER_01: Det är helt sjukt.
- 7:26SPEAKER_00: Ja, det är knäppt.
- 7:27SPEAKER_01: Vad fan är vi på väg
- 7:28SPEAKER_00: alltså?
- 7:30SPEAKER_00: Och de liksom tyckte det här var knäppt.
- 7:32SPEAKER_00: Varför lär vi oss det här på svenska lektionerna?
- 7:35SPEAKER_00: Så de pratade med rektorn och rektorn sa typ såhär, var inte så rasistiska.
- 7:41SPEAKER_01: Svenska utvecklas, det här är också viktigt att lära sig.
- 7:45SPEAKER_00: Vad fan alltså?
- 7:47SPEAKER_00: Ja, nog för att språk utvecklas,
- 7:49SPEAKER_00: jag är helt fine med det,
- 7:50SPEAKER_00: men att sitta på svenska lektioner och sitta och prata om Tjock och Jani,
- 7:53SPEAKER_00: det känns inte helt rätt.
- 7:54SPEAKER_00: Ja,
- 7:54SPEAKER_00: och hur
- 7:55SPEAKER_01: lätt är det att få jobb sen om du ska sitta på en arbetsintervju och bryta
- 7:59SPEAKER_01: och skriva och snacka och
- 8:01SPEAKER_00: sånt där.
- 8:02SPEAKER_00: Det var det de sa,
- 8:03SPEAKER_00: hur hjälper det här mig i min karriär framåt,
- 8:06SPEAKER_00: varför lär jag mig orten svenska liksom?
- 8:08SPEAKER_01: Och det där är ganska lustigt, folk som bryter.
- 8:12SPEAKER_01: När de går på dagis och är jättesmå, då pratar de ren svenska.
- 8:16SPEAKER_01: Sen när de växer upp lite äldre, när det ska vara coolt att bryta, då kommer det.
- 8:24SPEAKER_01: Egentligen har de ju, de kan ju egentligen.
- 8:26SPEAKER_01: Det är ju bara att man undgås med så många, det blir någon slags...
- 8:34SPEAKER_01: Man spelar någon slags roll.
- 8:37SPEAKER_01: En karaktär som egentligen inte är sann.
- 8:40SPEAKER_01: Är du med?
- 8:41SPEAKER_01: 100%.
- 8:45SPEAKER_01: Jag tycker det lyser igenom ganska mycket på folk.
- 8:49SPEAKER_01: Folk som springer och bryter.
- 8:51SPEAKER_01: Att det ska vara... Om någon spelar en roll.
- 8:57SPEAKER_00: Det har ju en...
- 8:59SPEAKER_00: Det är en roll som du säger och det låter ju tuffare i den miljön.
- 9:05SPEAKER_00: Jag minns det själv,
- 9:07SPEAKER_00: jag kom ju till Sverige när jag var fem år så jag lärde mig svenska tidigt nog för
- 9:11SPEAKER_00: att inte ha så mycket brytning.
- 9:13SPEAKER_00: Få andra bedöma, men ändå, jag tror jag är helt okej på svenska.
- 9:18SPEAKER_00: Men jag minns när jag flyttade till Vällingby då,
- 9:22SPEAKER_00: jag växte upp i, först hamnade vi i Leksand uppe i Dalarna.
- 9:26SPEAKER_00: Och sen 1998, när jag var tio år, flyttade vi till Vällingby.
- 9:31SPEAKER_00: Och så hade vi,
- 9:32SPEAKER_00: Vällingby var väldigt multikulturellt,
- 9:33SPEAKER_00: det var
- 9:34SPEAKER_00: både, säg 50% svenskar, 50% lite allt möjligt.
- 9:39SPEAKER_00: Exakt, exakt.
- 9:41SPEAKER_00: Och jag minns när en kompis fick höra att jag inte är svensk.
- 9:48SPEAKER_00: Att han sa det till mig, jag trodde du var svensk.
- 9:52SPEAKER_00: Eller när han sa typ, är inte du svensk?
- 9:54SPEAKER_01: Typ så.
- 9:56SPEAKER_00: Och jag minns att min reaktion, jag var kanske 11-12 år.
- 10:00SPEAKER_00: Min reaktion var, nej fan heller, jag är ljugge.
- 10:04SPEAKER_01: Just det.
- 10:05SPEAKER_00: För det var coolt att vara det.
- 10:07SPEAKER_00: Ja, precis.
- 10:08SPEAKER_00: Nu bryr jag mig inte.
- 10:09SPEAKER_00: Du kan kalla mig svensk, du kan kalla mig ljugga, du kan kalla mig inga.
- 10:11SPEAKER_00: Jag skiter
- 10:12SPEAKER_01: i det.
- 10:12SPEAKER_01: Jag är den jag är.
- 10:13SPEAKER_01: Exakt.
- 10:14SPEAKER_00: Men jag minns att jag då formade av min omgivning och tyckte att det var nästan en
- 10:18SPEAKER_00: förolämpning att han kallade mig svensk.
- 10:20SPEAKER_01: Ja.
- 10:21SPEAKER_00: Och det är så absurt när man bor i Sverige och svensk pass vid det laget tror jag hade.
- 10:28SPEAKER_00: Exakt.
- 10:30SPEAKER_00: Man är ju svensk,
- 10:32SPEAKER_00: eller assimilerar sig i Sverige,
- 10:35SPEAKER_00: men det kändes som en förlämpning att bli kallad svensk.
- 10:38SPEAKER_01: Ja, precis.
- 10:39SPEAKER_01: Och det är ortenmentaliteten alltså.
- 10:41SPEAKER_01: Exakt.
- 10:41SPEAKER_01: Och då var det, det var, det blev lite så här, det var coolt att vara invandrare.
- 10:48SPEAKER_01: Exakt.
- 10:48SPEAKER_01: Svenskarna var töntarna och du vet så här, och det där störde mig ganska mycket.
- 10:54SPEAKER_01: Ja, jag förstår det.
- 10:54SPEAKER_01: Så att jag, till slut så blev jag ju liksom nästan rasist, du vet.
- 10:59SPEAKER_01: Alltså jag började hänga mig lite med sån,
- 11:00SPEAKER_01: fast jag har ju alltid haft invandrarvänner som jag växte upp med.
- 11:06SPEAKER_01: Så det var ju väldigt så här, Jag hade båda delarna.
- 11:10SPEAKER_01: Jag hängde lite med dem och så hängde jag lite med rassarna.
- 11:15SPEAKER_01: Jag hamnade i mycket slagsmål.
- 11:19SPEAKER_01: Det störde mitt inre stolthet.
- 11:24SPEAKER_00: Jag förstår det.
- 11:26SPEAKER_00: Hamnade du i slagsmål med båda sidor då?
- 11:29SPEAKER_00: Ja, absolut.
- 11:31SPEAKER_00: Det är ju ett problem när man försöker hänga med båda då.
- 11:34SPEAKER_01: Då är man inte välkommen någonstans.
- 11:35SPEAKER_01: Nej, men precis.
- 11:37SPEAKER_01: Nej, men det var väl inte så att jag slogs med dem.
- 11:41SPEAKER_01: Men jag hamnade mycket i slagsmål, men ja, det gjorde jag.
- 11:48SPEAKER_00: Vem var det som grabb?
- 11:50SPEAKER_00: Vem jag var som grabb?
- 11:52SPEAKER_00: Vad ville du bli?
- 11:53SPEAKER_00: Vad gjorde du?
- 11:53SPEAKER_00: Vad gjorde du?
- 11:57SPEAKER_01: Jag var en drömmare.
- 11:58SPEAKER_01: Jag har alltid gått och tänkt mycket,
- 12:03SPEAKER_01: funderat mycket på livet och meningen med livet,
- 12:07SPEAKER_01: stora tankar, rymden och sådana grejer.
- 12:13SPEAKER_01: Men jag var ganska lugn och snäll.
- 12:15SPEAKER_01: Men...
- 12:26SPEAKER_01: Jag sökte mig ofta till där det hände saker.
- 12:30SPEAKER_01: Spänning.
- 12:32SPEAKER_00: Adrenalin.
- 12:34SPEAKER_01: Spänning.
- 12:36SPEAKER_01: Kickar.
- 12:38SPEAKER_00: Då hamnar man i intressanta
- 12:40SPEAKER_01: situationer.
- 12:41SPEAKER_01: Precis.
- 12:47SPEAKER_00: Vad sökte du för kickar?
- 12:50SPEAKER_01: Nej men alltså,
- 12:51SPEAKER_01: jag kanske började när jag var tio började snatta lite,
- 12:56SPEAKER_01: började tjuröka,
- 12:58SPEAKER_01: började skolka och du vet, jag började hänga med dem som gjorde mycket bus.
- 13:09SPEAKER_00: Var du bekväm med det eller var det jobbigt men du gjorde det ändå?
- 13:12SPEAKER_01: Nej men jag gillade ju det.
- 13:18SPEAKER_01: Men så hade jag ju en äldre brorsa också som lärde mig en massa dumma saker som jag
- 13:26SPEAKER_01: tyckte var coolt.
- 13:28SPEAKER_01: Hur mycket äldre?
- 13:30SPEAKER_01: Tre år.
- 13:30SPEAKER_01: Tre år?
- 13:31SPEAKER_01: Mm. Ja.
- 13:36SPEAKER_01: Jag såg upp till de här som var coola, som snodde moppar och bilstere på den tiden.
- 13:43SPEAKER_01: Man snodde och gjorde inbrott i bilar.
- 13:50SPEAKER_01: Annars var jag rätt lugn.
- 13:56SPEAKER_00: Hade du några idéer om vad du ville bli när du blir stor?
- 14:01SPEAKER_01: Alltså, nej.
- 14:02SPEAKER_01: Men ja, du kanske var en actionhjälte.
- 14:06SPEAKER_01: Jag kollade mycket på filmer och serier och du vet, det var ju mina idoler.
- 14:11SPEAKER_01: Det var ju såhär Bruce Lee, Chuck Norris, Van Damme och den här James Bond och liksom.
- 14:20SPEAKER_01: Alltså, actionhjälta, det var nog det jag ville bli tror jag.
- 14:25SPEAKER_01: Och bäst på att slåss liksom.
- 14:27SPEAKER_01: Och coolast liksom såhär.
- 14:29SPEAKER_01: De fick ju alla tjejerna.
- 14:35SPEAKER_01: Jag är uppväxt med serietidningar, det var Tarsan, Hulken, Fantomen.
- 14:40SPEAKER_01: Man har ju blivit inmatad med actionhjältar i hela mitt liv.
- 14:45SPEAKER_01: Alla de här.
- 14:48SPEAKER_01: Om man ska vara stor, stark, bra på att slåss, ha en schysst kropp.
- 14:52SPEAKER_00: Och ta hand om någon svagare.
- 14:55SPEAKER_01: Ja, exakt.
- 14:56SPEAKER_01: Hjälpa de svaga mot de elaka, onda.
- 15:02SPEAKER_01: Det var ju min bild av hur så en man ska vara.
- 15:07SPEAKER_01: För jag hade ju inte någon... Alltså min farsa fanns ju aldrig där riktigt när jag växte upp.
- 15:15SPEAKER_01: Någon gång ibland bara.
- 15:17SPEAKER_01: Så nej, jag hade ingen... Och sen hade jag låtsasfarser i olika perioder som...
- 15:26SPEAKER_01: Ja, men ingen riktig pappa.
- 15:29SPEAKER_01: Bra förebild.
- 15:30SPEAKER_01: Jo, mina styrfarser var ju bra.
- 15:33SPEAKER_01: Jag hade två när jag växte upp.
- 15:35SPEAKER_01: En när jag var liten och sen i Ristna hade jag en i sex år.
- 15:44SPEAKER_01: De var ju bra på sitt sätt, men hade sina dåliga sidor också.
- 15:51SPEAKER_01: Men jag saknade nog en bra manlig förebild.
- 15:55SPEAKER_01: En trygg, bra manlig förebild.
- 15:57SPEAKER_00: Och då var det actionhjältarna som tog den rollen.
- 16:02SPEAKER_01: Ja, precis.
- 16:04SPEAKER_01: Mycket filmer liksom.
- 16:09SPEAKER_00: Har du sett JCVD?
- 16:12SPEAKER_00: Det är Jean-Claude Van Damme-filmen fast långt,
- 16:14SPEAKER_00: långt senare när han spelar en avdankad actionhjälte.
- 16:18SPEAKER_01: Asså, nej.
- 16:19SPEAKER_00: Ja då vore du säga den, den är intressant alltså.
- 16:21SPEAKER_00: Han spelar basically sig själv liksom,
- 16:24SPEAKER_00: en före detta actionhjälte i filmer och nu är han bara en vanlig snubbe och vad han
- 16:29SPEAKER_00: nu är,
- 16:30SPEAKER_00: 50
- 16:30SPEAKER_00: någonting och går runt och folk känner igen honom som den gamla actionhjälten
- 16:35SPEAKER_00: liksom och hur det livet är nu.
- 16:38SPEAKER_01: Ah, jag fattar.
- 16:39SPEAKER_00: Jag såg den, jag hade inga förväntningar på den.
- 16:41SPEAKER_00: Men den var så mycket mer intressant och djupare än vad jag trodde att den skulle vara.
- 16:45SPEAKER_00: Så den kan jag rekommendera.
- 16:46SPEAKER_01: Ja, det kan jag tänka mig.
- 16:48SPEAKER_00: Den heter bara JCVD.
- 16:49SPEAKER_01: Det kan jag tänka mig, för det är ju också att spela en roll.
- 16:52SPEAKER_01: Alltså spela en karaktär.
- 16:55SPEAKER_01: Alltså att vara någon slags hjälte av vad folk Tycker man ska vara.
- 17:02SPEAKER_01: Då behöver man leva upp till någon slags självbild av vem man tror att man är.
- 17:08SPEAKER_00: Jävligt intressant alltså.
- 17:09SPEAKER_00: Speciellt när man är så stor och känd på den nivån.
- 17:13SPEAKER_00: Precis.
- 17:13SPEAKER_00: Och alla känner en som det där.
- 17:15SPEAKER_01: Exakt.
- 17:15SPEAKER_01: Och utan det, vem är man då?
- 17:17SPEAKER_01: Exakt.
- 17:18SPEAKER_01: Då blir det helt tomt.
- 17:20SPEAKER_01: Man har byggt upp sitt liv av vad folk ska tycka om en.
- 17:24SPEAKER_01: Ja.
- 17:25SPEAKER_01: Ja, det är han den där coola som alla är rädda för.
- 17:29SPEAKER_01: Som är duktig på att slåss.
- 17:30SPEAKER_01: Och han ska man passa sig för.
- 17:32SPEAKER_01: Det var ju sån man ville vara.
- 17:35SPEAKER_01: För att få respekt.
- 17:37SPEAKER_01: För att inte tappa ansiktet.
- 17:38SPEAKER_01: Ja, men du vet så här.
- 17:41SPEAKER_01: Ja.
- 17:42SPEAKER_01: Och de som är så.
- 17:44SPEAKER_01: Sen när de kommer upp i den där åldern.
- 17:46SPEAKER_01: Alltså egentligen så måste de innerst inne känna någon slags vilsna.
- 17:53SPEAKER_00: Mm.
- 17:53SPEAKER_01: Säkert.
- 17:56SPEAKER_01: Eller så lever de kvar i den här bilden om vem de tror att de är.
- 17:59SPEAKER_00: Ja, det finns ju en annan sån också.
- 18:01SPEAKER_00: Men det är nog farligt oavsett att spela en roll alldeles för länge.
- 18:05SPEAKER_01: De flesta människor gör ju det omedvetet.
- 18:10SPEAKER_01: På olika sätt.
- 18:12SPEAKER_01: Man bygger upp en roll av hur man växer upp.
- 18:21SPEAKER_01: Så jag tror många människor är väldigt, de tror att de vet vem de är.
- 18:30SPEAKER_01: Det är den som de har byggt upp.
- 18:33SPEAKER_01: Jag är den här karriärmänniskan som är framgångsrik och bla bla bla.
- 18:37SPEAKER_01: Jag är, vad det nu kan vara, läkaren, advokaten eller du vet så här.
- 18:42SPEAKER_01: Men man kanske inte har tittat så djupt in i sig själva.
- 18:46SPEAKER_01: Utan det är mest utåt.
- 18:48SPEAKER_01: Vad andra ska tycka om en.
- 18:52SPEAKER_00: Verkligen.
- 18:54SPEAKER_01: Jag tror att många människor är...
- 18:56SPEAKER_00: Det tror jag också.
- 18:59SPEAKER_00: Till viss del kanske det är ett måste att lite grann spela en roll.
- 19:04SPEAKER_00: Man är inte likadan på kontoret som man är med sina närmaste vänner.
- 19:09SPEAKER_00: Det är en hälsosam sak antagligen.
- 19:11SPEAKER_01: Ja, absolut.
- 19:15SPEAKER_00: Men hur långt tar man då?
- 19:17SPEAKER_00: Jag tror ju mer man lever i harmoni med sitt sanna jag i ju fler områden man gör det
- 19:26SPEAKER_00: i så hög utsträckning så man är desto bättre och enklare och hälsosammare tror jag
- 19:31SPEAKER_00: livet blir.
- 19:31SPEAKER_00: Jag tror någonstans att det är ju såhär wo-wo men...
- 19:36SPEAKER_00: Om man inte lever i harmoni med sig själv så tror jag att man även får liksom,
- 19:43SPEAKER_00: men det ger symptom som kan vara fysiska eller psykiska.
- 19:47SPEAKER_00: Det kan ge en besvär att man hela tiden behöver låtsas vara någon annan än vad man är.
- 19:52SPEAKER_01: Exakt, alltså leva i sanning med sig själv, alltså vara helt sann med sig själv.
- 19:59SPEAKER_00: Det är helt så sant.
- 20:00SPEAKER_01: Ja, exakt.
- 20:02SPEAKER_01: Och det är nog inte så många som är det.
- 20:05SPEAKER_01: Jag tror det är väldigt många
- 20:09SPEAKER_01: som inte ser att de inte är helt sanna med sig själv.
- 20:13SPEAKER_00: Tror du vi blir bättre på det eller sämre på det?
- 20:16SPEAKER_01: Jag tror folk blir mer och mer medvetna.
- 20:18SPEAKER_01: Absolut.
- 20:19SPEAKER_01: Jo, absolut.
- 20:21SPEAKER_00: För det är någonting jag har tänkt på.
- 20:23SPEAKER_00: Jag tror att det är en av de positiva effekterna av sociala medier.
- 20:27SPEAKER_00: Det finns massa negativa, men en av de positiva är...
- 20:31SPEAKER_01: Medvetenhet.
- 20:32SPEAKER_00: Medvetenhet och att det har blivit...
- 20:34SPEAKER_00: Förut var det Jean-Claude Van Damme.
- 20:37SPEAKER_01: Han är här uppe.
- 20:39SPEAKER_00: Och om du och jag,
- 20:40SPEAKER_00: vanliga pöben,
- 20:41SPEAKER_00: ska veta någonting om honom, då är det via tidningar, via tv, via Hollywood.
- 20:47SPEAKER_00: Det finns ett lager...
- 20:48SPEAKER_00: Mellan oss och de här gudarna som de verkar vara.
- 20:53SPEAKER_00: Sociala medier har tagit kändiskapet så mycket närmare.
- 20:56SPEAKER_00: Vem som helst kan bli känd.
- 20:58SPEAKER_00: Och vi kan interagera med en kändis via sociala medier.
