Latest / Ut i verden / Arendalsuka 2026: Globale bistandskutt, ulikhet og utvikling

Transcript

Arendalsuka 2026: Globale bistandskutt, ulikhet og utvikling · Ut i verden

0:06
SPEAKER_03: Välkommen igen som utvecklingspolitik.
0:09
SPEAKER_03: För två gekna var vi i Arendal och hade ett mötes samman med Norskell och sem och morrad som är ett global bisanskrit i olika utveckling och den kan du höra.
0:18
SPEAKER_03: På mötet håd vi en gira som är en mänsklighetsförsörig från Kenia.
0:23
SPEAKER_03: Vi hade med Stina horn från norrad som ordste och i debotten var Andreas Eckland som fysekonom och Helge Fellsan forskare och semin, Sorbin Birka Henriksson från Sivita och Maj från Agenda.
0:34
SPEAKER_03: Vi snarade om vad som tjänar i olika vuxer med bisatna kympur och vad som har till för att sikra att rikda resurser och goder får delas meret för det nationalt och globalt.
0:44
SPEAKER_03: Hoppar på det och som blir det en vana episoden.
0:47
SPEAKER_03: Särna i juka.
0:50
SPEAKER_04: Idag är det sånt att värden av så snagnerar ledar för många.
0:55
SPEAKER_04: Men i riktom och makt stadig mer koncentreras på toppen.
1:00
SPEAKER_04: Så värdena är blivit rikare men också mer ylik.
1:04
SPEAKER_04: Och förskällen öker både i land men också mellem land i norr och sö.
1:11
SPEAKER_04: Idag inviterar vi i Agenda Norrsk följd Blaxväm och Norra.
1:17
SPEAKER_04: Då får till en diskussion om hur vi kan reducera forskäller samtid som vi vill främme utveckling i fattigland som några rams hört av globala biståndskut.
1:28
SPEAKER_04: Än det Stina Horn ska vara årsked i dag och ledar av delningen för välfärd och mänskligheter i norrad.
1:36
SPEAKER_04: Idag spör vi bland annat vad sker när nyligheten öker mens bistånd krämper.
1:42
SPEAKER_04: Huran ska vi få dela resurser bädda globalt men också nationalt och på en mer rätt färdig måta.
1:50
SPEAKER_04: Och vad är biståns rolla i detta?
1:54
SPEAKER_04: Då ska vi säga kort på några av de globala trendarna för denna situation.
2:02
SPEAKER_04: Det kommit nyal från världens yckadsrapport 2026 som visar att värden idag är extremt urlik.
2:10
SPEAKER_04: Idag täner det överst 10 procent av världens intäkstsmåare, mer än det resterade 90 procent av den globala intäkten.
2:21
SPEAKER_04: Och som du kan se här, formorna ända kävara för det är.
2:25
SPEAKER_04: Det är riktigt 10% är tre färdig av den globala formen.
2:30
SPEAKER_04: Men som fattigda hårdningen är kun 2%.
2:38
SPEAKER_04: Världens yhetsrapport visar också att många land står av en dobbell bilda med både lav intakt och hög ylighet.
2:47
SPEAKER_04: När vi ser på med översta 10% tändare sammanhängnet, men det närdelste 50%, så är vi stora förskäller mellomland.
2:57
SPEAKER_04: Farsälerna är allra störst i södlig Afrika, i Latinamerika och i mitten och Norrafrika.
3:04
SPEAKER_04: Så vad är utvecklingslands viktigsta skilder till utvecklingsfinansiering.
3:12
SPEAKER_04: Satt har länge varit den viktigsta intägsskillden för myndigheterna i Lavintäxlan och en central skilda till utvecklingsfinsiering.
3:21
SPEAKER_04: Men den externa finansieringen har blivit mer begränset så blir också skatt som intägsskilde betydligt viktigare.
3:30
SPEAKER_04: I 2025 blev internationalt bistånd reducerat med 23 procent, vi är tillbaka till nivåner vi så i 2015.
3:40
SPEAKER_04: Men fortsatt så händer myndigheter i lavintäxlan in för lite i intäkter till att finansiera offentliga tjänster och utgifter.
3:50
SPEAKER_04: Så absolt, de tre graferna vi har sett så står lavintäxlan i en situation med både reducerad tillgång till bistand större avhängighet av ägna intäkter bland annat änomskatt men i en kontext av svärt höj yleket.
4:08
SPEAKER_04: Och inför den ekonomiska forskningen så är det fynd som visar att höj ylikhet har en speciellt negativ effekt på ekonomisk växt.
4:18
SPEAKER_04: Detta handlar bland annat om att lavintexlan investerar i den typen av situationer mindre i mänsklig utveckling som hälsa och utanningssystemer.
4:29
SPEAKER_04: Med den ökna yligheten, men också demokratiskt tillbakegang som vi ser i många land och mangelfulla eller lite inkluderna offentliga tjänster blir ofta skatt och förmer möts med protester och ökt motstand.
4:44
SPEAKER_04: Frånas perspektiv så ser vi en kombination av utvecklingsland som både har ett stort behov för finansiering men som också hanterar speciellt en ökning hjälps bygda i väldigt många land och var detta spelar sig ut i politiska virkligheter på landnivå.
5:04
SPEAKER_04: I Kenia bland annat den största ekonomin i Östrafrika är gap mellan fattig och rik extremt.
5:12
SPEAKER_04: I 24 utlöste ett lovförslag runt finans en bölga av ungdomsläda demonstrationer.
5:21
SPEAKER_04: Många upplevde att föreslåde skatteökningarna som extremt urimliga en situation där väldigt många hushållningar stod med betröckliga höra leverkostnader.
5:33
SPEAKER_04: Disså protesten är samlet mänsklig på tvärs avabler där kilinjer.
5:40
SPEAKER_04: Och det handlade röskt om mycket mer än självförslaget.
5:43
SPEAKER_04: Det handlar om frustration runt arbetslädighet och korruption men också en förels av att det rikka blir armad av den ekonomiska politiken men vanlig folk måste betala i rangningen.
5:57
SPEAKER_04: Så regeringen i Kenia track slut detta lavförslag, men detta var ett stora sammanstött som kostar fler titans mänsklig.
