Latest / vardagsprepping / 303. Den med samverkan i totalförsvaret del 1
Transcript
- Martin: Välkommen till vardagsprepping, en helt ideell podcast utan reklam för dig som vill stärka din beredskap och ha kul samtidigt. Patrik, idag har vi med oss en gäst. Då kommer vi en idé. Idé? Ja, vi ska göra två avsnitt. Det här är första. Det här är första, ja. Och idag har vi Kansligechefen Niklas Norgren på SIBOSYD med oss här. Välkommen till vardagsprepping. Tack så mycket, och som sagt, Niklas Norgren, Kansligechef... Södra civilområdet. Idag ska vi tänka på att vi håller oss till principer, processer och arbetssätt, inte objekt, siffror eller uppgifter som omfattas av sekretess. För där finns ju en hel del saker som gör det. Men vi håller det i allmänna ordallag. Och i det här avsnittet ska vi fokusera på det civila perspektivet i totalforsvaret. och främst då i den södra delen och hur vi får kommuner, regioner, myndigheter och privata aktörer att fungera tillsammans när läget skärps. Om vi börjar med en liten kort startfråga Niklas, vad i din roll har överraskat dig mest det senaste året? Det är ju många saker men om man skulle välja ut någon så är det väl om man säger naturligtvis det som vi alla upplever eller ser det försämrade omvärldsläget och utvecklingstakten. Det är en spiral och jag tycker det blir sämre och sämre. Det är nog det som ändå tycker det överraskar mig nog mest att vi Tänker att ja, men nu blir det inte så mycket. Nu blir det inte värre. Så tänker man, det får vi ändå lite andrum någonstans i och liksom komma. Kommer inte komma i kapp med, men får få arbeta med. Men hela tiden förändras förutsättningarna och jag tycker ändå att omvärldsläget blir. Det är nog det som överraskar mig mest. Samtidigt så måste jag också då i sammanhanget lyfta fram den kraft som hela samhället nu visar i att vi bygger upp. totalförsvaret igen egentligen alla alla berörda aktörer både på det militära försvaret och i det civila försvaret. Rakt in en liten isbruta fråga men vi börjar lite grann med den själv. Hur vet du hur hamnar det där du sitter idag. Ja jag har ju en militär bakgrund jag var yrkesoffiser i 23 år och. 20 hundra. 16 så lämnade jag militära försvaret och fick möjlighet att jobba med civilt försvar. Då var jag försvarsdirektör i Halland. Det var jag under ett antal år, det blev nog sex år rykt. Sen fick jag möjligheten att vara med och starta upp kansliet vid det södra civilområdet. Tillsammans, gräv jag sig understryka, så skulle vi i sammanhanget tillsammans med länsstyrelsen i Skåne, Blekinge och Kronoberg. så har vi då byggt upp en struktur för det södra civilområdet. Och med det så har man också varit delaktig i uppbyggandet av det nya beredskapssystemet. Eller beredskapsstrukturen. Och du sa tillsammans, när man tänker... Jag vet inte hur insatta... En del människor är jätteinsatta, det ju Sverige uppbyggt. Och en del är det inte. Men jag kan väl tänka mig att det finns väldigt mycket... Det kan komma information från både kommuner och regioner andra statliga myndigheter. Hur bygger ni en gemensam civil lägesbild när ni får så mycket information överallt? Eller är det så? En lägesuppfattning behöver man bygga. Först och främst behöver man identifiera vad det för information. Vi behöver. Utifrån den så får man ju liksom identifiera vilka aktörer som sitter på den informationen som kan bidra till en lägesutfattning. Sedan har vi ju ett system att förhålla oss till och svenska förvaltningsmodellen att förhålla oss till. Där vi har en lokal nivå, vi har en regional nivå. inom civilt försvar så har vi då en högre regional nivå så har vi en nationell eller central och nationell nivå. Och här naturligtvis är inte så att civilområdeskansliet att vi vänder oss direkt till kommuner eller att vi vänder oss direkt till enskilda beredskapsmyndigheter utan vi försöker ju att