Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #08: Inuti gasanalysatorn - interferometern
Transcript
- 0:00Speaker: Välkommen till OPSIS poddserie om gasövervakning i industrin.
- 0:04Speaker: Vissa sorters gasmätare är byggda kring en så kallad interferometer.
- 0:10Speaker: I det här avsnittet förklarar vi hur en interferometer fungerar.
- 0:16Speaker: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:23Speaker 2: Har du tänkt på det någon gång hur man faktiskt gör för att mäta glaser.
- 0:29Speaker 2: De är ju helt osynliga.
- 0:31Speaker 2: Hur vet man vad som finns i luften eller vad som kommer ut från en skorsten?
- 0:36Speaker 2: Idag tänkte vi kika lite närmare på tekniken bakom det här.
- 0:40Speaker 2: Speciellt en metod som heter DOAS och instrumenten man använder.
- 0:46Speaker 1: DOAS-tekniken är rätt central för mycket av det här.
- 0:50Speaker 2: Ja, och vi har ett textutdrag här, interferometer och spektra, gasanalys med DOAS-teknik.
- 0:57Speaker 2: Målet idag är väl att försöka förstå varför man behöver olika sorters instrument.
- 1:03Speaker 1: Exakt.
- 1:03Speaker 2: Och särskilt den här interferometern.
- 1:06Speaker 2: Vad den gör som en vanlig spektrometer inte klarar av, speciellt för infrarätt ljus.
- 1:12Speaker 1: Precis.
- 1:12Speaker 1: Det är det vi ska reda ut för dig som lyssnar.
- 1:15Speaker 2: Okej, då kör vi.
- 1:16Speaker 2: Materialet nämner ju DOAS-tekniken direkt.
- 1:19Speaker 2: Vad är det i enkla ordalag?
- 1:21Speaker 1: Ja, alltså DOAS står för Differential Optical Absorption spectroscopy.
- 1:28Speaker 1: Långt ord, men kärnan är ganska enkel.
- 1:30Speaker 1: Man utnyttjar att olika gaser de absorberar ljus på olika sätt vid väldigt specifika våglängder.
- 1:37Speaker 2: Som ett fingeravtryck.
- 1:40Speaker 1: Varje gas har ett unikt absorptionsspektrum, ett fingeravtryck i ljuset.
- 1:45Speaker 1: Och för att se det fingravtrycket, ja då behöver man ofta en spektrometer.
- 1:49Speaker 1: Det är det vanligaste verktyget.
- 1:50Speaker 2: Ja, lite som en regnbåge källan nämner det.
- 1:53Speaker 2: När ljuset delas upp i färger.
- 1:55Speaker 2: Fast det här är väl mycket mer noggrant, antar jag.
- 1:58Speaker 1: Ja, exakt den principen.
- 1:59Speaker 1: Spektrometern delar upp ljuset fast mycket mer detaljerat än en regnbåge.
- 2:04Speaker 1: Den funkar toppenbra för UV-ljus, alltså ultraviolett och synligt ljus.
- 2:08Speaker 1: Men det finns ett men här, känner jag?
- 2:11Speaker 2: Ja, precis.
- 2:12Speaker 2: När vi kommer till det infraröda området IR.
- 2:15Speaker 2: Då kan det bli lite knepigare.
- 2:18Speaker 1: Hur då?
- 2:18Speaker 1: Jo, för att få den där riktigt riktigt fina detaljnivån, det vi spektral upplösning.
- 2:25Speaker 1: Det är svårt med en vanlig spektrometer i IR-området.
- 2:30Speaker 2: Spektralupplösning.
- 2:32Speaker 2: Varför är det så himla viktigt just då?
- 2:34Speaker 1: Jo, men tänk dig att det där fingeravtrycket vi pratade om gasens spektrum består av massor av supertunna linjer som ligger tätt tätt ihop.
- 2:44Speaker 1: Med låg upplösning ser du bara en suddig blobb.
- 2:47Speaker 1: Du missar alla detaljer.
- 2:49Speaker 1: Men med hög upplösning ser du varje enskild linje klart och tydligt.
- 2:54Speaker 2: Ja, jag förstår.
- 2:56Speaker 1: Det är helt avgörande om du vill mäta jättelåga koncentrationer eller om du behöver kunna skilja på gaser som har ganska lika fingeravtryck utan den där höga upplösningen.
- 3:06Speaker 1: Så då går det inte.
- 3:08Speaker 2: Så spektrometern är bra för UV och synligt, men för de där superfina detaljerna i IR-ljuset, då räcker den inte riktigt till.
- 3:18Speaker 1: Precis så.