6:08
SPEAKER_04: Idag skulle vi ha med oss vara Kenna som skulle ge hennes perspektiv på situationen i Kenna.
6:16
SPEAKER_04: Men hur har det svärt haft en del tekniska problemer så vi ser om vi får den med att ge hennes perspektiv.
6:27
SPEAKER_04: Men vi har ett väldigt kunskapsrikt och gått på när oss idag för att diskutera dessa semmorda.
6:37
SPEAKER_04: Jag har sökat lite om Kenarna.
6:41
SPEAKER_04: Men vi har också en tillsvarande situation i Tansania med någonads samma likadräckna.
6:47
SPEAKER_04: Där har man nyligen lagt fram ett statsbudsett och utt i bistammen, har förts och ska bli ersattet av ökte skatter i ett land som också har varit svärt anspönt och har varit myvoll i körvana valg i fjern.
7:03
SPEAKER_04: Detta reser ett bredre spösmål för oss idag som har offentlig finanser under press.
7:09
SPEAKER_04: Orar an mindhetna och ökar intäkten och harter hjälp på mater som upplevs rätt färdiga och trovärdig och som icket förstärker yleckheten.
7:19
SPEAKER_04: Vilken rolle och relevans har bistand i detta med synka nivåer globalt.
7:25
SPEAKER_04: Där vill jag gärna önska välkomna upp till panelet.
7:30
SPEAKER_04: Där har vi oss först Andreas Öcklund, du är första man hensus vid NNBU och tillknyt Skatteforsk.
7:37
SPEAKER_04: Och så har vi också Lin Östering som är internationell rade i Agenda och Helge Fjälsad, som är forskar och professor ved semin och African Tax Institute och i minst Björka Henriksson, projekt lärare för biston och utveckling i Sutta.
7:55
SPEAKER_04: Välkommen till det.
7:58
SPEAKER_04: Jag tänkte starta med dig Andreas.
8:00
SPEAKER_04: Nu har vi pressenterat något tal här runt ökna olikat.
8:05
SPEAKER_04: Den ökningen i olikat.
8:07
SPEAKER_04: Och från din forskning, vad har det i förlånets utveckling?
8:11
SPEAKER_02: Det tänker när jag säga i talen är att vi huske på att den möjliga institutioner får hindra yleket.
8:21
SPEAKER_02: Det har till en förtalling om att ekonomiska yleckhet mot en kraft för naturen som måste bara uppstå och så mycket om möjligt att göra med.
8:30
SPEAKER_02: Men det är fullt möjliga att göra någon olikhet vi ska prioriterade.
8:36
SPEAKER_02: Så kommer jag för ett flagfält för där vi studerar mest är rika individer, alla stora bedrift där multella sälskapare brukar av skatt och paradiser.
8:48
SPEAKER_02: Och det vi ser i forskningen är att det är möjligt att göra något med och ta tillbaka den makten som landen på många motar missar några stora sällskapar alla rika individer benyttar av skatteparadiser till att reducera intäkten i land med högskatt för exempel utvecklingslän och flytter i intäkten till skatteparadisar alla man välkar ha skulformer i skatteparadisar möjlig att bygga institutioner runt detta.
9:23
SPEAKER_02: Men det som är bist roll här som är mot av vår roller, det är att hjälpa utvecklingslarna i att finansiera det till takarna.
9:36
SPEAKER_02: För det är att utveckla information för exempel, som är något viktigaste vi gör för att motverka brukadskattparadisar idag.
9:43
SPEAKER_02: Det är väldigt billig för några årare för vi samlar den informationen alla ledig.
9:47
SPEAKER_02: Vi bygger skattestämåt runt den informationen och däremot en ovaksprodukt.
9:52
SPEAKER_02: När vi ska vi dra till Kenia eller andra land i Afrika, så är det en mycket större relativ kostnad och vi är med på det.
10:00
SPEAKER_02: Samarbetningen som satta lännistant och reducerar ykheten.
10:06
SPEAKER_02: My större investering får du lörnen som aldrig är på något att tränar det mesta.
10:11
SPEAKER_02: I Norge så har vi aldrig lösa.
10:14
SPEAKER_02: Så det är väldigt viktigt.
10:16
SPEAKER_02: Jag tror bistan spelar en viktig roll i där.
10:20
SPEAKER_04: Så bra.
10:21
SPEAKER_04: Vi kan gå lite vidare till dig och Helga.
10:24
SPEAKER_04: Du känner nog land som Kenia och Tansania väldigt gott.
10:28
SPEAKER_04: Jag vet att du har ofta båda detta att öka skattengang men också om man brukar skatten.
10:35
SPEAKER_04: Bordean se rätt ut för din forskning och borna bist den bidrar till smartare skattlägging.
10:43
SPEAKER_06: Det är helt viktigt och spännande det som känner på oss i folk till international beskattning och betydning av skatteparadis och vidare.
10:56
SPEAKER_06: Men jag tror det är årproblematisk att kun köpa yket i ett såntätsperspektiv.
11:03
SPEAKER_06: Det dräser väldigt mycket som makt.
11:06
SPEAKER_06: Och som Stina, du var inne på i inledningen så ser vi nog att det är en demokratisk tillbakång i väldigt många afrikanska land.
11:15
SPEAKER_06: 66 procent av befolkningen i Afrika, Söff och Sahara, att byr i landen som kan definieras som auktoritär.
11:24
SPEAKER_06: Där du har en eliten som kaprar en större del av makt och resursa.
11:29
SPEAKER_06: Det resterarna är en tredjedel.
11:31
SPEAKER_06: De allra flesta byr i som gråsolde land vägar sig mot auktoritärisen.
11:35
SPEAKER_06: I en sån sätting så är det problematisk att implementera skatte system på en måde som gör att det är kämd stora lag av befolkningen till god.
11:51
SPEAKER_06: För eliten, det är det eliten är intresserad i.
11:54
SPEAKER_06: Eliten kan vara intresserad i att lära lite om Coolessa att de kan manipulera och skulen en del av intäkten för naturresurser och i skatteparadis.
12:06
SPEAKER_06: Det är ju det du i ditt avbär här säger: Okej, det är inte den typ av läringen önsk.
12:13
SPEAKER_06: Det som ofta blir undovat när vi ser på skattesystem.