förhålla oss till den nya strukturen det vill säga att inom civilområdet så vänder vi oss till länsstyrelserna naturligtvis. Vi vänder oss också till andra statliga myndigheter med regional indeling eller regional närvaro. Sen får vi i det regionala perspektivet ha kontakten med kommuner och lokala aktörer. På den nationella nivån så vänder vi oss till sektors ansvariga beredskapsmyndigheter som då för dialogen i respektive sektor med berörda beredskapsmyndigheter. Nu blir det väldigt många fackuttryck men Det är faktiskt så det fungerar. Det finns en struktur, ett system över huvud som vi försöker följa så långt det möjligt naturligtvis. En av de grundläggande sakerna i vårt beredskapsarbete är det som vi kallar risk- och sårbarhetsanalyser. Kan inte du berätta lite grann för våra lyssnare vad det innebär? Det är ju att du gör en analys över vilka risker som finns i samhället. Det här görs ju på olika nivåer. I beredskapssystemet så görs ju den här risk- sårbarhetsanalysen och risk- sårbarhetsbedömning på olika nivåer. Man kan väldigt förenklat säga att den aggregeras och byggs på och det finns på. På nationell nivå, på regional nivå, på central nivå och på lokal nivå. Oftast är de stora delar av risk- och sårbarhetsanalyserna innehållet i dem. Där identifierar man risker och sårbarheter. Det blir känslig information som man kanske inte delar med sig och inte alla slutsatser. Sen finns det delar av en risk- och sårbarhets... Bedömning eller risk- sårbarhetsanalys som mycket väl förtjänar att man kanske gör offentligt. Man vill ju inte bjuda på sårbarheter och risker samtidigt. finns ju vissa saker i systemet som kanske är bra för allmänheten att känna till. Där får man välja vilka delar av risk- och sårbarhetsanalysen och risk- sårbarhetsbedömningen man, om man säger, offentliggör. Vilka delar man behöver om man säger hålla informationen lite tajtare. Där ser vi ju att en stor förändring har skett för sig 6-7 år sedan tillbaka i tiden så låg de flesta risk- sorbarhetsanläggsar helt öppet. Men nu är de väl med? Ja men det är väl också en naturlig utveckling anledning av det förändrade omvärldsläget som vi har. Backar du tillbaka om man säger Backar man tillbaka och till innen den här nya civila beredskapstrukturen så hade vi det vi kallar för krisberedskap. Det var framför allt utformat för att möta kriser, kunde vara naturhändelser, kan vara skogsbränder, kan vara snöstormar, höga flöden och så vidare. Där finns inte något antagonistiskt hot bakom. Då kanske det fanns en fördel i att beskriva om det blir höga flöden. Tänk på detta eller vad det nu var för risk man identifierade idag. Kan någon använda den informationen om man nu vill använda risker och sårbarheten? Utnyttja de risker sårbarheter som finns. är både en ny verklighet vi lever i men resultatet blir också ett nytt synsätt. och hur vi hanterar information generellt skulle jag säga. Bra, Tecto. Får du fortsätta? Tycker du jag ska fortsätta? Ja. Ja, det gör jag. Det sa jag gärna. Men återgår till den här med lägesbilden. Det är en hel del arbete som sker även mot privata aktörer och mot företag. Hur vet du det? Hur är förhållandet där att inte röja skyddsvärde? information mot det privata näringslivet. Är det en stor balans om man jobbar mot kommuner och andra statliga myndigheter? Det kan ju finnas aktörer i näringslivet som man träffar, om man säger särskilda överenskommelser med säkerhetsskjutavtal. Så kan man väl dela eller få information. Jag trycker på det. Det viktiga är att man identifierar vad man har för ett informationsbehov först. Att man gör den analysen och sen ställer om man säger riktade frågor så att man inte om man säger belastar vad i sin näringsliv eller om man säger det offentliga, kan vara kommuner eller länsstyrelse eller regioner. Med om man säger för breda frågor utan man behöver ju göra den läxan