Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #18: Vad är skillnaden mellan en gasanalysator och en gasmätare?
Transcript
- 0:00Speaker: Välkommen till OPSIS poddserie om gasövakning i industrin.
- 0:04Speaker: I det här avsnittet tar vi upp om det är någon skillnad mellan en gasanalisator och en gasmätare.
- 0:11Speaker: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:21Speaker 1: Tänk det följande scenario.
- 0:22Speaker 1: Du står bredvid en massiv, dånande skorsen på en gigantisk kemisk fabrik.
- 0:29Speaker 2: Ingen direkt tyst och lungn arbetsmiljö.
- 0:33Speaker 1: Nej, verkligen det.
- 0:34Speaker 1: Tusentals liter av potentiellt giftiga ger strömmar uppåt varje minut.
- 0:41Speaker 2: Precis.
- 0:41Speaker 2: Det är extrema volymer.
- 0:43Speaker 1: Det enda som står mellan en helt normal arbetsdag och ett fullskalligt miljöhaveri, det är en liten dosa.
- 0:51Speaker 1: En dosa monterad högt upp på det där röret som blixtsnabbt och med extrem övervakar exakt vilka molekyler som sleps ut i luften.
- 1:01Speaker 1: Och vet du vad ingenjörerna som installerade det här systemet för miljontals kronor kallar den här livsviktiga dosen.
- 1:08Speaker 2: Jag gissar att det är ganska blygsamt.
- 1:10Speaker 1: Verkligen.
- 1:11Speaker 1: De kallar den för en mätare.
- 1:13Speaker 2: Ja, just det.
- 1:14Speaker 2: En mätare.
- 1:15Speaker 1: Exakt samma ord som du använder för den där lilla billiga plastgrejen som sitter på väggen i ditt trötta konferensrum på kontoret.
- 1:24Speaker 1: Du vet, den som bara kollar om ni behöver öppna ett fönster.
- 1:28Speaker 2: Det är en ganska svindlande tanke när man ställer upp det så.
- 1:31Speaker 1: Eller hur?
- 1:32Speaker 2: Ja, alltså att vi har en och samma etikett för utrustning, som typ kräver ett helt forskarteam för att kalibreras, och får en liten plastik drill som drivs av två AA-batterier.
- 1:44Speaker 1: Och det är precis det här språkliga och tekniska trasket vi ska ge oss in i under vår djupdykning idag det ska bli riktigt kul.
- 1:52Speaker 2: Det är ett fascinerande ämne.
- 1:54Speaker 1: Jo, men visst är det.
- 1:55Speaker 1: Vi ska bena ut varför vi egentligen samma typ av teknik för helt olika saker, och vad det liksom avslöjar om hur vi värderar vetenskaplig precision jämfört med prislappen på en produkt.
- 2:06Speaker 2: Exakt och vi utgår från ett väldigt intressant underlag idag.
- 2:10Speaker 1: Vi ska titta närmare på distinktionen eller kanske snarare den totala bristen på distinktion mellan en gasanalysator och en gasmätare.
- 2:20Speaker 2: För det här handlar ju det bara om industriell körgång.
- 2:24Speaker 1: Nej, det handlar om hur hårdvara faktiskt fungerar och hur språket ibland maskerar sanningen.
- 2:30Speaker 2: Ja, vi har ju gått igenom en hel del underlag kring just teknisk nomenklaturen för det här och hur branschen fungerar i praktiken och det mest slående.
- 2:38Speaker 2: Det som faktiskt vänder upp och ner på hela premissen.
- 2:42Speaker 2: Det är att tekniskt sett behöver det det finnas någon som helst skillnad på en analysator och en mätare.
- 2:48Speaker 1: Vänta, ingen skillnad alls.
- 2:51Speaker 2: Om du skruvar isär chassit, plockar ut kretskorten och tittar på sensorerna så kan dom rent mekaniskt och kemiskt vara helt identiska.