12:21
SPEAKER_06: I afrikanska land, det är väldigt för skil för vår land.
12:24
SPEAKER_06: För det första år inteskatt i afrikanska land, det är lite absurd idag.
12:30
SPEAKER_06: Det är ett land i Afrika så jag får så höra som har intext personbeskattning som den centrala.
12:36
SPEAKER_06: Viktigaste skattebasen är Söfrika.
12:39
SPEAKER_06: Även är det indirek skattan till den nationalregimen.
12:43
SPEAKER_06: Men det betyder att folk inte betala skatt.
12:48
SPEAKER_06: Vi betalar aldrig möjligt slags skatta avgifter till kommunerna, till informella aktörer till besytelsespengar och så vidare.
13:02
SPEAKER_06: Så många folk, och det var det har jag hoppat och sett fram till i den inledningen från Kenia och få med detaljer om det.
13:10
SPEAKER_06: Knittar till det som kedde i förbänget som bygett i finanstaven i fjord, eller såsiga det här i Kenia.
13:20
SPEAKER_06: Det drädde sig i kun det så stod i den budgettalen.
13:26
SPEAKER_06: Det rädde sig.
13:28
SPEAKER_06: Det kom på toppen av allt andra.
13:31
SPEAKER_06: När vi snarade om yket så når vi löfte perspektivet.
13:36
SPEAKER_06: Internationell beskattning, kapitalflukt, skatteparatis är en viktig komponent.
13:41
SPEAKER_06: Nationala skattessystem är viktig, men det som är den delen av skattesystemet som har största effekt på den vanliga borgad enten Tansania, Kenia eller vi kan gå till Malaya och God.
13:53
SPEAKER_06: Det är alla det så dickes småskattare som kvar för seghets i Storböl, men tillsammans konsumera det betydligt.
14:04
SPEAKER_06: Där tror jag att en kan få gjort något i någon sån bestandsanvändning.
14:11
SPEAKER_06: Jag tror det är problematiskt att gå in och dirigera en central myndighet till att göra något med introducering av progressiv skatt och inte skatt för exempel.
14:23
SPEAKER_06: Men kan få gjort något på det lokala kommunal nivå och det har effekta på folk.
14:30
SPEAKER_06: Och så man åk i skattebistan kö ut över det att den skuden ska fåhda sig till centralmyndigheten och ååg och förhåller sig till civilsamfundet.
14:40
SPEAKER_06: Man får håller sig till riksrevision parlamentarika näringsvisorganisationerna.
14:47
SPEAKER_06: Och pröva att bidra till en dialog.
14:51
SPEAKER_06: Som är vansklig med jag får vattna pröva.
14:55
SPEAKER_04: Det är bra, så både de globala institutioner och internationalt samarbet och tilltag på landivan är viktig.
15:02
SPEAKER_04: Men Turben för Sivitan, det har ju blandet inspild till dagens vändepunk-process.
15:09
SPEAKER_04: Det är att det är åt och man ska spissa bison i en tid med knappör och resurser framåt.
15:15
SPEAKER_04: Men det säker att som detta fält att avlev.
15:20
SPEAKER_05: Nej, alltså det är nu också.
15:23
SPEAKER_05: Vär spillet en vändepunkt och pekar på någon på områder.
15:29
SPEAKER_05: Det är allra flesta är alla känner den operationen vänderspunkter och en stor tunlighet som kommer på nors.
15:37
SPEAKER_05: Vård byrkt metaforer om man möter i ISF om det här en tid och så vidare så vidare.
15:42
SPEAKER_05: Det är helt riktigt där och många grunder till att vi är där vi är idag.
15:47
SPEAKER_05: Det är att ISE krokulerat i fjord.
15:51
SPEAKER_05: Men detta har varit en längre process.
15:54
SPEAKER_05: En morsk bistågen som kanske är väldigt få som ger en procent av brut nationalprodukt fortsättig biston.
16:04
SPEAKER_05: Samtidigt tänker jag en alllig diskussion av vad norsk bistånd ska fokusera på.
16:10
SPEAKER_05: Så det vi har prövligt är detta något att pekar på någon på vidinsatområder som ska.
16:17
SPEAKER_05: Värda det vi går för.
16:19
SPEAKER_05: Och där vill vi nog falla ut på det.
16:22
SPEAKER_05: Det är som sagt, det är en utökning och utpå här också.
16:26
SPEAKER_05: Men jag tänker att nu är det.
16:28
SPEAKER_05: Vi snarkar om 60 miljöer nästan totalt.
16:36
SPEAKER_05: För och brukar i resurserna på bäst möjlig måta.
16:39
SPEAKER_05: Så kan ni kun allt vi må spissar om brukar den kompetensen vi har.
16:47
SPEAKER_05: Det är helt enligt, alltså skatekompetensen nörga och skatsemin nöga, känner bra.
16:52
SPEAKER_05: Det är spörskar om det är en god exportartikel till Svarbara afrikanska land.
16:58
SPEAKER_05: Utan det här är en skatexpert så tycker jag gå in diskussion där.
17:05
SPEAKER_05: Men vi har ju kanske för att lade lite bott här.
17:11
SPEAKER_05: Då är det här för är enkeling med att exporterar en norrskår successigt.
17:15
SPEAKER_05: U i den står.
17:18
SPEAKER_05: Och ett poäng till.
17:20
SPEAKER_05: Vi snarker om.
17:21
SPEAKER_05: Vi snappte i vårt annat så snappar jag oss att fokusera på kanske det mest såbare staten i världen.
17:31
SPEAKER_05: Och det är långt som långt för.
17:34
SPEAKER_05: Vad är lån som gick ha det.
17:38
SPEAKER_05: Det var en statlig institution somprat.
17:40
SPEAKER_05: Vi snarker om sörsödan, vi snöker om Afghanistan och tillsän.
17:48
SPEAKER_05: Och där vill vi vara om det.
17:51
SPEAKER_05: Varje inför brukar något spistran på en börn.
17:56
SPEAKER_04: Tack.
17:57
SPEAKER_04: Jag så kom något ändring.
17:59
SPEAKER_04: När vi bara först får in Trina så ska jag gjort till mig ett upp.
18:04
SPEAKER_04: Vad tänker du?
