Latest / Yoshi's Podcast / #060 | Stjärnjouren | SWE – transfrågor & utmaningar, HBTQ, självidentifiering, suicid & mycket mer

Transcript

#060 | Stjärnjouren | SWE – transfrågor & utmaningar, HBTQ, självidentifiering, suicid & mycket mer · Yoshi's Podcast

• 0:00
  SPEAKER_01: Dagens gäster jobbar som volontärer på Stjärnjouren.
• 0:03
  SPEAKER_01: De åsikter som framkommer tillhör inte nödvändigtvis Stjärnjouren som organisation utan även personliga åsikter framkommer i avsnittet.
• 0:11
  SPEAKER_01: Eftersom Stjärnjourens volontärer är anonyma i sitt arbete så har vi enats om att ändra deras namn och klippa bort vissa personliga berättelser från avsnittet.
• 0:21
  SPEAKER_01: Erika och Mona heter alltså egentligen något annat.
• 0:25
  SPEAKER_01: Jag var inte smart nog att tänka på det här i förväg så ni kommer höra lite udda inklipp när volontärernas namn nämns.
• 0:32
  SPEAKER_01: Jag hoppas att det inte stör för mycket i lyssnandet.
• 0:53
  SPEAKER_01: sitter här idag med Stjärnjouren.
• 0:57
  SPEAKER_01: Vi gör någonting nytt på Yoshi's Podcast idag.
• 0:59
  SPEAKER_01: Första gången i poddens historia som vi är fler än två personer i ett samtal.
• 1:05
  SPEAKER_01: Välkomna Mona och Erika.
• 1:08
  SPEAKER_02: Tack så mycket.
• 1:09
  SPEAKER_02: Tack.
• 1:12
  SPEAKER_01: Jag tänkte såhär, eftersom vi är tre pers och när folk lyssnar på podd så kan det vara lite svårt att hänga med vem som är vem.
• 1:20
  SPEAKER_01: Så jag tänkte att vi kan börja lite med att för att folk ska lära känna era röster så kan ni presentera er, berätta vad ni heter, hur länge ni har jobbat på Stjärnjouren och någonting ni älskar här i livet, någonting ni är passionerade kring.
• 1:36
  SPEAKER_02: Det kan vi göra.
• 1:37
  SPEAKER_02: Det låter lite som Stjärnjourens mårunda som vi brukar göra.
• 1:41
  SPEAKER_02: Så det låter jättebra.
• 1:45
  SPEAKER_02: Jag heter Mona, är 25 år gammal, har varit på Stjärnjouren i ganska exakt ett år nu och något jag älskar i livet är första koppen med kaffe på morgonen.
• 2:02
  SPEAKER_02: Det är det enda jag behöver och sen kan jag starta min dag.
• 2:05
  SPEAKER_01: Börjar du dagen direkt med det eller?
• 2:07
  SPEAKER_02: Jajamän.
• 2:08
  SPEAKER_02: All right.
• 2:10
  SPEAKER_02: Börja inte snusa för då kommer den där kombinationen bli väldigt intensiv.
• 2:14
  SPEAKER_02: Jag ska hålla mig borta, jag lovar.
• 2:18
  SPEAKER_02: Jag tar över då.
• 2:19
  SPEAKER_02: Erika.
• 2:21
  SPEAKER_02: Jag har varit Activisionen sedan 2017.
• 2:24
  SPEAKER_02: Hur många år är det?
• 2:25
  SPEAKER_02: Det vet inte jag.
• 2:26
  SPEAKER_02: Nästan tio.
• 2:28
  2017.
• 2:28
  SPEAKER_01: Jag pratade med någon om det häromdagen.
• 2:30
  SPEAKER_01: Det är sju år sedan.
• 2:31
  SPEAKER_01: Ja, det är sju år sedan.
• 2:32
  SPEAKER_01: Det låter som nyligen.
• 2:33
  SPEAKER_02: Det låter verkligen som igår men det är inte igår.
• 2:36
  SPEAKER_01: Nej, det är inte det.
• 2:38
  SPEAKER_02: Jag har insett det.
• 2:39
  SPEAKER_02: Och nu kan man ju undra hur gammal jag är då.
• 2:41
  SPEAKER_02: Jag är född 1995 men jag tycker det är svårt att komma ihåg hur gammal man är.
• 2:44
  SPEAKER_02: Jag är 28.
• 2:45
  SPEAKER_02: Jag är 28 år gammal.
• 2:48
  SPEAKER_02: Ja, något jag älskar.
• 2:50
  SPEAKER_02: Jag spelar ju cello.
• 2:51
  SPEAKER_02: Det är inte så vanligt.
• 2:52
  SPEAKER_01: Häftigt.
• 2:53
  SPEAKER_02: Ja, så att det är såhär hatkärlek.
• 2:56
  SPEAKER_02: Det är jättekul och skitjobbigt samtidigt.
• 3:00
  SPEAKER_01: Har du gjort det sedan du var liten eller?
• 3:01
  SPEAKER_02: Inte jätteliten, men... Innan 2017 i alla fall.
• 3:05
  SPEAKER_02: Innan 2017.
• 3:06
  SPEAKER_02: Jag var tolv.
• 3:08
  SPEAKER_02: Så får ni räkna ut vilket år det var själva.
• 3:11
  SPEAKER_01: Gud vad kul.
• 3:12
  SPEAKER_01: Mitt favoritinstrument är fiol.
• 3:14
  SPEAKER_01: Men jag älskar alla stråkinstrument.
• 3:16
  SPEAKER_01: Jag tycker det är så vackert ljud.
• 3:18
  SPEAKER_01: Men det kan också vara så förjävligt ljud tills man är bra på det.
• 3:23
  SPEAKER_02: Ja, speciellt fiol.
• 3:24
  SPEAKER_01: Ja, speciellt fiol.
• 3:25
  SPEAKER_01: Riktigt skrikigt kan det vara.
• 3:27
  SPEAKER_01: Inte lika mycket med cello.
• 3:28
  SPEAKER_02: Nej.
• 3:29
  SPEAKER_02: Så fort du egentligen kan få ton i den så...
• 3:32
  SPEAKER_02: Det låter inte så hemskt.
• 3:33
  SPEAKER_02: Det kan ju låta falskt, men på fjol kan det verkligen låta som att du mör över kant.
• 3:39
  SPEAKER_01: Ja, det är hemskt att höra någon träna, tyvärr.
• 3:44
  SPEAKER_02: Annars låter det aldrig bra.
• 3:45
  SPEAKER_01: Exakt.
• 3:47
  SPEAKER_01: Jag bor här i Sundbyberg och brukar promenera längs Bellstaån.
• 3:53
  SPEAKER_01: Det finns någon som tränar på trumpet på somrarna där ute vid en skogsdunge.
• 4:00
  SPEAKER_01: Det är lite roligt för jag promenerar där rätt så ofta så att man hör utvecklingen.
• 4:06
  SPEAKER_01: Jag har aldrig sett vem det här är men det är någon som började för några år sedan och då lät det inte så bra.
• 4:15
  SPEAKER_01: Sen kommer man till nästa sommar och så börjar det låta som musik.
• 4:20
  SPEAKER_01: Så jag ser fram emot sommaren igen när min mystiska trumpetspelare har utvecklats ett år till.
• 4:26
  SPEAKER_01: Det ska bli kul.
• 4:28
  SPEAKER_01: Jag presenterade ju er som Stjärnjouren här och det är kanske inte många lyssnare som vet vad det är för någonting.
• 4:37
  SPEAKER_01: Så vill någon av er kanske berätta lite om vad egentligen Stjärnjouren är för något?
• 4:42
  SPEAKER_02: Stjärnjouren är alltså en tjej- och transjour och det innebär att det är verksamhet för unga personer som riktar sig våldspreventivt på olika sätt, antingen psykiskt våld, fysiskt våld, sexuellt våld och just när man säger tjejer och transpersoner så menar vi egentligen alla
• 5:03
  SPEAKER_02: som inte... alla som är interfererade som tjejer eller icke-män så att gruppen är ganska stor och så gör vi både verksamhet i person att vi träffar folk och gör olika saker i skolor och så och sen har vi chatt som man kan kommunicera med oss anonymt alla som är aktiva måste vara över 18 generellt över 20 är vanligaste så de flesta som är aktiva emellan kanske jag skulle säga 20 och 30 är det den vanligaste åldern att vara aktiv
• 5:32
  SPEAKER_02: och sen har vi folk som är anställda också för att vi tar emot bidrag.
• 5:37
  SPEAKER_02: Både statliga och kommunala bidrag så att vi kan ha personal som hjälper till med att vi kan ha lokal och sånt.
• 5:43
  SPEAKER_02: Men det betyder att 99% av vår verksamhet är ju volontärt.
• 5:46
  SPEAKER_02: Så vi två som är här idag är helt volontärt arbete.
• 5:50
  SPEAKER_01: Alright, och hur många är ni?
• 5:52
  SPEAKER_02: Ibland är vi upp mot 100, ibland kanske ner mot 30 som är aktiva.
• 5:56
  SPEAKER_02: För det beror ju lite på både hur
• 6:00
  SPEAKER_02: Alltså lite hur konjunkturen ser ut kan man säga med hur folk orkar vara aktiva.
• 6:04
  SPEAKER_02: Oftast är ju folk aktiva när de inte har ett fast arbete som är 9-5 eller småbarn.
• 6:10
  SPEAKER_02: Så där kan man ju se ganska mycket.
• 6:12
  SPEAKER_02: Om någon gick med när de hade två år kvar av universitetsstudier så är det ganska vanligt att de droppar av kanske ett år efter för att man har inte samma tid för sitt engagemang ofta.
• 6:22
  SPEAKER_02: Sen finns det ju folk som jag som började när de redan jobbade heltid, har lagt det på en nivå som fungerar för mig och som har fortsatt.
• 6:31
  SPEAKER_01: Medlemmar sa ni.
• 6:34
  SPEAKER_01: Vad innebär det att vara medlem i Stjärnjouren?
• 6:37
  SPEAKER_02: Att det är en förening som du måste gå med i. Vi har årsmöten där man helt enkelt
• 6:44
  SPEAKER_02: Jag vill vara aktiv och då säger man också ja till ett medlemskap.
• 6:51
  SPEAKER_02: Så här mycket förväntar vi oss som minst att du ska vilja vara aktiv för att du ska vara medlem.
• 6:58
  SPEAKER_02: Och det är typ två gånger i månaden.
• 7:00
  SPEAKER_02: Sen betyder inte det att du kommer vara det alltid men du har som målsättning att vara det.
• 7:05
  SPEAKER_02: Så säg att någon behöver vara inaktiv i ett halvår för att de ska göra något speciellt eller så, så går det.
• 7:11
  SPEAKER_02: Eller som jag som har varit utomlands och inte kunnat vissa perioder.
• 7:15
  SPEAKER_02: Men vi har som målsättning att de som är medlemmar ska vara aktiva och ska vara intresserade av verksamheten.
• 7:21
  SPEAKER_02: Så kanske inte bara vara där på den grejen de gör utan också vara intresserade i föreningen och vilja att vi ska utvecklas.
• 7:29
  SPEAKER_02: vara engagerade i föreningsarbetet.
• 7:33
  SPEAKER_02: Typ se till att vi kan vara med i poddar eller stå på marknader.
• 7:38
  SPEAKER_01: Som medlem kan man alltså göra annat än att vara tillgänglig på den här chatten eller så?
• 7:44
  SPEAKER_01: Det finns annat man kan hjälpa till med som medlem?
• 7:46
  SPEAKER_02: Du kan göra vad som helst egentligen, så länge det är knutet till jorden.
• 7:51
  SPEAKER_02: Så jag menar, typ vara med på sommerbergs julmarknad, du kan vara med i själva styrelsen i föreningen och bara sitta där som ledamot eller kandidera till ordförande om du känner för det.
• 8:04
  SPEAKER_02: Sitta i kontaktjouren, vara med i workshops i skolor.
• 8:10
  SPEAKER_02: Det finns inga begränsningar.
• 8:12
  SPEAKER_01: På tal om Sundbybergs julmarknad var det där jag stötte på er.
• 8:16
  SPEAKER_01: Tjena till er kollega Hanna som var jättetrevlig.
• 8:21
  SPEAKER_01: Jag tog kontakt med henne och tyckte det var intressant att ta med er på podden.
• 8:26
  SPEAKER_01: Nu är vi här!
• 8:27
  SPEAKER_01: Jag är jätteglad att ni ville vara med.
• 8:31
  SPEAKER_01: Som jag nämnde innan vi började spela in, jag tycker det är superkul att prata med folk som gör häftiga saker.
• 8:38
  SPEAKER_01: Det är hela anledningen till att den här podden existerar.
• 8:40
  SPEAKER_01: Jag ville bara ha fler samtal med fler intressanta människor.
• 8:45
  SPEAKER_01: Och så fort jag såg Hanna på julmarknaden så tänkte jag okej, det där var jätteintressant.
• 8:50
  SPEAKER_01: En tjej i transjour i Sundbyberg, jag visste inte ens att det fanns här.
• 8:55
  SPEAKER_01: Jag kan så gott som noll om den världen i princip.
• 9:00
  SPEAKER_01: Jag har vänner från hela HBTQ-spektrat och
• 9:05
  SPEAKER_01: Jag är fascinerad och nyfiken på alla typer av människor.
• 9:11
  SPEAKER_01: Men som sagt, jag kan inte mycket av det.
• 9:12
  SPEAKER_01: Jag är själv född 1988.
• 9:14
  SPEAKER_01: När jag var ungdom pratade man inte om de här sakerna på samma sätt.
• 9:19
  SPEAKER_01: Det var liksom inte så närvarande som det är idag.
• 9:23
  SPEAKER_01: så många i min ålder och äldre är förvirrade och kanske inte alltid hänger med i svängarna så jag kommer säkert ha en massa dumma frågor och kanske uttrycka mig på gammeldags sätt eller sånt men det är av nyfikenhet och inte av att jag försöker låta dum eller taskig eller på något sätt för jag är ärligt nyfiken på att lära mig mer liksom.
• 9:51
  SPEAKER_01: Okej, men då har vi lite bakgrund på vad själva jorden är för någonting och det är främst en chatt vad jag förstår men det är också ett telefon eller?
• 10:03
  SPEAKER_02: Det går upp och ner om vi har telefonen igång eller inte så i vissa år har vi alltid telefonen igång när vi har chatten igång och vissa perioder har vi den inte igång det beror på först och främst om det finns någon som kan ta telefonen om vi har tillräckligt många för chatten måste vara, det har vi liksom kommittat till att den ska vara på de timmar vi har sagt så att
• 10:21
  SPEAKER_02: Säg att vi bara är två personer som sitter den dagen och vi räknar med att det kommer bli fullt i chatten då kan vi ju inte prioritera telefonen över det och sen beror det också lite på hur vana folk är som jag som har suttit nu i sju år som vi kom fram till har suttit ganska mycket i telefon
• 10:36
  SPEAKER_02: Och ofta de som ringer gör det med ganska tuffa ämnen Det kan vara saker som suicid, det kan vara aktiva våldsbrott som sker mot personen Och det är kanske ingenting man tar sitt första månad som jouraktiv Och det kanske ingenting man tar om det bara är en annan person i rummet för då kan inte den personen stötta dig efteråt till exempel För vi har som målsättning att efter ett samtal så ska det finnas en annan person i lokalen som du kan debriefa med
• 11:03
  SPEAKER_02: Eftersom att våra samtal är anonyma och vi har ingen anmälningsplikt så landar det ofta i att efter ett samtal måste jag själv hantera vad som hände egentligen.
• 11:14
  SPEAKER_02: För jag kan inte lägga det på någon annan.
• 11:16
  SPEAKER_02: Jag kan inte ringa polisen och säga nu får ni gå dit.