- 2:59Speaker 1: Okej, låt oss packa upp det här.
- 3:01Speaker 1: Om inkromet är exakt detsamma.
- 3:04Speaker 1: Varför har vi ens två olika ord?
- 3:07Speaker 1: Varför bemöder sig industrin med att skilja på dem om skillnaden det sitter i tekniken?
- 3:13Speaker 2: Det är en bra fråga.
- 3:14Speaker 2: Svaret är att vi människor styrs av semantik och förväntningar.
- 3:19Speaker 1: Aha, så det är psykologi vi pratar om.
- 3:21Speaker 2: Exakt.
- 3:22Speaker 2: Ordvalet aktiverar helt olika delar av vår psykologi.
- 3:25Speaker 2: Ordet analys antyder ju något mycket med vetenskapligt.
- 3:30Speaker 1: Jo, man tänker ju typ direkt på labb.
- 3:32Speaker 2: Precis.
- 3:33Speaker 2: När du hör gasanalysator tänker du omedelbart på vita rockar, laboratoriumiljöer, rigorösa kalibreringsprotokoll och extre.
- 3:41Speaker 1: Och att det är dyrt.
- 3:42Speaker 2: Ja, det låter dyrt och exakt.
- 3:44Speaker 2: Ordet mätare däremot, eller monitor som det ofta kallas på engelska.
- 3:49Speaker 2: Det antyder en mycket enklare funktionalitet.
- 3:52Speaker 1: Mer som en badrumsvåg typ.
- 3:54Speaker 2: Lite så.
- 3:55Speaker 2: Det ger dig en känsla av en indikativ utdata.
- 3:58Speaker 2: Du får veta på ett ungefär var ett värde ligger.
- 4:01Speaker 1: Vill om den sista decimalen är en trea eller en sjua.
- 4:04Speaker 2: Det spelar liksom ingen roll.
- 4:06Speaker 1: Okej, jag är med på psykologin.
- 4:07Speaker 1: Det är lite som när vi navigerar i matvärden.
- 4:10Speaker 1: Tänk dig att du ska anlita någon för en stor middag.
- 4:13Speaker 1: Du kan antingen anlita en gastronomisk expert eller en hemmakock.
- 4:18Speaker 2: Just det, intressant liknelse.
- 4:20Speaker 1: Båda två använder tekniskt sett exakt samma grundläggande fysik.
- 4:24Speaker 1: De tillför värme till råvaror.
- 4:26Speaker 2: Ja, precis.
- 4:26Speaker 2: De lagar mat helt enkelt.
- 4:28Speaker 1: Men om du anlitar den gastronomiska experten, då förväntar du dig en smakupplevelse där varje molekyl är genomtänkt, och du vet att du kommer få en enorm nota.
- 4:38Speaker 2: Exakt.
- 4:38Speaker 1: Hemmakocken förväntas ju bara leverera något mättande och gott, men liksom utan kemiska emultioner och sånt.
- 4:44Speaker 2: Det är en ganska bra jämförelse för själva marknadsföringsaspekten av det hela.
- 4:48Speaker 2: Det sätter ju en tydlig förväntan.
- 4:50Speaker 2: Men om vi ska förstå varför detta är så fascinerande ur ett tekniskt perspektiv då måste vi titta på vad som händer när vi lämnar semantiken och går ner på komponentnivå.
- 5:01Speaker 2: Okej, för det är här det blir rörligt på riktigt.
- 5:04Speaker 2: I verkligheten suddas nämligen gränserna ut helt och hållet av dom som bygger och använder dom här systemen.
- 5:11Speaker 1: Så berätta med, var hittar vi den här språkförbistringen i praktiken?
- 5:15Speaker 2: Vi ser det tydligast inom två otroligt tunga tillämpningsområden.
- 5:19Speaker 2: Utrustning för luftkvalitetsövervakning, ofta förkortat AQM, alltså Air Quality Monitoring.
