Latest / OPSIS poddserie om industriell gasövervakning / #02 Kontinuerlig övervakning av utsläpp - vad, varför och hur?
Transcript
- 0:00Speaker: Välkommen till OPSIS poddserie om luftkvalitet.
- 0:03Speaker: I det här avsnittet pratar vi om hur luftkvalitet övervakas.
- 0:09Speaker: Vad mäts?
- 0:10Speaker: Vart möts det?
- 0:12Speaker: Och vad är mätnätverk?
- 0:14Speaker: Diskussionen bygger på OPSIS blogg i samma ämne.
- 0:22Speaker 3: Välkommen! Idag ska vi kika närmare på vad som faktiskt kommer ut ur industrin skorstenar.
- 0:29Speaker 3: Vi har en text här som heter Kontinuerlig övervakning av utsläpp.
- 0:34Speaker 3: Vad varför hur.
- 0:36Speaker 1: Den blir vår utgångspunkt.
- 0:38Speaker 3: Ett viktigt ämne.
- 0:39Speaker 3: Målet är att du som lyssnare ska få koll på varför vi ens behöver övervaka det här.
- 0:45Speaker 3: Vilka regler som styr och sen kanske mest fascinerande, hur mätningarna faktiskt går till.
- 0:50Speaker 3: Okej, så vi hoppar rakt in.
- 0:53Speaker 3: Om vi tänker oss en skorsten i en helt perfekt värd.
- 0:56Speaker 3: Vad skulle komma ut då?
- 0:58Speaker 3: Källtexten nämner ju idealet vid förbränning, bara vattenånga och koldioxid.
- 1:04Speaker 1: Ja, och vatten är ju ofarligt i sammanhanget.
- 1:08Speaker 3: Men koldioxiden är ju.
- 1:10Speaker 3: hela klimatfrågan är ett nötskal.
- 1:13Speaker 3: Men så enkelt är det ju nästan aldrig eller hur.
- 1:16Speaker 3: Verkligheten är ju lite stökigare.
- 1:18Speaker 3: Vad mer finns det i röken?
- 1:20Speaker 1: Exakt, den där idealbilden stämmer sällan.
- 1:23Speaker 1: Förbränning, speciellt vid höga temperaturer som industrin bildar nästan alltid kvävexiden, alltså NOX.
- 1:30Speaker 1: Det kommer från kvävet i luften.
- 1:32Speaker 1: Men det är bara början.
- 1:35Speaker 1: Sen beror det ju helt på vad man eldar med vilket bränsle, dess kemiska sammansättning och vilken typ av process det är.
- 1:41Speaker 1: Då kan rökaserna innehålla en hel radda andra ämnen.
- 1:45Speaker 3: Som till exempel?
- 1:47Speaker 1: Ja, alltså vi kan hitta kolmonoxid, Som är giftigt.
- 1:51Speaker 1: Svaveldioxid, speciellt om bränslet innehåller svavel.
- 1:55Speaker 1: Det bidrar ju till försurning.
- 1:57Speaker 3: Just det.
- 1:58Speaker 1: Sen kan det finnas ammoniak, ofta från själva reningsprocesserna faktiskt.
- 2:02Speaker 1: Sura gaser som väteklorid och väteflorid, särskilt vid förbränning av avfall eller vissa kemiska processer.
- 2:11Speaker 1: Och sen har vi de riktigt otrevliga typerna tungmetaller, där kvicksilver och är ett vanligt och luligt exempel och komplexa organiska föreningar som dioxiner och freaner, speciellt från avfallsförbränning.
- 2:25Speaker 3: Oj, det var verkligen en hel lista.
- 2:28Speaker 3: Det låter ju som en riktig cocktail.
- 2:31Speaker 3: Varje ämne har alltså sina egna effekter vid olika nivåer.
- 2:36Speaker 1: Precis, helt rätt.
- 2:38Speaker 1: Varje ämne påverkar hälsa och miljö på olika sätt och vid olika halter.
- 2:43Speaker 1: Vissa är akut toxiska, andra ger långsiktiga problem som övergödning eller skadar hosskiktet.
- 2:50Speaker 1: Vissa är kancerframkallande.