- 3:18Speaker 1: Och det är ju ett problem för många viktiga gaser, tänk växthusgaser eller utsläpp från industrier.
- 3:24Speaker 1: De har sina tydligaste, mest unika mönster just i IR-området.
- 3:30Speaker 1: Så för att mäta dem noggrant, särskilt i låga halter, då behöver vi ofta ett annat verktyg.
- 3:37Speaker 1: Och det är då interferometern kommer in i bilden.
- 3:40Speaker 2: Interferometer?
- 3:42Speaker 2: Ja, källtexten säger att det blir lite knepigt nu.
- 3:46Speaker 2: Vad är det som är så annorlunda med den?
- 3:49Speaker 2: Den tittar väl också på ljusets färger, eller?
- 3:52Speaker 1: Nej, faktiskt inte på samma sätt, och det är det som är den stora grejen.
- 3:55Speaker 1: Den äter ljus på ett fundamentalt annorlunda sätt.
- 3:59Speaker 1: Istället för att direkt dela upp ljuset i våglängder och mäta hur mycket ljus det finns vid varje våglängd så mäter interferometern något som har att göra med ljusets frekvens, eller mer specifikt det man kallar ljusets vågtal.
- 4:15Speaker 2: Vågtal känns igen från fysiklektionerna typ.
- 4:18Speaker 2: Texten jämför ju med radio.
- 4:21Speaker 2: Att P3 kan vara både 100 MHz och 3 meter.
- 4:25Speaker 2: Samma för ljus då.
- 4:26Speaker 1: Precis samma princip.
- 4:28Speaker 1: Våglängd och frekvens eller vågtal är bara olika sätt att beskriva exakt samma våg.
- 4:35Speaker 1: De hänger ihop via ljushastighet.
- 4:37Speaker 1: Vågtal är helt enkelt ätt delat med våglängden.
- 4:42Speaker 1: Inom IR spektroskopi är det väldigt praktiskt att använda vågtal, ofta med enheten inverse centimeter cm⁻¹.
- 4:50Speaker 1: Och interferometen är byggd just för att mäta information kopplad till det här vågtalet.
- 4:57Speaker 2: Ok, det mäter vågtal.
- 4:58Speaker 2: Men hur sjutton går det till?
- 5:00Speaker 2: Källan nämner en Michelson interferometer.
- 5:04Speaker 2: Kan du förklara idén utan att det blir för tekniskt?
- 5:08Speaker 1: Ska försöka.
- 5:09Speaker 1: Tänk dig att du tar ljuset du vill analysera.
- 5:12Speaker 1: Det skickas mot en speciell spegel, en stråldelare, som är halvgenomskinlig.
- 5:18Speaker 2: Halvgenomskinlig?
- 5:20Speaker 1: Ja, så hälften av ljuset går rakt igenom och hälften reflekteras studsar i väg i 90 grader.
- 5:26Speaker 1: Då har du två ljusstrålar.
- 5:28Speaker 2: Okej, två strålar, logiskt.
- 5:31Speaker 1: De här två strålarna skickas sedan mot varsin vanlig spegel, och de speglarna skickar tillbaka ljuset exakt samma väg.
- 5:38Speaker 2: Tillbaka till stråldelaren?
- 5:40Speaker 1: Där möts de igen, kombineras på nytt och en del av det återförenade ljuset skickas till en detektor, en ljussensor.
- 5:47Speaker 2: Men vad är poängen med den här omvägen?
- 5:50Speaker 2: Det låter lite krångligt.
- 5:51Speaker 1: Ja, här kommer tricket.
- 5:53Speaker 1: En av de där vanliga speglarna sitter inte fast.
- 5:56Speaker 1: Den kan röra sig fram och tillbaka väldigt kontrollerat en pytteliten sträcka.
- 6:01Speaker 2: En rörlig spegel.
- 6:02Speaker 2: Låter mäckigt.
- 6:04Speaker 2: Måste man ha det?
- 6:05Speaker 1: Ja, det är hela nyckeln.
- 6:07Speaker 1: När den spegeln rör sig, då ändras ju längden på den väg som den ena ljusstrålen färdas jämfört med den andra strålen.
- 6:14Speaker 1: Jaha, så släcker de ut varandra.
- 6:18Speaker 1: Destruktiv interferens.
- 6:19Speaker 1: Allt beroende på exakt var den spegeln är.
- 6:23Speaker 2: Så detektorn ser alltså inte samma ljusstyrka hela tiden, utan det varierar upp och ner beroende på spegelns position.
- 6:31Speaker 1: Exakt.
- 6:31Speaker 1: Och om vi gör det enkelt och bara skickar in ljus med en enda våglängd, en ren färg, och så rör vi spegelns med konstant hastighet.