- 5:25Speaker 2: Och sen har vi kontinuerlig emissionsövervakning, eller CEM.
- 5:30Speaker 1: Och det här är inga små leksaker, antar jag?
- 5:32Speaker 2: Nej, verkligen det.
- 5:33Speaker 2: AQM och CEM är ju precis sånt som sitter i just dom där fabrikskorstenarna du nämnde i början.
- 5:39Speaker 2: Eller system som övervakar luften i extremt hårt trafikerade stadskärnor.
- 5:44Speaker 1: Och dom måste mäta med extrem noggrannhet, antar jag.
- 5:47Speaker 1: Det handlar ju ofta om strikt lagstadga miljökrav där ett felaktigt värdet typ kan betyda miljonböter eller stängda fabriker.
- 5:55Speaker 2: Mycket riktigt.
- 5:56Speaker 2: Det är enormt höga insatser.
- 5:58Speaker 2: De här utrustningarna hanterar ofta en rad olika gaskomponenter samtidigt.
- 6:03Speaker 2: svaveldioxid, kvävoxider, kolmonoxid och så vidare.
- 6:08Speaker 1: Allt farliga.
- 6:10Speaker 2: Den förväntade mätprecisionen kräver vad som måste beskrivas som rent vetenskapliga nivåer av noggrannhet.
- 6:17Speaker 1: Hur noggrant pratar vi om det?
- 6:20Speaker 2: Ett AQM system måste kunna mäta variationer på mikroskopisk nivå.
- 6:24Speaker 2: Vi pratar om parts per biljon, alltså delar per miljard i vissa fall.
- 6:29Speaker 1: Vänta kan vi pausa där en sekund och bara förklara den skalan.
- 6:33Speaker 1: Man har ju ofta parts per miljon kastats runt, alltså PPM.
- 6:38Speaker 1: Men miljarddelar, hur ska jag visualisera det?
- 6:42Speaker 2: Ja det är svårt att greppa.
- 6:44Speaker 2: Men föreställ dig en olympisk simbasäng full med vatten.
- 6:50Speaker 1: En gigantisk pol.
- 6:54Speaker 2: En enda liten droppe bläck i den där massiva poolen.
- 6:57Speaker 2: En enda droppen, då har du ungefär en part per biljon.
- 7:02Speaker 2: Systemet måste kunna identifiera exakt vilken färg den där enda droppen bläck hade.
- 7:09Speaker 1: Wow, det är ju en helt galen nivå av precision.
- 7:12Speaker 2: Visst är det.
- 7:13Speaker 1: Så med tanke på att den här utrustningen gör en så extremt avancerad vetenskaplig mätning, då borde dom här maskinerna tveklöst säljas under det tunga respektinjagande namnet analysator.
- 7:27Speaker 2: Det kan man tycka.
- 7:28Speaker 1: Ja, allt annat vore att undriva deras kapacitet enormt.
- 7:31Speaker 2: Man skulle kunna tro det.
- 7:32Speaker 2: Visst, kollar du vissa manaler så står det faktiskt analysator.
- 7:36Speaker 2: Men faktum är att det är helt naturligt och vedertaget i branschen att kalla även dessa massiva avancerade instrument för just mätare.
- 7:46Speaker 1: Skämtar du?
- 7:47Speaker 2: Nej, faktiskt det.
- 7:48Speaker 2: Ingenjörerna pratar till vardag som sina utsläppsmätare.
- 7:52Speaker 2: Termerna flyter ihop helt.
- 7:54Speaker 2: Och det kanske allra mest fascinerande exemplet på den här paradoxen är syremätaren.
- 8:00Speaker 1: Okej, syremätaren.
- 8:02Speaker 1: Bara namnet låter ju ganska simpelt.
- 8:06Speaker 1: Det låter som något jag kan köpa på en byggmarknad och typ klämma fast på fingret.
- 8:10Speaker 2: Pulsoximeter liksom.