- 2:53Speaker 1: Så det är den här mångfalden av möjliga utsläpp och deras olika effekter som gör att man måste ha så noggrann koll.
- 3:00Speaker 1: Man måste veta vad som släpps ut och hur mycket, annars famlar man i blindo.
- 3:05Speaker 3: Då förstår jag verkligen varför man måste övervaka.
- 3:08Speaker 3: Men vem sätter då reglerna?
- 3:11Speaker 3: Vem bestämmer vad som är okej att släppa ut av den här cocktailen.
- 3:16Speaker 3: Det måste ju finnas lagar och gränsvärden.
- 3:19Speaker 1: Absolut klart.
- 3:21Speaker 1: Utan regler hade det ju varit vilda västen.
- 3:23Speaker 1: I stort sett, alla industriländer har ju system för att reglera utsläpp från stora källor, alltså kraftverk, sopförbränningsanläggningar, cementfabriker, stålverk.
- 3:34Speaker 1: Listan kan gör lång.
- 3:36Speaker 1: Regelverken kan se lite olika ut mellan länder, men grundprincipen är den samma att begränsa påverkan på miljön.
- 3:45Speaker 3: Och inom EU då, finns det något gemensamt?
- 3:48Speaker 1: Ja, absolut.
- 3:49Speaker 1: Där är det industriutsläppsdirektivet.
- 3:51Speaker 1: I ED heter det formellt 201075 EU som är det centrala ramverket.
- 3:58Speaker 1: Det styr tusentals industrianläggningar i hela Europa.
- 4:01Speaker 3: I ED, okej.
- 4:03Speaker 3: Men hur funkar det då?
- 4:04Speaker 3: Står det i direktivet exakt hur mycket kvävoxider en fabrik får släppa ut typ x millegramgram per kubikmeter?
- 4:12Speaker 1: Nej, inte riktigt så specifikt.
- 4:14Speaker 1: Direktivet är mer övergripande.
- 4:16Speaker 1: Istället bygger det på en jätteviktig princip kravet att använda bästa tillgängliga teknik.
- 4:22Speaker 1: BAT brukar man säga, Best Available Techniques (BAT)
- 4:27Speaker 3: BAT.
- 4:28Speaker 3: Bästa tillgängliga teknik.
- 4:31Speaker 1: Tanken är att utsläppen ska begränsas så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt med den bästa beprövade tekniken som finns att tillgå.
- 4:39Speaker 3: Så det är inte en fixerad gräns utan mer en grän som flyttar sig med vad som är tekniskt möjligt och rimligt ekonomiskt just nu.
- 4:47Speaker 3: Det låter ju dynamiskt.
- 4:49Speaker 1: Exakt, det är poängen.
- 4:50Speaker 1: Och för att definiera vad BAT betyder i praktiken för olika industrier.
- 4:55Speaker 1: Ja.
- 4:56Speaker 1: Det finns ett 30-tal sådana, en för varje stor bransch kan man säga.
- 5:00Speaker 1: En för stora förbränningsanläggningar, en för avhallsförbränning, en för cement och så vidare.
- 5:06Speaker 3: Och specifikt för varje sektor.
- 5:09Speaker 1: Varje BREF går igenom.
- 5:11Speaker 1: Det viktigaste i varje bref är batslutsatserna BATC.
- 5:16Speaker 1: Batt conclusions.
- 5:20Speaker 1: De här slutsatserna specificerar vilka utsläppsnivåer man anser är möjlig att nå om man använder batt.
- 5:26Speaker 1: Så det är här vi hittar förslagen på gränsvärden baserade på tekniken.
- 5:30Speaker 1: Men det är fortfarande inte det juridiskt bindande gränsvärdet för kallesfabrik.
- 5:35Speaker 1: Sista steget är att myndigheterna i varje land i Sverige är det ju Naturvårdsverket och länsstyrelserna använder brefarna och bat slutserna som grund när de sätter de faktiska bindande villkoren i tillstånden för varje enskild anläggning.
- 5:51Speaker 3: Ja.
- 5:51Speaker 3: Så du går från EU-princip batt via branschdokument bref C till nationella beslut för varje fabrik.
- 6:01Speaker 1: Precis så.