först och vara klar med vad är det jag behöver veta. Dels så Så chockar man inte systemet med en massa lägesbildsfrågor. Och det är ju också om man säger du får dessutom ett mycket lättare arbete sen när du ska sammanställa lägesbilden eller ta fram en lägesuppfattning om du vet vad det du behöver fråga efter så att säga. En av civilområdets uppgifter är ju nu att samverka väldigt mycket. Hur arbetar ni då för få kommuner, regioner och myndigheter att samverka effektivt även då mot de militära aktörerna? Utan att använda för mycket fackspråk som jag sa inledningsvis så finns det en struktur för hur vi samarbetar eller samverkar i det här beredskapssystemet. Och samverkan med kommuner, ja, det där har länsstyrelserna ett, om man säger det, välfungerande, ett välfungerande struktur för det samarbetet på regional nivå. Och sen har vi en struktur på det som vi kallar för den högre regionala nivån, alltså i civilområdet med de aktörer som är utpekade som vi samverkar med. På motsvarande sätt finns det ett system för hur man samverkar på nationell eller central nivå. Utan att vi går in och pekar ut vilka aktörer det är. Men det finns strukturer för det där. Men där finns också tydliga gränser. Länsstyrelserna har det regionala perspektivet. Vi tittar på det man kallar för en högre regionala nivå. Jag funderar hur jag ska formulera en fråga här. ser ju att det finns 290 Jag kan ställa frågor till er annars. Absolut, det får du gärna göra. Men vi har ju 290 kommuner i Sverige som då ska röra sig mot samma mål. Vad ser du då som den svåraste del är att få så många att arbeta mot samma mål. Vi har ju pratat om utgångspunktet för 2012 och svarat tidigare här i vardagspräpningen. är ju en bit att försöka få dem att jobba mot samma mål. Vilka svårigheter ser du här? Det gäller väl att kommunen också får en förutsättning att arbeta med civilt försvar. är ju framför allt under de senaste åren som de har fått förutsättningar i form av resurser att arbeta med civilt försvar. Jag brukar säga kommuner, där finns många utmaningar, inte minst ekonomiskt för kommuner att få alla resurser att räcka till. att nu tycker jag att man börjar att tillföra medel och det kommer ju komma mer medel till kommunerna för att arbeta just med civilsförsvar. Det har väl varit en utmaning med det, det ju ytterst. ju en politisk fråga. Det är ju inte en fråga som vi äger om man säger. Det är som är utmaning, men jag kan förklara lite grann eller försöka förklara hur systemet är tänkt att fungera. Det finns om man säger i beredskapssystemet, finns ett geografiskt områdesansvar och det finns hos kommuner, finns hos länsstyrelser, det finns hos civilområdesansvariga länsstyrelser vad gäller civilt försvar. Och sen så är det regeringen. Det det geografiska områdesansvaret. kan man tänka sig på ena axeln så här. På andra axeln så kan du tänka dig att du har sektorsansvariga beredskapsmyndigheter. Där vi idag har 12 stycken sektorer. Till exempel energiförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, hälsa, vård och omsorg. Alltså viktiga samhällssektorer för att få systemet att fungera. Och då kan man väl tänka sig att... När vi möts på central nivå eller möts central, då ska vi vilja företräda ett geografiskt områdesansvar. Då kan det komma ett initiativ, antingen från sektorerna. Nån av sektorns sektorer vill genomföra någonting. Det ska vi i de bästa av världen ta med mig till tillbaka till aktörerna i det geografiska områdesansvaret, dvs. länsstyrelser. Länstyrelset tar med sig frågan och diskuterar bereder i respektive län med kommuner. Sen kommer det tillbaka igen. Kan vi eller finns det förutsättningar för att ta oss an det här initiativet? Ja eller nej? Eller med vissa förbehåll. Sen för vi en dialog med sektorn. Det här kanske måste finnas på plats först. Eller de här förutsättningarna måste finnas på plats