• 11:20
  SPEAKER_02: De ringer ju faktiskt till oss för att de får vara anonyma.
• 11:23
  SPEAKER_02: För vi är ofta den första kontakten man vågar prata med.
• 11:28
  SPEAKER_02: Som sagt, det beror lite på men målsättningen är att ha telefonen igång.
• 11:34
  SPEAKER_02: Just nu har vi inte det.
• 11:37
  SPEAKER_02: Och det är lite corona-relaterat också.
• 11:38
  SPEAKER_02: Efter corona så har vi inte kommit tillbaka 100% i kontoret och eftersom att vi inte är på kontoret tillsammans då kan vi ju inte ha telefonen igång för då är du ju ensam.
• 11:49
  SPEAKER_02: Medan i chatten då kan vi kanske ta ett videosamtal tillsammans och debriefa tillsammans och kanske ha en chatt igång med varandra.
• 11:55
  SPEAKER_02: Men det är inte samma sak att göra det om du precis har haft en två timmars lång telefonsamtal med någon som är mitt uppe i ett suicidförsök.
• 12:04
  SPEAKER_02: Då blir det en helt annan grej.
• 12:05
  SPEAKER_02: Då ska vi vara två personer som kan ses face to face och debriefa.
• 12:12
  SPEAKER_01: Det låter som att det kan vara väldigt dåfast samtal och situationer där.
• 12:16
  SPEAKER_01: Finns det mer krav än att man ska vara över 18 år?
• 12:22
  SPEAKER_01: Det är inte alla som kan hantera den här typen av samtal.
• 12:24
  SPEAKER_02: Vi går ju utbildningar, så för att få vara jouraktiv så måste du ha gått vår grundutbildning, antingen i själva vårt kontaktjourarbete, det som är chatt och telefon, eller i det utåtriktade arbetet där vi är på skolor och gör workshops i våldspreventivt arbete.
• 12:41
  SPEAKER_02: Så det måste du ha gått till att börja med.
• 12:42
  SPEAKER_02: Sen får du inte sitta själv förrän du har varit med x antal gånger tillsammans med någon annan, och då sitter du bara bredvid för att få se olika
• 12:50
  SPEAKER_02: situationer, kunna diskutera hur känns det, och sen när du väl börjar sitta själv, då ska det också finnas någon annan bredvid som kan hoppa in och hjälpa dig när som helst.
• 12:59
  SPEAKER_02: Så det krävs ganska många tillfällen av att du är aktiv innan du är självgående, innan vi förväntar oss att du ska kunna klara av de här frågorna.
• 13:08
  SPEAKER_02: Och sen har också våran jour varit med och byggt upp ett kompendium i ett upplärningsarbete så att du har hela tiden tillgång till ganska mycket material så att du behöver inte kunna, hur hanterar jag ett suicidsamtal utan utöver att vi har pratat om det i kursen så att säga i det utbildnings så har du material framför dig där du kan bläddra fram och bara så här gör vi när det händer och det här kan jag göra för mig själv också efteråt
• 13:35
  SPEAKER_01: Ja, jag kan tänka mig att det är en sådan där situation som är, innan man är i den vet man inte riktigt hur man hanterar det.
• 13:41
  SPEAKER_01: Även om man har läst och gått utbildningen så måste det vara något av en chock att prata med någon som eventuellt, som du säger, är i suicidsituation.
• 13:51
  SPEAKER_02: Förhoppningen är att det inte ska vara det.
• 13:53
  SPEAKER_02: Att du faktiskt ska vara så pass förberedd, inte bara i hur ett sådant samtal kan se ut och vad du bör säga, utan också att du ska ha så pass mycket självkännedom att du ska kunna räkna med hur du ska må.
• 14:05
  SPEAKER_02: För det ska vi ha diskuterat.
• 14:07
  SPEAKER_02: Så du ska inte hoppa in i ett sådant samtal
• 14:11
  SPEAKER_02: och inte vara förberedd.
• 14:12
  SPEAKER_02: Sen har vi fortbildningstillfällen som vi också har som målsättningar på hur ofta de ska vara.
• 14:19
  SPEAKER_02: Där vi också som aktiva i kåren kan säga att vi känner nu att det har varit ganska mycket av det här ämnet.
• 14:24
  SPEAKER_02: Vi behöver ta in någon expert och vidareutbilda oss inom det.
• 14:27
  SPEAKER_02: Och det ser vi också gå jättemycket i vågor i vilka ämnen som kommer upp av de här tuffare ämnena om det kan vara incest eller sexualiserat våld eller vad den kan vara.
• 14:38
  SPEAKER_02: Och då behöver man ju uppdatera sig på det.
• 14:40
  SPEAKER_02: och att vi byts ju ut hela tiden vilka som är aktiva så då behöver man ju ta om de utbildningarna.
• 14:47
  SPEAKER_02: Så vi riktar oss ju till att kontakta experter och kontakta andra föreningar eller verksamheter som kan det här mycket bättre än oss och utbilda oss i det.
• 14:57
  SPEAKER_01: Mona, du som är relativt ny in ett år på Stjärnjouren, vill du berätta lite om grundutbildningen, hur det ser ut, vad får man lära sig och vad går man igenom?
• 15:07
  SPEAKER_02: Ja, grundutbildningen är under två dagar, oftast lördag och söndag.
• 15:13
  SPEAKER_02: Det brukar också bli jättevarmt i lokalen skulle jag förvarna för om någon vill gå vår nästa grundutbildning som är någon gång i mitten på mars nu.
• 15:24
  SPEAKER_02: Så vi tar emot de allra flesta som vill söka.
• 15:28
  SPEAKER_02: Men den är som sagt runt två dagar och dag ett är ganska intensivt.
• 15:33
  SPEAKER_02: Det är mycket information, det är ganska tunga ämnen vi pratar om.
• 15:38
  SPEAKER_02: Det är i princip bara våld hela dagen.
• 15:43
  SPEAKER_02: Men det som är skönt är att de som jobbar på Stjärnjouren har också förståelse för att
• 15:49
  SPEAKER_02: Det kommer vara tungt, det kommer vara jobbigt och det är okej att gå ut en stund och ta en paus.
• 15:56
  SPEAKER_02: Men också att vi alltid checkar in med varandra.
• 15:57
  SPEAKER_02: Hur känns det här?
• 15:59
  SPEAKER_02: Vad har ni för frågor?
• 16:00
  SPEAKER_02: Vad känns jobbigt?
• 16:01
  SPEAKER_02: Är det någonting som vi har missat att ta upp som ni vill prata om?
• 16:07
  SPEAKER_02: Så det är en intensiv utbildning.
• 16:10
  SPEAKER_01: Kan det bli väldigt emotionellt redan där?
• 16:13
  SPEAKER_02: Ja, det skulle jag säga.
• 16:16
  SPEAKER_02: Så jag tänker väl att klarar du grundutbildningen
• 16:21
  SPEAKER_02: Då klarar du nog det mesta.
• 16:24
  SPEAKER_02: Men nu låter det som att det här skulle kunna vara extremt jobbigt.
• 16:27
  SPEAKER_02: Det vill jag ändå inte påstå att det är.
• 16:29
  SPEAKER_02: Vi är en ganska liten grupp.
• 16:31
  SPEAKER_02: Säg att det skulle vara 25 personer som vill gå utbildningen.
• 16:35
  SPEAKER_02: Då delar vi upp det.
• 16:36
  SPEAKER_02: Vi kan inte vara 25 personer som tar ämnet för du kan inte titta folk i ögonen och vara så pass närvarande som utbildare.
• 16:42
  SPEAKER_02: Jag har hållit flera delar av utbildningen.
• 16:44
  SPEAKER_02: Jag vill kunna se på personerna.
• 16:47
  SPEAKER_02: Behöver vi en extra paus?
• 16:48
  SPEAKER_02: Det klarar du inte när det är mer än sex personer i rummet.
• 16:51
  SPEAKER_02: Då delar vi upp det.
• 16:53
  SPEAKER_02: Även om det är intensivt så är tempot relativt lågt.
• 16:56
  SPEAKER_02: Det är inte att vi ska korvstoppa med information utan märker vi att nu
• 17:01
  SPEAKER_02: Nu känner man i luften att det börjar bli tungt här.
• 17:04
  SPEAKER_02: Då får man fundera.
• 17:05
  SPEAKER_02: Vi kanske behöver ta ett tredje tillfälle eftersom det är en helt annan till helg eller en fortdjupningshelg om vissa ämnen.
• 17:12
  SPEAKER_02: Så det kan också bli att de deltagarna som är där har väldigt mycket frågor om ett ämne.
• 17:17
  SPEAKER_02: Då kan vi direkt på plats bestämma, så fort den här kursen är slut så kommer vi boka in ett till tillfälle där vi går in djupare på antingen ett annat ämne som vi inte hann med eller en nuvarande ämne.
• 17:28
  SPEAKER_02: Men tanken är att när den är klar den helgen, då ska du som har varit där veta om du vill fortsätta och vi ska veta om du är rätt person för att kunna göra det här.
• 17:39
  SPEAKER_01: Ja, det är det jag tänkte på också.
• 17:42
  SPEAKER_01: Det finns ju en vits i att grundutbildningen är tuff även om det inte är som du säger att man vill göra det tufft men så kan det ändå vara bra för att vad som är jobbigt betyder olika för olika människor.
• 17:55
  SPEAKER_02: Mm, precis.
• 17:56
  SPEAKER_02: Och det är också upp till dem som är på grundutbildningen vad vi pratar om.
• 18:03
  SPEAKER_02: Vi gick ju alltid över tiden på min grundutbildning för att vi hade så mycket att prata om och vi hade så mycket att diskutera.
• 18:08
  SPEAKER_02: Och det var ju jättekul, men det gjorde också att vi fick ta flera fördjupningskvällar.
• 18:13
  SPEAKER_02: Och det skulle jag bara säga till våran fördel.
• 18:17
  SPEAKER_02: Det enda som egentligen kostar är ju själva medlemskapet för att gå med i juren.
• 18:22
  SPEAKER_02: Sist jag kollade så var det 50 kronor, men resten är gratis.
• 18:27
  SPEAKER_02: Så det finns ju hur mycket resurser som helst som vi får tillgång till.
• 18:33
  SPEAKER_02: Och då är det bara värt det att gå på så mycket man kan.
• 18:39
  SPEAKER_01: Jag har rekryterat värvare.
• 18:41
  SPEAKER_01: Jag jobbade på Röda Korset för några år sedan och jobbade med värvare som värvarmånadsgivare ute på gator och torg.
• 18:50
  SPEAKER_01: Det är också ett väldigt tufft jobb.
• 18:54
  SPEAKER_01: På ett annat sätt såklart, men det är inte lätt.
• 18:58
  SPEAKER_01: Och där såg man ju verkligen att många började och vi hade en teoretisk grundutbildning och det är toppen, tumme upp, allt ser bra ut och sen när man väl är ute i verkligheten så är det så här, oh, det här klarar jag inte av.
• 19:10
  SPEAKER_01: Jättemånga som hoppar av, jag ska inte säga jättemånga men en hel del som hoppar av första dagen liksom att inse att det där går inte för det är en annan typ av jobbigt, där ska man säga hej till folk och de allra flesta skiter fullständigt i dig.
• 19:26
  SPEAKER_01: Om du är en duktig värvare så värvar du tre månadsgivare på en hel arbetsdag.
• 19:32
  SPEAKER_02: Jag har jobbat som värvare faktiskt.
• 19:35
  SPEAKER_02: Inte just för Röda Korset men för andra organisationer så jag vet exakt vad det handlar om.
• 19:40
  SPEAKER_02: Men jag jobbar också som säljare idag så det är ganska tydligt att jag inte blev lätt skrämd av att folk sa nej.
• 19:46
  SPEAKER_01: Det är bra, då hade du varit kvar längre än en dag antar jag och det var du väl med din organisation.
• 19:53
  SPEAKER_01: Men det är det jag menar att det finns en vits i att grundutbildningen också faktiskt visar verkligheten på ett bra sätt.
• 19:59
  SPEAKER_01: För att spara alla lite tid och resurser för den delen.
• 20:04
  SPEAKER_02: Någonting som är ganska fantastiskt är att det är jättelitet bortfall.
• 20:07
  SPEAKER_02: Jag har nog hållt 4-5 utbildningar.
• 20:10
  SPEAKER_02: Jag har varit en del och inte hållt allt.
• 20:13
  SPEAKER_02: Vi är flera personer som håller olika delar.
• 20:16
  SPEAKER_02: Jag skulle nog säga att det är aldrig mer än högst 2-3 procentig bortfall.
• 20:21
  SPEAKER_02: Och ofta är det så att efter grundutbildningen, de som hoppar av då därefter, de som är kvar är faktiskt kvar tills de av någon anledning inte väljer att vara jouraktiva längre.
• 20:32
  SPEAKER_02: Och det har oftast inte med jourerna att göra.
• 20:34
  SPEAKER_02: Det har oftast med livet att göra.
• 20:36
  SPEAKER_03: Precis.
• 20:36
  SPEAKER_02: Eftersom att det är ett ideellt arbete och sånt går ju i vågor i var man kan lägga sin tid.
• 20:41
  SPEAKER_01: När det funkar och när det inte funkar.
• 20:44
  SPEAKER_01: Alright.
• 20:45
  SPEAKER_01: Mona, du var ju kvar i alla fall.
• 20:47
  SPEAKER_01: Jag stannar kvar, yes.
• 20:48
  SPEAKER_01: Har du...
• 20:50
  SPEAKER_01: Erika nämnde det att i början kanske man går sida vid sida med någon och sen får man jobba själv.
• 20:59
  SPEAKER_01: Hur länge gick du sida vid sida med någon annan?
• 21:02
  SPEAKER_01: När började du ta fall själv?
• 21:04
  SPEAKER_02: Ja, så jag satt ju bredvid en anställd två gånger.
• 21:09
  SPEAKER_02: Det är minimum.
• 21:10
  SPEAKER_01: Det är ändå inte jättelänge.
• 21:11
  SPEAKER_02: Det är inte jättelänge och då är det ju två timmar per tillfälle och då får man ju, du får ställa hur många frågor du vill.
• 21:20
  SPEAKER_02: Man sitter liksom tillsammans och är i en chatt i princip.
• 21:26
  SPEAKER_02: Tredje tillfället fick jag eget inlogg till vårt chattverktyg och då satt jag bredvid en anställd.
• 21:33
  SPEAKER_02: Då kunde jag bolla idéer.
• 21:36
  SPEAKER_02: Är det här okej att skriva?
• 21:39
  SPEAKER_02: Kan jag ställa den här typen av fråga?
• 21:45
  SPEAKER_02: Det är väldigt learning by doing.
• 21:48
  SPEAKER_02: Jag märker att sättet som jag chattar på inte är samma sätt som Erika eller någon annan av volontärerna chattar på.
• 21:56
  SPEAKER_02: Vi är olika även om grunden är densamma.
• 22:00
  SPEAKER_02: Vi har ju samma grund som vi ska utgå från såklart.
• 22:04
  SPEAKER_02: Men det är också det som är ganska skönt att du har din egen stil i hur du chattar.
• 22:09
  SPEAKER_02: Jag tänker att det är det som gör att många vill prata med oss för att du...
• 22:13
  SPEAKER_02: Du är inte så som till exempel en personal, en vårdpersonal eller skolpersonal som har en agenda.
• 22:19
  SPEAKER_02: Du är ingen robot.
• 22:20
  SPEAKER_02: Nej, utan du kan vara väldigt privat samtidigt som vi avslöjar ju inte våra identiteter.
• 22:26
  SPEAKER_02: Vi kommer inte gå in på vilka vi är.
• 22:28
  SPEAKER_02: Men hur du skriver och hur du väljer att svara, det ska kännas som att du pratar med en kompis.