- 8:12Speaker 1: Ja, exakt.
- 8:13Speaker 1: Hur kan det vara ett bra exempel på avancerad teknik?
- 8:16Speaker 2: För att mäta syre med vetenskaplig precision i en rykande smutsig industriprocess är vansinnigt komplext.
- 8:23Speaker 2: Du kan liksom det bara stoppa in en enkel sensor och hoppas på det bästa i den miljön.
- 8:28Speaker 2: En högkvalitetig syremätare i industrin använder ofta något som kallas paramagnetisk mätteknik.
- 8:35Speaker 1: Paramagnetisk det betyder det att syre är magnetiskt, som en bit järn.
- 8:40Speaker 2: Faktiskt.
- 8:42Speaker 1: Allvar.
- 8:42Speaker 2: Ja, syre är starkt paramagnetiskt, vilket är en väldigt unik egenskap bland ger.
- 8:48Speaker 2: Det attraheras rent fysiskt av magnetfält.
- 8:52Speaker 1: Jag hade ingen aning om.
- 8:53Speaker 2: Jättehäftigt.
- 8:54Speaker 2: Så inuti den här så kallade syremätaren finns det en liten extremt känslig hantel av glas.
- 9:00Speaker 2: En glashantel.
- 9:02Speaker 2: Exakt.
- 9:03Speaker 2: Den är fylld med kvävgas och är upphängd i ett starkt magnetfält.
- 9:07Speaker 2: När syre kommer in i mätkammaren dras syremolekylerna till magnetfältet och knuffar bokstavlen undan glashanteln.
- 9:15Speaker 1: Oj.
- 9:15Speaker 2: Mätaren mäter sedan exakt hur mycket hanteln vrider sig, och det gör det med hjälp av ljusstrålar.
- 9:20Speaker 1: Här blir det riktigt intressant.
- 9:22Speaker 1: Det där låter som ren science fiction.
- 9:24Speaker 2: Ja, eller hur?
- 9:25Speaker 1: En liten svävande glashantel som knuffas runt av magnetiska syremolekyler övervakad av ljusstrålar.
- 9:34Speaker 1: Det är en oerhört sofistikerad uppställning.
- 9:37Speaker 1: Och ändå kallas den för en mätare.
- 9:41Speaker 2: Exakt.
- 9:42Speaker 2: Den gör ett strikt vetenskapligt jobb, en rent laboratoriemässig analys, men går alltså under det blygsamma namnet mätare.
- 9:51Speaker 2: Det här väcker en intressant fråga om hur vi navigerar teknik?
- 9:56Speaker 1: Verkligen.
- 9:57Speaker 1: För om jag har det här som inköpare eller en som lekman så måste jag ju frågasätta allt.
- 10:04Speaker 1: Om ett instrument med svävande glashantlar bara en mätare, har ordet analysator då förlorat hela sin betydelse.
- 10:13Speaker 2: Det är en befogad fråga.
- 10:15Speaker 1: Är allt det här snacket om avancerade analysatorer bara säljsnack och tomt prat från tillverkare som vill ta med betalt?
- 10:23Speaker 2: Jag skulle vilja bredda perspektivet lite där faktiskt.
- 10:26Speaker 2: Det handlar sällan om att branschen medvetet försöker förvirra kunden.
- 10:31Speaker 1: Okej, så inget ont uppsåt.
- 10:33Speaker 2: Nej, det alls.
- 10:34Speaker 2: Istället ser vi hur nomenklaturen inom industrier uppstår organiskt.
- 10:40Speaker 2: Det är liksom det som att en kommitté av lingvister satt sig ner och skapat en strikt ordbok från dag ett.
- 10:46Speaker 1: Nej, det är klart språket växer fram.
- 10:49Speaker 2: Det handlar mycket om historik.
- 10:51Speaker 2: En gång i tiden var mätare väldigt enkla.