18:05
SPEAKER_04: Det har ombefält att detta är skal, var del av prioriteringar på det.
18:11
SPEAKER_03: För det första är så är det och den står debotten om vändepunkten.
18:13
SPEAKER_03: Det är också rart att den har kommit för att väldigt mer ändringar i bison och grott och det är massivut från angeland och mycket bara för USA och norge här och något den landet som brukar över% av intäkter på bisand.
18:24
SPEAKER_03: Det är god grund att ta en fot i backen och sparar vad ska vi göra.
18:28
SPEAKER_03: Men jag synes att den debotten får bli dra vinkling för att vi är väldigt mycket fokus på vad vi ska kytta och mycket vad vi ska göra med av.
18:37
SPEAKER_03: En del av den debotten har oss på något att hand om fået kut utan och se vad det vill betyde praxis.
18:42
SPEAKER_03: Vad nog det sista året har lärt oss är att det amerikanska bistandskut får dyper inriktningen i mänskers liv, det ser vi om.
18:50
SPEAKER_03: Och då tänker jag att vi må in i en debatt om norskekprioriteringar med bevishet och runt att norskekut kan ha ur helvliga konsekvenser.
18:58
SPEAKER_03: Jag tänkte där jag läste se något.
19:02
SPEAKER_03: Där förestår någon prioritering, bland annat fattomsbekämpligt löfte höja.
19:07
SPEAKER_03: Och det att bekämper fattigdom tänker jag också är några av det viktigaste man ska göra med en norsskistom.
19:11
SPEAKER_03: Men jag tänker då att man måste ha kontexten runt för att få det till.
19:15
SPEAKER_03: Och det bekämper olikat.
19:16
SPEAKER_03: Må är en helt central del av det och bekämper fattiddom för att det ser tingena hänger samman.
19:22
SPEAKER_03: Jag känner inga exempel på lån med stor yleket som har klart att bekämper fattigdomnet och fördo ika har det i strukturerna för att omfor det i praxis och för att få hela befolkningen med och in i samföna.
19:34
SPEAKER_03: Vi har en räcka god exempel på norsk bisand som har gått till, för exempel skattesamarbet som har varit väldigt god.
19:41
SPEAKER_03: Du har exempel på en krona i norsk bisand till skattesamarbet.
19:45
SPEAKER_03: Jag tror det är i Tansonia har git mellan 50 000 kronor i ökt intäkter.
19:50
SPEAKER_03: Därför är man samarband, borna kan man hänta in den skatt man aldrig har bestämt sig för att hänta in på en mer effektiv måte.
19:57
SPEAKER_03: Så man också ett följer diskutera kontext.
20:00
SPEAKER_03: Var kan man inrätta det bäst möjligt vart inte gland och bor de jobba för att i pengarna bruket som möjligt när det också hänt i sen.
20:08
SPEAKER_03: Därför har man också under styrelsättoverskriften också mer pengar både till samarbet med riksrevision till kritisk presse.
20:17
SPEAKER_03: Alla de tingarna som man var på prossa för att få ha ett gott styrelse.
20:21
SPEAKER_03: Vi agenda menar att det att bekämp i olika att det är något av viktigste Norge kan göra internationalt akkrann, både för att få mer folk på utvecklingen, men för att rädda demokrati.
20:34
SPEAKER_03: A den största utformingen för demokrati och klatden är att färgor koncentreras mer och mer också.
20:40
SPEAKER_03: Det är trovemokrati och fria medier.
20:45
SPEAKER_04: Andreas, du har lyst till att kommenterar.
20:47
SPEAKER_04: Har vi egentligen god och resultater att visa till internationalt för att vi ska fortsätta den här bestanden.
20:53
SPEAKER_02: Jag synster utinligt gott och exempel på att den skattebistan som vi aldrig har.
20:59
SPEAKER_02: Har vi har gått erfarenhet.
21:01
SPEAKER_02: Vi har en lång tradition för i skattbristan.
21:04
SPEAKER_02: Vi har hoppat bygget upp mot en tankegang om vår yleket komponenterna i skattebistan hör samna.
21:13
SPEAKER_02: Det både handlar mot omeground utanning och hjälp och stötter till skattemyndigheterna men också frambringa information.
21:25
SPEAKER_02: Och det som har blivit mera om viktigt i spåren att som vi får med samarbete om det är också den informationsutvecklingen mellanbland.
21:36
SPEAKER_02: Jag är bistans expert, jag är skattaxpert.
21:39
SPEAKER_02: Men det vi ser i det förhandlingen som alltid hela tiden förgår omskattar i försämpla av multinationella sällskap här.
21:49
SPEAKER_02: Är att Norgis skillar sig från ett andra land i att vi har fallas intresar med utvecklingslanden.
21:58
SPEAKER_02: Vi har en.
22:00
SPEAKER_02: Råvarekonomi.
22:01
SPEAKER_02: Vi har goda föringar med skattar in av olika branschen.
22:07
SPEAKER_02: Kärpligtvis söker för att vi både har stora internationella investeringar i näringsliveråt, men samtidigt klarat tar på grundränten för naturresursen år som är väldigt viktigt för utvärningslandet.
22:22
SPEAKER_02: Och vi har i mindre garden var i många andra land, dessa mäktiga multinationella samskaperna.
22:29
SPEAKER_02: Som vi ser till exempel i USA så har ju USA internationellt gått emot skattareformer som ville känna statskasen i USA.
22:40
SPEAKER_02: Grunden är att det är lite till sin egen statskasa, men annär till de väldigt mäktiga miljärerna som har massot taper på den här form på skattlägningen.
22:52
SPEAKER_02: Det här menar att några skillar sig ut.
22:55
SPEAKER_02: Jag är väldigt önligt att nog bidra med här.
22:59
SPEAKER_02: Vi har något en speciell kompetens och speciellt om i språksmålen om internationell skattlägging och det tror jag vi har fortsätta att dyka.
23:09
SPEAKER_04: För det här kanske bara biston som kan bidra till resultat, där men också andra med utvecklingspolitiska vilkmedler.
23:20
SPEAKER_06: Det är ingen land som har skapat vara utveckling utan att ha ett skattelsystem på plats.
23:27
SPEAKER_06: Så ska att det är helt avgöra.