- 6:02Speaker 1: Det är en process i flera steg.
- 6:04Speaker 3: Det låter ändå ganska genomtänkt måste jag säga.
- 6:07Speaker 3: Och det här med att bett är dynamiskt, nämner du.
- 6:10Speaker 1: Ja, och det är en central grej som texten lyfter.
- 6:14Speaker 1: Brefferna och bat slutsatserna är inte statiska.
- 6:18Speaker 1: De ses över och uppdateras regelbundet.
- 6:21Speaker 1: Kanske var åttonde till tionde år typ.
- 6:24Speaker 1: Och det gör man ju för att spegla teknikutvecklingen.
- 6:27Speaker 1: När ny bättre reningsteknik blir tillgänglig och har visat sig funka, då kan kraven skärpas i nästa version av breffen?
- 6:35Speaker 3: Det driver på utvecklingen, alltså?
- 6:37Speaker 1: Exakt.
- 6:38Speaker 1: Det driver på innovation och ser till att lagstiftningen inte blir föråldrad jämfört med vad som faktiskt går att göra.
- 6:44Speaker 1: Det är liksom en ständig process för att pressa ner utsläppen.
- 6:48Speaker 3: Ok då har vi ett system med regler baserat på bästa teknik som uppdateras.
- 6:53Speaker 3: Då kommer den stora frågan.
- 6:54Speaker 3: Hur vet man att en anläggning faktiskt följer reglerna och håller sig inom sina gränsvärden?
- 6:59Speaker 3: Måste de mäta precis hela tiden.
- 7:02Speaker 1: Det beror på.
- 7:03Speaker 1: Kraven på mätningen kan variera.
- 7:06Speaker 1: Det beror på anläggningens storlek, vad de gör vilka ämnen det handlar om och vad som står i deras specifika tillstånd.
- 7:14Speaker 1: I vissa fall om man har en väldigt stabil process och ett bränsle som är likadant hela tiden, då kanske myndigheten tycker att det räcker med periodisk mätning.
- 7:26Speaker 3: Periodisk mätning.
- 7:27Speaker 3: Vad betyder det att någon kommer att kolla ibland?
- 7:30Speaker 1: Ja, typ så.
- 7:31Speaker 1: Då anlitar fabriken en ackrediterad mätfirma, en oberoende part som kommer ut kanske några gånger om året.
- 7:39Speaker 1: Sen gör de noggranna mätningar under en kortare tid några timmar eller en dag kanske.
- 7:45Speaker 1: Och utifrån de resultaten bedömer man om anläggningen klarar sina gränsvärden.
- 7:51Speaker 1: Då antar man att utsläppen ligger på ungefär samma nivå mellan mätningarna.
- 7:56Speaker 3: Man gör ett antagande alltså.
- 7:58Speaker 3: Och i vissa ännu enklare fall om bränslet är extremt välkänt och stabilt och processen är väldigt förutsägbar, då kan det ibland till och med räcka att man beräknar utsläppen.
- 8:12Speaker 3: Då analyserar man bränslet regelbundet och räknar ut vad man förväntar sig ska komma ut baserat på hur mycket bränsle man använder.
- 8:21Speaker 1: Beräknar.
- 8:22Speaker 1: Men det är mindre vanligt för de stora komplexa anläggningarna.
- 8:27Speaker 3: Men hur pålitligt är det egentligen att bara mäta ibland eller att räkna, kan man verkligen vara säker på att det är konstant däremellan.
- 8:35Speaker 3: Särskilt om saker ändras.
- 8:37Speaker 1: Det är ju precis det som är knäckfrågan.
- 8:40Speaker 1: Här kommer vi till det som källtexten verkligen fokuserar på.
- 8:44Speaker 1: Om bränslet varierar mycket, tänk på avfallsförbränning, där innehållet i soporna ändras hela tiden.
- 8:50Speaker 2: Ja, precis.
- 8:50Speaker 1: Eller om själva processen har variationer som påverkar utsläppen.
- 8:54Speaker 1: Då räcker oftast inte med stickprov eller beräkningar.
- 8:57Speaker 1: Då kräver lagen och tillstånd i regel kontinuerlig övervakning.