- 21:03SPEAKER_00: De filmar sig själva och lägger upp någonting.
- 21:06SPEAKER_01: Just det.
- 21:06SPEAKER_00: Inga gatekeepers,
- 21:07SPEAKER_00: det är ingen polering emellan även om såklart det finns retuschering och skit på
- 21:11SPEAKER_00: sociala medier också, filter.
- 21:13SPEAKER_00: Men generellt har det gjort oss lite mer mänskliga eller våra kändisar har blivit
- 21:18SPEAKER_00: lite mer mänskliga.
- 21:19SPEAKER_01: Just det.
- 21:20SPEAKER_00: Så jag tror någonstans att vi har blivit bättre dels delvis på grund av att sociala
- 21:26SPEAKER_00: medier har fört oss närmare varandra även i hierarkin om man säger så.
- 21:30SPEAKER_00: Ja, absolut.
- 21:35SPEAKER_01: Ja, och sen är det ju så mycket information också.
- 21:39SPEAKER_01: Vi får ju så mycket information av sociala medier så det gör ju också att man kan bli väldigt...
- 21:47SPEAKER_01: Många...
- 21:49SPEAKER_01: Bli medvetna om allt möjligt.
- 21:53SPEAKER_01: När jag växte upp i 80-talet var det inte så vanligt att grabbar pratade känslor.
- 21:59SPEAKER_01: Det var ju fan hur du bög.
- 22:02SPEAKER_01: Det var fanligt att börja prata känslor.
- 22:04SPEAKER_01: Ja, precis.
- 22:07SPEAKER_01: Nu har det blivit mer...
- 22:11SPEAKER_01: Nu kan det ses som en styrka istället.
- 22:15SPEAKER_01: Alltså modigt.
- 22:21SPEAKER_01: Jag tror ungdomarna som växer upp idag har det helt annorlunda än vad vi hade.
- 22:31SPEAKER_00: Ja, vissa mycket svårare utmaningar helt klart, men många saker är enklare idag än förut.
- 22:39SPEAKER_01: Hur var det när du växte upp?
- 22:43SPEAKER_01: Pratar man känslor och sådär var det normalt?
- 22:47SPEAKER_01: Nej, det skulle jag inte säga.
- 22:48SPEAKER_01: Du är grav, du ska inte gråta, du var stark.
- 22:51SPEAKER_01: Ja, det var.
- 22:53SPEAKER_00: Det är kul
- 22:56SPEAKER_00: nu när man hänger med ungdomar nu och barn och ser hur det är.
- 23:04SPEAKER_01: De är så jävla gulliga.
- 23:05SPEAKER_00: De är så snälla mot varandra.
- 23:07SPEAKER_00: De är så fina.
- 23:09SPEAKER_00: Det var ju inte så.
- 23:10SPEAKER_00: Det var ju djungens lag.
- 23:11SPEAKER_00: Visar du svaghet även om det inte var så mycket slagsmål eller någonting sånt så var
- 23:17SPEAKER_00: det ju verkligen en hierarki.
- 23:20SPEAKER_00: Visa inte svaghet, då är du körd som kille då.
- 23:23SPEAKER_00: Ja, det var mycket sånt.
- 23:26SPEAKER_00: Definitivt.
- 23:27SPEAKER_00: Lärde du dig slåss då?
- 23:29SPEAKER_00: Blev du inspirerad av dina hjältar?
- 23:31SPEAKER_01: Ja, precis.
- 23:32SPEAKER_01: Det var ju det som gjorde att jag...
- 23:37SPEAKER_01: Jag fascinerades väldigt mycket av fighting.
- 23:40SPEAKER_01: Vi kunde ju sitta och kolla, jag och Jocke och några andra polare.
- 23:44SPEAKER_01: Vi kunde sitta och kolla i timmar på No Retreat, No Surrender med Van Damme.
- 23:52SPEAKER_01: Bloodsport.
- 23:53SPEAKER_01: Ja, bloodsport.
- 23:56SPEAKER_01: Alltså vi kunde varenda replik och varenda spark.
- 23:58SPEAKER_01: Och så skulle vi öva på varandra.
- 24:00SPEAKER_01: Vi började ganska tid med kampsport.
- 24:03SPEAKER_01: Jag körde taekwondo, han körde kung fu.
- 24:07SPEAKER_01: Och då var vi typ tolv år gamla.
- 24:10SPEAKER_01: Så vi började väldigt tidigt och fascinerades av det där liksom.
- 24:13SPEAKER_01: Och sen blev det ju,
- 24:15SPEAKER_01: det var ju förebilderna och sen kom ju såhär Paolo och Stockholms natt och det blev
- 24:20SPEAKER_01: ju det nästa förebild.
- 24:21SPEAKER_01: Sen var det ju sökarna med Liam och de har alltid haft så här förebilder,
- 24:26SPEAKER_01: de som var duktiga på slåss liksom.
- 24:29SPEAKER_01: Ja.
- 24:31SPEAKER_01: Så, ja.
- 24:33SPEAKER_01: Jag vill lite häfta, liksom.
- 24:34SPEAKER_01: Så det blev mycket kampsport för mig.
- 24:36SPEAKER_01: Och sen blev det mycket... Ja, så skulle man ju försvara sig ute på gatan, liksom.
- 24:41SPEAKER_01: När någon sa något dumt.
- 24:43SPEAKER_01: Ibland så blev jag retad, liksom.
- 24:47SPEAKER_01: Varför?
- 24:48SPEAKER_01: Jag var rödhårig och det störde mig ganska mycket, liksom.
- 24:55SPEAKER_01: Så till slut så började jag slå tillbaka.
- 24:57SPEAKER_01: Ja.
- 25:03SPEAKER_01: Sen fick jag ganska mycket stryk av brorsans polare när jag växte upp.
- 25:07SPEAKER_01: Jag skulle lära dem att tåla.
- 25:14SPEAKER_01: Sen blev det mycket slagsmål för mig.
- 25:18SPEAKER_01: Jag drog sig in i supporterkulturen, Djurgården och Huligan.
- 25:25SPEAKER_01: Det blev nya förebilder.
- 25:32SPEAKER_01: Ja,
- 25:32SPEAKER_01: så jag hakade på där och det var spänning och det var coolt och det var häftigt och
- 25:38SPEAKER_01: kickar och liksom så här.
- 25:42SPEAKER_01: Så jag var ju en sån som liksom var där framme när det hände saker och liksom för
- 25:47SPEAKER_01: att visa och för att få respekt och för att liksom bli sedd och en identitet och du
- 25:54SPEAKER_01: vet så här.
- 25:58SPEAKER_01: Jag blev ju sedd och fick uppskattning och en dunk på ryggen.
- 26:02SPEAKER_01: Bra gjort, du vet.
- 26:05SPEAKER_01: Då växte man ju två meter.
- 26:07SPEAKER_01: Absolut.
- 26:11SPEAKER_01: Få saker som är viktigare än det.
- 26:12SPEAKER_01: Så då byggde jag upp någon slags karaktär om vem jag trodde att jag var.
- 26:16SPEAKER_01: Just det, just det.
- 26:18SPEAKER_01: Ja, så ja.
- 26:21SPEAKER_01: Och sen var man ju tvungen att leva upp till det där också hela tiden.
- 26:24SPEAKER_01: Ja, men han är ju med.
- 26:25SPEAKER_01: Han ska ju vara längst fram.
- 26:28SPEAKER_01: Så det blev mycket slagsmål.
- 26:30SPEAKER_00: Hur gammal var du när du drogs in i huliganismen?
- 26:35SPEAKER_00: Femton.
- 26:36SPEAKER_00: Ja.
- 26:38SPEAKER_00: Ungefär.
- 26:38SPEAKER_00: Fan, det är tidigt.
- 26:39SPEAKER_00: Ja.
- 26:41SPEAKER_01: Ja, vi stod där på läktarna och sneglade på de äldre som var coola som vi ville ta efter.
- 26:47SPEAKER_01: Och vi var ganska många från alla möjliga förorter i Stockholm.
- 26:51SPEAKER_01: Vi var ett gäng från Sumpan, Risna Hallonbergen som hängde.
- 26:54SPEAKER_01: Och sen var det några från Haningen, några från Rågsved, några från Hudding.
- 26:58SPEAKER_01: Alltså du vet så här, det var ju från alla möjliga förorter.
- 27:02SPEAKER_01: Och vi är yngre, vi börjar hänga med varandra och vi blev ju värsta gänget där.
- 27:08SPEAKER_01: Och hoppade på de äldre för att visa vilka vi var.
- 27:11SPEAKER_01: Alltså skojbråk på läktarna liksom så här.
- 27:14SPEAKER_01: Och så fick vi stryk men vi tyckte det var kul liksom så här.
- 27:17SPEAKER_01: Ja.
- 27:19SPEAKER_01: Men det var lite så, ge och ta och vi skulle lära oss att tåla, vi är yngre.
- 27:26SPEAKER_01: Vi var ju nästa generation.
- 27:29SPEAKER_01: För på den tiden var ju Black Army störst och alla var ju nöje för Black Army för de
- 27:35SPEAKER_01: var ju så många.
- 27:36SPEAKER_01: Så vi fick ju gömma halsdukarna inom matcherna och liksom så här.
- 27:41SPEAKER_01: Så vi var ju tvungna att hålla ihop och liksom bli tajta och så där.
- 27:46SPEAKER_01: Det här var ju början på 90-talet.
- 27:52SPEAKER_00: Det är så jävla intressant.
- 27:53SPEAKER_01: Sen växte vi och blev större och större under de där åren.
- 28:02SPEAKER_00: Det jag skulle säga är så intressant för i de där åren är man så identitetssökande.
- 28:07SPEAKER_00: Och det finns ju ingenting bättre än att vara del av ett sammanhang där man får en
- 28:12SPEAKER_00: dunk på ryggen för att man presterar.
- 28:14SPEAKER_00: Och för mig råkade det bli basketen.
- 28:17SPEAKER_01: Jag hittade basketen när jag gick i sjuan så var man nu 13-14.
- 28:23SPEAKER_00: Och det gav mig, när du pratar om det här så är det precis det jag känner med basketen.
- 28:28SPEAKER_00: Jag råkade bli duktig.
- 28:30SPEAKER_01: Du gjorde en tre poängare där.
- 28:32SPEAKER_00: Eller värsta dribblingarna.
- 28:33SPEAKER_00: Dump på ryggen och så är man ett lag och det finns fienderna för de andra lagen.
- 28:39SPEAKER_00: Exakt samma sak.
- 28:39SPEAKER_00: Jag bara råkade hamna på basketen istället för något annat.
- 28:44SPEAKER_01: Och min grej blev huligan.
- 28:46SPEAKER_01: För det var där jag blev sedd och fick gemenskap.
- 28:49SPEAKER_01: Och det blev en trygghet.
- 28:52SPEAKER_01: För hemma var det ganska otryggt.
- 28:56SPEAKER_01: Min brorsa började med droger rätt tidigt och jag hade ingen manlig förebild som
- 29:01SPEAKER_01: kunde sätta gränser.
- 29:03SPEAKER_01: Mamma var väldigt snäll och medberoende till oss och hade svårt att sätta gränser
- 29:10SPEAKER_01: och svårt att prata känslor.
- 29:12SPEAKER_01: Men väldigt snäll liksom.
- 29:15SPEAKER_01: Och det gjorde att vi gjorde lite som vi ville men det blir otryggt liksom.
- 29:19SPEAKER_01: Det var ju fritidsgård hemma hos oss liksom.
- 29:22SPEAKER_01: Alla gangsters hängde där och det var stökigt liksom.
- 29:28SPEAKER_01: Så det blev det här min trygga punkt liksom.
- 29:32SPEAKER_01: Och jag kan tänka mig att basket har,
- 29:35SPEAKER_01: ja du kanske inte hade så otryggt hemma,
- 29:37SPEAKER_01: det vet inte jag,
- 29:38SPEAKER_01: men det spelar ingen roll utan alla behöver någon slags gemenskap,
- 29:43SPEAKER_01: trygghet och där man blir sedd.
- 29:47SPEAKER_00: Och känner sig värdefull i andras ögon.
- 29:49SPEAKER_00: Exakt, exakt.
- 29:50SPEAKER_00: De där åren är man verkligen, är det så viktigt?
- 29:54SPEAKER_00: Mm. Bara så här,
- 29:55SPEAKER_00: fan vet jag,
- 29:56SPEAKER_00: sociala medier får lite likes,
- 29:57SPEAKER_00: det är bara en sån grej som är så jävla viktig när man är i de åren liksom.
- 30:01SPEAKER_01: Mm.
- 30:02SPEAKER_00: Så absolut, att bli del av en gemenskap och känna att här är jag uppskattad, det väger
- 30:08SPEAKER_01: ju guld.
- 30:09SPEAKER_01: Och då blir jag med att prestera.
- 30:12SPEAKER_00: Precis.
- 30:13SPEAKER_00: Kände du tidigt att det blev en roll eller är det någonting du i efterhand har
- 30:18SPEAKER_00: förstått att du spelade eller var det redan då att du kände, fan är det här jag?
- 30:24SPEAKER_00: Eller blev det bara livet då?
- 30:26SPEAKER_01: Ja, men precis.
- 30:30SPEAKER_01: Jag har alltid varit en tänkare och en sökare.
- 30:36SPEAKER_01: Jag kanske inte fattade då.
- 30:37SPEAKER_01: Men ja, jag kände att jag fick en identitet.
- 30:42SPEAKER_01: Och det blev en roll ganska tidigt då.
- 30:45SPEAKER_01: Och jag blev ju ledare för de yngre efter när jag var kanske 17, 16, 17.
- 30:50SPEAKER_01: Ja.
- 30:52SPEAKER_01: Babyfirman kallade vi oss då.
- 30:55SPEAKER_01: Vi som var yngre.
- 30:56SPEAKER_01: För jag var ju den här som ringde runt och fixade och du vet, kopplade ihop alla liksom.
- 31:05SPEAKER_01: Så att vi blev, var den som liksom, ja.
- 31:10SPEAKER_01: Spinnern i nätet.
- 31:10SPEAKER_01: Ja, spinnern i nätet liksom.
- 31:16SPEAKER_01: Och sen var jag alltid där,
- 31:18SPEAKER_01: eller när det hände någonting,
- 31:19SPEAKER_01: fighter,
- 31:20SPEAKER_01: så var jag alltid längst fram för att visa de andra att jag,
- 31:24SPEAKER_01: det var som att jag offrade mig, liksom för att ville bli den här hjälten, du vet.
- 31:31SPEAKER_01: Det var så viktigt för mig att bli den där hjälten,
- 31:35SPEAKER_01: så att jag kunde kasta mig längst fram och liksom ske till konsekvenserna.
- 31:41SPEAKER_01: Det är tur att det inte har hänt något allvarligt.
- 31:45SPEAKER_01: Bara att du sitter här.
- 31:47SPEAKER_01: Ja, men precis.
- 31:49SPEAKER_01: Och hållit på så i så många år.
- 31:51SPEAKER_01: Men... Ja, det var så viktigt.
- 31:58SPEAKER_01: Inget annat spelar någon roll just då.
- 32:02SPEAKER_01: Men det var ganska tidigt som...
- 32:07SPEAKER_01: Ja, som jag fick den här identiteten och trodde att jag visste vem jag var och så här.
- 32:13SPEAKER_01: Men egentligen så spelade jag bara en karaktär.
- 32:16SPEAKER_01: Ja, men det
- 32:17SPEAKER_00: är det jag menar.
- 32:18SPEAKER_00: Kändes det naturligt eller skavde det inombords att är det här verkligen jag?
- 32:23SPEAKER_01: Jag trodde ju att det var jag då.
- 32:26SPEAKER_01: I många, många år.
- 32:27SPEAKER_01: Alltså det har jag ju trott hela tiden.
- 32:29SPEAKER_00: Ja.
- 32:30SPEAKER_01: Men någonstans kanske det har skavt också.
- 32:33SPEAKER_01: Alltså på många olika sätt.
- 32:36SPEAKER_01: Vissa saker kanske jag inte var helt ärlig med.
- 32:42SPEAKER_01: Som jag kanske inte tyckte var okej.
- 32:48SPEAKER_01: Det blir ganska dubbelt ibland.
- 32:52SPEAKER_00: Och vad gjorde ni?
- 32:55SPEAKER_00: Var det liksom bara, okej, där borta är...
- 32:58SPEAKER_00: Black Army eller några andra?
- 33:00SPEAKER_00: Här är vi.
- 33:01SPEAKER_00: Nu är det fight.
- 33:02SPEAKER_00: Eller var det liksom mer strukturerat än så?
- 33:05SPEAKER_00: Vad gjorde ni för någonting?
- 33:07SPEAKER_01: Alltså det var ju en hel livsstil.
- 33:09SPEAKER_01: Vi hängde ju på vardagar, helger.
- 33:13SPEAKER_01: Alltså...
- 33:19SPEAKER_01: Matcherna var ju det
- 33:25SPEAKER_01: som drog ihop oss, kan man säga.
- 33:27SPEAKER_01: Eller gemenskapen.
- 33:29SPEAKER_01: Men sen så skapade vi ju olika grupper där vi hängde.
- 33:35SPEAKER_01: Och jag hade ju min lilla grupp och vi var ett gäng som rökte mycket hash och gjorde
- 33:42SPEAKER_01: våra egna grejer lite grann.
- 33:43SPEAKER_01: Men...
- 33:51SPEAKER_01: Och det man såg fram emot var ju derbyna när vi skulle få möta
- 34:00SPEAKER_01: Gnagarna eller Bajen
- 34:02SPEAKER_01: eller Göteborg.
- 34:03SPEAKER_01: Men
- 34:10SPEAKER_01: Vi försökte leva som engelsmännen.
- 34:13SPEAKER_01: Vi klädde oss som dem och såg ut och lyssnade på samma musik.
- 34:18SPEAKER_01: Det var ju våra förebilder på den tiden.
- 34:20SPEAKER_01: Det var ju de som var coolast.
- 34:28SPEAKER_01: Men annars gjorde vi, jag hade tränat mycket.
- 34:32SPEAKER_01: I vissa perioder har jag, som jag sa, jag rökte mycket hasch när jag var 16-22 kanske.
- 34:37SPEAKER_01: Mm.
- 34:40SPEAKER_01: Men sen slutade jag med det.
- 34:47SPEAKER_01: Så jag har haft olika perioder som jag har gjort olika saker.
- 34:49SPEAKER_01: Men jag har ofta tränat mycket.
- 34:53SPEAKER_00: Pluggade du under den tiden?
- 34:55SPEAKER_01: Ja, jag pluggade ju till jag var 19.
- 34:58SPEAKER_01: Till rödmokare.
- 35:02SPEAKER_01: Och sen fick jag jobb direkt.
- 35:05SPEAKER_01: Började jobba med det.
- 35:05SPEAKER_01: Ja.
- 35:08SPEAKER_01: Ja.
- 35:10SPEAKER_00: Höll ni på med kriminalitet?
- 35:14SPEAKER_01: Jag har alltid haft mina barndomsvänner som jag växte upp med i Ristna Hallonbergen.
- 35:21SPEAKER_01: Många av dem valde den kriminella banan.
- 35:24SPEAKER_01: Men jag fick komma in i yrkesplugg och fick jobb.
- 35:30SPEAKER_01: För mig blev det...
- 35:35SPEAKER_01: Det var mer och mer inbrott.
- 35:36SPEAKER_01: De började med rån och såna grejer.
- 35:40SPEAKER_01: Och börja mer och mer med droger.