• 22:33
  SPEAKER_02: Det är hela meningen.
• 22:35
  SPEAKER_02: Så att jag vill inte låta som deras lärare låter.
• 22:39
  SPEAKER_02: Även om jag kanske någonstans tänker
• 22:41
  SPEAKER_02: Men lilla vän, så kommer jag inte formulera mig så, utan jag kommer försöka lägga mig på den nivån som den person jag pratar med är på, kanske spegla den språk till viss del.
• 22:51
  SPEAKER_02: Och jag skulle säga att du och jag har ju suttit tillsammans, och när du ibland har ställt frågor till mig, då har ju inte jag gett dig svar som svara såhär, utan jag har ju sagt såhär, vad tänker du kring det här?
• 23:01
  SPEAKER_02: eller hur har du velat att någon skulle svara eller varför tror du personen frågar det här eller inte svarar på den här frågan för att du ska kunna utgå från dig själv för det är då det blir genuint och det är då personen kommer vilja fortsätta prata med dig det är då det blir ett bra samtal
• 23:17
  SPEAKER_01: Mm, jag kan tänka mig det.
• 23:20
  SPEAKER_01: Hur stor, det kanske är svårt att svara på, men ni nämnde några väldigt tunga ämnen.
• 23:26
  SPEAKER_01: Suicid och våld och incest, det är jättetuffa saker att prata om.
• 23:32
  SPEAKER_01: Är det majoriteten av samtalen eller är mycket positivt glada samtalsämnen folk som bara vill dela med sig av någonting kul eller hur ser det ut?
• 23:42
  SPEAKER_02: Det går jättemycket upp och ner.
• 23:43
  SPEAKER_02: Vi för en viss statistik internt för att få en förståelse av vad vi behöver veta och kunna.
• 23:48
  SPEAKER_02: Men under en och samma kväll och en snitt tid får jag sitta i tre timmar för att när vi sitter med personal då är det när de jobbar och då är det, de jobbar två timmar efter vanlig arbetstid så att säga.
• 23:59
  SPEAKER_02: Men vi sitter tre timmar när vi sitter utan personal.
• 24:04
  SPEAKER_02: Då kan det vara alltifrån att någon bara vill prata för att de väntar på bussen själva och behöver sällskap till att någonting väldigt tufft har hänt.
• 24:13
  SPEAKER_02: Så det är högt och lågt.
• 24:15
  SPEAKER_02: Det är alltifrån folk som vill prata om frågor kring puberteten, utveckling, bråk med kompisar, jättesimpla saker.
• 24:22
  SPEAKER_02: Alltså bara prata med någon annan till de här supertuffa ämnena.
• 24:26
  SPEAKER_02: Och allt som oftast är det båda två i samma samtal.
• 24:29
  SPEAKER_02: Det är sällan alltid helt svart och vitt att någon bara har nattsvart mörker och det är liksom bara det de pratar om.
• 24:34
  SPEAKER_02: Utan kanske också för att våga komma dit så behöver man prata om någonting mer normalt eller vad man ska säga.
• 24:40
  SPEAKER_01: Man börja med någonting lättsamt.
• 24:43
  SPEAKER_02: och vissa kommer ju in och har förberett sig och basically säger hej kan vi prata om en sak och så säger man ja och så har de ju obviously copy-pastat och det kommer fram en halv A4 på en gång medan andra gör det i stunden och det är korta meddelanden som blir ett väldigt aktivt samtal så det är jättejätteolika
• 25:04
  SPEAKER_01: Jag kan tänka mig att det också är viktigt för den som skriver att känna sig bekväm med den som de chattar med.
• 25:10
  SPEAKER_02: Absolut.
• 25:11
  SPEAKER_01: Så man kanske vill känna lite på den personen också innan man kommer in på de tyngre sakerna.
• 25:17
  SPEAKER_02: Det händer ju att folk frågar i chatten.
• 25:21
  SPEAKER_02: Jag har någonting som jag tycker är jättejobbigt att prata om.
• 25:24
  SPEAKER_02: Är det okej eller får jag fråga vad som helst?
• 25:28
  SPEAKER_02: Absolut.
• 25:29
  SPEAKER_02: Så länge vi volontärer är bekväma och så länge personen som skriver till oss är bekväm, då kan vi prata om precis vad som helst.
• 25:40
  SPEAKER_01: Händer det att man som volontär inte är det?
• 25:43
  SPEAKER_01: Att man behöver hämta in någon annan eller hur kan det vara så?
• 25:47
  SPEAKER_01: Alla har vi bättre och sämre dagar, ibland kanske man inte kan ta av vad som helst.
• 25:51
  SPEAKER_02: Absolut.
• 25:52
  SPEAKER_02: Om vi tar suicidsrätt till exempel.
• 25:57
  SPEAKER_02: Förra sommaren så hade vi en ökning av suicidsamtal och jag kommer ihåg en dag när jag hade bara suicidsrättar.
• 26:05
  SPEAKER_02: Alla mådde skit.
• 26:07
  SPEAKER_02: Och där borde jag själv ha sagt till någon av mina kollegor som jag satt med att nu får någon av er ta över en av chattarna för att jag kan inte ha så här tunga samtal.
• 26:19
  SPEAKER_02: Sen kändes det ju bättre efteråt när jag hade pratat med anställda och
• 26:23
  SPEAKER_02: Men det är absolut helt okej att be en annan person ta över ett samtal.
• 26:31
  SPEAKER_02: Och det är också helt okej att avsluta ett samtal om den som skriver in till oss inte kan bete sig eller trollar eller skriver något som gör det obekvämt.
• 26:42
  SPEAKER_02: Sen en annan sak i det är också att vi har inga krav på hur många du ska prata med.
• 26:48
  SPEAKER_02: Så en dag kanske jag känner att ett samtal räcker.
• 26:51
  SPEAKER_02: Jag öppnar upp en chattlucka och sen när den chatten är slut så kommer det in en ny.
• 26:57
  SPEAKER_02: Eller jag behöver pausa en kort stund däremellan.
• 26:59
  SPEAKER_02: Jag stänger av för att jag är otillgänglig en stund.
• 27:02
  SPEAKER_02: Medan en annan dag kan man ta tre samtidigt och det märker du också i de samtal du har.
• 27:05
  SPEAKER_02: Jag har två väldigt lättsamma samtal, de svarar inte så snabbt.
• 27:08
  SPEAKER_02: Jag kan ta en tredje.
• 27:10
  SPEAKER_02: Den tredje blev jättetuff.
• 27:11
  SPEAKER_02: Nu är det dags att ta ett beslut.
• 27:13
  SPEAKER_02: Kanske inte kunna ta en fjärde, eller kanske ge över en av de jag har som känns rimliga att lämna över.
• 27:19
  SPEAKER_02: För oftast kan det ju bli att du får en ganska personlig connection i det samtalet.
• 27:22
  SPEAKER_02: Det är inte jättelätt att bara ge över den till någon annan.
• 27:25
  SPEAKER_02: För det får ju heller inte märkas för den som är stödsökande, den som är rav sig, att någon annan pratar med dig helt plötsligt.
• 27:31
  SPEAKER_02: Där får man ta ett ganska snabbt beslut, oftast i början av ett samtal.
• 27:35
  SPEAKER_02: När vi bara har sagt hej kanske, att nu är det dags att lämna över.
• 27:38
  SPEAKER_02: Kanske inte efter 45 minuter.
• 27:41
  SPEAKER_02: Nu får du försöka läsa igenom hela konversationen och hålla samma ton som jag har.
• 27:46
  SPEAKER_02: Det blir ganska svårt.
• 27:48
  SPEAKER_02: Enda undantaget då är ju om... För ibland så klickar man inte i chatten.
• 27:54
  SPEAKER_02: Och det händer ibland.
• 27:57
  SPEAKER_02: Ibland förstår man bara inte varandra.
• 27:59
  SPEAKER_02: Eller liksom sättet jag skriver på funkar inte för personen som jag chattar med.
• 28:03
  SPEAKER_02: Och då kan jag också fråga, vill du prata med en annan volontär?
• 28:07
  SPEAKER_02: Och säger de, ja det vill jag, ja men då byter man.
• 28:09
  SPEAKER_02: Och då får man börja om helt enkelt.
• 28:11
  SPEAKER_02: Sen kan det också vara så att vi har ju folk som kontinuerligt hör av sig.
• 28:15
  SPEAKER_02: Och då kan ju de också märka att så här,
• 28:19
  SPEAKER_02: Jag tror jag har pratat med dig förut, och jag kommer själv veta om om det är så, för jag kommer också känna igen konversationen.
• 28:26
  SPEAKER_02: Men jag kan ju inte säga ja, för där utsätter man sig själv för en risk.
• 28:30
  SPEAKER_02: Så där kan man ju bara säga såhär, okej, och oftast kan det bli så att den personen bara, ja men jag, får jag berätta vad jag heter, så även om inte du kommer berätta vad du heter så kommer du veta att jag är jag till nästa gång.
• 28:41
  SPEAKER_02: Så behöver inte jag ge dig en lång bakgrund, till exempel.
• 28:43
  SPEAKER_02: Och det kan man ju också få att det blir vissa personer som de märker på din skriv, som du skriver att det är du igen.
• 28:50
  SPEAKER_02: Nu pratar vi igen, även om de inte vet vem du är.
• 28:55
  SPEAKER_01: Hur stora volymer pratar vi om?
• 28:57
  SPEAKER_01: Hur många chattar är igång?
• 28:59
  SPEAKER_01: Hur många människor är det som hör av sig?
• 29:02
  SPEAKER_02: Ja, det är också jätteolika.
• 29:04
  SPEAKER_02: Det går också i vågor.
• 29:06
  SPEAKER_02: Förra året så hade vi över 800 statistikförda samtal.
• 29:12
  SPEAKER_01: Och det heter ju Sundbybergs tjej- och transgård, men vem som helst kanske kan skriva i chatten, eller?
• 29:19
  SPEAKER_02: Ja, i hela landet.
• 29:21
  SPEAKER_02: Till och med från utlandet också.
• 29:24
  SPEAKER_02: Det som det handlar om är att vi tar ju kommunalt bistånd.
• 29:28
  SPEAKER_02: Alltså vi söker ju pengar från kommunen, så vi är kopplade till Sundbybergs kommun.
• 29:31
  SPEAKER_02: Det innebär till exempel att vi erbjuder våra workshops, alltså att vi är ute på skolor, till Sundbyberg kommun.
• 29:38
  SPEAKER_02: Sundbybergs skolor får ansöka om att vi ska komma dit.
• 29:41
  SPEAKER_02: utan att betala för det är kommunen som betalar oss då.
• 29:44
  SPEAKER_02: Så där blir det viktigt att prata om kommungränser för det finns ju massa tjej- och transjourer och ungdomsjourer runt om i hela landet.
• 29:52
  SPEAKER_02: Men när man chattar med någon då kan man chatta med vem som helst från hela landet och det finns olika samlingssidor där du kan se vilken är igång just nu.
• 30:00
  SPEAKER_02: Och sen kan det ju vara att du som individ gärna vill prata med oss för att vi är nischade i vissa ämnen och man känner att här kommer jag känna mig trygg.
• 30:07
  SPEAKER_02: Till exempel det faktum att vi aktivt söker oss ut till HBTQ-personer.
• 30:12
  SPEAKER_02: Och det gör ju inte alla.
• 30:14
  SPEAKER_02: Vissa aktivt säger att vi inte har specifik spetskunskap i det här.
• 30:18
  SPEAKER_02: och då kan ju till exempel en transperson känna sig mer trygg med att prata med oss där de vet att exakt alla jag pratar med vet vad jag pratar om och inte bara det utan vi som är aktiva har ju större chans att vi själva har personliga erfarenheter av de sakerna för att lika drar lika såklart.
• 30:36
  SPEAKER_01: Jag vill fråga lite om de här workshopsen och föreläsningarna men innan vi avslutar chattdelen, suicidsamtalen
• 30:45
  SPEAKER_01: Jag har svårt att ens föreställa mig vad man gör i en sådan situation via chatt.
• 30:51
  SPEAKER_01: Om det är en person som faktiskt funderar på att ta livet av sig och har hört av sig till den här chatten.
• 30:56
  SPEAKER_01: Hur behandlar man ett sådant samtal?
• 31:00
  SPEAKER_01: Vad gör man?
• 31:01
  SPEAKER_02: Det är ju lite olika.
• 31:04
  SPEAKER_02: En stödsökande kan ju skriva in och säga hej, jag vill dö.
• 31:08
  SPEAKER_02: Och då tänker man själv okej, vart ska jag börja?
• 31:12
  SPEAKER_02: Min go-to är ju alltid att ta fram handboken som vi har.
• 31:18
  SPEAKER_02: Då har vi liksom ett helt kapitel som handlar om suicid.
• 31:21
  SPEAKER_02: Det är inte bara för att vi liksom ska känna oss trygga men det är också för att vi inte ska vara rädda för att ställa tuffa frågor.
• 31:29
  SPEAKER_02: Jag tänker tillbaka på när vi hade handledning med en extern föreläsare och då sa hon att det som någon stödsökande berättar, det där är okej att vara.
• 31:39
  SPEAKER_02: Så att om en stödsökande säger att jag mår dåligt
• 31:42
  SPEAKER_02: Då öppnade jag också upp för att vi får ställa frågor om det som gör att de mår dåligt.
• 31:49
  SPEAKER_02: I själva handboken så utgår vi i första hand från suicidtrappan.
• 31:54
  SPEAKER_01: Okej, vad är det för något?
• 31:58
  SPEAKER_02: Bra fråga.
• 32:00
  SPEAKER_02: Den beskriver lite hur allvarligt läget är och vart man ska ta det och också vart vi ska säga
• 32:06
  SPEAKER_02: Jag tycker att du måste kontakta 112 och också kunna säga här har du information till andra som du kan ringa efter oss, som du kan ringa i telefon för vi är ju bara öppna specifika tider.
• 32:17
  SPEAKER_02: Så säg till exempel att någon skriver in och säger hej jag vill dö.
• 32:21
  SPEAKER_02: En ganska vanlig början är att säga är det något specifikt som har hänt just nu?
• 32:25
  SPEAKER_02: Att förstå så här, är det här en generell känsla?
• 32:28
  SPEAKER_02: Är det någonting som har hänt precis nu?
• 32:30
  SPEAKER_02: Är du mitt uppe i någonting?
• 32:32
  SPEAKER_02: Och förstå, vad är det personen vill med att säga det här?
• 32:35
  SPEAKER_02: För ibland kan det ju bara vara ett uttryck för att jag vill beskriva mitt allmänna mående.
• 32:39
  SPEAKER_01: Ja men precis, som man säger, jag mår skit, jag vill dö.
• 32:42
  SPEAKER_02: Inte bara som man säger, man kanske genuint känner så.
• 32:45
  SPEAKER_02: Det kan vi ju anta att personen känner så.
• 32:47
  SPEAKER_02: Men att försöka landa i att jag vet faktiskt ingenting om situationen.
• 32:51
  SPEAKER_02: Jag behöver inte bygga upp ett scenario i huvudet.
• 32:53
  SPEAKER_02: Jag kan försöka se vad personen vill berätta för mig och se vad vill den få ut av mig.
• 32:57
  SPEAKER_02: Vart på trappan är de?
• 33:00
  SPEAKER_02: Det är det vi försöker utreda med hjälp av suicidtrappan.
• 33:03
  SPEAKER_02: Är det att de känner ofta att de vill dö?
• 33:07
  SPEAKER_02: Är det så de känner just nu och bara vill liksom
• 33:10
  SPEAKER_02: Är det första gången?
• 33:12
  SPEAKER_02: Är det här något återkommande?
• 33:13
  SPEAKER_02: Har de kontakt med vården?