- 9:02Speaker 1: Det kallas SEM.
- 9:03Speaker 1: Sem Continuous Emissions Monitoring.
- 9:07Speaker 3: SEM, kontinuerlig övervakning.
- 9:09Speaker 3: Nu börjar bli riktigt spännande, för det låter mycket mer robust.
- 9:13Speaker 3: Men jag antar att det är mer krävande också.
- 9:15Speaker 3: Vad betyder det rent praktiskt att behöva ha ett sådant SEM-system?
- 9:19Speaker 1: Ja, absolut.
- 9:20Speaker 1: Det är ett stort kliv uppåt i komplexitet och krav.
- 9:23Speaker 1: När det krävs SEM, då duger inte med vilken mätare som helst.
- 9:27Speaker 1: Systemen man använder, SEM:s kallas de ofta CMS CEMS.
- 9:33Speaker 1: De måste uppfylla jättehöga krav på noggrannhet och tillfälligthet.
- 9:37Speaker 1: Tänk dig, de ska ju funka dygnet runt, år ut och år in i en rätt tuff miljö uppe i skorstenen.
- 9:43Speaker 1: Det är varmt, dammigt, fuktigt, ibland frätande.
- 9:47Speaker 3: Ja, det låter inte så mysigt.
- 9:50Speaker 1: För att garantera kvaliteten måste utrustningen ofta vara typgodkänd av oberoende institut.
- 9:55Speaker 1: Man måste visa att den klarar att mäta rätt under de förhållanden som gäller och inom rätt mätområden.
- 10:02Speaker 3: Typgodkänd?
- 10:03Speaker 1: Ja.
- 10:04Speaker 1: Inom Europa finns det ju gemensamma standarder för det här så att mätningarna blir jämförbara och pålitliga oavsett var i EU fabriken ligger.
- 10:13Speaker 3: Vilka standarder är det?
- 10:15Speaker 1: Källtexten nämner att det handlar om att säkra kvaliteten över tid genom regelbunden kalibrering och kontroller.
- 10:20Speaker 1: Det räcker alltså inte bara sätta upp systemet, det måste skötas och kollas hela tiden så att man kan lita på siffrorna.
- 10:27Speaker 1: Det här är helt avgörande för att systemet med gränsvärden ska funka.
- 10:31Speaker 3: Så standardiseringen är A och O för att man ska kunna lita på data och jämföra.
- 10:36Speaker 1: Absolut.
- 10:36Speaker 1: Helt fundamentalt.
- 10:38Speaker 1: Ut gemensamma standarder för hur man mäter och kvalitetssäkrar, då vore det omöjligt att veta om en anläggning verkligen klarar sina gränser eller att jämföra olika fabriker och tekniker.
- 10:50Speaker 1: Det skapar en gemensam måttstock, liksom en rättvis spelplan.
- 10:54Speaker 3: Förstått.
- 10:55Speaker 3: Om man då som anläggning sägare måste skaffa ett sånt här SEM.
- 10:59Speaker 3: Vilka tekniska val har man?
- 11:01Speaker 3: Texten nämner två huvudtyper.
- 11:04Speaker 3: Extraktiv och in-situ.
- 11:06Speaker 3: Vad är skillnaden där?
- 11:08Speaker 1: Ja, det är de två grundläggande sätten att göra den kontinuerliga mätningen.
- 11:12Speaker 1: Ett extraktivt system funkar så att man hela tiden suger ut och extraherar en liten representativ del av rökgasen från skorstenen.
- 11:22Speaker 1: Man tar ut ett prov, alltså ska kondensera och gaserna ska reagera med varann på vägen till en eller flera analysatorer.
- 11:29Speaker 1: De står i en skydd miljö, typ ett litet hus eller skåp bredvid skorsstenen, där inne kan man analysera gasen under kontrollerade förhållanden.
- 11:38Speaker 3: Ta ut provet och analysera det vid sidan av.
- 11:42Speaker 1: In-situ betyder på plats.
- 11:44Speaker 1: Ett in-situ system mäter istället direkt i själva rökgasflödet inne i skorstenen eller kanalen.
- 11:51Speaker 1: Man tar alltså inte ut något prov.