- 35:43SPEAKER_01: För mig blev det såhär, jag gillade inte riktigt det.
- 35:45SPEAKER_01: För mig, droger då, det var liksom bara, ja men jag rökte lite hasch gjorde jag.
- 35:49SPEAKER_01: Men inga tyngre grejer såhär, jag tyckte att det var såhär punderig liksom.
- 35:55SPEAKER_01: Brorsan var pundare liksom.
- 35:57SPEAKER_01: Jag gillade inte sånt.
- 35:58SPEAKER_01: Men mer så här festdroger liksom.
- 36:02SPEAKER_01: Kokain.
- 36:04SPEAKER_01: För det kom ju sen så här rave-vågen liksom.
- 36:07SPEAKER_01: Mitten på 90-talet där.
- 36:12SPEAKER_01: Ja, men då var det ju lite okej såhär, men det var ju till fest liksom.
- 36:16SPEAKER_01: Alltså tog någon extasi eller LSD eller kokain och såhär, men höll det till det liksom.
- 36:26SPEAKER_01: Men mina barn och spålare,
- 36:27SPEAKER_01: det blev mer och mer, det var mycket heroin i Ryssen Hallåmberg på den tiden.
- 36:33SPEAKER_01: Hela min brorsa, hans umgängskrass började ju med det rätt tidigt.
- 36:38SPEAKER_01: Alla de här coola grabbarna liksom och de börjar ju dö som flugor sen en efter en liksom.
- 36:45SPEAKER_01: Börjar med spruter och sånt där och det gillade vi liksom såhär.
- 36:50SPEAKER_01: Så jag hade ju mina barnhållspolar så jag drog mig mycket till Djurgårds grabbarna liksom.
- 36:56SPEAKER_01: Det blev ju såhär.
- 36:58SPEAKER_00: Okej,
- 36:58SPEAKER_00: så var det liksom mindre stökigt på den fronten bland djurgårdsgrabbarna än dina
- 37:03SPEAKER_00: gamla vänner.
- 37:05SPEAKER_00: Så djurgårdsgrabbarna höll inte på med
- 37:08SPEAKER_01: Det var ju mest alkohol och sen blev det ju
- 37:11SPEAKER_01: amfetamin och kokain.
- 37:13SPEAKER_01: Men det var ju mest fästande.
- 37:16SPEAKER_00: Men ingen kriminalitet, alltså rån och den typen av...
- 37:19SPEAKER_01: Det fanns ju vissa som höll på med sådant.
- 37:23SPEAKER_01: Men det var inte det som var vårt huvudsyfte.
- 37:25SPEAKER_01: Vi var ju ganska vanliga grabbar som...
- 37:29SPEAKER_01: Jag gillade fotboll och det som var runt omkring och supporterna.
- 37:35SPEAKER_01: Alltså supporterlivet, resorna och allt det här som följer med.
- 37:44SPEAKER_00: Var det en konflikt eller var det svårt att ha i och med att du pluggade och jobbade att ha det?
- 37:51SPEAKER_00: Vad ska man säga, det normativa livet och samtidigt ha de här sakerna.
- 37:56SPEAKER_01: Alltså det blev ju en...
- 38:01SPEAKER_01: Ja, jag levde dubbelliv liksom.
- 38:06SPEAKER_01: För att på den tiden så var det inte...
- 38:10SPEAKER_01: Det kanske inte är idag heller att man sitter och pratar på kafferasten på jobbet.
- 38:15SPEAKER_01: Att man var ute och slogs dagen innan med gnagarna liksom.
- 38:22SPEAKER_01: Men idag kanske det har blivit mer accepterat.
- 38:24SPEAKER_01: Det var det ju inte då.
- 38:25SPEAKER_00: Att vara ute och slåss?
- 38:27SPEAKER_01: Ja.
- 38:27SPEAKER_01: Är det så?
- 38:28SPEAKER_01: Nej, men alltså huligan...
- 38:32SPEAKER_01: Alla huliganer var ju hatade av media skrev så mycket skit och vi förstörde för
- 38:38SPEAKER_01: resten av supporterna.
- 38:40SPEAKER_01: Vi var ju inte omtyckta av...
- 38:42SPEAKER_01: Idag är det kanske lite mer accepterat och professionellt.
- 38:47SPEAKER_01: Huliganerna idag, de har ju domare med lindade händer och tandskydd.
- 38:53SPEAKER_01: 2020 är en jävla skogsgrop och tränare.
- 38:59SPEAKER_01: Elva pass i veckan.
- 39:01SPEAKER_01: Det har ju blivit helt sjukt.
- 39:04SPEAKER_01: Jag har ingenting med fotboll att göra i huvud taget.
- 39:10SPEAKER_01: Men det har blivit väldigt professionellt idag.
- 39:13SPEAKER_01: Och idag är det mycket mer accepterat.
- 39:16SPEAKER_01: Men då var det så här, många tyckte att vi förstörde sporten.
- 39:21SPEAKER_01: Vilket vi kanske gjorde också.
- 39:23SPEAKER_01: Eller, det gjorde vi.
- 39:26SPEAKER_01: Det gjorde vi.
- 39:27SPEAKER_00: Jag har ju ingen kontakt med den världen alls,
- 39:29SPEAKER_00: men min bild är att derbyna är mer städade idag än förut.
- 39:34SPEAKER_00: Alltså att det är mindre slagsmål kring matcherna.
- 39:37SPEAKER_00: Ja, precis.
- 39:39SPEAKER_01: För det är så mycket ordningsvakter, poliser, kameror.
- 39:45SPEAKER_01: Så det är därför de har blivit mycket mer professionella och kör sina skogsfighter.
- 39:48SPEAKER_00: Precis, och då går de liksom åt sidan någonstans och slåss de som vill slåss.
- 39:54SPEAKER_01: Och den utvecklingen kom under min tid.
- 39:58SPEAKER_01: Det var ju så vi blev mer professionella.
- 40:02SPEAKER_01: Vi startade första styrelsen i DFG.
- 40:07SPEAKER_00: Det här med vad dina gamla vänner höll på med och vad huliganer höll på med.
- 40:15SPEAKER_00: Inom huliganrörelsen, var det uttalat att man ska inte hålla på med vissa saker?
- 40:21SPEAKER_00: Alltså rån, vad vet jag, heroin.
- 40:25SPEAKER_00: Var det liksom uttalat att vissa saker håller vi oss borta från?
- 40:27SPEAKER_00: Uppmuntrar varandra att hålla sig borta från de sakerna, eller?
- 40:31SPEAKER_01: Ja, men det var ju så här oskrivna regler liksom.
- 40:37SPEAKER_01: Som det är generellt i...
- 40:42SPEAKER_01: Ingen vill ju,
- 40:45SPEAKER_01: för det var ju så här ganska skötsamma,
- 40:48SPEAKER_01: eller det var ju allt från bankrånare till banktjänstemän liksom.
- 40:54SPEAKER_01: Men ingen gillade ju någon som slog på tjejer till exempel, eller du vet.
- 41:01SPEAKER_01: Om man skulle uppföra sig, inte vara dyngrak och skrika för mycket och få uppmärksamhet.
- 41:08SPEAKER_01: Om det var derby, då skulle man hålla låg profil.
- 41:18SPEAKER_01: Sen kunde man gå bort på resorna, då var det ganska stökigt och svinigt.
- 41:22SPEAKER_01: Då var det en helt annan sak.
- 41:24SPEAKER_01: Då var man utomlands.
- 41:26SPEAKER_01: Ja, men då fick man ha kul.
- 41:29SPEAKER_00: Ja.
- 41:30SPEAKER_00: Okej, så var det liksom, var det, alltså slagsmålen, var det en biprodukt?
- 41:38SPEAKER_00: Det var inte huvudfokus, att nu kommer, nu är det derby med gnaget.
- 41:42SPEAKER_01: Nej, men om man säger så här, supporterlivet, huligan, ja.
- 41:53SPEAKER_01: Det var en livsstil.
- 41:54SPEAKER_01: Vi ville leva som huliganerna i England.
- 41:59SPEAKER_01: De var ju huliganers support
- 42:03SPEAKER_01: och fanatiska.
- 42:06SPEAKER_01: De kläddes på ett speciellt sätt och såg ut på ett speciellt sätt och pratade på ett
- 42:11SPEAKER_01: speciellt sätt och lyssnade på samma musik.
- 42:16SPEAKER_01: Fighterna, det var själva sporten i det livet.
- 42:21SPEAKER_01: Det var liksom höjdpunkten kan man säga.
- 42:26SPEAKER_01: Men sen var det så mycket mer bröderskap, gemenskap.
- 42:30SPEAKER_01: Vi har ju haft så jävla kul under alla år.
- 42:34SPEAKER_01: Fått så mycket vänner.
- 42:38SPEAKER_01: Jag ångrar ju absolut inte det livet jag har levt.
- 42:42SPEAKER_01: Sen kan man ju ångra vissa händelser, absolut.
- 42:46SPEAKER_01: Det där var ju kanske inte så smart.
- 42:50SPEAKER_01: Många saker jag är inte så stolt över.
- 42:54SPEAKER_00: Men vad var inställningen?
- 42:57SPEAKER_00: Om det nu är derby med AIK?
- 43:01SPEAKER_00: Vad är inställningen,
- 43:02SPEAKER_00: vi ska försöka att inte slåss,
- 43:04SPEAKER_00: vi vill bara vara supportrar,
- 43:05SPEAKER_00: eller vad är inställningen, vi vill slåss, eller vad är inställningen?
- 43:09SPEAKER_01: Inställningen var ju att försöka få tag på gnagarna,
- 43:15SPEAKER_01: alltså att ta dem, det var ju liksom målet nummer ett.
- 43:20SPEAKER_01: Det var det största målet för mig.
- 43:23SPEAKER_00: Det var inte bara en biprodukt det där.
- 43:24SPEAKER_01: Nej, nej, nej.
- 43:28SPEAKER_01: Det var mål nummer ett att få möta hela deras liga.
- 43:32SPEAKER_01: Liga mot liga och vinna.
- 43:34SPEAKER_01: Det var ju höjdpunkten
- 43:34SPEAKER_00: på allt.
- 43:40SPEAKER_01: För mig i alla fall.
- 43:41SPEAKER_01: Och det var det säkert för de flesta i min omgängskrets såklart.
- 43:48SPEAKER_01: Men vi var ju alla supporter och ville ju alltid Djurgårdens bästa också såklart.
- 43:53SPEAKER_01: Att Djurgårdens skulle vinna.
- 43:56SPEAKER_00: Så det var ju alltid en match i matchen.
- 44:00SPEAKER_00: Uppskattningsvis, hur många liga mot liga fighter har du varit i?
- 44:06SPEAKER_01: Men ibland så har det kanske inte varit full liga utan ibland har det varit 30 mot
- 44:10SPEAKER_01: 30 eller 15
- 44:12SPEAKER_01: mot 15 eller 50 mot 50.
- 44:16SPEAKER_01: Det är ju sällan det har varit full alltså typ 100 mot 100.
- 44:22SPEAKER_01: Men det har hänt också?
- 44:23SPEAKER_01: Ja det har hänt, absolut.
- 44:25SPEAKER_00: Men om vi säger 10 mot 10 och uppåt uppskattningsvis hur många sådana fighter har det varit i?
- 44:32SPEAKER_01: Oj.
- 44:35SPEAKER_01: Då får du räkna från
- 44:39SPEAKER_01: 1992 hamnade jag i första upploppet när jag var 14-15 år.
- 44:44SPEAKER_01: Fram till 2018 kanske, 2017.
- 44:48SPEAKER_01: Det är några år.
- 44:51SPEAKER_00: Och jag gick
- 44:52SPEAKER_01: ju på allt.
- 44:53SPEAKER_00: Vad kan det vara?
- 45:08SPEAKER_01: Kanske ett hundratal.
- 45:11SPEAKER_01: Möjligt.
- 45:14SPEAKER_01: Sen har det varit mycket småfighter också.
- 45:19SPEAKER_01: Men när det har varit från 10-15 och uppåt, det är nog ett hundratal.
- 45:26SPEAKER_00: Hur är känslan i ensam?
- 45:32SPEAKER_01: Ja, det är ju en...
- 45:35SPEAKER_01: Alltså först innan,
- 45:36SPEAKER_01: man bygger ju upp,
- 45:38SPEAKER_01: det är spänning,
- 45:39SPEAKER_01: man är väldigt spänd och man känner någon slags oro i kroppen,
- 45:45SPEAKER_01: men väldigt så här exciting, spännande.
- 45:53SPEAKER_01: Förväntansfull liksom.
- 45:55SPEAKER_01: Ja.
- 45:57SPEAKER_01: Sen kan man ju känna rädslor också.
- 46:00SPEAKER_01: Men när man ser de andra,
- 46:02SPEAKER_01: när man kommer till platsen och ser när de kommer mot den och vet att nu,
- 46:09SPEAKER_01: då är det så mycket adrenalin som kommer.
- 46:12SPEAKER_01: Även om du känner dig rädd innan så den rädslan försvinner av adrenalinet.
- 46:18SPEAKER_01: Ja.
- 46:20SPEAKER_01: Så att... Ja, det blir som en drog.
- 46:27SPEAKER_01: Jag jagade ju de där kickarna i många år.
- 46:31SPEAKER_01: Det blev som en bron, kan man säga.
- 46:35SPEAKER_01: Så det var inte bara att få bekräftelse och synas.
- 46:39SPEAKER_01: Det var ju också att få uppleva den här känslan.
- 46:44SPEAKER_01: Under fighten, då är man så inne i det man gör.
- 46:49SPEAKER_01: Så man kan typ...
- 46:50SPEAKER_01: Glömma bort vad man har gjort efter.
- 46:52SPEAKER_01: Och sen kommer minnet efter.
- 46:54SPEAKER_01: Just det, jag gjorde det och det.
- 46:58SPEAKER_01: Man blir så fokuserad i nuet.
- 47:00SPEAKER_01: Det blir som slow motion allting.
- 47:04SPEAKER_01: Och sen efter så bara, wow, då var det värsta endorfinkicken.
- 47:09SPEAKER_01: Man kan gå och tänka på det i flera veckor efter, flera månader och må bra av det.
- 47:16SPEAKER_00: Bara, just jag gjorde det och det och du vet så här.
- 47:19SPEAKER_01: Och han gjorde så och det och du vet.
- 47:24SPEAKER_01: Ja, det var
- 47:27SPEAKER_01: väldigt fascinerande på något sätt.
- 47:30SPEAKER_01: Det var en stor del av mitt liv.
- 47:36SPEAKER_01: Men ja, jag tror jag sökte någon slags... Ja, jag har alltid varit en sökare.
- 47:46SPEAKER_00: Var det...
- 47:50SPEAKER_00: Var det direkt så att det gav dig de här positiva effekterna eller var det mycket
- 47:55SPEAKER_00: mer rädsla i början och sen kom du in i det?
- 47:58SPEAKER_00: Eller var det snarare tvärtom att det var roligare i början och sen började det bli
- 48:03SPEAKER_00: mindre roligt för att man har gjort det några gånger eller hur du utvecklade det?
- 48:06SPEAKER_01: Ja, men när man har gjort det så många gånger så blir man ju lite avtrubbad till slut.
- 48:14SPEAKER_01: Sen är det inte lika spännande när man har hållit på i 25 år.
- 48:17SPEAKER_01: Det är inte lika spännande som när man är 15.
- 48:20SPEAKER_01: När man är 40.
- 48:23SPEAKER_01: Jag slutade när jag var 40.
- 48:27SPEAKER_00: Det är en lång karriär inom den branschen.
- 48:31SPEAKER_00: 25 år.
- 48:33SPEAKER_01: Men...
- 48:36SPEAKER_01: Nej, det var inte lika spännande.
- 48:38SPEAKER_01: Det blev mer så här, man ställer upp bara för att grabbarna förväntar sig att man ska vara där.
- 48:44SPEAKER_00: Den här rollen du har byggt upp?
- 48:46SPEAKER_00: Ja, exakt.
- 48:51SPEAKER_01: Ja, och det kostar ju, du vet,
- 48:53SPEAKER_01: det är näsben,
- 48:54SPEAKER_01: det är reben,
- 48:55SPEAKER_01: det är fingrar som bryts,
- 48:56SPEAKER_01: det är tänder,
- 48:58SPEAKER_01: alltså du vet,
- 48:59SPEAKER_01: ibland man känner att du blir sjukskriven i sex veckor för en operation i tummen
- 49:05SPEAKER_01: eller vad fan, eller så här.
- 49:07SPEAKER_01: Och komma med blåa klockor till jobb.
- 49:12SPEAKER_01: Konsekvenserna började bli för många.
- 49:17SPEAKER_00: Massa andra konsekvenser runt omkring.
- 49:20SPEAKER_01: Folk som gick bort.
- 49:24SPEAKER_01: Och mer och mer droger.
- 49:27SPEAKER_00: För dig själv eller generellt för folk?
- 49:30SPEAKER_01: Bland annat för mig själv.
- 49:32SPEAKER_01: Sen också i gruppen.
- 49:36SPEAKER_01: Inte bara jag liksom.
- 49:37SPEAKER_00: Är det för att orka med det hela?
- 49:39SPEAKER_00: Folk har typ amfetamin för att komma igång?
- 49:44SPEAKER_01: Jag vet,
- 49:45SPEAKER_01: jag skulle säga att alla som håller på med det där är lite sökande människor skulle
- 49:50SPEAKER_01: jag säga.
- 49:52SPEAKER_01: Och vissa gillar kickar liksom.
- 49:56SPEAKER_01: Eller många gillar kickar.
- 49:59SPEAKER_01: Men...
- 50:01SPEAKER_01: Vissa håller inte på med droger alls.
- 50:03SPEAKER_01: Så det är inte alla som gör det.
- 50:05SPEAKER_01: Men vissa gör det.
- 50:10SPEAKER_00: Vilken typ av droger är mer populära?
- 50:13SPEAKER_00: Är det typ amfetamin, kokain, komma igång?
- 50:15SPEAKER_01: Det är mest alkohol och kokain skulle jag säga.
- 50:20SPEAKER_00: Det kan också vara tramadol och sånt för att avtrubba.
- 50:24SPEAKER_00: Men det är inte lika stort eller?
- 50:26SPEAKER_01: Nej.
- 50:27SPEAKER_01: Alltså det blev för mig.
- 50:30SPEAKER_01: Men det var inte i de sammanhangen, det var i andra sammanhangen.
- 50:38SPEAKER_01: Jag startade ju rörfirma och vid sidan av jag levde dubbelliv.
- 50:46SPEAKER_01: Jag hade anställda och...
- 50:52SPEAKER_01: Men det hände ganska mycket under de där åren och jag brände ut mig liksom.
- 50:56SPEAKER_01: Jag sprang in ur väggen, det blev för mycket liksom.
- 50:59SPEAKER_01: Jag tog på mig för mycket jobb, anställde mig för många och kraschade liksom.
- 51:04SPEAKER_01: Samtidigt som jag höll på med det där vid sidan av och var ledare liksom i DFG och A och A.
- 51:13SPEAKER_01: Ändå ironiskt.
- 51:15SPEAKER_00: Ironiskt att när du håller på att fajtas med massa i hundratals gånger och så är det
- 51:21SPEAKER_00: överarbetad som slår ut dig.
- 51:23SPEAKER_01: Ja, precis.
- 51:26SPEAKER_01: Ja, det var ju det.
- 51:27SPEAKER_01: Och sen så då började jag ju med, alltså det blev mer och mer droger för mig där.