först. Det är ju samverkan och det handlar om. Det finns ju inte någon i systemet som kan bestämma över någon annan. Det är ju den svenska förvaltningsmodellen på något sätt. Utan det är ju i samverkan som arbetet fortskrider. Den saken är jätteviktig. Jag hör ibland säga att det händer ingenting, det går så långsamt, varför gör de ingenting? Det hänger ihop med den svenska förvaltningsmyndigheten. Det finns ingen myndighet som kan komma in och bestämma över de andra. Det är en viktig kunskap att ha med sig. känner jag för väldigt många att inte ha en förståelse. Nej, är ju det svenska. Det finns både regeringsformen och andra ställen i lagboken så finns det här väldigt tydligt. Det måste vi förhålla oss till. Det är en del av det svenska samhället så som vi vill ha det. Samtidigt som du säger att det tar lång tid och det händer ingenting. skulle säga att det händer väldigt mycket i systemet just nu. Allt fler får bättre bättre förutsättningar inklusive kommuner att arbeta med den här frågan. Den svenska samhällsmodellen skulle jag vilja säga är väldigt robust. Det är också, om man säger, ett robust system på så sätt att det är väldigt decentraliserat och delegerat. Vi har ett kommunalt självstyre, har man säger självständiga myndigheter under regeringen. Det är ju väldigt svårt att slå sönder det här systemet om du är en antagonist och vill påverka den svenska förvaltningsmodellen. Det är styrkan i det här och får vi kurs och vi får fart på det här systemet. så är det ett väldigt robust beredskapssystem. Det är styrkan i det och det ska vi också värna tycker jag. Men Patrik, han gav ju ett exempel på något som jag skulle tycka var ett missförstånd om Sveriges uppbyggnad. Men vad skulle du säga är det vanligaste missförståndet när det kommer till civil beredskap som du känner till sådär? Sätter du dig på potten? Nej. Men du säger vad är det vanligaste? Det beror på hur man sprider. Men om du möter någon som inte har någon kunskap eller förstår den svenska förvaltningsmodellen utan man tror att någon kan bestämma. Då får man börja med att ta samhällskunskap. Lektion 1. ser det svenska samhället ut? Vad är en kommun? Vad är en region? Vad är en myndighet? Men jag skulle inte säga att det är något det vanligaste. det skulle jag inte säga. Nej, men den var svår. mig fundera på den så tar vi nästa fråga så får jag återkomma åt den tänker jag. Vi är längst söder här i Sverige. är söder. Civilområdet är såklart den södra delen av Sverige. Och där liksom kan utgöra Sveriges port mot Europa. Påverkar det planeringen för civilberedskap på något sätt? Det geografiska läget. är bara en ledande fråga tycker jag. Hur påverkar det dem? Jag vill inte gå in i detalj på hur det påverkar men det klart att det påverkar. Så kan vi väl hålla oss där tänker jag. Ja, bra. Alla vet ju vi har en kust. Vi har hamnar och har tätt befolkning. Och vi är beroende av hamnar och försörjning. Det är ju allmänt känt. Men vi håller det där. Det är bra. Ja, för annars går du och ställer frågan om vilka hamnar och vilka... Så det behöver vi inte göra. Ja, det behöver hålla där. Om vi konkretiserar, finns det någon relativt enkel åtgärd som skulle kunna ge stor effekt på beredskapen? Nej, skulle inte säga att det finns någon väldigt enkel åtgärd. Det gör det inte för att... civilt försvar, det är... Det är ju all samhällsviktig verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap. Och det är ju hela samhället. Det är ju väldigt komplext och inte minst om man säger utifrån förvaltningsmodellen som vi nämnde tidigare. Men alltså det är ju allt i samhället som är samhällsviktig under höjd beredskap till civilt försvar. Det är näringsliv, är civilsamhälle, är allting som är viktigt för att få Sverige att fortsätta fungera så långt det är möjligt. Och då finns det inga enkla svar eller enkla genvägar. Nej, det ser det