- 11:53Speaker 3: Hur då?
- 11:53Speaker 1: Oftast funkar det genom att man skickar en ljusstråle, kanske infrarött eller UV-ljus tvärs över kanalen eller in i ett mätprov som man sticker in.
- 12:04Speaker 1: Genom att se hur mycket ljus som absorberas vid olika våglängder kan man räkna ut koncentrationen av olika gaser direkt där i röken.
- 12:12Speaker 3: Jaha, extraktiv låker ju som man har mer kontroll på själva analysen, men in-situ är kanske enklare att installera utan slangar och sånt.
- 12:23Speaker 3: Vad avgör vad man väljer?
- 12:25Speaker 1: Bra fråga.
- 12:26Speaker 1: Det finns för- och nackdelar med båda såklart.
- 12:28Speaker 1: Extraktiva system har ju fördelen att analysatorerna sitter skyddat och är lättare att komma åt för service och kalibrering.
- 12:36Speaker 3: Det låter praktiskt.
- 12:37Speaker 1: Ja, nackdelen är ju att man måste vara säker på att provet man tar ut verkligen är representativt och att det inte ändras på vägen till analysatorn.
- 12:46Speaker 1: In-situ systemen slipper ju hela provhanteringen, vilket kan vara bra.
- 12:50Speaker 1: Men å andra sidan sitter ju själva mätutrustningen mitt i den tuffa miljön.
- 12:56Speaker 3: Just det.
- 12:56Speaker 1: Det ställer ju höga krav på att den är robust, och att optiken och sensorerna hålls rena från sot och damm.
- 13:02Speaker 3: Så det beror på situationen?
- 13:04Speaker 1: Ja, precis.
- 13:04Speaker 1: Valet beror mycket på vilka gaser man ska mäta, vilka halter det rör sig om, hur mycket stoft och fukt det finns i rökgasen och vilka krav på noggrannhet som gäller.
- 13:15Speaker 1: Sen finns det en annan viktig faktor som texten tar upp.
- 13:19Speaker 1: Man behöver ju ofta mäta många gaser samtidigt, kanske fem, tio eller ännu fler olika ämnen.
- 13:26Speaker 1: NOX, SO2, CO, HCL, ammoniak, quicksilver och så vidare.
- 13:32Speaker 3: Ja, den där cocktailen vi pratar om.
- 13:35Speaker 1: Då står man inför ett val till.
- 13:36Speaker 1: Ska man ha en separat analysator för varje gas?
- 13:40Speaker 1: Eller ska man satsa på en eller ett par så kallade multigasanalysatorer som kan mäta flera ämnen samtidigt.
- 13:48Speaker 3: Och vad styder valet?
- 13:49Speaker 3: Är det billigare med ett multigas?
- 13:51Speaker 1: Inte nödvändigtvis bara inköpspriset.
- 13:54Speaker 1: Källtexten trycker på att man måste titta på den totala ägandekostnaden, TCO, över hela systemets livslängd.
- 14:02Speaker 3: Total cost of ownership.
- 14:04Speaker 1: Exakt.
- 14:04Speaker 1: Det inkluderar ju installation, underhåll, kalibreringsgaser man behöver, reservdelar, eventuell nedtid om systemet står still.
- 14:14Speaker 1: Driftsäkerheten är också otroligt viktig.
- 14:16Speaker 1: Ett system som krånglar hela tiden blir dyrt opålitligt, även om det var billigt att köpa.
- 14:22Speaker 3: Man vill ha något som funkar.
- 14:24Speaker 1: Man vill ha ett robust system som levererar pålitliga data år efter år med så lite strul som möjligt.
- 14:30Speaker 1: Så det är en komplex avvägning mellan teknik, prestanda, kostnad och pålitlighet.
- 14:36Speaker 3: Okej, det är verkligen en hel värld av teknik och regler bakom det där som pyser ut skorstenen.
- 14:42Speaker 3: Så om vi kokar ner det, vad betyder allt det här för dig som lyssnar?
- 14:46Speaker 3: Varför ska man bry sig om IED, BAT, BREF och CEM?
- 14:51Speaker 1: Jo, alltså se det som själva infrastrukturen för miljöansvar inom industrin.