- 10:54Speaker 2: Men i takt med att teknologin utvecklades, bli mätaren plötsligt kapabel till riktigt djupa analyser.
- 11:02Speaker 1: Men man fortsätter kalla det mätare.
- 11:04Speaker 2: Just det, språket hängde helt enkelt det med.
- 11:06Speaker 2: Och för en faltningen gör spelar det absolut ingen roll om det står mätare eller analysator på chassit.
- 11:14Speaker 1: För att ingenjörerna det bryr sig av marknadsföringen, menar du.
- 11:16Speaker 2: Exakt.
- 11:17Speaker 2: De tittar ju på specifikationsbladet, dom tittar på vilken mätprincip som används, om det är en paramagnetisk cell, som vi pratade om nys, eller kanske infrarött ljus.
- 11:28Speaker 1: De tittar under huvuden.
- 11:30Speaker 2: Ja.
- 11:30Speaker 2: De förstår mekanismen.
- 11:32Speaker 2: Marknadsföringsetiketten är liksom helt ovik för proffsen.
- 11:37Speaker 1: Okej, så industriproffsen har ett slags, vad ska man säga, hemligt språk?
- 11:42Speaker 1: Eller åtminstone en förmåga att ignorera språkets begränsningar, dom genomskådar etiketterna?
- 11:48Speaker 2: Ja, det kan man absolut säga.
- 11:50Speaker 1: Men det här leder oss ju osökt in på en logisk följdfråga.
- 11:54Speaker 1: Om nu extremt avancerad högteknologi ibland maskerar sig bakom det enkla ordet mätare.
- 12:01Speaker 1: Hur ser då en genuint enkel mätare ut?
- 12:05Speaker 1: Var hittar vi dom där typ, dumma mätarna?
- 12:09Speaker 1: De som faktiskt bara ger en grov fingrevisning så som ordet antyder, finns dom ens?
- 12:15Speaker 2: Ja, i allra högsta grad.
- 12:17Speaker 2: Du behöver absolut det bläddra några tunga industriella kataloger för att hitta dem.
- 12:22Speaker 2: Du har dom förmodligen överallt omkring det just nu.
- 12:25Speaker 1: Är det så.
- 12:26Speaker 2: De sitter i våra bostäder, i våra kontor, i skolor och köpcentrum.
- 12:31Speaker 2: Vi pratar framförallt om sensorer för inomhusklimat och ventilationskontrol.
- 12:36Speaker 1: Ja, nu är vi alltså tillbaka i det där trötta fönsterlösa konferensrummet.
- 12:41Speaker 1: Koldioxidmätarna.
- 12:43Speaker 2: Precis, där är vi.
- 12:45Speaker 2: En CO2-sensor i ett vanligt ventilationssystem är perfekta exempel på en mätare som uttryckligen är av en enklare, med vägledande karaktär.
- 12:54Speaker 2: Men för att förstå skillnaden måste vi titta på mekanismen inutiden också.
- 12:59Speaker 2: För även en bild koldioxidmätare använder ofta en specifik teknik, den kallas NDR.
- 13:05Speaker 1: NDR.
- 13:06Speaker 2: Ja, det står för icke-dispersiv infraröd teknik.
- 13:11Speaker 1: Okej, låt oss göra det här begripligt för alla.
- 13:14Speaker 1: NDR, vad gör den egentligen i praktiken?
- 13:17Speaker 2: I grund och botten är det ganska logiskt.
- 13:19Speaker 2: Det är en liten lampa som skjuter infrarött ljus, alltså osynligt ljus som vi upplever som värme genom ett litet rör med luft.
- 13:27Speaker 1: En ljusstråle genom ett rör.
- 13:31Speaker 2: Och i andra änden av röret sitter en mottagare.
- 13:34Speaker 2: Eftersom just koldioxidmolekyler är väldigt duktiga på att absorbera en specifik färg av det här infraröda ljuset.