23:29
SPEAKER_06: Och så ser vi i utfordringare med maktstrukturer och så vidare i många land som är med på komplicerade det bilden.
23:39
SPEAKER_06: Du illustrerade väldigt tydligt i den nogen sliden i din, alltså att huvudet intektskälla att afrikanska stata det är skott.
23:49
SPEAKER_06: Älön ska resursa.
23:51
SPEAKER_06: Bistrann relativt lant i grangeringen bostet från till en del såbar stata där är viktig.
24:01
SPEAKER_06: Till en del Saheland och Somalia och så vidare sånt.
24:06
SPEAKER_06: Så skatt är extremt viktig för det alla flesta afrikanska land.
24:13
SPEAKER_06: Men så ser vi att det ser bistandskutet så ser vi också att bestand har varit enormt viktig i enkel sektor speciellt hälset utanningssektoren.
24:23
SPEAKER_06: Där har i en del land så har bistän varit helt avgärna, för exempel i Sörafrika.
24:30
SPEAKER_06: Hälsesektoren.
24:32
SPEAKER_06: Där har det varit ganska dramatiska kött, för exempel USA, så köta HIV finansiering i Sörafrika och en räkn andra dramatisk.
24:46
SPEAKER_06: Så ser vi kanske något land upplevde bistänskutt.
24:52
SPEAKER_06: Vill du ta ett tak i det.
24:54
SPEAKER_06: För att öka egna intekten och ta ett tak i det på en måde som bidrar till att finansiera offentlig känslan häls, utmaning och infrastruktur, alla kaprar i det till en liten eller som får stadig stöd och makt.
25:09
SPEAKER_06: Vi ser Nåcken land.
25:11
SPEAKER_06: Det här är synt evidens grundlagen, jag har kun och en få kill där, men det är indikationen på att Nokkenland, talet Haket Söra, för ett exempel som Nigeria har vi inte allokerat med resursen någonting jag får delar av hälsosektoren på grund av bistandskutta.
25:34
SPEAKER_06: Det är ju önskelligt att land ska bli urvända bistand över tid.
25:41
SPEAKER_06: Det var sådana jag inte blir intresserade i det.
25:44
SPEAKER_06: Bistand ska bli ovavig i hjälpkunt, till källkölj.
25:49
SPEAKER_06: Det var det som annan tror jag på 70-talet när jag var gött.
25:53
SPEAKER_06: Här var jag kanske gud för det av den här.
25:59
SPEAKER_06: Och offentligen inte är speciellt knyttar till utaningen, hälsa är en extremt viktig omfördelningsfaktor.
26:11
SPEAKER_06: Den är viktigare, en del studier av ny styrvisar att den är viktigare än konantföringen när det hjälp fördelningsmekanismen.
26:22
SPEAKER_04: Men vi kanske följa upp dig i torben för nu var inne på betydningen av ministerier utanning och hälsa.
26:29
SPEAKER_04: Och för så vidskaping avsur om det är nämnt här.
26:32
SPEAKER_04: Det är träda det inne som deras sakta röntgen ska bli prioritert.
26:37
SPEAKER_04: Men må vi också sikra att rammill kommer runt i investeringarna på plats och vi får bistå av intextlan med att göra nät i investeringarna som blir pakt på det här och helgar.
26:48
SPEAKER_05: Jo, det är helt hända.
26:50
SPEAKER_05: Rammivåen må var på plats, det hänta jobb, skapel utan eller hälsa och så vidare och så vidare.
26:58
SPEAKER_05: Jag äkar emot nors skattbistan.
27:00
SPEAKER_05: Sultan här om norrisk skadet som en prioritet i sin biståndspolitik.
27:07
SPEAKER_05: Norgärligt väldigt välfing exportartiklar.
27:12
SPEAKER_05: Sådant sätt att vi måste kunskap och innovation och så vidare så vidare.
27:16
SPEAKER_05: Men man tar nörda tillrämningen som jag är gåd.
27:20
SPEAKER_05: Och läste alla inspelningen som svarar på vännerpunkt för regens nätgig.
27:28
SPEAKER_05: Så har vi ser i något forskning som huvudbrioret i Norrskistan som en prioritet.
27:35
SPEAKER_05: Nårskrocenter har satellittåvåkningen som en prioritet.
27:39
SPEAKER_05: Eskant så kommer man ta all det sammen, men så till slut så har vi ju 40-50 prioritering.
27:45
SPEAKER_05: Så tillbaka till utgutspunkter.
27:47
SPEAKER_05: Vi har valt någon hovbrittering.
27:50
SPEAKER_05: Det använda rika viktiga, eller det gåa.
27:53
SPEAKER_05: Nu har du särte ut förrät.
27:58
SPEAKER_05: Så det är mitt poäng.
28:00
SPEAKER_05: Vi må gör ett utval med det norgana göra med sina 6 miljöer.
28:06
SPEAKER_05: Och då, gått mycket att skatt det varit in eller ut och så vidare.
28:11
SPEAKER_05: Spörskman här så som du är inne på det.
28:14
SPEAKER_05: Det är välfunde skattsystem och så avvänggadur.
28:18
SPEAKER_05: Och så har man ett land som har en blik slätt som väljer något helt annat att brukar vara på första eller vad man brukar på.
28:29
SPEAKER_05: Samman och liknant.
28:32
SPEAKER_04: Trinan, vad ska utan?
28:36
SPEAKER_03: Jag har väl andra.
28:37
SPEAKER_03: Jag har slut med det.
28:38
SPEAKER_03: Jag var inte.
28:42
SPEAKER_03: För det första så kär du spur och säga.
28:44
SPEAKER_03: Vad ska man göra?
28:46
SPEAKER_03: Vad kan nog göra?
28:47
SPEAKER_03: Och det är fler ting norringen.
28:49
SPEAKER_03: Man kan göra det mer avbudsett, men man kan också göra en del andra ting utanför budget.
28:54
SPEAKER_03: Där fler spännande processer internationalt.
28:57
SPEAKER_03: Det är en process i FN om en internationell skattekonvention och där påtrycker det från Afrikanska Union som jobbar för att få mer internationell samarbet om rätt färdig skattlägging.
29:06
SPEAKER_03: Det är väldigt bra.