- 51:34SPEAKER_01: För att orka.
- 51:35SPEAKER_00: Och då har du opioider eller?
- 51:36SPEAKER_01: Alltså först var det lugnande för att jag
- 51:42SPEAKER_01: Jag hade mycket ångest.
- 51:47SPEAKER_01: Och sen bara värktabletter, för jag fick ju Hortons syndrom som är värsta huvudvärken som finns.
- 51:54SPEAKER_01: Det är tio gånger värre än migrän.
- 51:56SPEAKER_01: Jag fick en anfall.
- 51:58SPEAKER_01: Och då fick jag en massa tradolan och tramadolskit.
- 52:01SPEAKER_00: Ja, är det sån här klusterverk?
- 52:03SPEAKER_01: Ja, exakt.
- 52:05SPEAKER_01: Så då fick jag en idé och så började jag käka det och då blev det som någon flyktidé.
- 52:11SPEAKER_01: För då kände jag såhär, då brydde jag mig inte om någonting.
- 52:14SPEAKER_01: Det är lite morfin liknande, så man bara skit i allt.
- 52:21SPEAKER_01: Stängde av telefonen när det ringde femte gånger om dagen med kunder och det var
- 52:27SPEAKER_01: jobb och det var anställda och det var allt.
- 52:28SPEAKER_01: Ja, ja, ja.
- 52:30SPEAKER_01: Ja,
- 52:31SPEAKER_01: började käka sånt och sen tog jag amfetamin för att orka sitta och fakturera och så
- 52:34SPEAKER_01: satt jag ibland på nätterna till fyra,
- 52:36SPEAKER_01: fem på natten och åkte till tomteboda med en sån här bunt med fakturer och posta
- 52:42SPEAKER_01: innan klockan fem på morgonen.
- 52:45SPEAKER_01: Så det skulle komma ut och ha en efter, du vet, i kunderna.
- 52:49SPEAKER_01: Alltså det var ganska stökigt.
- 52:51SPEAKER_01: Hälsosamt liv.
- 52:52SPEAKER_01: Nej, det var inte hälsosamt.
- 52:55SPEAKER_01: Ja, sen lämnade ju mitt ex mig då efter nio år och då blev jag ännu värre.
- 53:02SPEAKER_01: Då blev jag deprimerad över det och sen blev jag ensam.
- 53:06SPEAKER_01: Allting kraschade liksom.
- 53:15SPEAKER_01: Ja, jag blev hemlös.
- 53:16SPEAKER_00: Ja, så pass.
- 53:18SPEAKER_00: Hur gammal var du när det här hände?
- 53:20SPEAKER_00: När allting kraschade?
- 53:21SPEAKER_01: Alltså första gången var jag över 30 ungefär där, 2008.
- 53:26SPEAKER_00: Okej.
- 53:29SPEAKER_01: Men hemlös,
- 53:30SPEAKER_01: jag träffade andra tjejer och du vet så här,
- 53:34SPEAKER_01: fick så, eller bo med dem och du vet så här.
- 53:36SPEAKER_01: Men jag blev av med lägenheten liksom.
- 53:39SPEAKER_01: Och fick skulder och levde med det i många år.
- 53:45SPEAKER_01: Men...
- 53:46SPEAKER_01: Men jag tog mig aldrig tillbaka upp igen.
- 53:49SPEAKER_01: För jag levde med det här skuldberget som bara växte och växte.
- 53:54SPEAKER_01: Så jag började jobba mycket svart och blev av med körkort under den här perioden.
- 54:00SPEAKER_01: Så jag började köra olovligt.
- 54:02SPEAKER_01: Och då sket det.
- 54:06SPEAKER_01: För jag fick inte ta tillbaka ett körkort.
- 54:07SPEAKER_01: Jag hade ju spärrtid på tre år.
- 54:08SPEAKER_01: Och jag kunde inte vänta i tre år.
- 54:10SPEAKER_01: Fan, jag var ju tvungen att
- 54:11SPEAKER_00: ha bil.
- 54:12SPEAKER_00: Beroende för jobbet liksom.
- 54:13SPEAKER_01: Ja, precis.
- 54:15SPEAKER_01: Och så hade jag hund också, liksom.
- 54:17SPEAKER_01: Så jag fortsatte ju att köra ändå.
- 54:20SPEAKER_01: Och så blev jag stoppad.
- 54:20SPEAKER_01: Och så blev det bara uppskjutet.
- 54:23SPEAKER_01: Så jag levde ju, så skete jag ju liksom lagen.
- 54:26SPEAKER_01: Alltså jag hade mina egna lagar, liksom.
- 54:31SPEAKER_01: Och det kostade ju liksom.
- 54:36SPEAKER_01: Jobbade mycket svart och körde mycket olovligt.
- 54:38SPEAKER_01: Och gjorde mycket så här, ja men det blev att jag gjorde småbrott, liksom.
- 54:44SPEAKER_01: Jag tog
- 54:51SPEAKER_01: mig aldrig riktigt tillbaka.
- 54:54SPEAKER_01: Jag orkade inte ta tag i det.
- 54:57SPEAKER_01: Jag orkade inte ta ansvar egentligen.
- 55:00SPEAKER_01: Egentligen så var det ju det.
- 55:01SPEAKER_01: Att ta ansvar för mig själv och göra jobbet.
- 55:06SPEAKER_01: Jag fortsatte att flydda in i Jag gör det nästa år.
- 55:11SPEAKER_01: I det här året ska jag bara jobba.
- 55:12SPEAKER_01: Jag ska dra en resa till Thailand i vinter.
- 55:17SPEAKER_01: Sköt hela tiden upp alla problem istället för att ta tag i dem här och nu.
- 55:23SPEAKER_01: Så blev det en flykt.
- 55:30SPEAKER_00: Under hela den här perioden fortsatte du med...
- 55:37SPEAKER_00: Supporterlivet, organismen.
- 55:38SPEAKER_00: Samtidigt som du hade alla de här problemen med kökortet och allt det där.
- 55:43SPEAKER_01: Precis.
- 55:45SPEAKER_01: Kanske inte lika aktivt, men jag var ju med.
- 55:47SPEAKER_01: Absolut.
- 55:50SPEAKER_01: Vid sidan av.
- 55:56SPEAKER_00: Vänder det då för dig?
- 55:57SPEAKER_00: För jag vet när det kommer till Beroende, eller något som får en att må bra.
- 56:03SPEAKER_00: Det behöver inte vara droger, det kan vara fighterna eller vad som helst.
- 56:07SPEAKER_00: Det som ger en det positiva när annat i livet drar ner en,
- 56:14SPEAKER_00: när man är deprimerad och går igenom skit.
- 56:19SPEAKER_00: Hade det fortfarande en positiv effekt eller vände det så att det snarare blir
- 56:23SPEAKER_00: såhär, vad fan håller jag på med?
- 56:25SPEAKER_00: Förstår du vad jag menar?
- 56:27SPEAKER_01: Nej men alltså matcherna och grabbarna och runt det hade ju självklart en positiv effekt.
- 56:35SPEAKER_01: Samtidigt som det drog ner mig också.
- 56:38SPEAKER_01: För att alla gillar att dricka bärs.
- 56:41SPEAKER_01: Och sen kanske det blev något streck.
- 56:45SPEAKER_01: Och för mig slutade det ju inte där.
- 56:46SPEAKER_01: Nej.
- 56:47SPEAKER_01: För mig blev det fortsätta tre dagar till.
- 56:55SPEAKER_01: Många hade ju sina familjer att gå hem till och slutade på fredagskvällen kanske.
- 57:03SPEAKER_01: Men jag hängde med de här som aldrig ville sluta.
- 57:08SPEAKER_01: Och så blev det hamna i någon...
- 57:12SPEAKER_01: Någon lägenhet i någon förort i Hässelby och sitta där till måndag morgon och bara helt kokt.
- 57:20SPEAKER_01: Shit, jag ska ha jobb nu.
- 57:22SPEAKER_01: Jag ringer och sjukskriver mig.
- 57:27SPEAKER_01: Sådär blev det väldigt ofta.
- 57:30SPEAKER_01: Mer och mer.
- 57:33SPEAKER_01: Jag såg mig inte själv som en knarkare.
- 57:35SPEAKER_01: Jag såg mig inte själv som...
- 57:39SPEAKER_01: Jag såg mig att jag festade mycket, jag kan sluta när jag vill.
- 57:43SPEAKER_01: Och jag slutade väldigt ofta.
- 57:46SPEAKER_01: Och det blev mer och mer droger.
- 57:48SPEAKER_01: Men jag började ju än lika ofta.
- 57:51SPEAKER_01: Jag var ju expert på att sluta, men jag var ännu bättre på att börja.
- 57:55SPEAKER_01: Så beroende...
- 58:03SPEAKER_01: Vad säger man?
- 58:05SPEAKER_01: Vissa säger beroendesjukdomen eller beroendepersonligheten.
- 58:10SPEAKER_01: Jaa.
- 58:11SPEAKER_01: Whatever.
- 58:12SPEAKER_01: Jag är en beroende helt enkelt.
- 58:18SPEAKER_01: Jag kan vara beroende av många grejer.
- 58:19SPEAKER_01: Det är inte bara alkohol och droger utan det är olika flykter.
- 58:24SPEAKER_00: Det mesta går att missbruka om man försöker tillräckligt hårt.
- 58:27SPEAKER_01: Exakt.
- 58:28SPEAKER_01: Jag missbrukar mycket mat.
- 58:31SPEAKER_01: Mat och socker är väldigt svårt för mig.
- 58:35SPEAKER_01: Men det har varit allt möjligt.
- 58:38SPEAKER_01: Det kan vara träning, jobb, sex, porr, allt möjligt.
- 58:46SPEAKER_01: Allt som går att fly in i kan jag göra.
- 58:51SPEAKER_01: I olika perioder har jag gjort det i livet.
- 58:55SPEAKER_00: Har du varit hemlös,
- 58:57SPEAKER_00: alltså inte haft någonstans att crasha hos någon utan faktiskt varit ute på gatan?
- 59:13SPEAKER_01: Jag började sköta mig.
- 59:17SPEAKER_01: Jag försökte sköta mig.
- 59:20SPEAKER_01: Jag jobbade och försökte stilla till mig i många år.
- 59:24SPEAKER_01: Jag hamnade i relationer som inte var bra och kunde inte lämna dem för jag kunde
- 59:29SPEAKER_01: inte vara själv.
- 59:30SPEAKER_01: Jag hade mycket rädslor inom mig.
- 59:38SPEAKER_01: Rädsla för att möta mig själv på riktigt.
- 59:44SPEAKER_01: Det blev olika flykter.
- 59:45SPEAKER_01: Jag flydde in i relationer också.
- 59:47SPEAKER_01: Väldigt vanligt.
- 59:49SPEAKER_00: Det tror jag är bland de vanligaste.
- 59:51SPEAKER_01: Fast jag inte tidigt i relationen så kunde jag inte ge slut.
- 59:56SPEAKER_01: För jag var livrädd för att vara själv.
- 59:59SPEAKER_01: Jag klarar inte av att vara själv.
- 1:00:06SPEAKER_01: Så drogerna blev mer och mer och hamnade i destruktiva relationer och...
- 1:00:15SPEAKER_01: Allting runt omkring mig,
- 1:00:19SPEAKER_01: jag såg bara att det var fel lägenhet,
- 1:00:22SPEAKER_01: det var fel tjej,
- 1:00:24SPEAKER_01: det var fel jobb,
- 1:00:25SPEAKER_01: det var fel på allting runt omkring mig tyckte jag, men jag såg inte min egen del.
- 1:00:32SPEAKER_01: Det var egentligen mig det var fel på, det var jag som inte, du vet.
- 1:00:39SPEAKER_01: Så...
- 1:00:40SPEAKER_01: Ja men det blev mer och mer destruktivt så till slut så kraschade jag igen.
- 1:00:44SPEAKER_01: Eller kraschade jag.
- 1:00:45SPEAKER_01: Jag blev bräkt.
- 1:00:46SPEAKER_01: Jag fick mammas lägenhet.
- 1:00:47SPEAKER_01: Jag blev bräkt från den.
- 1:00:50SPEAKER_01: Det här är 2017 eller 2018.
- 1:00:51SPEAKER_01: 2018 tror jag.
- 1:00:58SPEAKER_01: Och blev bräkt.
- 1:01:01SPEAKER_01: Och då skete jag i allt.
- 1:01:04SPEAKER_01: Slipp att ta ansvar.
- 1:01:06SPEAKER_01: Det blev nästan som en frihet.
- 1:01:07SPEAKER_01: Nu kan jag göra vad jag vill.
- 1:01:08SPEAKER_01: Bara knarka varje dag, ut och bryta på nätterna.
- 1:01:12SPEAKER_01: Leva livet, tyckte jag då.
- 1:01:16SPEAKER_01: Och så var jag bitter på allt och alla.
- 1:01:20SPEAKER_01: Självbänken liksom.
- 1:01:22SPEAKER_01: Jag tyckte synd om mig själv och bad alla dra åt helvete.
- 1:01:26SPEAKER_01: Ingen förstod mig.
- 1:01:27SPEAKER_01: Jag bodde hos polare på soffor.
- 1:01:29SPEAKER_01: Sen såg vi bilar.
- 1:01:33SPEAKER_01: Till slut såg vi i trappuppgångar.
- 1:01:43SPEAKER_01: Ibland i soprum, jag bröt mig in på många olika ställen för att inte frysa ihjäl.
- 1:01:51SPEAKER_01: Och såg vi, ja det gjorde inbrott liksom.
- 1:01:54SPEAKER_01: Det kunde vara kontor,
- 1:01:55SPEAKER_01: det kunde vara industriumråden, det var byggen, det var alltså, ja det var.
- 1:02:02SPEAKER_00: Det man får ta på.
- 1:02:03SPEAKER_01: Ja och till slut så, jag fick ju, jag bodde på så här,
- 1:02:14SPEAKER_01: Perbergen och såna grejer också till slut.
- 1:02:19SPEAKER_01: Skarpnäcksgården i Skarpnäck.
- 1:02:24SPEAKER_01: Det var ju fritidsgård för knarkare.
- 1:02:27SPEAKER_01: Det var så jävla stökigt.
- 1:02:31SPEAKER_01: Det var som en lång korridor.
- 1:02:33SPEAKER_01: Två våningar med bara knarkare.
- 1:02:35SPEAKER_01: Alla snodde från varandra.
- 1:02:38SPEAKER_01: Det var så mycket stök.
- 1:02:41SPEAKER_01: Där bodde jag i några månader tills jag blev utslängt.
- 1:02:48SPEAKER_01: Och då hade jag själv snott en mobiltelefon av någon, du vet.
- 1:02:52SPEAKER_01: Alltså det var... Ja, det var...
- 1:02:56SPEAKER_01: Jag hamnade på botten, verkligen.
- 1:02:57SPEAKER_01: Verkligen på botten.
- 1:02:59SPEAKER_01: Och sen drog jag runt i ett och ett halvt, två år var jag hemlös.
- 1:03:05SPEAKER_01: Drog runt för mig själv mycket.
- 1:03:06SPEAKER_01: Jag tog mycket amfetamin och bens, liksom varje dag.
- 1:03:11SPEAKER_01: Eller jag tog det att komma över.
- 1:03:13SPEAKER_01: Sub eller morfin.
- 1:03:16SPEAKER_01: Ibland rökte jag heroin till och med.
- 1:03:17SPEAKER_01: Mm.
- 1:03:19SPEAKER_01: Jag har aldrig gått på sprutor.
- 1:03:25SPEAKER_01: Jag fick psykoser och gick och pratade för mig själv.
- 1:03:31SPEAKER_01: Jag hade span på mig överallt.
- 1:03:33SPEAKER_01: Det var osynliga drönare som följde efter mig.
- 1:03:36SPEAKER_01: Jag såg vibrationerna av dem.
- 1:03:39SPEAKER_01: Det var sjukt.
- 1:03:42SPEAKER_00: Kände du då att du var på botten?
- 1:03:45SPEAKER_01: Ja, jag kände att jag var på botten.
- 1:03:50SPEAKER_01: Samtidigt så tyckte jag det var fortfarande ganska roligt och spännande.
- 1:03:56SPEAKER_01: Det var de här kickarna när jag gjorde inbrott.
- 1:04:02SPEAKER_01: På något sätt så kände jag inte att jag mådde så dåligt.
- 1:04:05SPEAKER_01: Men det kanske var för att jag hade så mycket droger i och med.
- 1:04:07SPEAKER_01: Så när det gick ut så var det ju katastrof.
- 1:04:12SPEAKER_01: Men så länge jag hade droger, då var det liksom så här.
- 1:04:18SPEAKER_01: Då kunde jag göra vad som helst.
- 1:04:19SPEAKER_01: Jag gick runt för mig själv och bara trivdes nästan.
- 1:04:25SPEAKER_01: Nej, trivdesgjorde jag väl inte.
- 1:04:26SPEAKER_01: Men alltså jag mådde inte.
- 1:04:31SPEAKER_00: Nej, jag förstår det.
- 1:04:31SPEAKER_00: Och då måste det vara en sån jävla stress när det börjar gå ur.
- 1:04:37SPEAKER_00: Är det så?
- 1:04:38SPEAKER_00: Så jakten på droger blir en helt existent.
- 1:04:41SPEAKER_01: Minst tre inbrott på natt.
- 1:04:43SPEAKER_01: I snitt.
- 1:04:52SPEAKER_00: Inbrott någonstans för att få tag på droger?
- 1:04:54SPEAKER_01: Nej, för att få tag på saker som jag kunde sälja.
- 1:04:56SPEAKER_01: Datorer som jag kunde sälja för att få tag på droger.
- 1:05:01SPEAKER_01: Det var mycket bryt.
- 1:05:03SPEAKER_01: Det var kassaskåp och allt möjligt.
- 1:05:06SPEAKER_01: Eller ibland så var det bara något kontor med något fönster som stod öppet hittade
- 1:05:12SPEAKER_01: en steg, klättrade upp var in och rensade.
- 1:05:17SPEAKER_01: Och sen drog man så hade ju mina hälare som köpte upp
- 1:05:24SPEAKER_00: Det var aldrig svårt att sälja grejer man får ta på.
- 1:05:26SPEAKER_01: Man börjar ju umgås med folk som man har i sina kontakter.
- 1:05:32SPEAKER_01: Den där världen är ingen rolig att leva i, för alla blåser varandra.
- 1:05:36SPEAKER_01: Alla hasslar varandra i den där världen.
- 1:05:38SPEAKER_01: Det är så jävla vidrigt.
- 1:05:46SPEAKER_00: En gång hörde jag ett tips någonstans, jag kommer inte ihåg var det var, det var länge sedan.
- 1:05:51SPEAKER_00: Ett tips om man blir hemlös är att skrapa ihop till ett gymmedlemskap.
- 1:05:58SPEAKER_00: Du har inte hört det ännu?
- 1:05:59SPEAKER_01: Så man kan gå dit och duscha eller?
- 1:06:00SPEAKER_01: Man kan duscha,
- 1:06:01SPEAKER_01: man har
- 1:06:01SPEAKER_00: ett skåp,
- 1:06:02SPEAKER_00: man kan stänga in sina grejer på och om man vill träna så kan man träna.
- 1:06:05SPEAKER_00: Det är inget du har hört heller?
- 1:06:09SPEAKER_01: Jag hade ju faktiskt...
- 1:06:12SPEAKER_01: Jag hade ju...