- 13:43Speaker 1: Ljuset fastnar i gasen typ.
- 13:45Speaker 2: Exakt.
- 13:46Speaker 2: Det absorberas.
- 13:47Speaker 2: Så mottagaren kan mäta hur mycket ljus som försvann på vägen.
- 13:52Speaker 2: Ju mindre ljus som når fram till mottagaren, desto med koldioxid finns det i luften.
- 13:58Speaker 1: Aha.
- 13:59Speaker 1: Så det är typ som att lysa med en ficklampa genom en tjockdimma.
- 14:03Speaker 1: Ser ljuset svagt i andra änden, ja då vet jag att dimman, eller i det här fallet koldioxiden är väldigt tät.
- 14:09Speaker 2: Exakt så.
- 14:10Speaker 2: Det är en jättebra liknelse.
- 14:12Speaker 2: Men här är haken.
- 14:14Speaker 2: Anledningen till att detta faktiskt är en simpel mätare jämfört med utsläppsmätarna vi pratade om tidigare.
- 14:21Speaker 2: Vad är haken?
- 14:22Speaker 2: Jo, mekanismen inutiden där väggdosan i ditt konferensrum är det temperaturkontrollerad.
- 14:29Speaker 2: Den är det kompenserad för lufttrycksförändringar i rummet.
- 14:33Speaker 2: Den kalibreras det kontinuerligt med dyra referensgaser.
- 14:37Speaker 2: Så den kommer helt enkelt aldrig att kunna mäta om nivån i rummet är exakt 800 eller 802 parts per miljon.
- 14:45Speaker 1: Men jag antar att det är här hela poängen ligger.
- 14:48Speaker 1: Det bryr sig väl det ventilationssystemet om.
- 14:50Speaker 1: Fläkten i taket skiter väl fullständigt i om nivån är 800 eller 802.
- 14:56Speaker 1: Den vill ju bara veta om luften är bra eller dålig så den kan starta.
- 15:00Speaker 2: Det slog du verkligen huvud på spiken.
- 15:02Speaker 2: Systemet behöver absolut ingen vetenskaplig precision.
- 15:06Speaker 2: Det behöver bara en trigger, en av- och påknapp.
- 15:10Speaker 2: Den vetenskapliga bristen är faktiskt en enorm fördel här.
- 15:14Speaker 2: Eftersom som man har skalat bort all dyr kringutrustning för extrem kalibrering kan dessa sensorer mass produceras för en spottstyr.
- 15:22Speaker 1: Vilket ju är bra när man ska ha en i varje rum.
- 15:24Speaker 2: Exakt.
- 15:25Speaker 2: För att använda en bildskärms analogi om AQM-systemet i skorstenen är en superavancerad mjukvara för ansikts igenkänning, som kan se färgen på dina ögon från 100 meters avstånd.
- 15:40Speaker 1: Okej, jag är med.
- 15:41Speaker 2: Då är CO2-sensorn i konferensrummet typen grynig oskarp övervakningskamera.
- 15:48Speaker 1: Ja, och den grynliga kameran kan det säga exakt vem som klev in i rummet, men den kan med 100% säkerhet berätta att någon klev in så att larmet kan gå igång.
- 15:58Speaker 1: Ja, vilket är exakt vad man behöver den till i det fallet.
- 16:01Speaker 2: Helt rätt rätt.
- 16:02Speaker 2: Kolioxidmätarna gör ett fantastiskt jobb i just den här tillämpningen.
- 16:07Speaker 2: De är helt perfekta för sin specifika uppgift, men det för något annat.
- 16:11Speaker 2: Nej, skulle du ta den där mätaren från väggen i mötesrummet och försöka installera den i en fabriksskorsten för att rapportera utsläppsvärden till naturvårdsverket, då skulle du ha ett massivt problem väldigt snabbt.
- 16:24Speaker 2: Prestandan existerar liksom det.
- 16:28Speaker 1: Vad betyder allt detta?