- 6:39Speaker 1: Då kommer signalen från detektorn att se ut som en perfekt sinusvåg.
- 6:44Speaker 1: Frekvensen på den sinusvågen motsvarar direkt ljusets vågtal.
- 6:49Speaker 1: Den här signalen som detektorn äter upp när spegelns rör sig, alltså ljusskyrkan som funktion spegelns position, det är det vi kallar ett interferogram.
- 7:01Speaker 2: Ett interferogram en sorts kodad signal, alltså baserat på interferensen.
- 7:06Speaker 2: Källan visar ju en bild på det.
- 7:08Speaker 2: En enkel färg än en enkel sinusvåg.
- 7:10Speaker 2: Men vad händer om ljuset har massor av färger, som när det går igenom en gasblandning, då blir det väl kaos.
- 7:18Speaker 1: Helt rätt.
- 7:18Speaker 1: Om ljuset innehåller många olika våglängder eller vågtal, då blir interferogrammet summan av alla de där individuella sinusvågorna.
- 7:28Speaker 2: Lå ter komplicerat.
- 7:29Speaker 1: Ja, det ser ut som en väldigt komplex signal.
- 7:32Speaker 1: Ofta en stark topp i mitten när vägskillnaden är noll, sen dör den ut snabbt.
- 7:37Speaker 1: Men, och det här är viktigt, den här komplexa signalen innehåller all information om vilka våglängder som fanns i ljuset från början och hur starka de var.
- 7:47Speaker 1: Allt finns där fast kodat.
- 7:49Speaker 2: Men för DOAS-analysen behövde vi ju ett spektrum.
- 7:53Speaker 2: Intensitet mot våglängd eller vågtal.
- 7:56Speaker 2: Hur går vi från det här kodade interferogrammet till det där användbara.
- 8:01Speaker 2: Det känns som ett stort steg.
- 8:04Speaker 1: Det är här matematiken blir vår räddare i nöden.
- 8:07Speaker 1: Det finns en matematisk metod som Fouriertransform.
- 8:11Speaker 2: Fourier?
- 8:12Speaker 2: Lå du bekant.
- 8:14Speaker 1: Ja, efter matematiken Fourier.
- 8:16Speaker 1: Man kan Fouriertransformen som en slags avkodare.
- 8:19Speaker 1: En matematisk svartlåda.
- 8:22Speaker 1: Du matar in det komplexa interferogrammet från detektorn i en dator som kör den här transformen.
- 8:27Speaker 1: Utkommer det detaljerade spektrumet vi behöver.
- 8:32Speaker 1: Där ser vi precis hur mycket ljus det finns vid våglängd eller vågtal.
- 8:37Speaker 2: Så Fouriertransformen översätter liksom interferogramspråket till spektrumspråket.
- 8:43Speaker 2: Betyder det då att interferogrammet och spektrumet egentligen samma information, fast på olika sätt, som texten säger två sidor av samma mynt.
- 8:55Speaker 1: Exakt, helt korrekt.
- 8:57Speaker 1: Två matematiskt likvärdiga sätt att representera ljuset.
- 9:01Speaker 1: Interferometern mäter i tids- eller vägskillnadsdomänen kan man säga.
- 9:06Speaker 1: Fouriertransformen tar oss till frekvens eller vågtalsdomän som är spektrumet.
- 9:13Speaker 1: Samma info, olika format.
- 9:15Speaker 2: Ok, det är tekniskt väldigt elegant.
- 9:18Speaker 2: Men då måste jag ju fråga, varför allt det här besväret?
- 9:21Speaker 2: Rörliga speglar, interferens, komplexa signaler och sen tung matte med Fouriertransform.
- 9:28Speaker 2: Varför inte bara bygga en jättebra spektrometer som klarar IR direkt?
- 9:33Speaker 2: Känns som en onödigt krånglig omväg?
- 9:36Speaker 1: Det är en jättebra fråga.
- 9:38Speaker 1: Svaret handlar om fysik och praktiska begränsningar.
- 9:42Speaker 1: Att bygga en traditionell spektrometer som har superhög upplösning över ett brett IR-område är tekniskt extremt svårt och ofta blir det otroligt dyrt.
- 9:53Speaker 1: Interferometern den har sin mekaniska del med den rörliga spegeln.
- 9:58Speaker 1: Den erbjuder faktiskt en smartare och mer effektiv väg att nå den där höga upplösningen i IR.
- 10:05Speaker 1: Tekniken kallas ofta FTIR.
- 10:08Speaker 2: FTIR.