- 1:06:14SPEAKER_01: Men det kanske hade gått ut.
- 1:06:16SPEAKER_01: Ja, men jag gjorde ju sånt också.
- 1:06:18SPEAKER_00: Är det ett bra tips?
- 1:06:20SPEAKER_01: Ja, absolut.
- 1:06:22SPEAKER_00: Okej.
- 1:06:23SPEAKER_01: Men det har man inte råd med när man är hemlig.
- 1:06:25SPEAKER_00: Men fan, har man råd att köpa knark varannan dag måste man ha råd med ett medlemskap.
- 1:06:31SPEAKER_01: Ja, men nu för tiden måste du ju ha abonnemang och det är ofta sånt som är knas när du är där.
- 1:06:39SPEAKER_00: Då har du skuld.
- 1:06:40SPEAKER_00: Man har ju problem, det är inte det lättaste.
- 1:06:43SPEAKER_01: Då får du inte ta någon abonnemang.
- 1:06:45SPEAKER_01: Förr i tiden kunde man ju kasha, men det får du ju inte idag.
- 1:06:49SPEAKER_00: Ja, jag vet inte hur
- 1:06:49SPEAKER_00: det funkar idag.
- 1:06:53SPEAKER_00: Det låter ju som att det ändå var, som du säger, det var inte ett lidande.
- 1:06:57SPEAKER_01: Alltså det var ju egentligen ett lidande, men jag kände ju inte det så länge jag var påverkad.
- 1:07:05SPEAKER_00: Hade du någon längre period då du inte var påverkad,
- 1:07:08SPEAKER_00: alltså då du inte kunde få tag på knark liksom?
- 1:07:11SPEAKER_00: Hade du någon period där du behövde vakna till och känna?
- 1:07:14SPEAKER_01: Nej, men jag försökte ju, men det gick inte.
- 1:07:16SPEAKER_01: Jag klarade inte att avsluta.
- 1:07:17SPEAKER_01: Det låg ju så dåligt.
- 1:07:19SPEAKER_01: Jag försökte ju få behandling och hjälp och satt och grät hos oss.
- 1:07:24SPEAKER_01: Men jag fick ju inte den hjälpen jag ville ha.
- 1:07:28SPEAKER_00: Vad skulle det vara för hjälp?
- 1:07:29SPEAKER_01: Behandling.
- 1:07:31SPEAKER_01: En riktig behandling.
- 1:07:33SPEAKER_01: Avgiftning och behandling.
- 1:07:34SPEAKER_00: Det var ju såhär, ja du får komma tillbaka om två veckor så ska du fylla i de här
- 1:07:39SPEAKER_01: papperna och du vet.
- 1:07:41SPEAKER_01: Jag bara, men jag behöver hjälp nu.
- 1:07:44SPEAKER_01: Jag klarar inte.
- 1:07:45SPEAKER_01: Om två veckor vet jag inte var jag är.
- 1:07:47SPEAKER_01: Jag hade inte ens någon telefon.
- 1:07:49SPEAKER_01: Alltså Jag åkte in och ut i arresten hela tiden.
- 1:07:53SPEAKER_01: De grep mig i snitt en gång i veckan.
- 1:07:55SPEAKER_01: 45 gånger blev jag gripen, sa en polis.
- 1:07:59SPEAKER_01: Hade jag blivit gripen sista året.
- 1:08:03SPEAKER_01: På ett år.
- 1:08:05SPEAKER_01: De grep mig hela tiden.
- 1:08:08SPEAKER_01: Men de släppte mig hela tiden.
- 1:08:11SPEAKER_01: Det var ju små avbrott.
- 1:08:15SPEAKER_00: Som inte är värt att åtala för?
- 1:08:17SPEAKER_00: Jo, men då Varför släppte de det?
- 1:08:22SPEAKER_01: Ja, exakt.
- 1:08:23SPEAKER_01: Varför släppte de mig?
- 1:08:25SPEAKER_01: Men det var väl inte så grova brott som de kunde häkta mig.
- 1:08:33SPEAKER_00: Fan, det är så jävla problematiskt också.
- 1:08:36SPEAKER_00: Man tänker att efter 45 gånger kanske det är värt att hålla den här snubben
- 1:08:41SPEAKER_00: inspärrad ett tag i alla fall.
- 1:08:43SPEAKER_01: Ja, exakt.
- 1:08:47SPEAKER_01: Ja, så var det.
- 1:08:50SPEAKER_01: Och då hade jag ändå liksom, de hade ju hittat två hektorn amfetamin innan jag blev räkt.
- 1:08:57SPEAKER_00: Det måste ju räcka för att bli häktad.
- 1:08:59SPEAKER_01: Jag blev släppt efter tre dagar.
- 1:09:02SPEAKER_01: För att jag erkände och bara ja, det är mitt.
- 1:09:07SPEAKER_01: Men de såg inte skäl till att häkta för det.
- 1:09:12SPEAKER_00: Fan vad intressant.
- 1:09:15SPEAKER_01: Har du fått någon förklaring?
- 1:09:17SPEAKER_01: Nu kanske det har blivit hårdare liksom.
- 1:09:20SPEAKER_00: Ja, det är ingen som har sagt vad det här beror på,
- 1:09:23SPEAKER_00: varför man inte häktar,
- 1:09:24SPEAKER_00: alltså två hektorn amfetamin, det är ju absolut intention att sälja.
- 1:09:28SPEAKER_01: Jag sa att det är för eget bruk och jag är missbrukare, jag behöver det, liksom.
- 1:09:34SPEAKER_01: Okej.
- 1:09:35SPEAKER_01: Ja, men...
- 1:09:38SPEAKER_00: Det är inte så att du,
- 1:09:39SPEAKER_00: i och med att du sökte hjälp ändå,
- 1:09:41SPEAKER_00: det är inte så att du tänkte om jag begår ett tillräckligt stort brott så blir jag
- 1:09:45SPEAKER_00: häktad och då kanske blir avgiftad.
- 1:09:47SPEAKER_01: Jo, men det är så var det jag tänkte.
- 1:09:48SPEAKER_01: Sen tänkte jag såhär, nu visste jag att jag hade det där att vänta.
- 1:09:52SPEAKER_01: Jag visste att rättegången kommer komma.
- 1:09:56SPEAKER_01: Och då visste jag att jag kommer få några år för det här.
- 1:10:00SPEAKER_01: Men de tyckte inte att det var skäl att häkta till rättegången.
- 1:10:03SPEAKER_01: Eftersom jag redan har använt, jag har ju redan erkänt att det var mitt.
- 1:10:07SPEAKER_01: Då finns det inte själva häkta.
- 1:10:09SPEAKER_01: Är du med?
- 1:10:10SPEAKER_01: Det var inte så grovt brott.
- 1:10:12SPEAKER_00: Fick du något då i rättegången?
- 1:10:15SPEAKER_01: Jo, men sen byggde jag ju upp massa andra grejer också.
- 1:10:18SPEAKER_01: Så det blev ju en...
- 1:10:21SPEAKER_01: De bakade ihop allt till en rättegång till slut.
- 1:10:25SPEAKER_01: Och då fick jag ju ett och ett halvt år.
- 1:10:29SPEAKER_01: Men det är ju egentligen ingenting med tanke på hur mycket jag gjorde.
- 1:10:33SPEAKER_00: Hur länge satt du av de ett och ett halvt åren?
- 1:10:37SPEAKER_01: Man sitter i två tredjedelar.
- 1:10:41SPEAKER_01: Så det blev väl ett år ungefär.
- 1:10:45SPEAKER_01: Men sista månaderna istället för kåken så kom jag ut på vårdvistelse och behandlingshem.
- 1:10:53SPEAKER_01: Hatten.
- 1:10:54SPEAKER_01: I Älvsjö.
- 1:10:56SPEAKER_01: Som är tolvstegsinriktat.
- 1:10:59SPEAKER_01: Man får jobba med sig själv och beroende på sjukdomen och förstå vad det innebär och
- 1:11:03SPEAKER_01: allt det här.
- 1:11:04SPEAKER_01: Alltså man får börja jobba på riktigt med sig själv.
- 1:11:09SPEAKER_01: Så det var ju verkligen liksom...
- 1:11:14SPEAKER_01: Ja, jag fick ett andligt uppvaknande.
- 1:11:16SPEAKER_01: Men det fick jag ju innan på kåken.
- 1:11:19SPEAKER_01: När jag började meditera och liksom så här.
- 1:11:22SPEAKER_00: Berätta om det.
- 1:11:24SPEAKER_01: Nej, men först blev jag ju nykter inne på kåken.
- 1:11:29SPEAKER_00: Är det, förlåt för att jag flickar in direkt,
- 1:11:31SPEAKER_00: men är det svårt att bli nykter på kåken eller är det enkelt?
- 1:11:35SPEAKER_00: Är det liksom lätt att få tag på grejer?
- 1:11:38SPEAKER_01: Det är lätt att få tag på grejer på kåken.
- 1:11:41SPEAKER_01: Nu vet jag inte, men då var det det i alla fall.
- 1:11:43SPEAKER_01: Mm.
- 1:11:46SPEAKER_01: Det här är ju 2019 när jag åkte in.
- 1:11:53SPEAKER_01: Men nej, det var inga problem.
- 1:11:54SPEAKER_01: Det var väl lite dyrare än ute bara.
- 1:11:59SPEAKER_01: Och sen är det ju så här, om du vill få tag på något, du vill bara fråga sköterskan.
- 1:12:06SPEAKER_01: De får så mycket medicin under för tiden så det är ju värsta knark i apoteket.
- 1:12:13SPEAKER_00: Hur lyckades du bli nektad då?
- 1:12:15SPEAKER_01: Nej, men först kom jag in på kåken och där i häktet, först var det i häktet då.
- 1:12:24SPEAKER_01: Där fick jag ju ligga och må dåligt i en vecka.
- 1:12:27SPEAKER_01: Sen var det till Beateberg.
- 1:12:34SPEAKER_01: Men då fick jag ju först mediciner av
- 1:12:40SPEAKER_01: Avsköterskan för att trappa ner.
- 1:12:41SPEAKER_01: För jag hade ju gått på bens och amfetamin i flera år.
- 1:12:51SPEAKER_01: Så det här blev någon slags, jag kommer inte ihåg vad den hette.
- 1:12:57SPEAKER_01: Gabapentin heter det.
- 1:13:02SPEAKER_01: Så den gick jag ju på första månaderna inne på kåken.
- 1:13:07SPEAKER_01: Den gjorde ju så att jag mådde lite bra.
- 1:13:09SPEAKER_01: Jag blev lite skön.
- 1:13:13SPEAKER_01: Släpper den här oron, ångesten, man kan sova, du vet.
- 1:13:21SPEAKER_01: Men det är ju en drog.
- 1:13:25SPEAKER_01: När jag började trappa ner på den så började jag prata om att jag skulle gå ett
- 1:13:33SPEAKER_01: prisprogram om missbruk.
- 1:13:34SPEAKER_01: Ett program som kriminalvården har där inne.
- 1:13:43SPEAKER_01: Så jag ville ju bli helt ren.
- 1:13:45SPEAKER_01: Det var ju en önskan att bli helt ren.
- 1:13:48SPEAKER_01: Så jag började trappa ner på den där och slutade ju med det.
- 1:13:51SPEAKER_01: Och så började jag gå det här programmet.
- 1:13:55SPEAKER_01: Och hon som jag träffar där,
- 1:13:58SPEAKER_01: ja men vi börjar prata känslor och du vet allt så här skam och skuld och sorg och
- 1:14:05SPEAKER_01: rädslor och liksom komma in på sånt som jag hela tiden har stängt av liksom.
- 1:14:12SPEAKER_01: Alltså
- 1:14:13SPEAKER_01: du vet så här, vadå rädd?
- 1:14:14SPEAKER_01: Ja men du vet så här, men jag har ju massa rädslor liksom.
- 1:14:19SPEAKER_01: Mm.
- 1:14:22SPEAKER_01: Och sen lärde hon mig att börja meditera.
- 1:14:27SPEAKER_01: Hon var väldigt bra, andlig.
- 1:14:31SPEAKER_01: Så jag började meditera i cellen på kvällarna när man blev inlåst.
- 1:14:39SPEAKER_01: Det hände ju något när jag hade meditera.
- 1:14:41SPEAKER_01: Det var som att jag... Ja, det var helt magiskt.
- 1:14:48SPEAKER_01: Jag bara flöt iväg och...
- 1:14:51SPEAKER_00: Det var som att jag bara svävade över
- 1:14:56SPEAKER_01: kullar och hav och ängar och fick möta mina förfäder.
- 1:15:02SPEAKER_01: Jag fick en euforisk lyckorus i hela kroppen och bara grät fast jag var så lycklig i
- 1:15:09SPEAKER_01: flera timmar.
- 1:15:12SPEAKER_01: Det var som den värsta drogen du kan tänka dig fast på riktigt.
- 1:15:16SPEAKER_00: Fan vad fett.
- 1:15:18SPEAKER_01: Så jag bara, wow!
- 1:15:20SPEAKER_01: Det var helt sjukt.
- 1:15:24SPEAKER_01: Jag fattar inte vad som hade hänt.
- 1:15:26SPEAKER_01: Jag bara, wow!
- 1:15:27SPEAKER_01: Jag knackade med en polare i celldörren på morgonen.
- 1:15:30SPEAKER_01: Shit, det måste berätta vad som har hänt.
- 1:15:33SPEAKER_01: Så jag började må skitbra där inne.
- 1:15:36SPEAKER_01: Och fixa volleybollturneringar, badminton.
- 1:15:42SPEAKER_01: Börja meditera varje dag.
- 1:15:45SPEAKER_01: Men det var ju bara första natten det hände den där upplevelsen.
- 1:15:49SPEAKER_01: Men jag började må bra av att meditera och började läsa en massa andliga böcker.
- 1:16:00SPEAKER_01: Alan Watts, Deepak Chopra, Eckhart Tolle och de här.
- 1:16:06SPEAKER_01: Och började be och ja, du vet.
- 1:16:11SPEAKER_01: Ja,
- 1:16:12SPEAKER_01: började jobba med mig själv i det här programmet och började prata känslor och läsa
- 1:16:18SPEAKER_01: och började plugga.
- 1:16:19SPEAKER_01: Ja, men jag började må bra där inne liksom.
- 1:16:22SPEAKER_01: Medan andra sprang runt och gnällde och klagade på plitar och det var maten och det
- 1:16:26SPEAKER_01: var, du vet det.
- 1:16:28SPEAKER_01: Så ja, jag började se det positiva i saker liksom.
- 1:16:33SPEAKER_01: Tack.
- 1:16:33SPEAKER_00: Vad hade du för meditationsteknik?
- 1:16:36SPEAKER_00: Var det bara att sitta i
- 1:16:38SPEAKER_01: tystnad?
- 1:16:39SPEAKER_01: Jag fick sitta med rak rygg.
- 1:16:44SPEAKER_01: Jag brukar sitta i skrädda ställning, jag tycker det är skönast.
- 1:16:48SPEAKER_01: Man kan sitta på en stol,
- 1:16:50SPEAKER_01: eller man kan ligga ner också, men jag tror mer på att sitta med rak rygg.
- 1:16:56SPEAKER_01: Det har ju chakrarna som går genom kroppen och så har det ju som energi som går
- 1:17:02SPEAKER_01: genom ryggraden upp till det högsta chakrat och ner till det lägsta.
- 1:17:08SPEAKER_01: Så det är bra att sitta med rak rygg.
- 1:17:09SPEAKER_01: Och sen andas djupt och sakta.
- 1:17:13SPEAKER_01: Jag brukar användas med näsan.
- 1:17:14SPEAKER_01: Man kan användas med näsan eller mun.
- 1:17:15SPEAKER_01: Det finns olika tekniker.
- 1:17:18SPEAKER_01: Och sen är det bara att sitta och jag brukar blunda och fokusera på en sak.
- 1:17:24SPEAKER_01: Andningen, andningen, andningen.
- 1:17:26SPEAKER_01: Eller bara fokusera på hjärtat, hjärtat, hjärtat.
- 1:17:29SPEAKER_01: Eller man kan sitta och titta på en punkt till exempel.
- 1:17:32SPEAKER_01: Eller bara en sak hela tiden.
- 1:17:34SPEAKER_01: Och tankarna kommer ju komma och flyga iväg till alla möjliga.
- 1:17:39SPEAKER_01: Men tillbaka till fokus på en sak.
- 1:17:43SPEAKER_01: Sen kommer tankarna svöva igen.
- 1:17:45SPEAKER_01: Och sen tillbaka till den saken.
- 1:17:47SPEAKER_00: Har du någon mantra för att hjälpa dig att fokusera på en sak eller är det bara att
- 1:17:53SPEAKER_00: tänka på andningen?
- 1:17:55SPEAKER_01: Idag har jag mantran.
- 1:17:57SPEAKER_01: För jag har ju gått yoga tantraskola i tre år.
- 1:18:01SPEAKER_01: Så där får man ju mantran och så här som man kan använda.
- 1:18:09SPEAKER_01: Men
- 1:18:14SPEAKER_01: Men det behövs inte heller.
- 1:18:15SPEAKER_01: Man kan bara fokusera på en sak hela tiden.
- 1:18:22SPEAKER_01: Så kommer det mer och mer.
- 1:18:25SPEAKER_00: Jag har mediterat i typ tio år.
- 1:18:28SPEAKER_00: Jag har haft perioder där jag verkligen kan få det där flyga iväg-känslan.
- 1:18:33SPEAKER_00: Men nu var det ett bra tag sedan.
- 1:18:36SPEAKER_00: För mig hjälper det att ha ett mantra.
- 1:18:38SPEAKER_00: Det brukar vara textsnutt från någon låt som jag snurrar på i takt med min andning.
- 1:18:44SPEAKER_01: Just det.
- 1:18:45SPEAKER_01: Det är lättast att ha något.
- 1:18:48SPEAKER_01: Jag håller med.
- 1:18:53SPEAKER_01: Hur börjar du?
- 1:18:55SPEAKER_00: Med meditation?
- 1:18:57SPEAKER_00: Jag har haft sömnproblem hela livet.
- 1:18:59SPEAKER_00: Så jag började meditera för att se om det kan hjälpa mig med sömnen.
- 1:19:03SPEAKER_01: Vad tyckte du då?
- 1:19:04SPEAKER_00: När jag gör det ordentligt.
- 1:19:08SPEAKER_00: Visst hjälper det?
- 1:19:09SPEAKER_01: Ja, absolut.
- 1:19:11SPEAKER_00: Det är för mig det det gör att det skapar en distans mellan mig och mina tankar.
- 1:19:14SPEAKER_00: Exakt.
- 1:19:15SPEAKER_01: Det är tankarna ofta som gör att man inte kan sova.
- 1:19:19SPEAKER_01: Man grubblar över saker hela tiden.
- 1:19:22SPEAKER_01: Och då är man uppe i varv.
- 1:19:24SPEAKER_01: Men när man mediterar, det är ju det som är tankarna, att man ska komma bort från tankarna.
- 1:19:28SPEAKER_01: Och komma in i kroppen, komma in i hjärtat, komma in i sig själv på riktigt.
- 1:19:34SPEAKER_00: Ja.
- 1:19:35SPEAKER_00: Och det är inte att man slutar tänka bara för att man mediterar utan för mig känns
- 1:19:41SPEAKER_00: det verkligen som att tankarna är en meter över mitt huvud när jag är duktig och
- 1:19:45SPEAKER_00: mediterar ordentligt.