inte jag utan... Det är om man säger att tillsammans försöka hitta en systematik för jag brukar säga att civil försvar är ett system av system. Och få någon slags helhet att hänga ihop. Jag tycker vi är på god väg. En sak, jag tjänar en sak. Om folk skulle vara... lika duktiga på att följa rekommendationen i den gula broschuren som det blev av att följa rekommendationen under covid? Skulle vi komma upp med att 90 % av befolkningen har en egen hemberedskap för att klara sig minst en vecka så känner jag att det skulle ge en stor effekt på motståndskraften och beredskapen. Absolut. Det håller jag med om till 100%. Men det finns ju så många fler åtgärder också som också är... Definitivt. ett komplex samhälle. Självklart ska vi slå ett slag för hemberedskapen specifikt. Det håller jag med dem. Det är väl en enkel början att alla medborgar, att alla organisationer i det stora samhällssverige kan lita på att varje medborgare har en beredskap på en vecka eller mer. Det är ju en rätt skön grund att landa i tycker jag alla fall. Absolut. Vad ser du som en av de största utmaningarna för civilsamhället i att återbygga totalförsvaret? De största utmaningarna, det är väl återigen det som jag sa, det vill att vi får dem att säga det här system av system som ska hänga ihop på något sätt, att det ska finnas en röd tråd i planeringen naturligtvis. Det är väl en stor utmaning. Jag sa det, jag tycker att vi är på god väg, men naturligtvis finns det en en väg kvar att vandra. gör det. Det är väl om man säger det är väl också. Det finns ju mycket kvar att göra kopplat till hur kan vi hur kan vi engagera näringslivet hur kan vi engagera organisationer inte bara frivilliga försvarsorganisationer för för då tycker jag där. Där har vi kommit långt i det men just civilsamhället i övrigt. Mycket man kan göra tycker jag för att tillvara att ha de resurser som finns i samhället. Jag tänker lite så här, för jag kommer inte ihåg vem vi intervjuade Patrik, men när vi pratar om att återbygga civila beredskapen i Sverige, det kanske till och var Carl Otto Bolin som sa det, men att vi gör ju inte det på samma sätt som vi gjorde under kalla kriget. Vi bygger ju inte beredskap på samma sätt. Det är väl en liten utmaning att man inte går tillbaka och tittar på gamla ritning och säger att vi ska ha ett spannmålslager här och vi ska ha det här här utan att man anpassar det hela till något modernt. Samtidigt så tror jag att all den här diskussionen genom alla individer i samhället och med alla instanser i samhället måste göra också att alla blir medvetna på ett nytt sätt om beredskap och hur vi bygger beredskap och varför det är viktigt. Jag tror det är ganska nyttigt. Det är väl en vanlig fråga som man får. Jag brukar ju berätta om att vi har väl varit väldigt framstående i totalförsvar i Sverige. Och vi är nog fortfarande det internationellt mot MET. Men vi har ju varit det under kalla kriget så hade vi ju ett väldigt utbyggt... totalförsvar i Sverige. Det är ganska ofta frågan varför tar vi inte fram de här gamla permarna och tittar på hur gjorde vi en gång i tiden? det gör man till viss del. Men samtidigt måste du förstå att det har hänt en hel del på de här 30 åren drygt som har gått sedan vi monterade ner totalförsvaret efter kalla kriget. Vi har informationssamhället, det fanns inte på det sättet under kalla kriget. hade inte heller väldigt mycket av det som låg i det offentliga under kalla kriget. Det ligger idag i det privata näringslivet. Så det finns stora skillnader i samhället ser ut idag mot vad det gjorde förr och då kan vi inte ta alla... om man säger, principer och planverk som fanns under kalla kriget och återanvända utan vi ska ta om man säger och titta på vad fungerade, vad kan utav det kan användas i det nya beredskapssystemet men det måste vila på hur samhället är utformat idag inte hur samhället