• 33:15
  SPEAKER_02: Utan att det ska bli en intervju.
• 33:16
  SPEAKER_02: Utan det här är ju ett samtal för att se vad vill du få ut av det här samtalet?
• 33:20
  SPEAKER_02: Vill du prata med mig för att du behöver få en första kontakt och få reda på hur tar jag mig vidare?
• 33:28
  SPEAKER_02: Eller är det akut just nu och vi behöver till exempel prata om vad som skulle kunna vara lugnande i situationen?
• 33:34
  SPEAKER_02: Gå in på vart är du just nu?
• 33:37
  SPEAKER_02: Vad ser du framför dig?
• 33:38
  SPEAKER_02: Och sådana saker.
• 33:40
  SPEAKER_02: Man får ta det ganska lugnt i samtalet och se vart det leder.
• 33:44
  SPEAKER_02: Men ganska ofta skulle jag säga att suicidsamtal blir långa.
• 33:47
  SPEAKER_02: Det är inte tio minuter, det är fyrtio minuter, en och en halv timme, två timmar, tre timmars samtal.
• 33:52
  SPEAKER_02: Och de allra flesta
• 33:55
  SPEAKER_02: som man pratar med kommer också att avsluta samtalet med att de har gått vidare och gör någonting annat.
• 34:01
  SPEAKER_02: Att till exempel jag måste lägga på nu för nu ska jag gå på bussen eller nu kommer pappa hem eller någonting.
• 34:09
  SPEAKER_02: Det är extremt ovanligt att folk bara lägger på.
• 34:12
  SPEAKER_02: Det händer ju såklart och det får man acceptera att jag kan inte veta vad som händer sen.
• 34:17
  SPEAKER_02: Det är inte mitt ansvar att ta på mig vad som händer sen.
• 34:20
  SPEAKER_02: Mitt ansvar är att möta personer i den var och vara med en medmänniska.
• 34:25
  SPEAKER_01: Det måste ju kräva ändå en del av er.
• 34:29
  SPEAKER_01: Det är inte lätt.
• 34:31
  SPEAKER_01: Som du säger, man kan inte ta på sig det ansvaret men jag kan tänka mig att i alla fall i början att man tycker att det är obehagligt att ha ett sådant samtal och sen lägger personen bara på.
• 34:39
  SPEAKER_02: Absolut, och det är ju där jätteviktigt att vi ska inte känna oss ensamma.
• 34:43
  SPEAKER_02: Då har vi som förening totalt misslyckats.
• 34:47
  SPEAKER_02: Och det var ju en helt annan grej innan Corona för då satt vi ju alltid tillsammans i samma rum när vi chattade.
• 34:53
  SPEAKER_02: Så då kunde man ju väldigt snabbt
• 34:55
  SPEAKER_02: Känna på rummet, känna på stämningen och märka när någonting skiftade.
• 34:59
  SPEAKER_02: Medan när vi sitter digitalt då har vi ett extremt stort ansvar som kamrater och medmänniskor att checka in hela tiden, vad har du för typ av samtal?
• 35:07
  SPEAKER_02: För man kan bli ganska insugen i det där samtalet och kanske inte skriva till sina chattkamrater eller prata i det där videosamtalet för att man är så himla på plats i det där samtalet och då är det viktigt att säga okej, nu har inte man varit av sig på en kvart.
• 35:21
  SPEAKER_02: Det är dags att kolla vad som händer.
• 35:23
  SPEAKER_02: Och du kanske har jättebra samtal som är jättepeppiga och folk vill bara typ, ja men jag sitter och väntar på bussen och bara skriver eller jag vill berätta om vilken bra dag jag har haft.
• 35:32
  SPEAKER_02: Och sen sitter jag och har två suicidchattar.
• 35:35
  SPEAKER_02: Så det är jätteviktigt att den här kontakten finns mellan oss.
• 35:40
  SPEAKER_02: Att vi stöttar varandra.
• 35:41
  SPEAKER_02: Den är nog viktigast skulle jag säga.
• 35:43
  SPEAKER_02: Annars kan vi inte göra det här.
• 35:45
  SPEAKER_02: Så det är lika mycket så som vi har samtal med stödsökande så måste det här, man måste vara duktig med människa, med sina kamrater som är aktiva med en och kunna möta dem där de är.
• 35:56
  SPEAKER_02: Vi kommer inte reagera likadant, vi kommer inte tycka samma sak och vi kommer inte svara likadant, men jag möter dig där du är i den känslan du är i. Workshops, föreläsningar, vi var inne och nosade lite på det.
• 36:10
  SPEAKER_01: Vad gör ni på den fronten?
• 36:11
  SPEAKER_02: Jag har ju inte varit med på workshops.
• 36:14
  SPEAKER_02: Men det har jag varit.
• 36:16
  SPEAKER_02: Jag har varit aktiv i den verksamheten i flera år.
• 36:19
  SPEAKER_02: Är inte det nu, för nu har jag inte lika flexibelt jobb schemamässigt.
• 36:24
  SPEAKER_02: Det egentligen kan vara vad som helst.
• 36:27
  SPEAKER_02: Det kan vara allt ifrån att vi har filmkvällar för ungdomar, att vi har pysselkvällar där ungdomar kan komma till oss lite som en fritidsgård.
• 36:33
  SPEAKER_02: eller att vi har någon kontinuerlig verksamhet, att vi säger nu har vi en stödverksamhet där fem till tio personer får en mentor, alltså vi kan göra massa saker.
• 36:42
  SPEAKER_02: Men det som vi alltid gör är de här workshopsen som handlar om preventivt arbete för vi har det som målsättning att vi vill inte bara jobba som ett plåster på såren i samhället och också jobba för att motverka problemet.
• 36:55
  SPEAKER_02: Det ena är att jobba med politiken, att kontakta politiker och säga att det här är vad vi vill att ni i Sundbyberg ska fokusera på och vara där och lobba på riktigt.
• 37:04
  SPEAKER_01: Och vad kan det vara?
• 37:05
  SPEAKER_02: Lobbyverksamhet kan ju vara att vi kontaktar politiker och kräver intervjuer, kräver svar på tal, frågar varför har ni gjort som ni har gjort, varför lägger ni buten när ni gör det.
• 37:16
  SPEAKER_02: Det är ju extern verksamhet också.
• 37:17
  SPEAKER_02: Men workshopsarbetet är i praktiken att vi erbjuder olika program till skolor och pratar om specifika ämnen.
• 37:25
  SPEAKER_02: Och det är liksom en första timme där eleverna då får göra massa olika övningar med oss.
• 37:30
  SPEAKER_02: De får både lära sig information om vad är det här?
• 37:33
  SPEAKER_02: Hur funkar det i samhället?
• 37:34
  SPEAKER_02: Vem kan man kontakta till?
• 37:35
  SPEAKER_02: Till exempel att sälja sig, du vet, en fyra hörns övning.
• 37:38
  SPEAKER_02: Vad tycker ni?
• 37:39
  SPEAKER_02: Varför tycker ni så här?
• 37:40
  SPEAKER_02: Försöka jobba med personlig civil kurage och att
• 37:44
  SPEAKER_02: att få de här unga personerna ofta då från 12 år upp till komvux ålder, alltså upp till typ 25 som
• 37:54
  SPEAKER_02: Vad är du och vem är du och vad tycker du?
• 37:57
  SPEAKER_02: Att få dem att själva fundera på de här ämnena till att vi kan ha riktade grupper som jag till exempel hålls mansgrupper där vi har gått till till exempel en och samma gymnasieklass i tio veckor och träffat dem och pratat mer och djupare och djupare inom de här ämnena som då är manlighet och våld relaterat till sexualiserat våld som män utsätter kvinnor för till exempel.
• 38:20
  SPEAKER_01: När du säger mansgrupper menar du att ni bara pratar med killarna då?
• 38:24
  SPEAKER_02: Och då är det ofta så att skolan själv har hört av sig och sagt Vi upplever ett problem i det här ämnet Kan ni göra något specifikt riktat arbete?
• 38:34
  SPEAKER_02: Och då ger vi ett förslag Och sen så är det ofta så att klasserna också själva säger Nej, vi måste nog justera programmet lite, vi skulle gärna vilja prata mer om det här Eller att man testar och sen där när man faktiskt träffar eleverna så ser man lite hur det rör sig Och det är helt fantastiskt Jag träffade en klass för några år sedan som var
• 38:52
  SPEAKER_02: Det hade grundats i att det här var parallellklasser där det var en frisörklass som var 99% tjejer och en byggklass som var 99% män som hade gemensamma grundämnen, svenska, engelska, matte och sådär.
• 39:05
  SPEAKER_02: Men de hade ju inga andra ämnen gemensamt.
• 39:07
  SPEAKER_02: Så det bildades en väldigt stark kultur på den skolan.
• 39:12
  SPEAKER_02: Till slut var det faktiskt tjejerna som krävde av skolan att de måste göra någonting.
• 39:17
  SPEAKER_02: Den mobbning som sker och den kultur vi har, alltså folk kommer byta skola, det här är akut läge.
• 39:24
  SPEAKER_02: Och då hörde rektorn av sitt loss, en skola i Sundbyberg, och sa kan ni göra någonting?
• 39:30
  SPEAKER_02: Och då gav vi förslag att vi tror inte det kommer hjälpa att samla de här två klasserna tillsammans.
• 39:34
  SPEAKER_02: De har ju redan byggt en gemensam kultur och det kommer bli jättesvårt att mötas.
• 39:39
  SPEAKER_02: Men låt oss träffa killarna.
• 39:40
  SPEAKER_02: Och låt oss se vart är de och varför sker det här?
• 39:43
  SPEAKER_02: Varför gör de de här sakerna?
• 39:45
  SPEAKER_02: Och då sa vi att det här kommer kräva tid.
• 39:47
  SPEAKER_02: Det är inte ett samtal som kommer göra att de här killarna ändrar åsikt eller ändrar beteende.
• 39:52
  SPEAKER_02: Men efter de där veckorna träffar de om och om igen.
• 39:57
  SPEAKER_02: Det var verkligen natt och dag på de här killarna.
• 39:59
  SPEAKER_02: Och det här var killar som
• 40:01
  SPEAKER_02: Alltså går trean på gymnasiet.
• 40:04
  SPEAKER_02: Vissa var äldre än en vanlig... De var inte 19, de kanske var 22.
• 40:11
  SPEAKER_02: Och så var det vissa som var ganska högt presterande som kanske var ett år yngre.
• 40:14
  SPEAKER_02: Så att gruppen var ändå unga vuxna.
• 40:16
  SPEAKER_02: Det här är inga barn vi pratar om.
• 40:18
  SPEAKER_02: Det är ändå folk som du vet får rösta, är en del av samhället, kan jobba.
• 40:24
  SPEAKER_02: Och det var faktiskt...
• 40:25
  SPEAKER_02: väldigt, väldigt rewarding så att säga tillbaka som ledare av det samtalet att kunna gå in där och säga jag är inte lärare, jag kommer inte betygsätta dig om du stör så kommer jag be dig gå för att jag är här för din skull jag är här för att jag genuint vill ha ett samtal med dig om du inte vill det, alltså varsågod att gå men det fina i grupptryck är att när jag gör din klass sitter där
• 40:51
  SPEAKER_02: Folk går inte.
• 40:53
  SPEAKER_02: De kanske vågar gå ut tio minuter för att det verkar ball.
• 40:56
  SPEAKER_02: Men sen kommer vi till vecka tre.
• 40:59
  SPEAKER_02: Då är det inte lika ballt att inte komma längre.
• 41:02
  SPEAKER_02: Då stannar alla kvar.
• 41:03
  SPEAKER_02: Så det där sista samtalet var
• 41:06
  SPEAKER_02: Det var många av killarna som bara, jag hade de här förutfattande meningarna av att ni skulle komma hit och berätta för oss hur vi ska vara.
• 41:15
  SPEAKER_02: Men det var inte det vi gjorde, utan vi hade väldigt öppna samtal och mycket grundade i sig i de här fyra hörns övningarna.
• 41:21
  SPEAKER_02: Kanske börja med det och sen faktiskt gå in på våldstrappan, prata om statistik kring våld och prata om varför har de de
• 41:30
  SPEAKER_02: förutfattade meningarna eller den moralbild de har.
• 41:34
  SPEAKER_02: Vad kommer det ifrån?
• 41:35
  SPEAKER_02: Vad leder det till?
• 41:37
  SPEAKER_02: Hur hjälper eller skadar de som individer?
• 41:39
  SPEAKER_02: Speciellt i frågan om andlighet.
• 41:43
  SPEAKER_02: Vi kan göra väldigt mycket olika saker.
• 41:45
  SPEAKER_01: Gud vad intressant.
• 41:47
  SPEAKER_01: Kan du ge något exempel på hur det såg ut i den här gruppen när ni kom?
• 41:54
  SPEAKER_01: Vad kunde folk göra?
• 41:55
  SPEAKER_01: Vad kunde folk säga?
• 41:56
  SPEAKER_01: Och hur det såg ut när ni var klara där?
• 42:00
  SPEAKER_02: Ja, vi var tre personer som skulle leda det här samtalet som altererades och vi var alltid två personer som höll i det men någon vecka var det den ena och sen den andra.
• 42:09
  SPEAKER_02: Och vi var väldigt olika personer, så det var jag och för att ge er en beskrivning av mig så är jag... Jag tänkte på de här grabbarna.
• 42:15
  SPEAKER_02: Jo, men jag tänker att det här är viktigt för att ni ska förstå hur de betedde sig.
• 42:19
  SPEAKER_02: Jag då, som har invandrarbakgrund, som är relativt nära dem i ålder, alltså jag är väl typ knappt tio år äldre än dem.
• 42:29
  SPEAKER_02: som de kan ganska lätt identifiera sig med mig bara av att se mig förutom det att de antar att jag identifierar mig som kvinna, de antar att jag är straight.
• 42:38
  SPEAKER_02: för att bara jag går in där och har långt hår typ, det räcker.
• 42:41
  SPEAKER_02: Och sen var det nästa person som var liksom en vit snubbe i universitetsålder som var ganska mycket inte det de är, som har liksom, kommer in med en helt annan outfit än vad de kanske skulle välja att ha på sig och kanske inte någon som de, alltså pratar på ett annat sätt, pratar en annan stockholmska än vad de har.
• 42:58
  SPEAKER_02: Jag menar jag pratar ju inte stockholmska egentligen, jag är ju inte från Stockholm, men
• 43:02
  SPEAKER_02: Vi var väldigt olika där.
• 43:03
  SPEAKER_02: Den tredje personen var en person som jobbar för juren, lite äldre, omkring 30 plus, som har pluggat socionom.
• 43:13
  SPEAKER_02: Det som de förväntar sig av en sån person som kommer från en sån verksamhet.
• 43:18
  SPEAKER_02: Väldigt mycket en Lisa liksom.
• 43:22
  SPEAKER_02: Which is fine.
• 43:25
  SPEAKER_02: Det första som händer är att man ser en väldigt stark reaktion av de här grabbarna.
• 43:29
  SPEAKER_02: Du går in i ett rum med 25 grabbar som bara
• 43:32
  SPEAKER_02: Ska jag sitta och lyssna på er i tre timmar?
• 43:34
  SPEAKER_02: Varför?
• 43:35
  SPEAKER_02: Det blev väldigt intressant hur olika de förhöll sig till oss.
• 43:38
  SPEAKER_02: De ställde väldigt olika frågor, pratade på helt olika sätt och vi kunde gå in i samtalen på helt olika sätt.
• 43:46
  SPEAKER_02: Där fick till exempel jag som på många sätt är mer lik dem säga till mina medledare att ni måste fatta att ni går in med vissa privilegier där de ser det först.
• 43:57
  SPEAKER_02: De kommer inte se på er som ganska nära i ålder, nej.