- 1:19:46SPEAKER_01: Du kan observera dina tankar.
- 1:19:48SPEAKER_01: Du är ovanför dina tankar.
- 1:19:50SPEAKER_00: Ja, för mig känns det som att de är över min kropp och jag observerar dem.
- 1:19:54SPEAKER_00: Men när jag inte är duktig att meditera,
- 1:19:56SPEAKER_00: då är de här,
- 1:19:58SPEAKER_00: i mitt huvud, då är jag mina tankar och jag kan inte sova, jag kan inte slappna av.
- 1:20:04SPEAKER_00: Så det var så meditation, upp, ner, skitsamma, det distanseras från mig i alla fall.
- 1:20:09SPEAKER_00: Så jag kan observera dem, de är fortfarande där, men de stör mig inte.
- 1:20:12SPEAKER_00: De kan till och med vara sövande nu för att det är intressant, okej, och så somnar jag.
- 1:20:17SPEAKER_00: Ja.
- 1:20:18SPEAKER_00: Sen har det gett mig en massa annat, alltså disciplin.
- 1:20:22SPEAKER_00: För det är fan ingenting som är tråkigare än att bara sitta ner och inte göra någonting.
- 1:20:27SPEAKER_00: Om du kan tvinga dig själv att göra det varje dag i tio minuter, inte ens mycket.
- 1:20:33SPEAKER_00: Vad mer kan du tvinga dig själv att göra?
- 1:20:35SPEAKER_00: Göra 20 armhävningar när du vaknar varje dag.
- 1:20:38SPEAKER_00: Mycket roligare än meditation.
- 1:20:40SPEAKER_01: Jag håller med.
- 1:20:42SPEAKER_01: Dagen blir så mycket bättre om man börjar morgonen.
- 1:20:45SPEAKER_01: Jag brukar be en bön och sen mediterar jag i tio minuter, en kvart.
- 1:20:53SPEAKER_01: Då blir hela dagen mycket, mycket bättre än om jag inte hade gjort det.
- 1:20:58SPEAKER_01: Mycket, alltså man...
- 1:21:01SPEAKER_01: Man får de där hundradels sekunderna extra i varje situation.
- 1:21:11SPEAKER_01: Istället för att bli lack i trafiken.
- 1:21:15SPEAKER_00: Saker kommer inte åt en likadant.
- 1:21:17SPEAKER_01: Nej, precis.
- 1:21:18SPEAKER_01: Man blir mer medveten om saker.
- 1:21:20SPEAKER_01: Man blir mer närvarande och fokuserad.
- 1:21:26SPEAKER_01: Jag håller med.
- 1:21:28SPEAKER_01: Har du testat Breathwork?
- 1:21:30SPEAKER_01: Lite grann.
- 1:21:31SPEAKER_01: Det är bästa.
- 1:21:33SPEAKER_01: Det är ännu bättre.
- 1:21:35SPEAKER_01: Ja, det är ännu bättre.
- 1:21:36SPEAKER_00: Min förra gäst på podden var en kvinna som arrangerade breathwork.
- 1:21:40SPEAKER_00: Jaså.
- 1:21:41SPEAKER_00: Och hon hade en session i Erikssonhallen på, jag glömmer alltid, den där öna mittemot slottet.
- 1:21:48SPEAKER_01: Jag vet vem du menar.
- 1:21:50SPEAKER_01: Hon är iranska.
- 1:21:53SPEAKER_01: Ja, Roshi.
- 1:21:54SPEAKER_01: Ja, Roshi.
- 1:21:55SPEAKER_01: Jag har varit på hennes.
- 1:21:56SPEAKER_00: Ja, kul.
- 1:21:57SPEAKER_00: Var du i den i Erikssonhallen också, eller?
- 1:21:59SPEAKER_01: Nej, den var jag inte på.
- 1:22:01SPEAKER_01: Men hon har ju något ställe inne i stan som jag har varit på några gånger.
- 1:22:04SPEAKER_00: Ja, hon är grym.
- 1:22:05SPEAKER_01: Hon är jättebra.
- 1:22:07SPEAKER_00: Som du säger, det är något alldeles speciellt med breathwork
- 1:22:10SPEAKER_01: också.
- 1:22:12SPEAKER_01: Man kan köra kort breathwork, tio minuter.
- 1:22:14SPEAKER_01: Jag hade mina som jag brukar köra, tio minuter, en kvart.
- 1:22:17SPEAKER_01: Alltså så här intensiva.
- 1:22:19SPEAKER_00: Ja.
- 1:22:20SPEAKER_01: Sen bara, vilken dag det blev.
- 1:22:23SPEAKER_01: Speciellt om man körde kalldusch också och breathwork och meditation.
- 1:22:28SPEAKER_01: Då är man fit for fight.
- 1:22:29SPEAKER_00: Ja, verkligen.
- 1:22:30SPEAKER_00: Jag börjar varje dag med kallbad.
- 1:22:32SPEAKER_01: Ja, du gör det?
- 1:22:33SPEAKER_01: Ja.
- 1:22:34SPEAKER_01: Jag har mina perioder, nu har jag inte gjort det på ett tag.
- 1:22:36SPEAKER_01: Du gör det varje dag.
- 1:22:37SPEAKER_00: Jag försöker varje morgon, så gott som.
- 1:22:39SPEAKER_00: Vi missar ibland, men så gott som varje morgon försöker köra några minuter i kallbadet.
- 1:22:44SPEAKER_00: Och det är samma sak där, när du börjar med det, det suger.
- 1:22:47SPEAKER_01: Och sen kommer ingenting den dagen, bara lika jobbigt.
- 1:22:50SPEAKER_00: Jag har ett litet sittbadkar som jag bara fyller med så kallt vatten som jag får.
- 1:22:55SPEAKER_00: Det går ner till typ fyra grader, det är skitkallt.
- 1:22:58SPEAKER_00: Och så sätter jag mig ner några minuter.
- 1:23:01SPEAKER_00: Och ja, sen går jag upp, duschar, drar till jobbet.
- 1:23:06SPEAKER_01: Duschar du kallt också då?
- 1:23:08SPEAKER_01: Nej.
- 1:23:08SPEAKER_01: Nej.
- 1:23:08SPEAKER_00: Nej, kalldusch har jag aldrig gillat.
- 1:23:10SPEAKER_00: Jag gillar inte när det är såhär, rinner nerför nacken kallt.
- 1:23:13SPEAKER_00: Det har jag svårt med.
- 1:23:14SPEAKER_00: Kallbad tycker jag är mycket lättare.
- 1:23:16SPEAKER_01: Okej.
- 1:23:19SPEAKER_00: Men det ger definitivt någonting.
- 1:23:20SPEAKER_01: Jag har inte testat kallbad hemma sådär.
- 1:23:21SPEAKER_01: Jag har bara testat på vintran när man har bastu.
- 1:23:27SPEAKER_01: Då har vi kört tävlingar med en så kan man gå längst.
- 1:23:31SPEAKER_00: Såklart blir det alltid prestation.
- 1:23:34SPEAKER_01: Jag vann fem minuter satt jag i...
- 1:23:39SPEAKER_00: Jag är andligast.
- 1:23:41SPEAKER_01: Ja, visst.
- 1:23:42SPEAKER_01: Alltså jag var så jävla stelt sen när jag kom in i baston.
- 1:23:45SPEAKER_01: Jag var som en isbit som en sån här tecknad kalanka.
- 1:23:51SPEAKER_01: Ta en stund att tina.
- 1:23:54SPEAKER_00: Blev det vändningen för dig när du satt på kåken och upptäckte det här?
- 1:23:58SPEAKER_01: Ja, andlighet blev vändningen.
- 1:24:01SPEAKER_01: Och självinsikt och...
- 1:24:07SPEAKER_01: Börja självutveckling på olika sätt.
- 1:24:10SPEAKER_01: Börja jobba med mig själv i tolv stegen, i behandling.
- 1:24:17SPEAKER_01: Så jag har fortsatt självutveckling.
- 1:24:20SPEAKER_01: Det är 6, snart 7 år som jag har varit nykter.
- 1:24:27SPEAKER_01: Så jag har ju fortsatt med det sedan dess.
- 1:24:30SPEAKER_01: Alltså utbilda mig till behandlingsassistent och sedan beroendeterapeut.
- 1:24:38SPEAKER_01: Och sen har jag gått på mycket retreats,
- 1:24:44SPEAKER_01: mansgrupper, gått i yoga, tantraskola i tre år och liksom mycket sådana.
- 1:24:50SPEAKER_01: Jag har varit med mycket...
- 1:24:52SPEAKER_01: Event och breathwork.
- 1:24:56SPEAKER_01: Mycket jobbade med sig.
- 1:24:58SPEAKER_01: Jag har gjort tolv stegen i AC av vuxna barn som är verkligen djupgående i barndomen.
- 1:25:05SPEAKER_01: Gott terapier och grupp...
- 1:25:09SPEAKER_01: Jag har gjort allt möjligt.
- 1:25:12SPEAKER_01: Så det har blivit min nya grej.
- 1:25:14SPEAKER_01: Självutveckling.
- 1:25:18SPEAKER_01: Det har blivit min nya kickar.
- 1:25:22SPEAKER_01: Så idag har jag inte så mycket våld och sånt där.
- 1:25:28SPEAKER_01: Det är helt borta.
- 1:25:30SPEAKER_01: Jag tittar inte ens på Actionfilmer.
- 1:25:33SPEAKER_01: Förut älskade jag maffiefilmer, krigsfilmer.
- 1:25:37SPEAKER_01: Det var det bästa jag visste.
- 1:25:38SPEAKER_01: Nu såhär, jag klarar inte av att se.
- 1:25:40SPEAKER_01: Jag får inte ut skit av att sitta och kolla på sånt här skit.
- 1:25:46SPEAKER_01: Jag har sett så mycket skit.
- 1:25:47SPEAKER_01: Alltså i...
- 1:25:51SPEAKER_01: Jag mår bra av att kolla på en lycklig familjefilm.
- 1:25:58SPEAKER_00: Vad skulle du för 10-15 år sedan kalla dig själv idag?
- 1:26:04SPEAKER_01: Jävligt flummig, tror jag.
- 1:26:07SPEAKER_00: Jävla roligt, vilken vändning.
- 1:26:09SPEAKER_00: Fan vad kul.
- 1:26:10SPEAKER_00: Men det är ju skitbra.
- 1:26:11SPEAKER_00: Det är precis det man behöver.
- 1:26:13SPEAKER_00: Jag tänker ofta på det där med våldsfilmer och så.
- 1:26:18SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:26:30SPEAKER_00: Tänk vad det där gör, alltså vad det programmerar folk
- 1:26:35SPEAKER_01: att konstant se våld.
- 1:26:37SPEAKER_01: Mata sig in med våld, kriminalitet.
- 1:26:42SPEAKER_01: Alltså sånt där, det går så jävla bra.
- 1:26:45SPEAKER_01: Så fort jag ser en serie, och så handlar det om några.
- 1:26:50SPEAKER_01: Kriminella människor och poliser och droger och kriminalitet.
- 1:26:55SPEAKER_01: Jag stänger av direkt.
- 1:26:56SPEAKER_01: Jag orkar inte se skiten.
- 1:26:58SPEAKER_01: Jag är så trött.
- 1:26:59SPEAKER_01: Jag vill se meningsfulla filmer som har en mening.
- 1:27:03SPEAKER_01: Alltså som har ett djup.
- 1:27:05SPEAKER_01: Det ska alltid vara så mycket så här...
- 1:27:10SPEAKER_01: Dyssigt, dysfunktionellt liksom.
- 1:27:13SPEAKER_01: Alltså det ska vara så jävla ske efter allting.
- 1:27:15SPEAKER_01: Speciellt Hollywoodfilmer.
- 1:27:19SPEAKER_01: Ja du, varför de gör det?
- 1:27:21SPEAKER_01: Jag vet inte, de kanske har en agenda.
- 1:27:24SPEAKER_01: Kanske.
- 1:27:27SPEAKER_00: Det finns nog en del som har det i alla fall, det tror jag.
- 1:27:30SPEAKER_01: Garanterat.
- 1:27:31SPEAKER_01: Det tror jag också.
- 1:27:32SPEAKER_01: Mm.
- 1:27:35SPEAKER_01: Jag tror inte att det är så bra människor som styr världen.
- 1:27:40SPEAKER_00: Nej,
- 1:27:41SPEAKER_00: har man levt igenom de senaste fem-tio åren och inte börjat se att det finns en del
- 1:27:49SPEAKER_00: oskärmiga människor som rycker i en hel del trådar,
- 1:27:52SPEAKER_00: viktiga trådar, då tror jag man är jävligt blind eller vägrar kolla.
- 1:27:56SPEAKER_00: Exakt, väldigt blind.
- 1:27:58SPEAKER_00: Mm.
- 1:27:59SPEAKER_01: Så världen styrs av ondskefulla människor och det är bra att fler och fler människor
- 1:28:08SPEAKER_01: vaknar upp och börjar bli medvetna om det.
- 1:28:13SPEAKER_01: Jag försöker sprida så mycket som möjligt på sociala medier men det är också en...
- 1:28:19SPEAKER_01: Men det kan man också fastna i.
- 1:28:21SPEAKER_01: Ja, så är det.
- 1:28:22SPEAKER_01: Konspirationsteorier, det blir ju också min nya grej.
- 1:28:26SPEAKER_01: Jag älskar ju det.
- 1:28:27SPEAKER_00: Men det roliga är ju att också samma sak där.
- 1:28:30SPEAKER_00: Fem, tio senaste åren.
- 1:28:33SPEAKER_00: Konspirationsteoretiker betyder bara att någon som har rätt lite för tidigt.
- 1:28:35SPEAKER_01: Ja, precis.
- 1:28:36SPEAKER_01: Mer eller mer.
- 1:28:37SPEAKER_00: Det är så jävla mycket som har visat sig stämma.
- 1:28:41SPEAKER_00: Exakt.
- 1:28:41SPEAKER_00: Som bara foliehattarna sa i början och nu är etablerad kunskap.
- 1:28:47SPEAKER_00: Mm.
- 1:28:47SPEAKER_01: Jag är en riktig frodhet och stolt.
- 1:28:51SPEAKER_01: Jag skäms inte över det.
- 1:28:53SPEAKER_01: Det är som du säger, det är ju medvetenhet.
- 1:28:56SPEAKER_01: Det handlar om att vara medveten.
- 1:28:57SPEAKER_01: Vad är det som händer i världen på riktigt?
- 1:29:00SPEAKER_01: Alltså på djupet.
- 1:29:01SPEAKER_01: Börjar man forska mer och mer i vissa saker, då fattar man ju, då blir man medveten.
- 1:29:07SPEAKER_00: Vet du vad jag tror grejen är?
- 1:29:08SPEAKER_00: Jag tror att de allra flesta är goda människor som vill väl.
- 1:29:15SPEAKER_00: Exakt, exakt.
- 1:29:34SPEAKER_00: Så man tänker att allt det där måste ju vara konspirationsteorier för att sådär beter sig.
- 1:29:39SPEAKER_01: Regeringen vill ju vårt bästa.
- 1:29:41SPEAKER_01: Ja, såklart.
- 1:29:43SPEAKER_00: Det där med nazisterna, det var förut.
- 1:29:45SPEAKER_01: Ja, exakt.
- 1:29:46SPEAKER_00: Det hände en gång och aldrig igen att folk gjorde onda saker för att de är onda
- 1:29:51SPEAKER_01: jävlar.
- 1:29:52SPEAKER_00: Så jag tror att det är det som är grejen och det är därför konspirationsteori,
- 1:29:57SPEAKER_00: vilket är ett uselt ord, det är en skillnad på konspirationsteori.
- 1:30:02SPEAKER_01: Men konspirationer, de som har styrt världen, de har konspirerat mot mänskligheten ända sedan...
- 1:30:13SPEAKER_01: Alltså till innan Romariket.
- 1:30:17SPEAKER_01: Så länge som människan har funnits har det här funnits.
- 1:30:20SPEAKER_01: Så att de har konspirerat mot andra människor för makt och för att styra och kontrollera.
- 1:30:30SPEAKER_01: Så att konspiration är egentligen inget fult ord.
- 1:30:35SPEAKER_01: De har konspirerat mot andra människor.
- 1:30:38SPEAKER_00: Konspiration betyder bara en hemlig överenskommelse mellan
- 1:30:42SPEAKER_01: två eller fler individer.
- 1:30:43SPEAKER_01: Exakt.
- 1:30:44SPEAKER_01: Och det är inte konstigt.
- 1:30:45SPEAKER_01: Det gör de flesta människorna.
- 1:30:51SPEAKER_00: Det finns på alla nivåer.
- 1:30:53SPEAKER_00: Det finns konspirationer i Hässelby.
- 1:30:55SPEAKER_01: Folk som har hemliga planer.
- 1:30:57SPEAKER_00: Varför skulle det inte finnas bland miljardärer som har kapacitet att förändra
- 1:31:03SPEAKER_00: världen så som de vill?
- 1:31:07SPEAKER_01: Jag stör mig inte på konspiration, det ordet.
- 1:31:11SPEAKER_01: Jag fattar att det är laddat ord.
- 1:31:15SPEAKER_01: Och fogliga hatt och hejå, men jag bryr mig inte längre.
- 1:31:17SPEAKER_00: Det har ju tappat udden.
- 1:31:19SPEAKER_00: Sen Epstein-filerna släpptes och alla insåg att de hade rätt de här konspirationsteoretikerna.
- 1:31:27SPEAKER_01: Jag tycker det är ganska intressant.
- 1:31:30SPEAKER_00: Vad är någonting du nysslar i nu då?
- 1:31:34SPEAKER_01: Nej, det är inget märkvärdigt så.
- 1:31:37SPEAKER_01: Men det är väl allt möjligt.
- 1:31:40SPEAKER_01: Allt från chemtrails till det vi äter.
- 1:31:48SPEAKER_00: Ja, det finns en del att nyssta i där.
- 1:31:50SPEAKER_01: Ja, det finns en hel del.
- 1:31:53SPEAKER_00: Det är ju det sjuka nu när det,
- 1:31:55SPEAKER_00: som vi var inne på i början av samtalet med sociala medier,
- 1:31:58SPEAKER_00: att det är så lätt att hitta kunskap om allt.
- 1:32:00SPEAKER_01: Mm.
- 1:32:03SPEAKER_00: Vad du än skrapar under ytan så finns det någonting där bakom.
- 1:32:07SPEAKER_00: Jag såg något häromdagen om Dubai choklad som blev så jävla hett
- 1:32:10SPEAKER_01: häromåret.
- 1:32:12SPEAKER_00: Har du hört konspirationsstory bakom det?
- 1:32:15SPEAKER_00: Dubai choklad blev skithett och det innehåller väl pistasekräm eller vad det
- 1:32:21SPEAKER_01: nu än är.
- 1:32:23SPEAKER_00: Och det är...
- 1:32:26SPEAKER_00: Pistageodlingar.
- 1:32:27SPEAKER_00: Iran hade världens största pistageodlingar och de sålde en jättestor andel av världens pistage.
- 1:32:34SPEAKER_00: Och så var det ett nytt företag som startade pistageodlingar i Kalifornien.
- 1:32:39SPEAKER_00: Som självklart har band till Israel, det är standard.
- 1:32:42SPEAKER_00: Annars är det inte ens konspirationsteorier nu för tiden.
- 1:32:45SPEAKER_00: Och sen har USA och Israel bombat Israel.
- 1:32:48SPEAKER_00: Vad heter det?