var utformat då. Nej, precis. Och det är också viktigt för folk att höra och verkligen förstå det hur och annorlunda samhällsut. Vi har inte massa statliga verk som numera är massa olika företag. Televerket som sedan blev femton olika bolag. Det gör ju sitt. Så är det på många, väldigt många saker i samhället idag. är stora historiska föreningar som man måste ha med sig. Men det är ju väldigt spännande, nu kan jag göra något att bli för jag har ju läst den här gamla. gamla detaljerade planer och det är rätt så fascinerande på vilken på vilken nivå detta gjordes och vilken detalj nivå den här planeringen fanns. Så kan man riktigt gråta ner sig innan man kommer över en sån gammal perm och kan läsa den. är väldigt fascinerande. Sen finns det ju en annan avgörande skillnad. Vi var inte allierade i NATO. Det är vi idag och det svenska totalförsvaret behöver vi också. man säger, ta det beaktande när vi gör vår planering naturligtvis. Det inte bara Försvarsmakten som har gått med i NATO. är Sverige som är allierade i NATO. Då måste vi alla vara med i vår planering. Det är en av de största föreningarna som har skett de senaste åren. Det har förändrat hela vårt totalförsvarsplanering. Det är också en sak man måste ha med sig. Vår beredskap ska jackas in i allas andras beredskap och det ska fungera tillsammans. Ett system av system även på internationell nivå. Om Nato, om någon vill lära sig gå tillbaka och lyssna på det så kan du göra det. Om vi tänker så, hoppar. Hur känner du? Om du skulle vilja ge ett råd till kommunerna. Vad skulle de kunna göra för att stärka den här försvarsviljan, motståndskraften? Jag tror att nu jobbar vi i södra civilområdet. har en kollega, Hugo Malm, han jobbar ju specifikt med just Försvarsvilja och informera. tror att handlar om att sprida en kunskap om varför vi bygger upp totalförsvaret igen. Vad är de bakomliggande faktorerna kring det? Och kanske då rikta sig till de som kanske inte till vardags följer nyhetsutvecklingen. Att försöka fånga upp dem. Så som inte följer vad som händer i nyhetsvärlden. Så att man får en tydlig förklaring till varför som jag sa. Det andra är väl också om man säger beskrivaren när vi har förklarat varför vi gör det så tror jag också det är väldigt viktigt att beskriva hur vi gör det. Hur det svenska beredskapssystemet är uppbyggt och vad har de olika aktörerna i systemet för olika ansvar och roller. Det tror jag är jätteviktigt så att det är betydligt. Är det någon av er lyssnare som känner igen det här? namnet Hugo Bann så var det ju han som skrev det här, tog fram det här om det här studiematerialet i Studiecirkeln som Martin och jag presenterade för rätt länge sedan i ett avsnitt när vi pratade om det och berömde det för hur väldigt väldigt väl genomarbetat det var. Så det har vi spridit ut så fler kan ta nytta av det. Om du skulle ändra en sak i hur beredskapssystemet fungerar. Vad skulle det vara? Ni ställer väldigt kluriga frågor. var det mest utmanande. från ett. Du får ändra två saker. Jag önskar att vi hade gjort det tidigare. Att vi hade börjat den här resan tidigare. Som jag sa, är en omvärldsutveckling som inte riktigt går i den riktning som vi hade önskat. Det är alltid lätt att vara efterklok och jag vill så här, jag önskar att vi hade varit lite mer förutsamma i detta. Och utan att lägga någon skuld på de som fattade beslut om att montera ner för de ingångsvärden som man hade där och då när man fattade beslut om att montera ner totalförsvaret. utifrån de ingångsvärden och de utmaningar som man hade där och då så får man nog respekt för det beslutet som fattades. jag önskar att man hade varit lite mer förutsägande. Nu precis som den inriktning vi får, nu ska vi jobba så fort vi kan. Då hade det varit bra om den här resan hade börjat lite tidigare. Ja, tänk om vi hade tappat. Men jag vågar nog inte... Jag vågar inte