• 44:01
  SPEAKER_02: De ser först och främst att ni är äldre, att ni har en annan etnicitet, de kommer anta saker om er.
• 44:08
  SPEAKER_02: De kommer anta andra saker om mig.
• 44:09
  SPEAKER_02: Vissa saker kommer de ha rätt i, andra saker kommer de ha helt fel i. Men ni måste acceptera det.
• 44:15
  SPEAKER_02: Det är där vi är ganska duktiga som medlemsorganisation, att man kan, till skillnad från på en arbetsplats,
• 44:22
  SPEAKER_02: checka folk och säga såhär det är okej att du är du men inse att du är du och sen med tiden så hinner ju de lära känna oss och hur vi pratar och hur vi är så där märkte jag ju också en väldigt stor skillnad i till exempel hur de förhöll sig till den här killen
• 44:38
  SPEAKER_02: som också höll kursen från första passet till sista passet och hur han var tvungen att justera sitt för man kunde märka ganska starkt när han försökte möta dem på deras nivå att de kände att det här pratar inte du normalt du hänger inte med folk som oss, vi fattar att du inte hänger med folk som oss och det fick jag också säga till honom, var den du är, gå in med hur du är, det räcker
• 45:04
  SPEAKER_01: Det sa du någonting som jag inte ens tänkte på.
• 45:07
  SPEAKER_01: Man får alltså jobba på stjärnjouren som kille?
• 45:10
  SPEAKER_02: Nej, och det är just för att vår målgrupp ska känna sig trygga i att veta att det som de väldigt ofta kommer möta som deras förövare är inte i rummet.
• 45:22
  SPEAKER_02: Vi är väldigt tydliga med det.
• 45:23
  SPEAKER_02: Om en cis-kille kommer till oss och säger att de vill bli aktiva, att de måste förstå vad det är för typ av verksamhet.
• 45:30
  SPEAKER_01: Nu sa du ett ord där, cis-kille.
• 45:32
  SPEAKER_01: Det är inte kanske alla som vet vad det betyder.
• 45:36
  SPEAKER_01: Hur definierar man det?
• 45:38
  SPEAKER_02: Kille är ju självdefinierbart såklart, de flesta har en relation till det.
• 45:42
  SPEAKER_02: Men cis står för det som andra har antagit av dig och det som du själv uppfattar dig som när du föds.
• 45:49
  SPEAKER_02: Så när vi föds får vi ju ett juridiskt kön till att börja med.
• 45:52
  SPEAKER_02: Alltså att i vårt pass, eller i vår personnummer allra främst, dessa två siffrorna, så får du antingen hon eller han.
• 45:58
  SPEAKER_02: Och om den överstämmer, eller överensstämmer, heter det, med det fysiska, biologiska kön du har, alltså det som man ser utanpå kroppen, det är det som är cis.
• 46:10
  SPEAKER_02: Och det är det som räknas som då man eller kvinna.
• 46:13
  SPEAKER_02: Sen finns det någonting då som inte är cis, det är det som heter trans.
• 46:16
  SPEAKER_02: Och det här är ju latin.
• 46:19
  SPEAKER_02: Och cis står ju för då... Vad heter det?
• 46:22
  SPEAKER_02: alltså binärt, enkelt, samma medans trans står för, det är ett paraplybegrepp, gemensamt det kan vara flera saker alltså så någon som inte är cis är alltså trans sen kan den identifiera sig på massa olika sätt så det kan vara att du föds med ett fysiskt kön som folk ser dig som och därför ger dig det här juridiska könet men du upplever dig själv som någonting annat
• 46:44
  SPEAKER_02: Då kan du vara trans till exempel.
• 46:47
  SPEAKER_02: Eller så kanske du interfererar dig med ditt fysiska kön men du väljer att ha andra attribut.
• 46:53
  SPEAKER_02: Alltså hur du väljer att klä dig, hur du väljer att prata, hur du vill att folk ska prata med dig kanske inte överensstämmer.
• 46:59
  SPEAKER_02: Så du kan se ut så som folk skulle anta är en vanlig cis-person men ändå säga jag vill använda det här pronomenet.
• 47:07
  SPEAKER_02: Alltså jag vill inte använda hon eller han, jag vill använda hen.
• 47:09
  SPEAKER_02: Eller jag känner mig ibland eller alltid
• 47:13
  SPEAKER_02: Någonstans mitt emellan eller helt och hållet tvärtom.
• 47:17
  SPEAKER_02: I transbegreppet finns inga krav på att du ska vilja vara det du inte föddes som, utan du kan vara på hela spektrat.
• 47:24
  SPEAKER_02: Medan cis är att du känner dig som samma sak som andra ser dig som, som är samma sak som du fysiskt har fötts med utanpå kroppen.
• 47:32
  SPEAKER_02: För sen kan du ju innanför kroppen, kromosomer då, kan ju ha en jättestor variation.
• 47:37
  SPEAKER_02: Generellt, de allra flesta är ju XY eller XX.
• 47:40
  SPEAKER_02: Men det finns också personer som ses som tjejer som har XY och det finns också personer som ses som killar som har andra kombinationer typ XXY och så.
• 47:49
  SPEAKER_02: Helt naturliga variationer i naturen som finns hos människor och alla andra djur.
• 47:54
  SPEAKER_02: Men de allra vanligaste är XXXY som vi lär oss i skolan, liksom biologin.
• 47:59
  SPEAKER_01: De gamla goda.
• 48:01
  SPEAKER_02: Ja, men de är tyvärr inte så vanliga som man tror och det gör att folk inte vet om det här.
• 48:07
  SPEAKER_01: Det kan ju vara väldigt förvirrande för folk som inte har lärt sig det här ordentligt.
• 48:13
  SPEAKER_02: Det här ska man ju lära sig i skolan idag.
• 48:15
  SPEAKER_01: Gör man det då?
• 48:16
  SPEAKER_02: Till viss del beror det på var i landet du är, men om man tittar i läroböckerna så står det ju inte idag att det finns XY och XX and that's it.
• 48:25
  SPEAKER_02: De ska ju säga att det är en variation, en naturlig variation, men vi rent socialt och legalt, juridiskt, delar in oss i Sverige idag i två kön.
• 48:36
  SPEAKER_01: Men är det inte så att en överväldigande majoritet av kromosomsättningar är just XX eller XY?
• 48:42
  SPEAKER_02: Absolut, men naturliga variationer förekommer och det betyder inte att de individerna behöver ha ett avvikande beteende.
• 48:51
  SPEAKER_02: Alltså att de ser annorlunda ut, har en annan hormonell funktion.
• 48:55
  SPEAKER_02: Det finns också och det kallas intersex.
• 48:58
  SPEAKER_02: Det är folk som då inte har en tydlig uppdelning eller har en blandning.
• 49:03
  SPEAKER_02: Så det kan vara att du föds med testiklar
• 49:05
  SPEAKER_02: och en livmoder till exempel och där du till exempel kan ha en fullt fungerande kvinnlig och hormonell utveckling och dina testiklar fungerar också så det finns en stor variation men idag i Sverige så delar vi upp det i två juridiskt och det innebär att läkarna förhoppningsvis i samråd med föräldrarna väljer ett kön åt dig när du föds baserat på det de tycker att du ser mest ut som eller det de tycker är enklast så det betyder att de kan göra en könskorrigering på dig som bebis
• 49:35
  SPEAKER_01: Väljer i samråd med räkaren, det där är också intressant.
• 49:41
  SPEAKER_01: Det är inte en självklarhet för alla att det är något som väljs utan att det är baserat på det fysiska könet och så var det med det.
• 49:51
  SPEAKER_02: Ja men tänk då till exempel att du föds med vad läkarna anser är en några millimeter för kort penis och det görs inget röntgen, det görs inget DNA-test för att se vad du har för kromosomer utan de kommer fram till att eventuellt kanske du kommer ha svårare att utveckla eller lägre chans att utveckla helt normal funktion.
• 50:17
  SPEAKER_02: Där kan då läkaren säga, vi antar att den här personen inte är sex.
• 50:21
  SPEAKER_02: Så då tänker vi ta ett beslut på det här.
• 50:24
  SPEAKER_01: Men det jag med det innan med överväldigande är väl XXXY för just intersex, vad jag förstår är ju
• 50:31
  SPEAKER_01: Och det är inte för att försumma någons verklighet och liv, men det är något som inte är så vanligt för Karl-Olof under en promille, vad jag har läst.
• 50:41
  SPEAKER_02: Jag tror att det är upp till 3% av folkningen, alltså världen över, som är intersex.
• 50:49
  SPEAKER_02: Sen igen, det kan ju...
• 50:51
  SPEAKER_02: Statistiken på det här är ju svår att säga för det kan ju vara folk som när du föds blir du inte diagnostiserad som intersex för att dina externa genitalier ser fungerande ut enligt vad man anser är på en nyfödd bebis, kom ihåg nu det här är väldigt små kroppsdelar och sen så faller inte testiklarna och då gör man en utredning och ser att det finns inga testiklar
• 51:14
  SPEAKER_02: Det kan komma mycket senare.
• 51:16
  SPEAKER_02: Och så görs det val så kan det också vara en sådan del att man gör en förväntansbild och säger vi anser att det kommer vara enklare för den här personen att falla inom ett kvinnligt spektra så vi kommer ge den hormon hämmande så att inte testosteronet utvecklar sig och vi kommer att operera personen som barn som inte har kunnat ta ett egetaktigt beslut.
• 51:38
  SPEAKER_01: Hur gamla pratar vi om nu?
• 51:41
  SPEAKER_02: Jag kan inte det hur det ser ut i Sverige och det där varierar ju på individ till individ men det här, de flesta som jag känner till, det är i bebisåren.
• 51:49
  SPEAKER_01: Att man kan behandla bebisar redan med hormoner?
• 51:52
  SPEAKER_02: Nej, med operation.
• 51:53
  SPEAKER_01: Operation, okej.
• 51:55
  SPEAKER_01: Det hade jag inte ens hört talas om.
• 51:56
  SPEAKER_01: Jag vet att debatten har varit, ska man få behandla från tolv år med hormoner?
• 52:01
  SPEAKER_02: Men det är ju två olika saker, det är ju en fråga om transpersoner.
• 52:04
  SPEAKER_02: Transpersoner har ju alltså inte en medicinsk
• 52:07
  SPEAKER_02: avvikelse i sina genitalier sen kan det ju vara så att du kan vara intersex och därför ha mycket gemensamt med en transperson att du kan ha en gemensam upplevelse av livet att du till exempel har en kontakt med vården att du kan ha
• 52:22
  SPEAKER_02: en resa i att förstå vad har jag för relation till mitt kön inte då fysiska kön eventuellt utan kanske mer din sociala roll i vill jag att folk ska se mig som hon eller han eller vad vill jag att folk ska se mig som och att den kan vara mer komplicerad än för en person som inte då är intersex för att de frågorna aldrig kommer upp det är ju extremt få som tänker efter eller som får frågorna som barn vad upplever du dig som
• 52:49
  SPEAKER_02: Utan man förväntas passa in och förväntas uppfylla de krav socialt som den roll du har fått tilldelad ska vara.
• 52:59
  SPEAKER_02: Medan personer som är intersex, om de vet om att de är det, om de får reda på det, har ju en större möjlighet att själv fundera.
• 53:07
  SPEAKER_02: Håller jag med om det här som någon annan bestämde åt mig?
• 53:11
  SPEAKER_02: Ofta kan de också dela känslor av att någon annan tog beslutet åt dem, såsom en transperson kan uppleva det.
• 53:20
  SPEAKER_02: Relationen till samhället kan på många sätt likna varandra men det är två separata upplevelser och det är också därför när man säger HBTQ på svenska så är det också vissa som lägger till AI för idag är det ju generella begreppet var HBT och sen blev det HBTQ och sedan idag pratar man ofta HBTQ AI och IT då står ju då för intersex för att de tillhör inte paraplyet trans
• 53:48
  SPEAKER_02: De kan ha mycket gemensamt med dem, men de är inte transpersoner.
• 53:51
  SPEAKER_02: De har ju en egen relation till sin upplevelse.
• 53:54
  SPEAKER_01: Så om jag har förstått det rätt nu.
• 53:57
  SPEAKER_01: Ni får rätta mig om jag har fel här.
• 53:58
  SPEAKER_01: Intersex handlar mer om det biologiska.
• 54:01
  SPEAKER_01: Det handlar om kromosomer och fysiska könsorgan.
• 54:07
  SPEAKER_01: Och hormoner.
• 54:07
  SPEAKER_01: Och hormoner.
• 54:09
  SPEAKER_01: Medan cis-trans handlar mer om identitet, det man känner sig som, det andra ser en som till viss del också.
• 54:18
  SPEAKER_02: Det sociala könet.
• 54:19
  SPEAKER_01: Det sociala könet.
• 54:22
  SPEAKER_01: Okej, så jag har uppfattat det rätt.
• 54:24
  SPEAKER_02: Ja.
• 54:24
  SPEAKER_01: Det är bra.
• 54:25
  SPEAKER_01: Framsteg.
• 54:25
  SPEAKER_01: Vi går framåt.
• 54:26
  SPEAKER_01: Sakta men säkert.
• 54:27
  SPEAKER_02: Jag vill bara nämna att inte sexpersoner kan också identifiera sig som transpersoner eller icke-binära personer.
• 54:32
  SPEAKER_02: Så det är inte som att de två aldrig överlappar varandra.
• 54:38
  SPEAKER_02: Men för sakens skull så är det också viktigt att göra den uppdelningen samtidigt för att, som du sa, det är två olika upplevelser.
• 54:45
  SPEAKER_02: Till exempel statistiskt sett så ska det ju vara två olika saker.
• 54:49
  SPEAKER_02: För att om du tittar på sen hur vi ska bedriva forskning eller hur vi ska kunna bedriva medicinsk
• 54:54
  SPEAKER_02: intervention hos en individ, då måste vi se på att det här är olika utgångspunkter.
• 55:01
  SPEAKER_02: Till att börja med, den ena personen har ju inte haft en medicinsk bild innan de föddes och har ju själv sökt sig till vården och har själv
• 55:13
  SPEAKER_02: HBTQ, självidentifiering, suicid
• 55:30
  SPEAKER_02: Du är inte som alla andra.
• 55:32
  SPEAKER_02: Du går till läkaren för att du har en diagnos.
• 55:36
  SPEAKER_02: Så är det ju inte hos en transperson.
• 55:37
  SPEAKER_02: De söker sig till vården om de vill ha kontakt med vården.
• 55:39
  SPEAKER_02: Om de vill.
• 55:41
  SPEAKER_02: Du behöver ju inte som transperson vilja det.
• 55:47
  SPEAKER_01: Jag tänkte fråga er om era egna resor till Stjärnjouren.
• 55:51
  SPEAKER_01: Det är inte en självklarhet för alla att söka sig dit.
• 55:53
  SPEAKER_01: Jag tänker att ni får dela med er precis så mycket eller lite ni vill av det.
• 55:57
  SPEAKER_01: Varför det här är någonting som ni blev intresserade av att hålla på med.
• 56:01
  SPEAKER_02: Ja, jag kan väl börja då.
• 56:06
  SPEAKER_02: Nu kommer jag inte ihåg om det var RFSU eller RFSL, men de har ju informatörsutbildningar och då tänkte jag att det här ska jag söka.
• 56:14
  SPEAKER_01: Informatörsutbildningar?
• 56:15
  SPEAKER_02: Ja, som vi gör med workshopen, åka runt i skolor och föreläsa.
• 56:19
  SPEAKER_01: Informatör är också typ snitch?
• 56:22
  SPEAKER_02: Jaha.
• 56:24
  SPEAKER_02: Not the same.
• 56:25
  SPEAKER_02: Nej, inte riktigt det.
• 56:26
  SPEAKER_01: Alla typer av informatörer.