- 1:32:49SPEAKER_00: Iranska pistageodlingar och samtidigt har den här pistagefyllda chokladen boostats i
- 1:32:58SPEAKER_00: sociala medier och klassiska
- 1:33:00SPEAKER_01: medier.
- 1:33:01SPEAKER_00: Och så har det här bolaget i Kalifornien tagit över x antal procent av marknaden
- 1:33:08SPEAKER_00: från den iranska producenten.
- 1:33:11SPEAKER_01: Så det är absolut ingen omöjlighet.
- 1:33:13SPEAKER_00: Varför skulle det liksom?
- 1:33:14SPEAKER_00: Det är så det funkar.
- 1:33:16SPEAKER_00: Man kan gå tillbaka till bananrepublik.
- 1:33:19SPEAKER_00: Varför finns det ordet?
- 1:33:20SPEAKER_00: Jo för att Chiquita gick
- 1:33:21SPEAKER_00: in med amerikansk militär och bombade sönder Centralamerika för att ta över
- 1:33:28SPEAKER_00: bananodlingar för att man har ekonomiska intressen.
- 1:33:30SPEAKER_00: Det är det vi gör.
- 1:33:33SPEAKER_01: Exakt.
- 1:33:33SPEAKER_00: Och nu kan man kombinera det med marknadsföringskampanjer i sociala medier som det
- 1:33:37SPEAKER_00: här med Dubai-choklad.
- 1:33:38SPEAKER_00: Mm. Och så boostar man det.
- 1:33:41SPEAKER_01: Ja, och det finns alltid anledningar till krig.
- 1:33:44SPEAKER_01: Mm.
- 1:33:45SPEAKER_01: Jag tror ju mycket på att de testar sina vapen.
- 1:33:48SPEAKER_01: Absolut.
- 1:33:48SPEAKER_01: Och liksom sådana saker.
- 1:33:52SPEAKER_00: Min pappa var med i den jugoslaviska militären.
- 1:33:55SPEAKER_01: Mm.
- 1:33:56SPEAKER_00: Han har sagt till mig sedan jag var liten att krig startas för att testa vapen.
- 1:34:00SPEAKER_00: Ja, exakt.
- 1:34:01SPEAKER_01: Och det är för att kontrollera och styra oss som är slavar.
- 1:34:06SPEAKER_01: Vi är löneslavar, helt enkelt.
- 1:34:11SPEAKER_00: De försöker i alla fall.
- 1:34:12SPEAKER_00: Jag är väldigt optimistisk.
- 1:34:13SPEAKER_00: Jag tror på människans driv efter frihet.
- 1:34:18SPEAKER_00: Jag tror inte att tyranni kommer aldrig lyckas.
- 1:34:21SPEAKER_00: Det kommer kanske hålla ett tag.
- 1:34:23SPEAKER_00: Men det kommer alltid falla.
- 1:34:25SPEAKER_01: Ja, för det senare så tror jag också att det är.
- 1:34:29SPEAKER_01: Absolut.
- 1:34:32SPEAKER_01: Det goda kommer vinna i slutändan.
- 1:34:35SPEAKER_00: Men det kommer inte komma gratis och det kommer inte komma om vi Stira i våra
- 1:34:39SPEAKER_00: skärmar och låtsas som ingenting.
- 1:34:40SPEAKER_01: Nej, precis.
- 1:34:42SPEAKER_01: Vi behöver ses, gemenskap, jobba med oss själva.
- 1:34:48SPEAKER_01: Sådana grejer.
- 1:34:49SPEAKER_01: Jag kommer börja med en polare som kommer börja köra mansgrupper och mansretreat och
- 1:34:58SPEAKER_01: stärka oss själva.
- 1:35:02SPEAKER_01: Men jag kommer, ja vi får se.
- 1:35:05SPEAKER_01: Ironforge.
- 1:35:11SPEAKER_00: Du nämnde lite vad du har gjort sen efter.
- 1:35:15SPEAKER_00: Blev du liksom nykter, ren på kåken och sen när du kom ut lämnar du allt det här med?
- 1:35:23SPEAKER_01: Stegen, gick på möten, tog en sponsor, gjorde behandling och allt det där.
- 1:35:29SPEAKER_01: Jag har ju lämnat allt med kriminalitet och droger och sånt.
- 1:35:34SPEAKER_00: Var det svårt att lämna det bakom dig?
- 1:35:37SPEAKER_01: Nej, jag hade bestämt mig.
- 1:35:41SPEAKER_01: Jag var så trött på att leva det livet när jag var hemlös.
- 1:35:44SPEAKER_01: Jag hade redan bestämt mig då.
- 1:35:46SPEAKER_01: Men jag klarade inte av att sluta.
- 1:35:49SPEAKER_01: Men jag hade bestämt mig att jag skulle sluta då.
- 1:35:52SPEAKER_01: Jag var klar med det livet.
- 1:35:55SPEAKER_01: Men kåken hjälpte mig att bli nykter.
- 1:36:01SPEAKER_01: Behandlingen har hjälpt mig att inse en massa saker med mig själv.
- 1:36:07SPEAKER_01: Självutveckling och börja förstå saker med mig själv.
- 1:36:10SPEAKER_01: Varför har jag flytt hela livet?
- 1:36:12SPEAKER_01: Varför har jag haft en tomhetskänsla i mig själv?
- 1:36:16SPEAKER_01: Varför har jag...
- 1:36:21SPEAKER_01: Jaga bekräftelse eller vad det nu kan vara.
- 1:36:24SPEAKER_01: Jaga kickar.
- 1:36:26SPEAKER_01: Det är för att jag har gått
- 1:36:27SPEAKER_01: in i min barndom ganska mycket och jobbat med mig själv och se mina mönster.
- 1:36:34SPEAKER_01: Sen har jag fått göra gottgörelse till många människor.
- 1:36:37SPEAKER_01: Men...
- 1:36:47SPEAKER_01: Jag skrev en bok också om mitt liv som jag släppte i vintras.
- 1:36:52SPEAKER_01: I skuggan och slagen heter den.
- 1:36:58SPEAKER_01: Det har varit mycket med den sista året.
- 1:37:03SPEAKER_01: Det finns som ljudbok också på Spotify och Storytel.
- 1:37:09SPEAKER_01: Så har jag börjat med föreläsningar i skolor och sånt.
- 1:37:15SPEAKER_01: Jag försöker ge vidare lite.
- 1:37:19SPEAKER_01: Men sen har jag dragit igång i rörfirma igen.
- 1:37:22SPEAKER_01: Så jag är fullt upp med det.
- 1:37:25SPEAKER_01: Tillsammans med min mamma som hjälper mig.
- 1:37:30SPEAKER_01: Jag har fortfarande skulder sen 2008.
- 1:37:32SPEAKER_01: Så jag har ansökt om skuldsanering.
- 1:37:36SPEAKER_00: De försvinner inte för att man blir andlig.
- 1:37:39SPEAKER_01: Nej, nej, de är ju där.
- 1:37:42SPEAKER_01: Men det går bra, jag har ju liksom tillbaka körkort och bil och lägenhet och ett liv.
- 1:37:52SPEAKER_01: Mm.
- 1:37:55SPEAKER_01: Så jag behöver inte fly längre.
- 1:38:00SPEAKER_01: Jag kan möta mina känslor idag.
- 1:38:03SPEAKER_01: Och det är mycket tack vare andlighet och meditation.
- 1:38:10SPEAKER_01: Och verktyg från tolvstegen också såklart.
- 1:38:18SPEAKER_01: Men vad gör jag idag annars?
- 1:38:23SPEAKER_00: Det låter ju som att du har en hel del för dig.
- 1:38:24SPEAKER_01: Ja, precis.
- 1:38:25SPEAKER_01: Nu är det så mycket med jobb.
- 1:38:28SPEAKER_01: Så det är kul.
- 1:38:30SPEAKER_01: Idisrör heter firman.
- 1:38:34SPEAKER_00: Snyggt, snyggt.
- 1:38:37SPEAKER_00: Om folk är i den sitsen du var i som 15-20-åring.
- 1:38:45SPEAKER_00: Vad skulle du säga till folk i denna åldern?
- 1:38:48SPEAKER_00: Vad hade du sagt till dig själv?
- 1:38:52SPEAKER_01: Ja, frågan är om jag hade lyssnat på någon som hade sagt något till mig då i den åldern.
- 1:39:00SPEAKER_01: För då kanske man redan har bestämt, eller jag vet inte.
- 1:39:02SPEAKER_01: Men det beror ju på vem som säger något också.
- 1:39:04SPEAKER_01: Men absolut.
- 1:39:07SPEAKER_01: Ja, jag vet vad det är svårt.
- 1:39:09SPEAKER_01: Men vad jag hade behövt när jag var i den åldern.
- 1:39:14SPEAKER_01: Jag hade ju behövt en manlig förebilder som gav mig goda råd.
- 1:39:17SPEAKER_01: Alltså...
- 1:39:20SPEAKER_01: Som fanns där.
- 1:39:23SPEAKER_01: Tror jag.
- 1:39:25SPEAKER_01: Som liksom lärde mig att ta ansvar och sätta gränser.
- 1:39:31SPEAKER_01: Men på ett kärleksfullt sätt och få bekräftelse.
- 1:39:35SPEAKER_01: Jag vet inte om...
- 1:39:43SPEAKER_01: Om någon säger någonting, ja men det där är inte bra, du vet.
- 1:39:47SPEAKER_01: Man rycker bara på axlarna.
- 1:39:48SPEAKER_01: Ut i de andra här.
- 1:39:51SPEAKER_01: När jag var 15-16 dagar hade jag bestämt mig.
- 1:39:54SPEAKER_01: Jag skulle bli den värsta huliganen.
- 1:39:58SPEAKER_01: Jag ville inte bli någon advokat.
- 1:40:00SPEAKER_01: Jag tyckte det var coolt.
- 1:40:02SPEAKER_01: Det var vad jag tyckte.
- 1:40:04SPEAKER_01: Det var vad jag ville då.
- 1:40:05SPEAKER_01: Då hade jag bestämt mig för det.
- 1:40:07SPEAKER_00: Så egentligen behöver man en trygg mannig förebild tidigare?
- 1:40:10SPEAKER_01: Ja, exakt.
- 1:40:12SPEAKER_01: Någon som finns där och lär en bra värderingar och liksom så här.
- 1:40:18SPEAKER_01: Men växer upp i orten och så har du bara massa gangsters till polare och förebilder,
- 1:40:25SPEAKER_01: liksom storebröder som säljer knark och tycker att de är coola.
- 1:40:29SPEAKER_01: Ja, då är det ju svårt.
- 1:40:30SPEAKER_01: Då är det nog jävligt svårt att komma
- 1:40:33SPEAKER_01: in på rätt bana om du bara har såna människor runt omkring dig.
- 1:40:41SPEAKER_01: Men det finns ju bra förebilder.
- 1:40:44SPEAKER_01: Så att försöka ta rygg på dem som gör rätt.
- 1:40:48SPEAKER_01: För mig handlar det idag om att leva...
- 1:40:57SPEAKER_01: Alltså andligt.
- 1:40:59SPEAKER_01: Och när jag menar andligt, då menar jag vara en bra människa.
- 1:41:03SPEAKER_01: Den bästa versionen av mig själv.
- 1:41:05SPEAKER_01: Vara en kärleksfull människa som har ödmjukhet, tacksamhet, ärlighet, har tillit.
- 1:41:15SPEAKER_01: Alltså vara förtroende och liksom...
- 1:41:22SPEAKER_01: Det kan vara...
- 1:41:25SPEAKER_01: Bra värderingar, moral och liksom...
- 1:41:33SPEAKER_01: Men som en bra manlig förebild ska ha.
- 1:41:36SPEAKER_01: Och det är ju svårt om man inte vet vad det är.
- 1:41:39SPEAKER_01: Om man har växt upp i en dyssig uppväxt.
- 1:41:42SPEAKER_01: Liksom.
- 1:41:43SPEAKER_01: Har haft dyssiga föräldrar, dyssiga människor runt omkring så vet inte vad en bra förebild är.
- 1:41:50SPEAKER_01: För det är inte alla som vet det.
- 1:41:52SPEAKER_00: Nej, det är klart.
- 1:41:53SPEAKER_01: Om man inte har sett det.
- 1:41:55SPEAKER_01: Men jag försöker tänka sig att leva efter de goda andliga principerna som är att vara hjälpsam.
- 1:42:02SPEAKER_01: Skötsam,
- 1:42:06SPEAKER_01: kärleksfull, ärlig,
- 1:42:13SPEAKER_01: ärlighet, försöka ha tacksamhet och försöka vara
- 1:42:21SPEAKER_01: en bra människa, rekomänniska.
- 1:42:23SPEAKER_01: Ja.
- 1:42:34SPEAKER_01: Det tror jag är bra och viktigt.
- 1:42:36SPEAKER_01: Men sen vet jag inte om någon som är 15 ute på Alis.
- 1:42:42SPEAKER_01: Jag vet inte om någon sån hade lyssnat.
- 1:42:45SPEAKER_01: Jag vet inte.
- 1:42:46SPEAKER_00: Kanske.
- 1:42:48SPEAKER_00: Nej, det är inte rätt.
- 1:42:50SPEAKER_00: I och med att kåken hjälpte dig så pass mycket.
- 1:42:54SPEAKER_00: Tror du den typen av intervention...
- 1:42:57SPEAKER_01: Alltså kåken är nog inte så bra för många människor.
- 1:43:04SPEAKER_01: Men jag hade bestämt mig redan innan kåken.
- 1:43:07SPEAKER_01: Jag hade bestämt mig och jag fick mitt andliga uppvaknande där inne.
- 1:43:14SPEAKER_01: Så jag tog inte rygg på de här som ska vara coola och gangsters.
- 1:43:19SPEAKER_01: Jag kan sitta och skoja med dem också och spela volleyboll och så här.
- 1:43:25SPEAKER_01: Men sitta och prata om kriminella grejer och sånt som de tycker är coola.
- 1:43:32SPEAKER_01: Det gick bort för mig.
- 1:43:34SPEAKER_01: För jag var inte intresserad av sånt.
- 1:43:35SPEAKER_01: Jag var intresserad av att utveckla mig själv till ett bättre.
- 1:43:41SPEAKER_00: Det är så jävla viktigt.
- 1:43:43SPEAKER_00: Det är en sån klyscha men det måste komma inifrån.
- 1:43:46SPEAKER_00: Man måste själv vilja göra en förändring.
- 1:43:48SPEAKER_00: Och sen gav kåken dig en möjlighet att göra det snarare än att den hjälpte.
- 1:43:54SPEAKER_01: Jag tog ju rygg på dem som också var...
- 1:44:03SPEAKER_01: Men det är inte så lätt att liksom...
- 1:44:09SPEAKER_01: Ja, men på dem som ville någonting.
- 1:44:11SPEAKER_01: Sen finns det ju dem som vill fortsätta att leva kvar i det här kriminella.
- 1:44:19SPEAKER_01: Så jag vet inte om kåken är så bra,
- 1:44:20SPEAKER_01: men kåken hjälpte mig att bli nykter och fick ett andligt uppvaknande och började se
- 1:44:28SPEAKER_01: bra saker.
- 1:44:30SPEAKER_01: Men det är inte alla som har den turen att få ett andligt uppvaknande.
- 1:44:38SPEAKER_01: Men meditation gjorde ju väldigt mycket.
- 1:44:42SPEAKER_01: Och börja prata känslor och börja titta in något.
- 1:44:46SPEAKER_01: Det kan ju få en att få ett andligt uppvaknande.
- 1:44:49SPEAKER_01: Och börja läsa andliga böcker.
- 1:44:53SPEAKER_00: Meditation är ju ett bra tips, oavsett ålder.
- 1:44:56SPEAKER_01: Sen tror inte jag på religion.
- 1:45:03SPEAKER_01: Det kan vara bra för vissa, men jag tror att de är skapta för att styra människor.
- 1:45:11SPEAKER_01: Många religioner har ju positiva saker också.
- 1:45:18SPEAKER_00: Men det är ett verktyg som alla andra.
- 1:45:19SPEAKER_00: Det kan användas så gott, det kan användas så ont.
- 1:45:21SPEAKER_01: Exakt.
- 1:45:25SPEAKER_01: Jag vill känna mig mer fri.
- 1:45:26SPEAKER_01: Jag vill inte tillhöra en specifik kyrkan eller islam.
- 1:45:34SPEAKER_01: Jag har Gud.
- 1:45:36SPEAKER_01: Gud finns i mig.
- 1:45:37SPEAKER_01: Gud finns överallt.
- 1:45:39SPEAKER_01: Gud är allt.
- 1:45:44SPEAKER_01: Det är bara att olika religioner har olika namn på Gud.
- 1:45:48SPEAKER_01: Gud är Gud.
- 1:45:50SPEAKER_01: Det spelar ingen roll om du är muslim eller kristen eller jude.
- 1:45:57SPEAKER_01: Gud finns oavsett.
- 1:45:59SPEAKER_01: Det är bara olika namn.
- 1:46:00SPEAKER_01: Formats
- 1:46:05SPEAKER_00: i olika kulturer.
- 1:46:06SPEAKER_00: Ja, precis.
- 1:46:07SPEAKER_00: Det är fortfarande samma Gud.
- 1:46:09SPEAKER_01: Det är bara olika tolkningar.
- 1:46:14SPEAKER_01: Så jag har idag tillit till att det finns en högre kraft.
- 1:46:18SPEAKER_01: Och det hjälper mig.
- 1:46:21SPEAKER_01: Till att leva som jag gör.
- 1:46:24SPEAKER_01: Alltså jag behöver inte...
- 1:46:26SPEAKER_01: Jag har inga...
- 1:46:30SPEAKER_01: Jag har inte de rädslorna längre.
- 1:46:34SPEAKER_01: Jag har mer tillit till att allting blir som det ska bli.
- 1:46:39SPEAKER_01: Kanske inte alltid blir som jag vill.
- 1:46:41SPEAKER_01: Men Gud har en plan.
- 1:46:42SPEAKER_01: Gud har alltid en...
- 1:46:44SPEAKER_01: Det blir som det ska bli.
- 1:46:46SPEAKER_01: Om han vill att jag dör imorgon, då är det så.
- 1:46:49SPEAKER_01: Då är det det som är meningen.
- 1:46:50SPEAKER_00: Ja.
- 1:46:51SPEAKER_01: Jag kan inte styra det.
- 1:46:52SPEAKER_01: Jag kan inte springa över rädd för saker och bara, åh, tänk om det händer, tänk om det händer.
- 1:46:56SPEAKER_01: Ja, men det spelar ingen roll vad som händer.
- 1:46:59SPEAKER_01: Om Gud vill det, då kommer det bli så.
- 1:47:04SPEAKER_01: Så tänker jag i alla fall idag.
- 1:47:08SPEAKER_01: Och så har jag tänkt de sista 6-7 åren.
- 1:47:14SPEAKER_00: Är det någon
- 1:47:19SPEAKER_00: bok som betydde extra mycket för dig under den här perioden?
- 1:47:22SPEAKER_00: Eller i den här resan?
- 1:47:28SPEAKER_01: Nej, inte specifik bok tror jag.
- 1:47:32SPEAKER_01: Men jag läste, jag kommer inte ihåg vad de hette.
- 1:47:34SPEAKER_01: Men jag läste ju mycket.
- 1:47:38SPEAKER_01: Alltså jag gillar ju att söka djupet.
- 1:47:41SPEAKER_01: Meningen med livet.