om man säger gå in och peka på någon enskild... Nej, jag håller mig där. Jag önskar att vi hade börjat tidigare. Ja, men det är också en sak. Det är också en sak. Det skulle ju börja tidigare. Vi skulle se vanligstecknen redan när Ryssland gick in i Georgien 2008. Ja, eller åtminstone 2014 med anekderingen av Krim. Och då hade det varit 2018 nu. Eller som vi kom igång med den här takten. Och då hade det varit skönt. åtta år senare nu. jag håller med. Det tänker du på, är bara Niklas säger här med samhällsutveckling. Tänker du vad är nyårsavsnitt vi har pratat om? Vad har vi sagt varenda gång vi hoppas att det ska bli bättre? Nu får de sluta. Nu måste det bli bättre. Vi ser ju verkligen att det blir faktiskt inte bättre för några år år. Det blir bara mer och mer bråttom. Men jag har en fråga. När vi tittar på ditt arbete med civilberedskap. Finns det någonting som du skulle vilja att de vanliga medborgarna känner till bättre om civilberedskap? Den kanske lättare. Ja, det skulle jag nog vilja att den här förståelsen för hur det är. Alltså civitförsvar. Vad består den av och hur ser den svenska förvaltningsmodellen ut? Vad är det för? Vad har vi att förhålla oss till? Och så tror jag när man förstår vad det är att vi får hålla oss till att vi också värnar den svenska förvaltningsmodellen och att vi värnar om man säger det demokratiska samhället som vi har. Så att man inte om man säger kanske inför några genvägar i det, utan verkligen värna det samhälle vi har. Det kan nog finnas en iver i att man vill att någon ska kliva fram och kunna bestämma som du nämnde tidigare Patrik, men Det finns också en baksida på det. Det finns en robusthet i här systemet och ytterst så är det vår demokrati vi ska värna och det tycker jag måste vi alla slå bakom. Det är vår sovrenhethet, det är viktigt. En sista fråga här som ska då leda över till nästa lilla avsnitt vi ska ha i den här två serien här nu. Hur ser du på samarbetet med Försvarsmakten? Hur väl fungerar det? Både en kollision mellan det militära och det civila? Hur funkar det där? Jag skulle säga att vi har ett väl fungerande samarbete med det militära försvaret. Det bra. Det bra. Det vill vi höra. Det visste jag redan innan. Det kommer ju en uppföljning här. Varför ställde du frågan? Ja, för vill ju lyssna och ska höra det. Nej för det ska väl bli en liten rörelse till nästa gång. Då ska vi prata med den andra personen som jag började in samtidigt jag började in dig på HBR Syds årsmöte. Det ska bli spännande att höra honom också. Har du några funderingar Niklas som du lyft framme? Nej men jag tror du kommer att få samma svar av den personen som ni kommer intervjua nästa gång att samarbetet fungerar alldeles utmärkt. Det är ett av våra huvuduppdrag i civilsk försvar. är bidra till det militära försvaret. Det försöker vi så långt det är möjligt att göra naturligtvis. Samarbetet utvecklas hela tiden. Jag skulle säga att det är väldigt bra idag. Det kommer bli ännu bättre imorgon. Nästa intervjuer person också kommer att svara ungefär i den veckan. Ja men det är skönt att höra att det lirar liksom. Ska du avsluta Mati med vår avslutande fråga? Nej men jag tänkte att jag ska bli... Det kändes lite i början som att Niklas var ganska sugen på att ställa frågor till oss. Som du har några frågor får du jättegärna ställa dem till oss också Niklas. Nu ser jag om du har något. Ja men då vill jag passa på hur länge har ni haft den här podden? Vi firar... Vad firar vi? Vi firar ju om några månader ungefär eller några veckor så är det ju faktiskt sex år. 300 avsnitt, mer än 300 avsnitt. Hur många lyssnar du Nånni? Vi har nära oss en miljon lyssnningar har vi haft ungefär. Jag tror vi ligger på 10 000 i månaden i alla fall. Något sånt där. Men penlar lite grann vad som händer i världen. Mellan tio och upp till 25 som mest. Så vi är en liten nischad podd men