• 56:27
  SPEAKER_02: Precis.
• 56:30
  SPEAKER_02: Och sen gick jag inte vidare på den.
• 56:33
  SPEAKER_02: Och så pratade jag med min sambo om det.
• 56:35
  SPEAKER_02: Och hon var så här, ja men jag har sett reklam för Stjärnjouren på Instagram.
• 56:39
  SPEAKER_02: Det här ska vi göra.
• 56:41
  SPEAKER_02: Så jag sökte dit tillsammans med min sambo.
• 56:45
  SPEAKER_02: Vi kom in båda två.
• 56:47
  SPEAKER_02: Ja.
• 56:49
  SPEAKER_02: Och sen vart jag hooked på kontaktjouren.
• 56:51
  SPEAKER_01: Det var så enkelt.
• 56:53
  SPEAKER_01: Du bara kände att det här är någonting för mig och så gick du på det.
• 56:56
  SPEAKER_02: Exakt, det var någonting som vi ville göra tillsammans.
• 56:59
  SPEAKER_02: Ska jag gå in på min resa?
• 57:00
  SPEAKER_02: Ja, berätta om din.
• 57:01
  SPEAKER_02: Ganska annorlunda.
• 57:03
  SPEAKER_02: Jag kände att det är någonting som stör mig i min vardag och jag insåg att det som stör mig är att
• 57:12
  SPEAKER_02: Jag är irriterad på hur samhället ser ut och då funderar jag på vad finns det för verksamheter som jag känner till som jag kan tänka mig att jobba med där jag känner att jag kan göra skillnad, aktiv skillnad nu inte skillnad som kommer påverka om någon röstar om fyra år och då funderar jag på vad finns det för volontärt arbete där jag kan påverka idag på riktigt
• 57:32
  SPEAKER_02: Jag kände till kvinnojourer.
• 57:35
  SPEAKER_02: Kvinnojourer är en lite annorlunda verksamhet för den riktar sig till vuxna.
• 57:39
  SPEAKER_02: Det kan ofta handla om att det finns ett stödboende där man kan gå direkt om du är med i en misshandelsrelation så att du kan lämna.
• 57:47
  SPEAKER_02: Eller att du kan få juridiskt stöd och massa andra saker för vuxna.
• 57:51
  SPEAKER_02: Jag hade hört om tjejjourer men jag hade själv aldrig kontaktat en tjejjour.
• 57:55
  SPEAKER_02: Jag hade ingen direkt relation till det.
• 57:58
  SPEAKER_02: Jag hade funderat lite på vad jag skulle göra.
• 58:00
  SPEAKER_02: Jag hade också jobbat som värvare bland annat när jag också pluggade och fick jättemycket reklam på Instagram från Stjärnjouren.
• 58:11
  SPEAKER_02: Och jag bara, these bitches are not stopping.
• 58:15
  SPEAKER_02: Maybe I should tell them to stop contacting me.
• 58:18
  SPEAKER_02: Och det här är ju bara, sån här riktad reklam är ju baserat på vart du bor, vem du är, ålder.
• 58:24
  SPEAKER_02: De hade bara lyckats, de hade bara köpt tillräckligt mycket annonsplatser att jag fick upp det om och om igen över en period.
• 58:29
  SPEAKER_02: Och då tänkte jag att det här är en verksamhet som passar mig som person.
• 58:33
  SPEAKER_02: Alltså vem jag är som person.
• 58:34
  SPEAKER_02: Att jag tror att jag kan stötta de personer som kontaktar Stjärnjouren i min egen identitet.
• 58:39
  SPEAKER_02: Att jag har en personlig erfarenhet.
• 58:41
  SPEAKER_02: Man kan relatera till varandra.
• 58:42
  SPEAKER_02: Exakt.
• 58:43
  SPEAKER_02: Och det som är intressant
• 58:47
  SPEAKER_02: På det här känner jag att vi har haft verksamheter som har kontaktat oss och frågat varför är ni aktiva?
• 58:52
  SPEAKER_02: Folk som har skrivit sina doktorsavhandlingar.
• 58:55
  SPEAKER_02: Vi har varit med i flera olika verksamheter där universitetsstudenter på olika nivåer har skrivit se uppsats eller ännu högre.
• 59:03
  SPEAKER_02: Där de har tittat på hur ser föreningsverksamhet som är riktad till
• 59:09
  SPEAKER_02: olika typer av preventivt arbete, vålds- preventivt arbete, hur det är, varför gör folk det här?
• 59:15
  SPEAKER_02: Och det är mycket det som jag nämner, det är att man vill få ett community, att man känner att man själv inte står ut med situationen och vill göra någonting aktivt.
• 59:24
  SPEAKER_02: Någonting som fungerar nu också, att hjälpa någon i stunden och som säger inte vänta på en lagändring eller på att någonting ska hända om x antal år.
• 59:33
  SPEAKER_02: Det man också ser sen statistiskt varför folk är kvar, varför folk väljer att vara kvar i många år som jag då till exempel, är att man får ett självförverkligande, att man känner jag mår bättre av att göra det här, jag får ett community av att göra det här och jag känner mig bra för att jag gör det här.
• 59:53
  SPEAKER_02: Så om vi som förening kan få folk att känna de sakerna, då är det ganska stor chans att de stannar.
• 59:58
  SPEAKER_02: Jämt emot att säga att du tar ett suicidsamtal, det är skittufft, du känner dig ensam, du går hem, du mår piss, du mår ännu mer piss i din vardag, chansen att du kommer vilja fortsätta gå och göra det där är ganska låg.
• 1:00:07
  SPEAKER_02: Så det intressanta då är att vi håller i en massa tunga ämnen, men de flesta av oss går därifrån och känner sig starkt, alltså du känner dig som en individ starkt, inte bara på
• 1:00:16
  SPEAKER_02: på en emotionell nivå, utan oftast också på en intellektuell nivå.
• 1:00:21
  SPEAKER_02: Du har utvecklats som individ, du har fått en fortbildning, du känner att du kan göra någonting som inte bara är ditt 9-5-jobb.
• 1:00:28
  SPEAKER_01: Det kan jag tänka mig, att man känner att man gör skillnad för folk på riktigt också.
• 1:00:31
  SPEAKER_02: Och utvecklas för dig själv, du känner att du blir mer av den du vill vara.
• 1:00:39
  SPEAKER_01: Jättebra.
• 1:00:40
  SPEAKER_02: Och det är därför som jag känner mig så engagerad i Stjärnjouren också, för det här är den förändring jag vill se.
• 1:00:48
  SPEAKER_02: Så jag har verkligen gått från att inte veta vad någonting är kring HBTQ-världen överlag till att visa andra att det går att vara dig själv och älska den du vill.
• 1:01:02
  SPEAKER_01: Du nämnde innan att du önskade att du hade känt till kanske något som Stjärnjouren innan.
• 1:01:06
  SPEAKER_01: Vad saknade du i tonåren?
• 1:01:08
  SPEAKER_01: Vad känner du att det hade kunnat hjälpa dig med?
• 1:01:12
  SPEAKER_02: Jag tror att det är det som många stödsökande kommer till oss med nu.
• 1:01:16
  SPEAKER_02: Alltså att ha någon att prata med som inte känner dig och som inte du känner, som inte dömer, som bara utgår ifrån det du berättar och som är med dig hela vägen.
• 1:01:32
  SPEAKER_01: All right.
• 1:01:33
  SPEAKER_01: Fint att du kan vara referent nu då.
• 1:01:35
  SPEAKER_02: Det känns väldigt skönt.
• 1:01:37
  SPEAKER_02: Jag hoppas att jag kan vara det.
• 1:01:39
  SPEAKER_02: Kanske hjälper det där lilla barnet in i det själva om man ska vara lite popkulturellt med.
• 1:01:49
  SPEAKER_02: Får jag hoppa in här?
• 1:01:50
  SPEAKER_01: Absolut.
• 1:01:51
  SPEAKER_02: Om man tittar statistiskt sett så utsätts HBTQ-personer för mycket mer våld än en icke-HBTQ-person i Sverige.
• 1:01:59
  SPEAKER_02: Och så ser det ut globalt också, men även i Sverige.
• 1:02:02
  SPEAKER_02: Vi ska vara försiktiga med att måla upp en bild att allting är så jävla enkelt för det är väldigt många straighta personer som säger att det är så himla lätt att vara
• 1:02:12
  SPEAKER_02: Gay eller queer i Sverige och riktigt så ser det inte ut.
• 1:02:16
  SPEAKER_02: Det kan vara lättare här, speciellt i stora städer, men det kan också vara livsfarligt att komma ut i din egen familj, i ditt eget samhälle och du kan vara otroligt ensam och du har mycket högre risk för psykiskt dåligt mående, mycket högre risk för att bli alkoholist, högre risk för att ta droger, för att självmedicinera för att kunna hantera dåligt mående.
• 1:02:40
  SPEAKER_02: Och också, HBTQ-världen har ju öppnats upp mycket, mycket mer.
• 1:02:43
  SPEAKER_02: Bara de senaste tio åren, ordet queer, det fanns inte när jag var femton.
• 1:02:48
  SPEAKER_02: Det var inte ett begrepp folk kände till.
• 1:02:50
  SPEAKER_02: Ickebinär.
• 1:02:51
  SPEAKER_02: Trans.
• 1:02:53
  SPEAKER_02: Om du uttryckte dig kring trans, då var det för att du var supersäker och har varit det de senaste 25 åren.
• 1:02:58
  SPEAKER_02: Du kommer ut när du är 55 som jag är tvärtom könet från det som folk har trott.
• 1:03:04
  SPEAKER_02: Det har ju gått jättesnabbt.
• 1:03:05
  SPEAKER_02: Utvecklingen har ju verkligen...
• 1:03:07
  SPEAKER_02: Alltså skyrocketed.
• 1:03:09
  SPEAKER_02: Så jag kan ju verkligen se en skillnad på det Sverige jag växte upp i och de HBTQ-arenor, eller vad man ska säga, de platser jag träffar andra HBTQ-personer på, hur stor skillnad det är.
• 1:03:22
  SPEAKER_02: Hur våra samtal ser ut, vad som är okej och inte okej och hur vi släpper in varandra har också förändrats för att normerna har gått så himla, himla snabbt och internet har gjort jättemycket skillnad.
• 1:03:34
  SPEAKER_01: Jättebra att du poängterar där med att det är olika upplevelser i olika delar av Sverige och även i olika umgänges kretsar.
• 1:03:43
  SPEAKER_01: Jag har vänner som har kommit ut, inga bekymmer alls, hela vänskapskretsen omfamnar och allt är frid och fröjd och andra som jag vet som har kommit ut och tappat hela sin vänskapskrets.
• 1:03:56
  SPEAKER_01: Så även om det generella klimatet i Sverige är vänligare så betyder inte det att upplevelsen
• 1:04:03
  SPEAKER_01: detsamma för alla människor i alla områden och situationer.
• 1:04:08
  SPEAKER_01: Och det är ju någonting som tyvärr alltid kommer vara sant i viss utsträckning för alla människor är olika och olika människor har olika tolerans för annorlunda eller vad man ska säga.
• 1:04:20
  SPEAKER_01: Men förhoppningsvis kan vi komma till ett samhälle där vi i alla fall är väldigt väldigt sällsynt med den typen av tråkigare upplevelser.
• 1:04:29
  SPEAKER_01: Vi var inne lite på att det har gått väldigt fort
• 1:04:32
  SPEAKER_01: Vad ska man säga, förståelsen för de här frågorna, att fler pratar om det, fler känner till att det finns variation, fler är förhoppningsvis mer införstådda med att det är fine att människor är annorlunda och så vidare och så vidare.
• 1:04:49
  SPEAKER_01: Jag tror generellt att det är någonting väldigt positivt att så mycket har hänt på så kort tid.
• 1:04:57
  SPEAKER_01: Jag minns en helt annan värld för inte alls längesen.
• 1:05:02
  SPEAKER_01: Jag är inte jättegammal, jag ska fylla 36 år.
• 1:05:04
  SPEAKER_01: Det är inte jättelänge sedan som det här var helt...
• 1:05:09
  SPEAKER_01: Gick inte att prata om.
• 1:05:11
  SPEAKER_01: Så generellt är det ju oerhört positivt att det har gått så pass fort som det har gjort att fler människor känner sig inkluderade, fler människor känner sig bekväma att vara den de är.
• 1:05:20
  SPEAKER_01: Men finns det risker med att det har gått så fort att saker sker som man kanske borde tänka lite längre på?
• 1:05:30
  SPEAKER_01: innan man gör vissa förändringar.
• 1:05:32
  SPEAKER_01: Jag tänker du Mona, du pratade om innan vi började podden att du studerar psykologi och jag vet att det är i alla fall i vissa delar av västvärlden har det blivit en stor fråga hur man pratar med
• 1:05:47
  SPEAKER_01: unga som psykolog och psykoterapeut.
• 1:05:53
  SPEAKER_01: Jag vet att i Kanada till exempel är det så att man kan förlora sin licens om man inte bekräftar någon som kommer in och säger att de är trans.
• 1:06:03
  SPEAKER_01: Alltså en ungdom som säger jag ser ut som en kille men jag känner mig som en tjej att en psykoterapeut eller
• 1:06:14
  SPEAKER_02: Det är lite olika, men vi kör med psykolog.
• 1:06:16
  SPEAKER_01: Jag kommer inte på vilket av dem det är just där, men att de kan förlora sin licens om de inte bekräftar det, bejakar det.
• 1:06:25
  SPEAKER_01: Och det är ju en sådan fråga som vissa inom det yrket säger, men det här är ju absurt för det måste vi ju utreda.
• 1:06:32
  SPEAKER_01: Det kan stämma, men det kan vara någonting annat för tonåren är stökiga.
• 1:06:37
  SPEAKER_01: Är det någonting liksom ni har, eller du kanske inte jobbar med den typen av frågor i dina studier, men är det någonting du har tänkt på, är det någonting ni har pratat om?
• 1:06:46
  SPEAKER_02: Får jag bara nämna en snabb grej på vad du sa?
• 1:06:50
  SPEAKER_02: Du sa att ska man bekräfta eller inte, du kan ju fortfarande bekräfta vad någon känner i stunden och ändå utreda och ha en dialog kring ämnet.
• 1:06:59
  SPEAKER_02: För det du beskriver skulle vara kontrapunkten på det, alltså det som skulle vara tvärtom, är ju att du automatiskt inte bekräftar utan ifrågasätter.
• 1:07:09
  SPEAKER_02: Där har man olika utgångspunkter att tänka i. Vad är riskbilden?
• 1:07:14
  SPEAKER_02: Om jag går in med det första jag gör om någon berättar att jag känner så här och säger, varför känner du så?
• 1:07:20
  SPEAKER_02: Istället för att säga okej.
• 1:07:22
  SPEAKER_02: Du känner så.
• 1:07:24
  SPEAKER_02: Jag förstår.
• 1:07:25
  SPEAKER_02: Jag vet vad begreppet innebär.
• 1:07:26
  SPEAKER_02: Vill du berätta mer hur det kommer sig?
• 1:07:28
  SPEAKER_02: Det kan ju skapa en väldigt stor skillnad i hur kommer klimatet i rummet bli?
• 1:07:32
  SPEAKER_01: Och det är ju inte så att jag menar att någon ska komma in och säga att jag är trans om man säger nej.
• 1:07:39
  SPEAKER_01: Utan snarare, okej, berätta.
• 1:07:42
  SPEAKER_01: Och sen har man en utredning och så kommer man fram till att nej men det är egentligen någonting annat.
• 1:07:47
  SPEAKER_01: Att i den situationen kan man då förlora sin licens om man säger det.
• 1:07:51
  SPEAKER_01: Och det är det som vissa inom det yrket då tycker att det här är ju absurd, det är ju vårt jobb.