- 14:56Speaker 1: Hela det här systemet från EU-direktiv ner till valet om mätteknik, det finns ju där för att säkerställa två saker: transparens och kontroll.
- 15:05Speaker 1: Om att göra miljökraven konkreta och mätbara, annars blir det bara fina ord.
- 15:12Speaker 3: Exakt.
- 15:12Speaker 3: Det är länken mellan politiska mål om en bättre miljö och vad som faktiskt händer ute på anläggningarna.
- 15:18Speaker 3: Utan tillförlitlig och standardiserad mätning är ju gränsvärden bara siffror på ett papper.
- 15:25Speaker 3: Det är mätningen som gör dem verkliga och verkningsfulla.
- 15:30Speaker 3: Så när du ser en industriskorsten nästa gång kan du tänka att det förmodligen pågår en kontinuerlig högteknologisk övervakning därinne, styrd av ett ganska komplext regelverk.
- 15:42Speaker 3: Allt för att skydda vår gemensamma luft och miljö.
- 15:46Speaker 3: Det är policy omsatt i praktisk handling.
- 15:49Speaker 3: Bra sammanfattat! Då ska vi försöka knyta ihop säcken lite.
- 15:53Speaker 3: Vi har gått från att förstå vilka andra föroreningar än CO2 som spelar roll.
- 15:58Speaker 3: NOX, SO2, CO, metaller och så vidare.
- 16:02Speaker 3: Till varför det finns ett så omfattande regelverk med ID och BAT principen som motor och sen till hur själva övervakningen faktiskt går till, från enklare metoder som periodisk mätning till de här mer avancerade kontinuerliga systemen CEMS med sina extraktiva och in-situ varianter.
- 16:20Speaker 1: Och det som verkligen är slående, tycker jag, är det här dynamiska samspelet som källtexten beskriver.
- 16:26Speaker 1: Lagstiftningen genom BAT och uppdateringarna av breffarna driver ju på teknikutvecklingen.
- 16:32Speaker 1: Samtidigt gör det bättre mätteknik och standardisering, som de där en standarden vi nämnde, snabbt att man kan tillämpa lagstiftningen mer effektivt och rättvist.
- 16:42Speaker 1: Det är en växelverkan som, åtminstone i teorin, hela tiden ska leda till mindre miljöpåverkan från industrin.
- 16:48Speaker 3: Och standardiseringen är nyckeln till förtroendet.
- 16:52Speaker 1: Ja, den är helt fundamental för att bygga det förtroende som krävs för att systemet ska fungera, att man kan lita på siffrorna.
- 16:59Speaker 3: Så, när vi landar det här för dig som lyssnar.
- 17:02Speaker 3: Att förstå den här processen ger en inblick i hur samhället på ett ganska strukturerat och tekniskt sätt försöker balansera behovet av industri med kravet på att skydda miljön och hälsan.
- 17:14Speaker 3: Det är komplext, absolut.
- 17:16Speaker 3: Men det finns en logik och en metod bakom.
- 17:19Speaker 1: Och som en sista tanke att ta med sig, baserat på det vi pratat om.
- 17:23Speaker 1: Vi har ju konstaterat att BAT bästa tillgängliga teknik inte är statisk, det utvecklas ju hela tiden.
- 17:28Speaker 1: Och vår kunskap om olika ämnes miljöpåverkan blir också bättre.
- 17:32Speaker 1: En spännande fråga att fundera på är ju: Hur tror du att kraven på utsläppsövervakning och definitionen av BAT kommer se ut om sig 10 eller 20 år?
- 17:44Speaker 1: Vilka av de ämnen vi mäter idag kanske får ett mycket större fokus i framtiden när vi förstår mer om deras effekter.
- 17:51Speaker 1: Eller vilka helt nya mätautmaningar kan dyka upp, kanske kopplat till nya industriprocesser, nya material eller hårdare klimatmål och krav på cirkularitet.
- 18:03Speaker 1: Utmaningar som kommer kräva helt nya typer av CMS-lösningar.
- 18:08Speaker 1: Framtiden för utsläppsövervakning är nog lika dynamisk som teknikutvecklingen själv.