- 16:29Speaker 1: Nästa gång jag sitter där i mötesrummet klockan är trea på eftermiddagen och ögonlocken börjar falla på grund av syrebrist.
- 16:36Speaker 2: Vi har alla varit där.
- 16:37Speaker 1: Eller hur?
- 16:38Speaker 1: Och jag plötsligt hör hur fältsystemet drar igång och rädda mig.
- 16:41Speaker 1: Då ska jag känna en viss tacksamhet över att fastighetsägaren installerade den gryniga övervakningskameran och det ansiktsigenkänningsprogrammet.
- 16:51Speaker 1: Exakt så.
- 16:51Speaker 1: För ingen hade ju velat betala hundratusentals kronor för en vetenskaplig gasanalysator bara för att starta en vanlig fälkt, det vore ju galet.
- 17:01Speaker 2: Om vi kopplar detta till den större bilden, det illustrerar ju vad som kanske är teknikens och ingenjörskonstens allra mest fundamentala gyllene regel.
- 17:09Speaker 2: Man ska aldrig överdimensionera en lösning.
- 17:12Speaker 1: Nej.
- 17:12Speaker 2: Rätt verktyg för ett problem.
- 17:14Speaker 2: Att kräva vetenskaplig precision och kalibreringaser där du bara behöver en grov indikation, det är det bara att slö seri med pengar, det är brutalt ineffektivt.
- 17:25Speaker 1: Det blir fel på alla sätt.
- 17:27Speaker 2: Ja.
- 17:27Speaker 2: För ett system som är för avancerat för sin uppgift kräver ofta underhåll att det borde kräva, och det går sönder i miljöer det det borde sitta i.
- 17:36Speaker 1: Det är lite som att betala en extrem för en superhögpresterande sportbil och sedan bara använda den för att köra i snigel fart inne på en kullerstensgård.
- 17:46Speaker 2: Bra exempel.
- 17:46Speaker 1: Bilen mår dåligt, plånboken mår definitivt sämre, och den gör egentligen det jobbet ett dugg bättre än vad en vanlig cykel hade gjort i det specifika fallet.
- 17:55Speaker 2: Precis så är det.
- 17:56Speaker 2: Här måste vi alltså skilja på språket och det faktiska tekniska behovet.
- 18:01Speaker 2: Det billiga instrumentet som kallas för mätare är det objektivt sämre.
- 18:06Speaker 2: Det är bara annorlunda.
- 18:07Speaker 2: Ja, det är designat med en helt annan kompromiss mellan precision och pris än den extremt dyra utrustningen som kallas analysator.
- 18:16Speaker 2: Som vi dessutom också ibland slentrianmässigt kallas för mätare ute i industrin.
- 18:23Speaker 1: Vilket för oss till pudelns kärna i den här genomgången, när man har grävt sig igenom den här semantiska oredan, navigerat mellan paramagnetiska glashantlar.
- 18:32Speaker 1: Fantastiska småhantlar svävande hantlar, osynliga infraröda ljusstrålar och gryniga övervakningskameror.
- 18:40Speaker 1: Då landar man faktiskt i en väldigt jordnära nästan krass slutsats.
- 18:44Speaker 1: Det spelar egentligen ingen som helst roll vad som står tryckt på kartongen.
- 18:48Speaker 2: Nej, det gör faktiskt det det.
- 18:50Speaker 2: Det man måste ta med sig är att oavsett den förvirrande märkningen, oavsett om marknadsavdelningen valt att klistra en prålig analysatorlapp på en produkt så får du slutändan nästan alltid exakt det du betalar för.
- 19:03Speaker 2: Prislappen speglar hårdvaran och teknologin på insidan.
- 19:08Speaker 2: Den speglar det dom fluffiga marknadsföringstermerna på utsidan.
- 19:12Speaker 1: Så om du köper en enkel infraröd komponent utan tryckkompensation så får du just en sådan komponent.