• 1:07:57
  SPEAKER_01: Det är ju det vi ska, det är ju det vi är till för.
• 1:07:59
  SPEAKER_01: Att hjälpa folk bena ut vad det är som händer i huvudet.
• 1:08:04
  SPEAKER_01: Så det är det jag menar, inte självklart första mötet ska man alltid bemöta alla oavsett vad de säger med respekt och lyssna.
• 1:08:12
  SPEAKER_02: Det är inte säkert att alla, jag tänker att om man bara hör det du precis sa, så var det därför jag ville nämna det, för många andra kanske tänker att det är väl självklart att vi ska börja och anta att du är normal.
• 1:08:21
  SPEAKER_02: Och sen får vi se om du inte är det.
• 1:08:23
  SPEAKER_02: Istället för att börja med att säga, vi ska börja med att bekräfta för att du har valt, eller du är i kontakt med vården.
• 1:08:28
  SPEAKER_02: För en psykolog är ju vårdpersonal, till skillnad från till exempel en psykoterapeut som kanske bara är en kurator som har gått två år i utbildning jämfört med vårdpersonal som kan ge diagnos liksom.
• 1:08:38
  SPEAKER_02: Det är stor skillnad på varför du vill berätta att du är trans.
• 1:08:43
  SPEAKER_02: Vill du ha vård?
• 1:08:44
  SPEAKER_02: Vill du till exempel ändra ditt juridiska kön och få medicinsk vård, alltså kunna få hormoner eller könsbekräftande behandling?
• 1:08:53
  SPEAKER_02: Eller vill du prata med någon annan person, till exempel en kurator, om hur du mår?
• 1:08:59
  SPEAKER_02: Det är väldigt olika behov.
• 1:09:02
  SPEAKER_01: Det är bra att du förtydligar det, det är viktigt.
• 1:09:11
  SPEAKER_02: Jag har precis skrivit om det här i en kurs.
• 1:09:18
  SPEAKER_02: I Sverige vill man ändra könstillhörighetslagen, vilket är något som Stjärnjouren också har varit med och drivit.
• 1:09:27
  SPEAKER_01: Vill du berätta vad det innebär lite kort?
• 1:09:29
  SPEAKER_02: Ja, nu ska vi se om jag kommer ihåg allt i huvudet.
• 1:09:31
  SPEAKER_02: Men könstillhörighetslagen består just nu av två delar.
• 1:09:36
  SPEAKER_02: Så för att som transperson eller som person generellt få kunna ändra ditt juridiska kön så behöver du få en medicinsk diagnos som är transsexualitet.
• 1:09:48
  SPEAKER_02: Det som vi jobbar för är att separera de två.
• 1:09:54
  SPEAKER_02: Att om du vill få den här transdiagnosen för att kunna få medicinsk hjälp, om du vill ha hormonbehandling eller göra könskollegering, då ska du kunna göra det.
• 1:10:05
  SPEAKER_02: Men om du inte vill, då ska du fortfarande kunna ändra ditt juridiska kön.
• 1:10:10
  SPEAKER_02: Så det är just det som många organisationer och Stjärnjouren bland annat jobbar med just nu.
• 1:10:16
  SPEAKER_02: Det måste ske en förändring i den lagen.
• 1:10:21
  SPEAKER_02: I vissa andra länder så räcker det ju med att du skickar in papper till Skatteverket eller Socialstyrelsen i deras land och säger jag vill byta juridisk kön och säger dem K, kul, ha det så bra och så får du det.
• 1:10:32
  SPEAKER_02: Medan här så måste du alltså först ha utgått en hel utredning.
• 1:10:36
  SPEAKER_02: Det kan ta två år att bara få.
• 1:10:39
  SPEAKER_02: Ett första besök.
• 1:10:41
  SPEAKER_02: Och sen tar den utredningen olika lång tid men generellt upp mot ett år att bli klar med.
• 1:10:47
  SPEAKER_02: Som har flera flera steg i sig.
• 1:10:49
  SPEAKER_02: Och sen efter det så måste du också vad andra människor anser är leva ut i det kön som du vill se ut som.
• 1:10:56
  SPEAKER_02: Vilket inte alltid är självklart.
• 1:10:58
  SPEAKER_02: Och inte alltid heller är så tydligt.
• 1:11:01
  SPEAKER_02: Och inte alltid är så lätt om du till exempel säger att du är en vuxen person med manlig attribut och har skägg.
• 1:11:08
  SPEAKER_02: inte jättelätt kanske att bara ta bort skägget och bara jag vill att alla säger hon nu det kan vara ganska tufft om du inte har fått annan behandling innan som gör att andra lättare ser dig som det kön du vill att de ska se dig som och sen skickar du in en ansökan till socialstyrelsen där det alltså är en annan grupp människor utanför den gruppen som har varit med i din diagnosättning de psykologerna, logopeder, endokologer och allt vad det är sen ska bedöma om du är tillräckligt mycket trans
• 1:11:37
  SPEAKER_02: Och är du det då får du också vänta och sen då får du möjlighet, om de säger ja, så får du ett nytt juridiskt kön och kan skaffa nytt körkort, nytt pass och måste till exempel kontakta där du fick din, om du har gått ut gymnasiet så måste du kontakta dem och få ett nytt
• 1:11:53
  SPEAKER_02: Nytt papper för att du är en ny person och jada, jada, jada, jada.
• 1:11:57
  SPEAKER_02: Så processen idag, det sker inte på en kvart, det sker på flera år och det kräver jättemycket av individen själv.
• 1:12:04
  SPEAKER_02: Och igen, det räcker inte att du själv tycker någonting eller att din vårdgrupp tycker någonting.
• 1:12:09
  SPEAKER_02: Du måste också övertyga andra om att du är tillräckligt mycket trans.
• 1:12:14
  SPEAKER_01: Jag tänkte kommentera på det men jag vill höra om det här arbetet Mona började berätta om.
• 1:12:20
  SPEAKER_02: Ja, jag har pluggat jättemycket om interventioner i socialpsykologi och där har forskning bland annat sett, det är lite blandad forskning,
• 1:12:33
  SPEAKER_02: Men den har också visat att exponeras för transpersoner på olika sätt, alltså genom att se filmklipp eller att gå utbildningar eller att faktiskt prata med en transperson.
• 1:12:42
  SPEAKER_02: Det gör att, vad ska man säga med citattecken, toleransen för den gruppen av människor ökar, vilket är jättebra.
• 1:12:50
  SPEAKER_02: Men i det så måste vi också förenkla processen för transpersoner att kunna vara sig själva och byta juridiskt kön om de vill det och att det ska kunna räcka.
• 1:13:04
  SPEAKER_01: Hur menar du med att det ska kunna räcka?
• 1:13:08
  SPEAKER_02: Du ska inte behöva bevisa att du är den du är för någon annan.
• 1:13:14
  SPEAKER_02: Det ska inte vara ett dagligt projekt.
• 1:13:17
  SPEAKER_02: Bara för att det står han i ditt pass eller på körkortet eller vad det än kan vara för dokument.
• 1:13:27
  SPEAKER_02: så ska du inte hela tiden behöva bevisa för andra att nämen mitt pronomen är hon även om det inte står på mina dokument för att jag måste vänta på den här fleråriga utredningen där andra också ska kunna bekräfta att jag är trans.
• 1:13:41
  SPEAKER_01: Förutom då vad som står i dokumenten är det väl inget som förhindrar en att leva som det man känner sig som under processens tid så att man kan väl göra det från dag ett
• 1:13:52
  SPEAKER_02: Absolut.
• 1:13:53
  SPEAKER_02: Alltså det är ju en komma ut-process.
• 1:13:57
  SPEAKER_02: Precis som för oss.
• 1:13:59
  SPEAKER_02: Så du måste ju, eller måste och måste, men du kommer ju fortfarande berätta för personer att jag använder pronomet hon, även om mina fysiska attribut kanske inte just nu säger att du vill tilltala mig som hon, till exempel.
• 1:14:15
  SPEAKER_02: Men det kommer ju helt klart förenkla den övergången.
• 1:14:20
  SPEAKER_02: Och du ska inte hela tiden bara visa
• 1:14:22
  SPEAKER_02: Och sen finns det risker om du inte har det legala könet som du ser dig som.
• 1:14:28
  SPEAKER_02: Så till exempel en sak som hände bekant till mig var att personen har kommit så pass långt i sin resa att
• 1:14:36
  SPEAKER_02: andra personer ser dem som det kön de vill vara och så behöver personen ringa 112 och så kommer vårdpersonal dit och så säger de, det här är personen som du ska hjälpa och de säger, fast det är fel person för vi ska träffa en av det här könet nej men det är jag, det är okej jag kommer ut till er här och nu, jag är trans, det är ingen fara och de bara, vi kan inte riktigt vara säkra på det va och då blir det liksom en om och om i en dialog med vården där personen är utsatt och ska försöka få den vård den behöver
• 1:15:05
  SPEAKER_02: där det kan påverka jättemycket att den här personen inte blir litad på att du är du eller att till exempel du ser ut så här men det står så här i pappret så det är inte du vi tror att du ljuger, vi tror att du är en annan person och det kan bli jätteriskabelt i en vårdsituation till exempel att du inte får hjälp eller att polisen inte vill hjälpa dig för de tror att du har kapat en annans identitet eller att kunna resa utomlands till exempel kan bli jättesvårt om du
• 1:15:31
  SPEAKER_02: kommer till ett land och så ser du ut på ett sätt och så ser de en annan bokstav, alltså M eller F, female, male och de bara, men det här är ju inte du.
• 1:15:41
  SPEAKER_02: Varför har du det här?
• 1:15:43
  SPEAKER_02: Och så kanske också till och med kommer till ett land där de inte har möjligheten att ens byta juridiskt kön och då kan det bli ännu, ännu mycket svårare situation.
• 1:15:51
  SPEAKER_01: Det låter ju som en situation som kan uppstå även om man får byta juridisk kärn enklare för att man kanske byter till något som man socialt inte ses som och hamnar i samma problem för att de inte litar på dina papper för att det står kille men du ser ut som en tjej.
• 1:16:11
  SPEAKER_02: Ja alltså i dagsläget så är det ganska få som
• 1:16:15
  SPEAKER_02: När man gör forskning kring det här så är det väldigt få som vill byta juridiskt kön när de inte ser ut som det kön de vill ha, om man inte har ett tredje juridiskt kön.
• 1:16:23
  SPEAKER_02: Vissa länder har ju det, alltså ett kön som inte är hon eller han.
• 1:16:26
  SPEAKER_02: Och det hjälper ju väldigt många människor.
• 1:16:28
  SPEAKER_02: Och det kan ju också vara att man är i en resa där en period, kanske det är enklare att uttrycka sig som icke-binär till exempel, att man inte är hon eller han specifikt, bara.
• 1:16:41
  SPEAKER_02: Tills andra ser en som det är.
• 1:16:43
  SPEAKER_02: Det kan vara en del av ens resa.
• 1:16:44
  SPEAKER_02: På samma sätt som att det är ganska många som kommer ut som bi och sen som gay.
• 1:16:50
  SPEAKER_02: För att det är lättare för samhället att hantera.
• 1:16:53
  SPEAKER_02: Eller för dig själv att du inte kommit dit.
• 1:16:55
  SPEAKER_02: Inte med det sagt att alla icke-binära personer är egentligen binära transpersoner.
• 1:16:59
  SPEAKER_02: Det är inte det jag säger.
• 1:17:00
  SPEAKER_02: Men för många kan det vara en del av resan.
• 1:17:03
  SPEAKER_01: Jag sa ju innan att jag skulle kommentera någonting du sa det var det här med att i vissa länder räcker det med att du skickar in till vad nu är Skatteverket och så är det klart.
• 1:17:13
  SPEAKER_01: Finns det inte ganska stora risker med det?
• 1:17:16
  SPEAKER_02: Alltså jag personligen bor ju inte i de länderna.
• 1:17:20
  SPEAKER_02: Jag jobbar inte med forskning så jag kan inte ju få svara på vad de ser för risker.
• 1:17:24
  SPEAKER_01: Är det inte det man vill göra här i Sverige?
• 1:17:27
  SPEAKER_01: Vissa börsar för att självidentifiering ska vara något vi gör.
• 1:17:31
  SPEAKER_02: De har ju gjort i Norge.
• 1:17:32
  SPEAKER_02: bland annat.
• 1:17:35
  SPEAKER_02: Det var en vetenskaplig artikel som jag läste ganska nyligen, att de har gjort i Norge, det här vill vi implementera i Sverige.
• 1:17:42
  SPEAKER_02: Och det är viktigt att vi gör det.
• 1:17:43
  SPEAKER_02: Och mycket av kritiken är ganska likt den du säger, att ja, men vadå?
• 1:17:50
  SPEAKER_02: Ska jag som straight cis-man kunna byta juridisk kön och bli kvinna?
• 1:17:57
  SPEAKER_02: Ja, om du vill.
• 1:18:01
  SPEAKER_02: Punkt.
• 1:18:02
  SPEAKER_02: Men grejen är också att risken att det kommer bli ett masskönsbyte i Sverige, nej det kommer inte hända utan någonting som hjälper en grupp av människor kommer också hjälpa alla.
• 1:18:17
  SPEAKER_01: Jag tror inte det kommer bli ett masskönsbyte men vi har redan sett, jag tror det har hänt i Sverige också, att män som åker in i fängelse säger nu är jag kvinna och så får man hamna på kvinnofängelse.
• 1:18:31
  SPEAKER_02: Men det kan man ju motverka på andra sätt än att bara titta på det juridiska könet.
• 1:18:36
  SPEAKER_02: Det är ju väldigt många lagar som hör ihop med hur man aktivt hanterar olika verksamheter i praktiken där man måste ha
• 1:18:46
  SPEAKER_02: ett visst överseende eller förståelse att FSHK kan missbrukas men precis som du nämner tittar man statistiskt på när man har frågat folk hur stor procent av världens befolkning ser sig själva som HBTQ-personer eller transpersoner
• 1:19:01
  SPEAKER_02: Vi är ju inte uppe i 90% av befolkningen, det är ganska små delar, och ännu mindre då till vilka som skulle kunna missbruka det här.
• 1:19:09
  SPEAKER_02: På samma sätt som bidragsmissbruk, de allra allra flesta som behöver ett bidrag behöver ett bidrag, men det finns en del som gör det, som aktivt utnyttjar systemet.
• 1:19:19
  SPEAKER_02: Då måste vi ju som samhälle, om vi vill ha ett gemensamt samhälle, ett demokratiskt samhälle till exempel, där vi jobbar tillsammans för att bygga någon typ av gemensam verklighet,
• 1:19:27
  SPEAKER_02: Då måste vi diskutera och ha sätt att hantera de delarna.
• 1:19:31
  SPEAKER_02: Till exempel om män skulle utnyttja det för att de antingen vill hamna på en institution de anser vara bättre för dem eller för att de vill kunna utnyttja till exempel kvinnor på den platsen.
• 1:19:44
  SPEAKER_02: Så att diskutera risker tycker jag
• 1:19:49
  SPEAKER_02: generellt är ganska ointressant.
• 1:19:51
  SPEAKER_02: Vi måste prata om benefits, alltså fördelar och nackdelar kring lagändringar.
• 1:19:56
  SPEAKER_02: Om man ska genomföra en lagändring så ska ju vara det för att fördelarna är större än nackdelarna.
• 1:20:01
  SPEAKER_02: Det är ju ingenting som är svartbit i samhället där det är bara så här ändrar du en lag så kommer allting bli jättebra.
• 1:20:06
  SPEAKER_01: Jag håller med om det du säger förutom att det är ointressant att prata om riskerna.
• 1:20:09
  SPEAKER_01: Det är därför jag tycker, därför jag var inne på förut att finns det nackdelar med att det har gått så fort.