- 1:47:45SPEAKER_01: Där tycker jag att Alan Watts, Eckhart Tolle och Depak Chopra var bra.
- 1:47:54SPEAKER_01: Men...
- 1:47:56SPEAKER_01: Ja, det finns säkert många andra som är bra.
- 1:48:02SPEAKER_00: Läste du av Alan Watts, The Book on the Taboo against knowing who you are?
- 1:48:08SPEAKER_01: Jag har lyssnat mycket på ljudböcker, så det har jag säkert.
- 1:48:13SPEAKER_01: Jag kommer inte ihåg alla.
- 1:48:14SPEAKER_00: Den betyder mycket för mig i alla fall.
- 1:48:15SPEAKER_00: Det är en ganska kort bok men väldigt insiktsfull.
- 1:48:20SPEAKER_01: Precis, jag har fått väldigt mycket insikter.
- 1:48:23SPEAKER_01: Mycket aha-upplevelser.
- 1:48:26SPEAKER_01: Och det är ett andligt uppvaktande i sig.
- 1:48:31SPEAKER_01: Nu fattar jag.
- 1:48:38SPEAKER_01: Ja, men det är jävligt intressant.
- 1:48:40SPEAKER_01: Ja, men det gillar också allamåts.
- 1:48:41SPEAKER_00: Ja, absolut.
- 1:48:44SPEAKER_01: Har du någon fler än honom?
- 1:48:48SPEAKER_00: Som har betytt mycket för mig menar du?
- 1:48:50SPEAKER_01: Som du tycker är bra.
- 1:48:52SPEAKER_00: Det är en bok som heter The Art of Loving av Erik Fromm.
- 1:48:57SPEAKER_00: Den var också en sån som jag...
- 1:48:59SPEAKER_00: Under den perioden verkligen behövde läsas som gav mig en sån här,
- 1:49:03SPEAKER_00: okej, den pratar om vad kärlek är.
- 1:49:05SPEAKER_00: Och skillnader på olika typer av kärlek,
- 1:49:08SPEAKER_00: kärlek för sig själv,
- 1:49:09SPEAKER_00: kärlek för Gud, kärlek för en partner, kärlek för sina föräldrar.
- 1:49:12SPEAKER_00: Alla de här olika sakerna, det är inte nödvändigtvis samma typ av kärlek.
- 1:49:19SPEAKER_00: Den hjälpte mig samla mina tankar när det kommer till det här, väldigt mycket.
- 1:49:24SPEAKER_00: Sen tyckte jag att Platons, vad heter den då, The Republic-staten.
- 1:49:32SPEAKER_01: Platon var en gnostiker va?
- 1:49:34SPEAKER_00: Nej, det här var mycket längre tillbaka än så.
- 1:49:38SPEAKER_00: 2500 år sedan typ.
- 1:49:41SPEAKER_00: Eller i och för sig, jag ska inte säga så.
- 1:49:42SPEAKER_00: Jag vet faktiskt inte vad en gnostiker är helt fullt ut.
- 1:49:45SPEAKER_01: Nej, jag har inte heller hundra procent koll.
- 1:49:48SPEAKER_00: Men det han pratar om är...
- 1:49:52SPEAKER_00: Hur man strukturerar ett samhälle och han pratar om själen och att själen har tre
- 1:49:59SPEAKER_00: delar, det rationella, Vad kallas de nu då?
- 1:50:05SPEAKER_00: Jag minns inte namnen men det rationella,
- 1:50:07SPEAKER_00: Passion, Appetit och någon till jag kommer inte ihåg nu.
- 1:50:12SPEAKER_00: Nu har det väldigt länge sedan jag läste det.
- 1:50:14SPEAKER_00: Men jag tyckte om hur de beskrev människan och utifrån människan samhället och
- 1:50:22SPEAKER_00: varför det blir tyranni,
- 1:50:25SPEAKER_00: vad demokrati är och hur de här sakerna har att göra med vår natur.
- 1:50:30SPEAKER_01: Okej, vad heter den boken?
- 1:50:32SPEAKER_00: Heter den Platon?
- 1:50:33SPEAKER_00: Nej, Platon är författare, eller det var Socrates som skrev den, men Platons ord.
- 1:50:40SPEAKER_00: Eller tvärtom.
- 1:50:41SPEAKER_01: Jo, för Platon lärde ju upp Socrates.
- 1:50:45SPEAKER_00: Ja, en av dem skrev, en annan snackade.
- 1:50:47SPEAKER_00: Så mycket vet i alla fall.
- 1:50:50SPEAKER_00: Men den heter The Republic på engelska, staten på svenska tror jag.
- 1:50:56SPEAKER_00: Ja.
- 1:50:58SPEAKER_00: Och hela boken är en dialog.
- 1:51:00SPEAKER_00: Alltså hela boken är han sa såhär och sen sa han såhär och sen sa han såhär.
- 1:51:07SPEAKER_00: Och det funkar.
- 1:51:08SPEAKER_00: Det är inte liksom irriterande.
- 1:51:10SPEAKER_00: Det är jätteintressant hur det är.
- 1:51:13SPEAKER_00: Läste du eller?
- 1:51:15SPEAKER_00: Ja, jag läste den.
- 1:51:17SPEAKER_00: Jag lyssnar inte på ljudböcker för jag lyssnar på så jävla många poddar.
- 1:51:19SPEAKER_00: Så då böcker är för mig bara läsning.
- 1:51:22SPEAKER_01: Ja, just det.
- 1:51:24SPEAKER_00: En av mina favoritböcker är
- 1:51:27SPEAKER_00: The Machiavellians av James Burnham och den handlar om hur en del olika författare
- 1:51:36SPEAKER_00: skrev om samhället och bland annat då den första Niccolo Machiavelli som Det han
- 1:51:44SPEAKER_00: gjorde var att han beskrev makt ur ett kallt vetenskapligt perspektiv.
- 1:51:49SPEAKER_00: Inte vad säger folk att de ska göra?
- 1:51:52SPEAKER_00: Vad har folk för ideologi?
- 1:51:54SPEAKER_00: Utan bara vad gör folk för att få makt?
- 1:51:57SPEAKER_00: Och vad gör de för att upprätthålla makt när de väl har makten?
- 1:52:02SPEAKER_00: Så han skiter fullständigt i alla religion, ideologi, allt sånt där.
- 1:52:06SPEAKER_00: Utan bara vad gör de för att komma dit och vad gör de för att vara kvar där?
- 1:52:11SPEAKER_00: Så det är så Machiavelli analyserade makt.
- 1:52:14SPEAKER_00: Och sen är det flera författare som gjort det i samma anda.
- 1:52:18SPEAKER_00: Och James Burnham samlar deras texter i en bok om makt.
- 1:52:24SPEAKER_00: Och det var en av de mest givande böcker jag läst när det kommer till att förstå sig
- 1:52:28SPEAKER_00: på samhället.
- 1:52:29SPEAKER_00: Och fatta att det här är människans natur,
- 1:52:33SPEAKER_00: det här med hierarkier,
- 1:52:35SPEAKER_00: att det finns vissa som är Mer ambitiösa,
- 1:52:37SPEAKER_00: mer kompetenta, mer intresserade än andra av allt.
- 1:52:41SPEAKER_00: Det spelar ingen roll om det är idrott, musik eller makt.
- 1:52:45SPEAKER_00: Det kommer alltid finnas vissa som är bättre på det av diverse skäl eller mer
- 1:52:51SPEAKER_00: intresserade och så vidare.
- 1:52:53SPEAKER_00: Så det kommer alltid finnas en elit i alla områden.
- 1:53:00SPEAKER_00: Och den här boken pratar lite om det.
- 1:53:02SPEAKER_00: Om den fördelningen och vad ett stabilt samhälle är.
- 1:53:07SPEAKER_00: Ett där eliten byts ut lagom snabbt.
- 1:53:11SPEAKER_00: Där nya idéer ska kunna komma in.
- 1:53:14SPEAKER_00: Men det ska inte gå för fort för då är det revolution och då går allting åt helvete.
- 1:53:18SPEAKER_00: Men det ska inte gå för långsamt för då blir det liksom stagnerat.
- 1:53:22SPEAKER_00: Nya idéer, förtrycks, korruption och så vidare.
- 1:53:26SPEAKER_01: Jag tror på att...
- 1:53:35SPEAKER_01: Stärka befolkningen så att det blir som det var förr.
- 1:53:42SPEAKER_01: Alla kan bli bra ledare.
- 1:53:46SPEAKER_01: Så att bygga upp människor så att de blir sina egna ledare eller sig själv.
- 1:53:53SPEAKER_01: Jag tror inte på någon elit.
- 1:53:55SPEAKER_01: Jag tror inte att de ska styra över andra.
- 1:54:00SPEAKER_01: Jag tror inte att det är bra.
- 1:54:01SPEAKER_01: Jag tror mer på att...
- 1:54:06SPEAKER_01: Och mindre grupper som styr över sig själva.
- 1:54:12SPEAKER_01: Som det var för småsamhällen.
- 1:54:14SPEAKER_01: Tillbaka till det.
- 1:54:16SPEAKER_01: Men det är svårt.
- 1:54:18SPEAKER_01: I det här samhället.
- 1:54:20SPEAKER_01: I det här livet.
- 1:54:24SPEAKER_01: Men ja.
- 1:54:27SPEAKER_00: Det är kanske det mest optimala för oss.
- 1:54:30SPEAKER_00: I och med att det är så naturen skapade oss.
- 1:54:32SPEAKER_00: Att leva i stammar om 100-150 pers.
- 1:54:35SPEAKER_01: Ja, men det är många som gör det,
- 1:54:38SPEAKER_01: som flyttar ut till landet och bygger en liten by och har sina egna,
- 1:54:44SPEAKER_01: ta hand om varandra.
- 1:54:47SPEAKER_01: Jag tror mer på sånt i framtiden.
- 1:54:49SPEAKER_01: Jag tror att det är lösningen på allt det här skiten.
- 1:54:55SPEAKER_01: Jag tror inte på det här.
- 1:54:57SPEAKER_01: Jag tror inte att det är bra att leva i de här storstäderna och allt det här.
- 1:55:01SPEAKER_00: Nej, det är det.
- 1:55:02SPEAKER_00: Sånt där funkar jättebra i små communities.
- 1:55:04SPEAKER_00: Men när det börjar bli stad,
- 1:55:07SPEAKER_00: när du har tusentals människor,
- 1:55:08SPEAKER_00: tiotusentals,
- 1:55:09SPEAKER_00: hundratusentals människor som är nära varandra,
- 1:55:13SPEAKER_00: det är då alla de här andra
- 1:55:14SPEAKER_01: grejerna dyker upp.
- 1:55:15SPEAKER_01: Ja, det kommer ju.
- 1:55:17SPEAKER_00: För att någon kommer vara ett rövhål.
- 1:55:18SPEAKER_00: Då måste man straffa rövhålen.
- 1:55:21SPEAKER_01: Men vi måste bygga någonstans så att folk vill vara mot ljuset.
- 1:55:24SPEAKER_01: Ja.
- 1:55:32SPEAKER_01: Då tror jag det kan sprida sig mer ljus och kärlek och
- 1:55:39SPEAKER_00: mer känsla.
- 1:55:41SPEAKER_00: Jag är också så att svaret är någonstans att bygga på individnivå.
- 1:55:47SPEAKER_01: Precis.
- 1:55:48SPEAKER_00: Och det tycker jag folk som Jordan Peterson har gjort ett bra jobb i att bädda din egen säng.
- 1:55:54SPEAKER_00: Ta hand om ditt hem.
- 1:55:57SPEAKER_00: Först och främst.
- 1:55:57SPEAKER_00: Se till att du är rek och människa.
- 1:56:00SPEAKER_00: Och sen gå ut i samhället och hjälper Gör saker i större och större cirklar.
- 1:56:04SPEAKER_00: Men börja med dig själv.
- 1:56:07SPEAKER_01: Man måste börja ta om sig själv först.
- 1:56:10SPEAKER_00: Och speciellt nu när vi går mot väldigt osäkra tider.
- 1:56:15SPEAKER_00: Både när det kommer till konflikt men också AI.
- 1:56:18SPEAKER_00: Vi kanske inte ens kommer att ha 90% av jobben vi har idag.
- 1:56:22SPEAKER_00: Alla de här omtumlande stora förändringarna.
- 1:56:25SPEAKER_00: Det är så jävla viktigt att man är trygg i sig själv.
- 1:56:28SPEAKER_00: Kan stå på sina egna ben och...
- 1:56:31SPEAKER_00: Bemöta de här förändringarna.
- 1:56:33SPEAKER_00: Är man otrygg och allting omkring en stormar, då blir det fan tufft.
- 1:56:38SPEAKER_01: Exakt.
- 1:56:39SPEAKER_01: Man måste jobba med sig själv på riktigt för att kunna bli en trygg människa.
- 1:56:46SPEAKER_01: En bra förebild.
- 1:56:49SPEAKER_00: Verkligen.
- 1:56:54SPEAKER_00: Du ska på en fotbollsmatch idag.
- 1:56:57SPEAKER_01: Nej, jag ska inte gå på matchen men jag ska kolla på den.
- 1:57:00SPEAKER_00: Du ska kolla på den.
- 1:57:01SPEAKER_00: Hur är det att ta del av fotboll nu?
- 1:57:07SPEAKER_00: Alltså nu när du gått igenom de 25 åren du gick och sen lagt det bakom dig.
- 1:57:12SPEAKER_01: Nej, men det är ingen problem sådär.
- 1:57:16SPEAKER_01: Jag går med mina lugna polare.
- 1:57:23SPEAKER_00: Det är ingen oskön känsla när man går i till en PTSD av allt man har upplevt.
- 1:57:29SPEAKER_01: Nej.
- 1:57:29SPEAKER_00: Och inte heller en trigger att det vore lite kul med en fight.
- 1:57:33SPEAKER_01: Jaha, nej.
- 1:57:34SPEAKER_01: Jag är ju för gammal.
- 1:57:36SPEAKER_01: Jag är ju fan 50 bara.
- 1:57:43SPEAKER_00: Men det är ändå skönt,
- 1:57:43SPEAKER_00: för jag tänker att det hade lätt kunnat vara så att du får en avsmak av det hela.
- 1:57:48SPEAKER_01: Vissa lever ju kvar i det där, absolut.
- 1:57:51SPEAKER_01: Och tror att de är 25 fortfarande, fast de är över 50.
- 1:57:54SPEAKER_01: Så det är lite roligt.
- 1:57:58SPEAKER_01: Men ja, nej.
- 1:58:01SPEAKER_01: Det är inte spännande längre.
- 1:58:05SPEAKER_01: Nej, exakt.
- 1:58:07SPEAKER_01: Nu är jag där bara för fotbollen.
- 1:58:09SPEAKER_00: Skönt.
- 1:58:10SPEAKER_01: Och för att träffa lite poler ibland.
- 1:58:13SPEAKER_00: Kan du vara vän med folk du fightades med en gång i tiden?
- 1:58:16SPEAKER_01: Absolut.
- 1:58:17SPEAKER_01: Jag har jättemånga vänner som är gnagare och bajare och göteborgare som är slagiskt mot.
- 1:58:26SPEAKER_01: Absolut.
- 1:58:26SPEAKER_01: Härligt.
- 1:58:27SPEAKER_01: Så det är kul.
- 1:58:30SPEAKER_00: Ja, verkligen.
- 1:58:32SPEAKER_00: Fan, du är jävligt inspirerande och imponerande historia.
- 1:58:36SPEAKER_00: Det är inte lätt att gå igenom du har gått igenom och komma ut i det här skicket
- 1:58:41SPEAKER_00: både fysiskt och mentalt.
- 1:58:43SPEAKER_00: Så det är fan riktigt imponerande.
- 1:58:46SPEAKER_00: Jag är jätteglad att du kom och ville dela med dig av din historia.
- 1:58:50SPEAKER_01: Tack, det funkar om man vill.
- 1:58:53SPEAKER_01: Inte bara vill utan man behöver ha villighet.
- 1:58:59SPEAKER_01: Inte bara vilja.
- 1:59:01SPEAKER_01: Det är två olika saker.
- 1:59:02SPEAKER_01: Ja.
- 1:59:02SPEAKER_01: Ha en vilja, det är en sak.
- 1:59:04SPEAKER_01: Och vilja är en sak ibland.
- 1:59:07SPEAKER_01: Men att vara villig att göra jobbet.
- 1:59:10SPEAKER_01: För det är det som krävs.
- 1:59:11SPEAKER_01: Att komma ut på andra sidan.
- 1:59:13SPEAKER_01: Man behöver vara villig.
- 1:59:15SPEAKER_01: Det är det.
- 1:59:16SPEAKER_00: Verkligen.
- 1:59:17SPEAKER_01: Så det kan jag skicka vidare till de som inte är klarare.
- 1:59:20SPEAKER_00: Skikt bra.
- 1:59:22SPEAKER_00: Du inspirerar.
- 1:59:24SPEAKER_00: Det är garanterat många som hör och ser och läser det du gör nu och Att det hjälper
- 1:59:29SPEAKER_00: dem i deras utveckling, så det är skitfett.
- 1:59:32SPEAKER_00: Om folk vill hitta dig, hitta din bok, hitta retreats, vad du än håller på med, var ska de gå?
- 1:59:41SPEAKER_01: Ja, de kan gå in på min idis nummer ett på Instagram.
- 1:59:45SPEAKER_01: Där finns min bok.
- 1:59:49SPEAKER_01: Upplagg en länk till Mondial.
- 1:59:52SPEAKER_01: Kan man beställa den.
- 1:59:53SPEAKER_01: Eller så kan man gå in och lyssna på Spotify eller någon annan.
- 1:59:57SPEAKER_01: Och den heter?
- 1:59:58SPEAKER_01: I skuggan avslagen.
- 1:59:59SPEAKER_00: Ja.
- 2:00:02SPEAKER_00: Ja.
- 2:00:03SPEAKER_00: Eller så kan man...
- 2:00:07SPEAKER_01: Ja, man kan bara höra av sig till mig via sociala medier där på Instagram eller någonting.
- 2:00:14SPEAKER_00: Facebook eller ja.
- 2:00:19SPEAKER_01: Om man vill ha en föreläsning eller någonting sånt.
- 2:00:25SPEAKER_01: Eller om man vill fråga något.
- 2:00:26SPEAKER_00: Allt sånt sköter du via sociala medier då?
- 2:00:29SPEAKER_01: Ja, eller man kan mejla mig också till sanktidis761gmail.com
- 2:00:37SPEAKER_01: Jag hörde det, Sankt Helgon.
- 2:00:40SPEAKER_01: Det är bra, det är bra.
- 2:00:43SPEAKER_01: Jag har alltid velat ha varit Helgon.
- 2:00:45SPEAKER_00: Helt rätt.
- 2:00:46SPEAKER_00: Blått Helgon, Blue Saints.
- 2:00:48SPEAKER_00: Inget fel med det.
- 2:00:51SPEAKER_00: Tack som fan, jag slänger in länkar i beskrivningen så folk hittar allt det här.
- 2:00:54SPEAKER_00: Uppskattar verkligen att du kom och delade din story.
- 2:00:57SPEAKER_01: Tack för att jag fick komma.
- 2:00:58SPEAKER_01: Det är ett rent nöje.
- 2:01:00SPEAKER_00: Och tack till dig som har lyssnat, vi hörs nästa gång.
- 2:01:03SPEAKER_00: Ha det fint.
- 2:01:09SPEAKER_00: Textning.nu