- 10:09Speaker 1: Ja, Fourier Transform Infrared Spectroscopy.
- 10:12Speaker 1: Det är i principen interferometer kopplad till en dator som gör Fouriertransformen.
- 10:17Speaker 2: Så FTIR är liksom lösningen för att få den där superupplösningen i IR som är svåra att få till annat.
- 10:25Speaker 1: Ja, precis så kan man se det.
- 10:27Speaker 1: För att mäta de där låga halterna av många viktiga gaser, eller för att säkert skilja på gaser vars IR-fingeravtryck liknar varandra.
- 10:35Speaker 1: Då är den höga upplösningen och den fina signalkvaliteten från FTIR ofta helt nödvändig.
- 10:41Speaker 2: De fånga detaljerna som en enklare spektrometer skulle missa IR.
- 10:46Speaker 1: Den suddar inte ut de där fina svaga linjerna.
- 10:49Speaker 2: Ja, så det handlar helt enkelt om att välja rätt verktyg för uppgiften.
- 10:54Speaker 2: Spektrometer funkar fint för mycket i UV och synligt, men när det blir tuffare krav i IR då är det FTIR som gäller.
- 11:02Speaker 1: Utmärkt sammanfattat.
- 11:04Speaker 1: De kompletterar varandra perfekt.
- 11:06Speaker 1: Det är därför, precis som källan nämner, så många avancerade mätsystem, som de från OPSIS till exempel, ofta har båda delarna.
- 11:14Speaker 2: Få instrument som jobbar ihop.
- 11:16Speaker 1: Ja, man kan ha ett instrument med en spektrometer för UV-mätningar, det kallas UV-DOAS, och ett annat med en interferometer för IR-mätningar FTIR-DOAS.
- 11:27Speaker 1: De jobbar parallellt och täcker tillsammans ett mycket bredare register av gaser och förhållanden.
- 11:33Speaker 2: Smart.
- 11:33Speaker 2: Men även om FTIR-systemet är mer komplicerat inuti, med spegeln och matematiken och allt det där.
- 11:40Speaker 2: Grundprincipen för själva mätningen är väl ändå densamma som för UV-DOAS att mäta hur ljuset absorberas av gaserna.
- 11:48Speaker 1: Ja, absolut.
- 11:49Speaker 1: Själva DOAS-analysen hur man tar spektrumet och räknar ut gaskoncentrationerna, den bygger på exakt samma matematik, oavsett om spektrumet kommer från en UV-spektrometer eller en FTIR-interferometer.
- 12:03Speaker 2: Målet är detsamma.
- 12:05Speaker 1: Målet är exakt detsamma.
- 12:06Speaker 1: Att få fram ett korrekt absorptionsspektrum.
- 12:09Speaker 1: Interferometern är bara ett annat sätt och för IR ofta ett mycket bättre sätt att samla in den rådata som behövs för att skapa det spektrumet.
- 12:18Speaker 2: Okej, då tror jag att jag och förhoppningsvis du som lyssnar börjar få grepp om det här.
- 12:23Speaker 2: För att knyta ihop det.
- 12:25Speaker 2: När vi mäter gaser med ljus, då, så är spektrometrar jättebra för UV och synligt ljus ljus.
- 12:32Speaker 2: Men för att få den där superhöga upplösningen som ofta krävs i det infraröda området för att de där riktigt fina fingeravtrycken, då behövs interferometer.
- 12:47Speaker 1: Baserat på vågtal och interferens.
- 12:49Speaker 1: Och den här signalen översätts sen matematiskt med en Fouriertransform till det detaljerade spektrum man behöver.
- 12:57Speaker 2: Det är en ganska fiffig lösning, även om den är tekniskt komplex.
- 13:01Speaker 2: För att komma åt den där dolda informationen i IR-ljuset och ett bra exempel på hur olika tekniker kan behöva jobba ihop.
- 13:08Speaker 1: Verkligen.
- 13:09Speaker 1: Det visar ju hur man kan tackla en begränsning i en teknik, spektrometers upplösning i IR, genom att utveckla en helt annan metod, interferometri som kompletterar den första.
- 13:20Speaker 1: Tillsammans blir de ju mycket starkare.
- 13:23Speaker 2: Så nu har du fått en inblick i hur man kan dela upp och analysera ljus, även det osynliga, för att förstå världen bättre.
- 13:33Speaker 2: Här är en liten tanke att ta med dig.
- 13:35Speaker 2: Vilka dolda mönster och insikter väntar på att upptäckas om vi bara hittar rätt sätt att bryta ner komplexiteten och analysera bitarna.
- 13:45Speaker 2: Vad mer döljer sig där ute.