29:08
SPEAKER_03: I G20 var Södafrika vartslan för i fjör och fick lagden en rapport om Global oliket ledar Joseph Siglets, han föreslår ett internationell panel om oliket.
29:20
SPEAKER_03: Där är norgnå med och jobbar med att se på vordet av ett sånt panel kan se ut i praxis.
29:26
SPEAKER_03: Det är väldigt bra för vi har allt problem med att bekämp olika internationalt vi har allt få lite tag på utveckling och intäkte och former.
29:33
SPEAKER_03: Och ett sånt panel kan vara med, liksom ett klimapanel som kan ge objektiv med data som kan ligga till grund för utveckling av politik för att reducera olikhet.
29:42
SPEAKER_03: Det är exempel på global samarbet som jag tänker är väldigt viktigt att man har rijden kan spela en viktig rolle.
29:49
SPEAKER_03: Jag tänker också att man må se på priorete och gå nån.
29:55
SPEAKER_03: Men ska du lyckas med de här allra viktigaste så må du ha styrelse boken med för att det ska fungera.
30:03
SPEAKER_03: För ellers så blir det på något att du ger en medicin som tar ni symptomen om du löser riket problem.
30:12
SPEAKER_03: När det där tror på något civilt avget, det har det grikt tillnärmning till visna att vi ofta att fortsätta göra de ting som ser på strukturerna och så exempel fredsarbet som jag diskuterar i andra debatter att det också må in.
30:27
SPEAKER_03: Det är ett väldigt rotna ett enkla svar som är så att bisand blir och enkelt tilltag som bara rädda liv här och dagar att det är väldigt lätt att det är viktiga system greppen som är lite vansklig och målna försvinner.
30:38
SPEAKER_03: Men det är också väldigt viktiga.
30:42
SPEAKER_04: Fina, det är också värt ofta demokratibistand in i detta.
30:47
SPEAKER_04: Vi vet att det är en sammanhäng mellan ekonomisk ykhet och polarisering i samfundet så mycket klar och mal och den direkten på demokratin när det gäller yket.
30:59
SPEAKER_04: Men vilka konsekvenser tänker du att detta ska få för inrättningen av bistand också en tid vad vi må och göra någon tuffer prioritering där man prioritar utpopulärt hos politisk ledsel.
31:14
SPEAKER_03: Atting som har bistans för sätt.
31:16
SPEAKER_03: Någon som jag tänker ricka är en bisande för exempel utgifter till flyktningen i Norge.
31:21
SPEAKER_03: Det menar att man börjar löta ut eller frigöra mer pengar till andra ting.
31:27
SPEAKER_03: Och så var så demokratiskt.
31:30
SPEAKER_03: Jag tänker att det är något vi har drävit med som är, som jag menne, det är problematiskt att slutet med i den tio viver idag för vi är i demokratisk tillbakig.
31:39
SPEAKER_03: Jag skrev en bok om olika i Norge som kommer i fjord.
31:43
SPEAKER_03: När jag skrev den så var den på 1920 nivå i demokrati.
31:48
SPEAKER_03: Nu har vi nästan tio för delen på den globala målökelsen ombåden och går med demokrati världen så man är en auktoritär utveckling som går väldigt fort.
31:58
SPEAKER_03: Samtidigt så vet jag ett stött i demokrati och civilsamn är önskar målaffekten av.
32:05
SPEAKER_03: Det handlar lite om politisk valg också.
32:08
SPEAKER_03: Vilket kamper man vill kämpa i den tiden varen.
32:10
SPEAKER_03: Jag tänker att de står för demokrati.
32:12
SPEAKER_03: Det har väldigt mycket forskaren om diskussionen handlar om hur de gör det bäst möjligt.
32:17
SPEAKER_04: Det var naturligt att söda av helghet.
32:19
SPEAKER_04: Vår de gör det bäst möjligt med visar.
32:22
SPEAKER_06: Det var väldigt mycket klokom.
32:25
SPEAKER_06: Det får kosta du må träcka in styrelse på matin.
32:28
SPEAKER_06: Du kan inte få kosta den, du kan ju köskatt och skattelvis på ett isolerat sätt.
32:33
SPEAKER_06: Det är så många andra aspekt till knittar till det.
32:38
SPEAKER_06: Och det vi får se i en räcke land där du har en demokratisk tillbaka i gån så har någon också stå upp för det.
32:54
SPEAKER_06: Vi måste ta en del valg.
32:56
SPEAKER_06: Och när vi ser å att land eller eliten i en land brukar betydligt del av skatting till sikkerhetsstyrke och politi på bekås och skjittarna på hälset utanningssektorn så har mina äg någonge en förpligtelse att säga.
33:22
SPEAKER_06: Det här är acceptabelt.
33:24
SPEAKER_06: Det här ökar nyikheten, det ökar konflikten och idag.
33:28
SPEAKER_06: Och som en del sammanhängig och säger okej, då träcker vi oss ut.
33:31
SPEAKER_06: Några har sagt i fram tidigare.
33:36
SPEAKER_06: När får visa gå gammallägge så i 94-49 1930-94 så var det ett enorptionsskandal i Tansania.
33:54
SPEAKER_06: Det kom fram och jag inte så omfattande det var så sa norge och Sverige att det här är oacceptabelt.
34:04
SPEAKER_06: Vi kanske brukar vara bislandar som indirektig av att finansiera korrupta skatta och kräva korrupta näringslisfolk.
34:13
SPEAKER_06: Det sa stopp hållit tillbaka listan.
34:15
SPEAKER_06: Det lag grundlagen för etableringen av ett helt nytt skattesekimet i Tanier som revenue authority.
34:23
SPEAKER_06: Så vi har klart och sagt i fråga, det har effekt en delan och jag synes att vi måste vara tydligare i en del sätting att vi måste upp för demokrati.
34:32
SPEAKER_06: Vist vi menar att det är viktigt.
34:35
SPEAKER_04: Andreas, jag att du är väldigt ofta antikorruptionsarbet också sammanhänge där med om ykker.
34:41
SPEAKER_04: Vad tänker du?
34:43
SPEAKER_02: Ja för att det snackte just det här tillnämte med det direkt effektivningen, så vi kan måla något skatte stanna och vi ser att nu avrängers får beslänet som motarstet omtidkroner igen.