- 19:19Speaker 1: Oavsett om försäljaren med stora yviga gäster kallar den för en revolutionerande intelligent analysator för inomhusklimat.
- 19:27Speaker 2: Precis, den blir liksom det smartare för att ordet byts ut.
- 19:31Speaker 1: Nej.
- 19:31Speaker 2: Och vice versa, om du köper ett instrument för 100 000 kronor som mäter med delar per miljard, då får du den extrema precisionen även om ingenjören bredvid dig rycka på axlarna och kallar den för en mätare.
- 19:45Speaker 1: Maskinen gör ju sitt jobb oavsett?
- 19:47Speaker 2: Exakt.
- 19:47Speaker 2: Marknaden och kostnaden för lasersensorer och kretskort ljuger det, även om vårt språk gör det?
- 19:54Speaker 1: Det är en extremt viktig läxa i kritiskt tänkande.
- 19:58Speaker 1: Vi måste lära oss lyfta blicken från etiketten.
- 20:01Speaker 2: Absolut.
- 20:02Speaker 1: Att våga ställa dom obekvämma frågorna.
- 20:05Speaker 1: Vad är det egentligen för mekanism inuti i den här burken?
- 20:09Speaker 1: Hur fungerar den?
- 20:11Speaker 1: Och framför allt, vad är mitt faktiska reella behov?
- 20:15Speaker 2: Det är den viktigaste frågan.
- 20:17Speaker 1: Ja, räcker det med att veta om värdet är högt eller lågt, eller behöver jag på allvar veta om det är 800 eller 802.
- 20:26Speaker 1: Den logiken är ju lika giltig för inköpschefen på en fabrik som för dig och mig i vår vardag?
- 20:32Speaker 2: Verkligen.
- 20:33Speaker 1: Och det är precis den tanken jag vill att du som lyssnar ska dryga kvar vid innan vi stänger böckerna för idag.
- 20:40Speaker 1: För vi är alla så otroligt formade av språket omkring oss.
- 20:44Speaker 1: Vi attraheras av ord som utstrålar vetenskaplighet, precision och kvalitet.
- 20:49Speaker 1: Men nu när vi har sett hur en hel teknisk industri kan använda begrepp som analysator och mätare med en total nästan anarkistisk flexibilitet.
- 20:59Speaker 2: Jo, det är lite vilda västen ibland.
- 21:02Speaker 1: Och att orden ibland överhuvudtaget det matchar maskinens faktiska förmåga?
- 21:08Speaker 1: Ja, då måste man ju fråga sig, var annars i livet pågår exakt samma illusion?
- 21:14Speaker 2: Oj, det är en bra fråga.
- 21:17Speaker 1: Eler hur?
- 21:18Speaker 2: För dom tekniker, dom som verkligen borde bry sig om exakta definitioner låter språket flyta så fritt.
- 21:25Speaker 2: Hur många andra gånger i din vardag har du då blivit förförd av ett ord?
- 21:30Speaker 2: Förmodligen ganska ofta.
- 21:31Speaker 1: Hur många gånger har du omedvetet betalat ett premiumpris för en produkt, kanske en hudvårdsprodukt, ett kostillskott, eller varför det ljudutrustning, bara för att det marknadsförts med ett tungt kliniskt vetenskapligt ord.
- 21:46Speaker 1: Trots att ingredienserna, kretskorten eller hårdvaran inuti är helt identiska med budgetalternativet som hänger på hylanbrevid.
- 21:54Speaker 2: Det är tål att tänkas på.
- 21:55Speaker 1: Så fråga dig själv nästa gång du står där i butiken eller klickar hem något dyt på nätet, har språket och den där snygga etiketten precis lurat dig att betala dyt för en analysator, när det du faktiskt behöver, och det burken egentligen innehåller, bara är en helt vanlig ärlig mätare.
- 22:16Speaker 1: Det är något som tål att tänkas på.