vi har en trogen skara och skulle väl säga att vi uppskattar de som lyssnar för att vi försöker hålla det på liksom vardagsnivå. Och ibland bjuder vi in vikter gäster. Och det här är väl också ett väldigt ett sätt att bidra till kunskap om om man säger totalförsvaret i Sverige och utifrån så som jag resonerat tidigare. Det bidrar ju också till en förståelse varför vi gör det och hur utvecklingen går till. Det tror jag är grunden för försvarsvilliga. Så du skulle vilja säga tack till er för att ni har den här podden och gör det i arbetet ni gör. Det är ett bidrag till försvarsvilliga och kunskap. Ja, precis. Och sen jag tror det finns en fördel också när man går och lyssnar på en podd så lär man ju sig saker utan att veta om att man var intresserad av det ibland. Som du sa samhällskunskap, lektion 1. Det är ju... hade man sagt det hade... Förlåt Patrik, nu trampar jag dig på tårna men hade det varit samhällskunskapspodden avsnitt 1 kanske inte alla hade lyssnat på den men man kan ju lära sig samhällskunskap genom att lyssna på dig nu då om Sveriges hur Sverige är uppbyggt och beredskap. Ja, så kan det... Jag ber dig att ni inte har haft små lockat så många med den titeln. Nej, det vet man inte. Det kan bli nästa års guldpod. Men jag kommer gärna tillbaka om några år och så berättar jag, okej, vad har hänt då? Du är välkommen Då kanske man kan isträffa sig mot något specifikt om ni tycker att det så. Nu var det ju väldigt brett vi diskuterar idag men sen är det ju som vanligt, det inte alla frågor man kan svara på men jag ska försöka svara på vad de är kan. Precis. Och då kommer vi till den frågan som vi hoppas att du absolut kan svara på. För nu ska vi sätta dig i... vad är det? Bänken sätter du inte, men det är liksom en skärseld, Niklas. Nu ska du få göra en randsakan av din egen hemberedskap och så ska du få sätta ett betyg på den på en skala som går mellan 1 och 10. Om du sätter dig på en 1, då är du det som vi kallar en fordora-prepper och då har du typ två ramlösa i kylen eller kanske en öl som vi blivit över från helgen. Är du en fyra? Då når du upp till den veckan som alla Sveriges medborgare ska ha. Och är du en tio, då är du i princip helt självförsörjande i flera år. Så vad skulle du klassa dig själv? Flera år är jag definitivt inte. Men jag är mer än fyra. Någonstans fem, sex då. Någonting där ändå när vi pratar hemberedskap. Så många inte tänker på det här med vatten. De som har en varmvattenbredare så har man faktiskt rätt mycket vatten som man klarar sig. Det inte alla som har en varmvattenbredare men många har det. Jag har åtminstone en varmvattenbredare så jag klarar vatten och sen har jag ett välfyllt skafferi och jag har förmånen att ha ett par braskaminer och jag har ett vedförråd så att Ja, det mest basala. Jag brukar faktiskt ibland bläddra i den här broschyren om krisen eller kriget kommer. Jag tycker det är en bra hjälpmedel. Man behöver inte vara jätteprepper, men i alla fall att man har bläddrat igenom den och konstaterat att jag har gjort vad jag kan här hemma. Precis. Det är också ett bra sätt att använda den på en checklista. Jag är fortfarande good to go. Ja men precis så att man kan ju omsätta den som jag sa. Jag behöver inte köpa en dunk för att ha vatten. Jag har en varmvatten. Har man ingen varmvatten, kanske man ska ha en dunk. Man får ju omsätta den listan till ens egna förutsättningar. Precis. Och så får man göra så gott man kan. Exakt. Det är vårt motto. Då så. Tack för att du tyckte att det. Tack så jättemycket Niklas. Stort tack ska ni ha och på återhörande då säger jag. Precis. Och sen så är det ju ett stort tack till dig som lyssnar också som vanligt. Tack för att du finns och tack för att du... Lyssnar och Lyssnar och stöttar oss. Det har varit lite kaos i hjärnan. Men sköt om er ni där ute. Treppa på. Yes, och glöm inte vattnet. Hej då.