34:58
SPEAKER_02: Men det som är viktigt när du kommer till skatt och till att bygga skattsystemar i utvecklingsland är att detta handlar inte bara om skatt, så det handlar också om antikoversionsarbet, det handlar om att vis du har något om att digitalisera eller bara skapa mer åpenhet, sorg i förrat med alla kvitteringar håller i helvete så gör det också låningen mer i stand till att ha kontroll på pengen som den inte annan så det blir ett som typisk i Norge för Sverige för exempel är att det är väldigt tydligt vem som plötsligt har blivit valerik i Norge så gör att det är vanskliga att bygga stor krimaller för marje i Norge, vid faskid.
35:45
SPEAKER_02: Samma kärkmået på mikronivå i alla land när man utvecklar skattissystem.
35:52
SPEAKER_02: Och så tror jag viktig, där jag var väldigt klart tillgälare på att en stärk bekymring är ju när du är att mycket som går på utvecklingsskattelsystem, bygger godskatt system och samla information.
36:11
SPEAKER_02: Och där är det viktig att den information inte blir en asset, alltså någon som den styrande makten har tillgång på alla.
36:21
SPEAKER_02: Nattopp för det att det gör att de auktoritära stata får mer makta av befolkningen.
36:28
SPEAKER_02: Så där får vi viktigt att vi bygger normar både i Norge och på europeisk nivå men också hjälpa landningen och bygga gärna offentliga ägskapsregresser och den typen ting, för det att det frigör information för civilsamfund och för båda lands bedrifter som ska investera i det släner och så vidare.
36:54
SPEAKER_02: Så den öppen som vi återar vid Norge.
36:58
SPEAKER_02: An kanske annor viktigare än vi snarkom till serot här statna.
37:04
SPEAKER_04: Vi vet ju att väldigt medriskan är ändänvis bara rättar samåt land som Kenia och Tansania.
37:11
SPEAKER_04: I 2040 vet vi att över 90 procent av det extrem statet kommer att bo i såbara kontexter.
37:18
SPEAKER_04: Är det samma virkemidlen som kommer godat i den typen land.
37:23
SPEAKER_04: Had tänker det om det.
37:27
SPEAKER_05: Jag gick nog droppen Silverbyldet.
37:30
SPEAKER_05: Vi har kanske antida invitation av arrangem här kontantarföring.
37:34
SPEAKER_05: Det fungerar bra i någon land och kanske speciellt i manita sättingar.
37:40
SPEAKER_05: Andra vilkmidler som ökst alla insats mot skatt.
37:45
SPEAKER_05: Funger nog i andra sätting.
37:48
SPEAKER_05: Bara för att vara på det.
37:50
SPEAKER_05: Det här som Silicon Valley i tonket om jag alltid ska pass in växemma och så.
37:55
SPEAKER_05: För den tror jag vi har.
37:57
SPEAKER_05: För 20 år sedan när jag bynt i röd kurs där var mikrocken dit liksom det absolut hotesta.
38:03
SPEAKER_05: Och det var ju liksom, det salvare i den här fallet.
38:06
SPEAKER_05: Det finns ju ingen typ av intervention som ska lösa alla deras problem.
38:12
SPEAKER_05: Men vi må bruge det rätta i virkmillerna i det är för det land.
38:17
SPEAKER_05: Men det är ju extra kränn när vi snackar om land, det är långa snackar om jag ser förra.
38:23
SPEAKER_05: Kartet komt helt annulligt ut 2040.
38:25
SPEAKER_05: När jag är på skolor så är det klaret alltså väldigt annud.
38:28
SPEAKER_05: Det var det i Kina och Vietnam som var det stora och fattig på folkningsgruppen bod i.
38:33
SPEAKER_05: Det har ju tillfäll länge.
38:35
SPEAKER_04: Men i det landar saligregion, lännade är det kontantoberingar som är kuren där det är snabbt.
38:45
SPEAKER_06: Jag tror det här är snart om väldigt stor forskrar med.
38:48
SPEAKER_06: För det första så må vi ju skilda med de land som är relativt stabil.
38:53
SPEAKER_06: Du nämnde Kenia och Tansania, kanske det liksom.
38:57
SPEAKER_06: Men det är väldigt för sälliga för det som utföningar i Sahel och Somalia till viss grad.
39:05
SPEAKER_06: Och det som kännete en skattesystem i de larna vi definierar som såbar.
39:11
SPEAKER_06: Men det är ju kan du säga att det är en stor kategori av land som är i konflikt, i en postkonflikt eller i mellanfasen.
39:18
SPEAKER_06: Men det som kännetegna skattesregime i alla rysana.
39:21
SPEAKER_06: Det är ju så kallet såbara.
39:23
SPEAKER_06: Det är att det inte är håll som är den viktigaste skattebasen i tillägget till intekten för naturresurser.
39:34
SPEAKER_06: I tillägg har du en sikkerhetssituation som är extremt utförande.
39:38
SPEAKER_06: Du har regimer som liksom kan.
39:41
SPEAKER_06: Du vet ju länge vill sitta där.
39:44
SPEAKER_06: Det är att sen nörsk skatte folk för den ska skatterektörat släpper i lösa.
39:53
SPEAKER_06: Det är foriskabelt.
39:55
SPEAKER_06: Här måen tar tak i med den multinationella, det multilaterala systemet är.
40:01
SPEAKER_06: Det krävs stark koordinering mellan det.
40:06
SPEAKER_06: Där ser vi och att köra det många som har löts att hoppa in på den här arenaren här multilaterala nationer som AMF och Världsbanken har byndt och så att vi har en arbetsfördelning i mått vi ska kunna få hålla sig till.
40:23
SPEAKER_06: Så kan norge komma in med finansiering.
40:26
SPEAKER_06: Men det kan gå trok, kanske med något folk som bistår i projekt samman med det multilateralen.
40:33
SPEAKER_06: Men det har ingen tro på att vi ska få ett skattebistandsprojekt som är koordinerat och styrt av den och skattesdirektoratet i den typen av vi snarka om så var ett på den måten som den sker i Tansania, i Kenya och sånt.
40:51
SPEAKER_04: Vi ginner av tom för tid med där det ska få ordentligen, väldigt kort radoseker, ett tilltag för att bekämpa förskäler.
41:01
SPEAKER_04: Var det viktigt.
41:03
SPEAKER_03: Vi jobbar för skatekonvention och olika spanel och på något löfet där höjer spadre, att vi genomsyre i prirenteringen när jag snabbt försökte ontrarligt.
41:12
SPEAKER_04: Andreas.
41:13
SPEAKER_02: Jag tror att jag ska läft fram kanske till det viktigt men något som jag var uppdatta av som har nämnt tidigare som är att det är väldigt många internationella sammanhären när vi har så går på att dela inga information som har väldigt mer kraft.
41:26
SPEAKER_02: Men vi är nödvändig att alla lån bidrar och alla är med.
41:33
SPEAKER_02: Och att vi då också hjälpa de läner som har störst relativ på snad i att delta.
41:40
SPEAKER_02: Det är ett klassiskt exempel är typ som land i Karibien som att mått arvet en skatteparadis av på något och har finansiella institutioner som mycket fungerar så gott och så sitter myndigheten några har mycket kapacitet till att hantera sådan antidförskingsrapporten så det man sanningen.
42:01
SPEAKER_02: En större byggde fördeling för det globala finansiärliga systemet tror jag är helt avgörande i visan och få god system.
42:13
SPEAKER_05: Jag vill slå ett slag för risk på kapital in i den särskila afrikanska briftet.
42:19
SPEAKER_05: Det var ett lys sendet på nu av nuken att det var främst önska bland många afrikanerna att få investering.
42:28
SPEAKER_05: Slika möligt få sam arbetsplats.
42:36
SPEAKER_06: Jag menar att set på det äga, jobbar med det har sett på också verat genom många år i Afrika om det hjälpt, så menar jag för oss att stöttet till skattareformen som är en del av styrelsättematiken är viktig.
42:52
SPEAKER_06: Men samtidigt så har norge när den här bestän är mycket tydligare på klassa med målet.
42:59
SPEAKER_06: Målet är så högast möjlighet skattekten.
43:03
SPEAKER_06: Målet är att bidra till en stat som är med regent, mer ansvarig och bär istand till att levera tjänster till heliga befolkningen.
43:15
SPEAKER_06: Så det betyder att skatteförvaltning måste i sammanhang med stöttet till parlament, till civilsamfundisationer och till minst näringslivsorganisationerna.
43:30
SPEAKER_06: Och media.
43:36
SPEAKER_04: Kenan writer and founder av Mahade Social Justice Center.
43:42
SPEAKER_04: You been leding the same youth led demonstrations in Kenya.
43:47
SPEAKER_04: Vi look really forward to having your perspective on today's topic.
43:52
SPEAKER_04: Så vi har approximately two minutes, please.
43:57
SPEAKER_00: Thank you, thank you so much.
44:00
SPEAKER_00: Weighing in on this topic of inequality.
44:02
SPEAKER_00: I'm so glad Nora is having this conversation right now because, as you saw, we had youth-led demonstrations about the finance bill that was promising to make life even more difficult because of the high cost of living.
44:15
SPEAKER_00: And there's a very huge unemployment uh in our country right now.
44:19
SPEAKER_00: A lot of young, educated graduates who are jobless in the face of high levels of corruption in our country, uh, high levels of the cost of living, high levels of unemployment.
44:31
SPEAKER_00: And this is something that is likely uh going to go on.
44:35
SPEAKER_00: You have seen it's also something that's in is sort of global.
44:39
SPEAKER_00: Yesterday I was watching TikTokers share uh the prices or rather their pay slips and the and the jobs that they are doing.
44:47
SPEAKER_00: So I think it would be in our best interest, in the in Nora's best interest, to see how we are going to holistically solve the issue of inequality for developing countries, and I think globally uh in general, because cause and effect.
45:07
SPEAKER_00: If people are in luck, if people are lacking, for example, I come from uh a slum area in Kenya called Mazare, and it is well known for insecurity, mainly because many people are jobless and unemployed.
45:21
SPEAKER_00: So they resort to snatching funds to sell for survival.
45:26
SPEAKER_00: So this is seen as something that is not necessarily a societal problem that needs to be solved.
45:34
SPEAKER_00: It's probably seen as a problem for poor income neighborhoods.
45:38
SPEAKER_00: But if we look at it holistically, for as long as people are in luck, there is going to be insecurity.
45:44
SPEAKER_00: For as long as people cannot eat, cannot feed themselves, cannot clothe, cannot guarantee the future of their children, there is always going to be insecurity.
45:53
SPEAKER_00: So it is in the best interest of everybody that is comfortable to ensure dignity for the people that are underprivileged.
46:03
SPEAKER_00: Because all of these problems are man-made problems.
46:07
SPEAKER_00: And if they are man-made, then they are going to require man-made solutions and they can be unmade.
46:13
SPEAKER_00: It is possible to end poverty, it is possible to deal with uh inequality.
46:19
SPEAKER_00: If you saw uh the Oxfam report on inequality, I wrote a forward in there, if you could uh look at it, but it says it shows such a huge margin between the haves and the have-nots.
46:34
SPEAKER_00: And this huge margin has got to sort of come to a close.
46:39
SPEAKER_00: It's possible to have dignity for all the peoples of the earth.
46:44
SPEAKER_00: We look at the amount of land we have, we look at the challenges we are having with water now, we look at the challenges we are having with the environment right now, and all of these problems can be narrowed down to individualities of the people.
46:58
SPEAKER_00: We need to be able to think about how our children are in the world, our environment is in the world, our young people are in the world, and what tomorrow looks like for those people.
47:08
SPEAKER_00: So those people with uh the privilege of having plenty will have to think about the people who do not have.
47:15
SPEAKER_00: Because those who do not have, sooner or later, will be having for those who have.
47:21
SPEAKER_00: And this is this is sort of um cause and effect, this is sort of scientific, because people will have to eat, people will have to feed, people will have to be comfortable.
47:30
SPEAKER_00: So it's just to challenge us to think about then how do we, uh as intellectuals, as socialists, as psychologists, as scientists, as uh philanthropists, think about inequality in a way that solves individual problems at a societal level.
47:50
SPEAKER_00: Thank you very much.
47:51
SPEAKER_00: That will be all from me.
47:52
SPEAKER_04: Thank you so much.