• 1:20:14
  SPEAKER_01: För jag instämmer i att
• 1:20:17
  SPEAKER_01: Det där är en sak som vi kommer behöva lösa fall för fall.
• 1:20:22
  SPEAKER_01: Någon som är trans, säg en kille som identifieras som tjej, hör absolut hemma på ett kvinnofängelse.
• 1:20:32
  SPEAKER_01: Kvinnolik feminin skulle ha stora problem i ett mans fängelse.
• 1:20:37
  SPEAKER_01: Någon annan som verkligen bara vill utnyttja systemet och är en stor stark man hör absolut inte hemma på kvinnofängelset och vi kommer komma till en tid då vi får ordning på de här sakerna och så kanske det finns transfängelser eller vad det nu än är för olika lösningar men
• 1:20:54
  SPEAKER_01: Att säga att det inte är intressant att prata om riskerna öppnar ju upp för det som har hänt i USA och många andra länder att män dömda för våldtäkt självidentifieras som kvinnor, hamnar på kvinnofängelser och våldtar kvinnor.
• 1:21:08
  SPEAKER_01: Vi kan inte säga att det är ointressant och vi behöver inte prata om det här utan det är just därför jag säger att vi behöver prata om det här och inte gå för fortfarande för det får inte ske heller.
• 1:21:18
  SPEAKER_01: Vi kan inte ha kvinnor som far illa för att en man vill missbruka systemet.
• 1:21:24
  SPEAKER_02: Jag menade inte att det är helt ointressant att någonsin prata om det.
• 1:21:27
  SPEAKER_02: Jag menar att det är ointressant att prata om som första punkt när man tar upp ämnet.
• 1:21:31
  SPEAKER_02: För att det är ofta det som sker.
• 1:21:34
  SPEAKER_02: Jag tror att det är absolut en diskussion som behöver haas.
• 1:21:39
  SPEAKER_02: Men de diskussionerna hör inte ihop.
• 1:21:42
  SPEAKER_02: Då pratar vi om helt olika saker.
• 1:21:44
  SPEAKER_02: Det är som när, om jag skulle prata om mäns våld mot kvinnor och det klassiska, så kommer en man och säger, ja men kvinnors våld mot män.
• 1:21:54
  SPEAKER_02: Absolut, det är jätteviktigt och vi måste också prata om det.
• 1:21:58
  SPEAKER_02: Men det hör inte hemma i just den här diskussionen.
• 1:22:00
  SPEAKER_01: Men gör det inte det ifall vi säger att vi vill implementera självidentifiering och om vi inte, när vi gör det, redan har en lösning på fängelsefrågan till exempel?
• 1:22:11
  SPEAKER_02: Det är väldigt sällan vi jobbar så.
• 1:22:13
  SPEAKER_02: I Sverige politiskt så är det inte så man jobbar när man ändrar lagar.
• 1:22:18
  SPEAKER_02: Vi utvecklar ju inte program kring allt annat runt omkring när man ändrar en lag.
• 1:22:23
  SPEAKER_02: Ibland, men det är väldigt mycket man inte gör så kring.
• 1:22:26
  SPEAKER_01: Så varför ska man göra det här?
• 1:22:27
  SPEAKER_01: Man gör väl alltid en utredning innan man implementerar en lag om vad är riskerna med att implementera den här lagen?
• 1:22:33
  SPEAKER_02: Det är inte så att man ens tar upp de här riskerna.
• 1:22:35
  SPEAKER_02: Man kan göra en utredning och inte nämna några risker alls.
• 1:22:37
  SPEAKER_02: Regeringen kan få säga ja.
• 1:22:39
  SPEAKER_02: Hur bra eller hur välutvecklad en utredning är beror ju till att börja med hur den sittande regeringen jobbar, vilka de har valt att ha i sina utredningsteam, om de är experter eller inte, andra politiker.
• 1:22:51
  SPEAKER_02: Det är väldigt godtyckligt.
• 1:22:52
  SPEAKER_02: Det här förändras hela tiden.
• 1:22:53
  SPEAKER_01: Det måste stämma.
• 1:22:54
  SPEAKER_01: Min poäng är att
• 1:22:56
  SPEAKER_01: Jag skulle gärna se, om man ska implementera självidentifiering, att man gör en utredning.
• 1:23:01
  SPEAKER_01: Hur kan det här missbrukas?
• 1:23:04
  SPEAKER_01: Och vad kan vi göra för åtgärder för att det inte ska drabba andra människors... för varje lagändring...
• 1:23:12
  SPEAKER_01: påverkar samhället i olika riktningar.
• 1:23:14
  SPEAKER_01: Vissa bra, vissa dåliga.
• 1:23:17
  SPEAKER_01: Och det är min rädsla att man implementerar någonting utan att ha utrett ordentligt vad finns det för nackdelar.
• 1:23:24
  SPEAKER_01: Sen kommer man aldrig kunna förutspå framtiden.
• 1:23:29
  SPEAKER_01: Vi är kreativa när det kommer till att missbruka systemet.
• 1:23:34
  SPEAKER_01: Men en sådan sak till exempel är ganska lätt att se att
• 1:23:37
  SPEAKER_01: Alltså jag personligen, om jag skulle hamna i fängelse och det här var ett alternativ, jag skulle i alla fall överväga det för att jag tror att det skulle vara enklare på ett kvinnofängelse eller ett mansfängelse beroende på situationen.
• 1:23:51
  SPEAKER_01: Men om det är så enkelt så tror jag att väldigt många cis-män skulle i alla fall fundera på det alternativet.
• 1:24:00
  SPEAKER_01: Och då säger jag att därför är det farligt ibland att gå för fort, för om vi plötsligt har 100 män som identifieras som kvinnor och hamnar på kvinnofängelse, det är ett stort problem.
• 1:24:11
  SPEAKER_01: Det kan verkligen vara hemskt för många i det fängelset.
• 1:24:18
  SPEAKER_02: Jag kommer nog att upprepa det så att det är två olika diskussioner.
• 1:24:25
  SPEAKER_02: För när det kommer till just translagen så har den inte ändrats sedan den kom från första början.
• 1:24:34
  SPEAKER_02: Så det handlar inte i första hand om att vad händer om cis-män helt plötsligt börjar identifiera sig som kvinnor för att slippa hamna i fängelse för män.
• 1:24:43
  SPEAKER_02: Det handlar om att se till att transpersoner upplever mindre könsdysfori och därmed minska risken att de mår ännu sämre och kanske till slut ta livet av sig för att de inte får könsbekräftande vård.
• 1:25:01
  SPEAKER_02: För det här är ju, om vi tittar på transpersoner, det är en av de grupperna i svenska samhället som har högst suicid överhuvudtaget.
• 1:25:10
  SPEAKER_02: Det är jättemörka siffror.
• 1:25:14
  SPEAKER_02: Absolut.
• 1:25:15
  SPEAKER_02: Igen, varför jag sa att det här inte är intressant att prata om är för att det är en så liten, liten del av dem som dör idag i Sverige.
• 1:25:27
  SPEAKER_02: Och det är jätteanvarligt.
• 1:25:28
  SPEAKER_02: Vad menar du?
• 1:25:29
  SPEAKER_02: Andelen personer som
• 1:25:34
  SPEAKER_02: är trans och mår dåligt, så pass dåligt att de överväger eller till och med utför och lyckas med suicid.
• 1:25:41
  SPEAKER_02: Jämt emot andelen personer vi ser statistiskt i andra länder
• 1:25:46
  SPEAKER_02: www.stjärnjouren.se
• 1:26:16
  SPEAKER_01: Och det är jag självklart för.
• 1:26:18
  SPEAKER_01: Jag menar inte att man ska vara en bromsglas.
• 1:26:21
  SPEAKER_01: Jag menar att vi kan inte implementera en lösning som hjälper en grupp men bidrar till att en annan grupp hamnar i fara.
• 1:26:35
  SPEAKER_01: Det går att göra det här utan att någon av de grupperna... Det är en ganska enkel sak, det här fängelseexemplet.
• 1:26:43
  SPEAKER_01: Ja, i min värld är det en ganska enkel sak.
• 1:26:46
  SPEAKER_01: Om vi implementerar självidentifiering så behöver vi i fängelsesystemet se till att vi behandlar transpersoner från fall till fall.
• 1:26:54
  SPEAKER_01: Det låter enkelt, jag har ingen aning.
• 1:26:55
  SPEAKER_01: Det kanske är jättekomplicerat och mycket byråkrati och diskrimineringslagar som man bryter mot.
• 1:27:03
  SPEAKER_01: Men i min naiva utifrånbild låter det som så enkelt.
• 1:27:10
  SPEAKER_01: Man kommer antagligen prata med en person och träffa en person som är på vägen i fängelse.
• 1:27:15
  SPEAKER_01: Är den här personen säkrare i det här fängelset eller det där fängelset?
• 1:27:18
  SPEAKER_01: Ta det från fall till fall.
• 1:27:21
  SPEAKER_01: Och jag tror att vi kommer komma dit som samhälle.
• 1:27:23
  SPEAKER_01: Och sen i framtiden kanske det kommer finnas tre typer av fängelser och fine, whatever.
• 1:27:29
  SPEAKER_01: Men att man inte förbiser det
• 1:27:31
  SPEAKER_01: i hasten av att vilja göra det bättre för en grupp, förhindra suicid i en grupp, att man av den anledningen sätter en annan grupp i trubbel.
• 1:27:42
  SPEAKER_01: Det måste inte vara en bromskloss, bara att man tänker på att vi löser det på det här sättet.
• 1:27:46
  SPEAKER_02: Jag tänker också att svensk kriminalvård jämfört med till exempel amerikansk fängelsesystem är ju jättestora skillnader.
• 1:27:54
  SPEAKER_01: Tack gode gud för det.
• 1:27:56
  SPEAKER_02: Det kan man verkligen gå in mycket på, men där kan vi också till att börja med säga att vi pratar ju om kriminalvård, inte inlåsning av människor för att avtjäna straff bara.
• 1:28:09
  SPEAKER_02: Man kan tycka mycket om hur den verksamheten fungerar, men vi vet ju att deras målsättning, alltså varför vi har kriminalvård i Sverige, är ju med förhoppningen att motverka brott i framtiden och få individer att fungera i samhället.
• 1:28:25
  SPEAKER_02: hur de hanterar sin vardag i fängelset eller häktet eller vilken del av verksamheten de än är i.
• 1:28:33
  SPEAKER_02: Där har vi en jättestor verksamhet som är kriminalvården.
• 1:28:38
  SPEAKER_02: Så det är ju inte bara som vi sa att ändrar vi en lag så kommer det till skillnad från till exempel i USA hur det spiller ner i resten av samhället.
• 1:28:46
  SPEAKER_02: Där är det inte så att de hamnar i ett system där det bara handlar om en person på en pinne.
• 1:28:51
  SPEAKER_02: Utan vi har kriminalvården som aktivt ska jobba med den här personen för att bli en fungerande individ.
• 1:28:56
  SPEAKER_02: Så målsättningen är ju också att deras hälsa ska vara bra.
• 1:28:59
  SPEAKER_02: och de har ju ansvar över den här personen att den ska må bra och transpersoner som inte blir bekräftade i sin identitet mår generellt ganska kallt så chansen att det här sker att kriminalvården bara skulle flytta på någon som andra inte identifierar som det kön som de ser ut som och som inte gör någonting aktivt för att det ska ske
• 1:29:25
  SPEAKER_02: Jag skulle bli extremt förvånad om personerna som jobbar i kriminalvården i Sverige skulle bara, absolut, vi flyttar på dig, ha det så kul.
• 1:29:32
  SPEAKER_02: Utan most likely så kommer det bli en längre process där man igen pratar om personens psykiska mående och ser, vad är målsättningen med att du ska flytta på dig?
• 1:29:42
  SPEAKER_02: För att du kommer inte bara bli bekräftad för att du är i ett rum med andra kvinnor.
• 1:29:45
  SPEAKER_02: Kanske snarare tvärtom, det kan bli en farlig situation där också.
• 1:29:48
  SPEAKER_02: Och också det här, var har vi öppna öppenvården?
• 1:29:52
  SPEAKER_02: När kommer du ut?
• 1:29:53
  SPEAKER_02: Det är väldigt få som avtjänar hela sina straff.
• 1:29:55
  SPEAKER_02: Vad är målsättningen med det?
• 1:29:57
  SPEAKER_02: Kan deras självidentitet ha en funktion i deras brottslighet?
• 1:30:03
  SPEAKER_02: Det här är ju frågor som kriminalvården har ansvar över över den här personen så länge de är i kriminalvården.
• 1:30:08
  SPEAKER_02: Så jag tror inte vi ska underminera det faktum att vi har ett helt annat utvecklat, helt annan byråkrati och verksamhet än till exempel USA med deras fängelsesystem.
• 1:30:23
  SPEAKER_02: tror att det här problemet skulle motarbetas internt också av att vår kriminalvård fungerar så otroligt annorlunda och inte är till för att bara späda in folk över en viss tid och sen släppa ut dem.
• 1:30:37
  SPEAKER_01: Jag instämmer.
• 1:30:38
  SPEAKER_01: Jag tror att det här kommer benas ut.
• 1:30:40
  SPEAKER_01: Jag är bara mån om att man gör det på ett sätt så att så få människor som möjligt hamnar i kläm och blir skadade.
• 1:30:47
  SPEAKER_01: En annan aspekt av det här, känner ni till kliniken Tavistock som fick stänga ner i England?
• 1:30:56
  SPEAKER_02: Nej, inte specifikt hört.
• 1:30:59
  SPEAKER_01: De jobbade med könsbekräftande vård.
• 1:31:06
  SPEAKER_01: Ja, det är väl så man kan kalla det.
• 1:31:09
  SPEAKER_01: De pratade med ungdomar och bedömde om det är rätt att de ska gå på hormonbehandling till exempel och kör könskorrigerande operationer och så vidare.
• 1:31:25
  SPEAKER_01: Det här med ungdomar som identifieras som trans har ökat markant de senaste åren och det har bland annat lett till i den här kliniken, det är ett special... man kan väl säga att det är ett specialfall men det är en risk att det kan hända på många ställen, att det blev så otroliga volymer
• 1:31:52
  SPEAKER_01: att de inte riktigt kunde mäkta med det och då började de ta genvägar och jag har lyssnat på dokumentär om vad som hände där och varför det hände på det sättet de gjorde men kort och gott kan man säga att det blev så mycket tryck att folk började efter en träff med ungdomarna säga den här personen ska ha hormoner eller till och med könskorrigerande operationer
• 1:32:20
  SPEAKER_01: och ibland inte ens en fysisk träff utan en träff via Zoom eller någonting säga att den här personen ska ha hormoner.
• 1:32:29
  SPEAKER_01: Och just det här fallet, de fick ju stänga ner för att de dessutom täckte för sina spår.
• 1:32:34
  SPEAKER_01: De låtsades som att de gjorde allting.
• 1:32:36
  SPEAKER_02: Och de var medvetna om att det inte var deras normala vårdprocess?
• 1:32:39
  SPEAKER_01: Ja, de liksom hamnade på det här
• 1:32:43
  SPEAKER_01: på ett dåligt spår.
• 1:32:45
  SPEAKER_01: Jag tror att de flesta som jobbar där var välvilliga människor som bara ville hjälpa men ibland är incitamentstrukturerna vad de är och så vill man bara bearbeta fall efter fall för man har mål på sig och det ökar volym och så vidare och så vidare och ni förstår.
• 1:33:01
  SPEAKER_01: Många av de här ungdomarna visade sig
• 1:33:05
  SPEAKER_01: Kanske inte skulle haft hormonbehandling och det är nu många familjer som stämmer den här kliniken.
• 1:33:17
  SPEAKER_01: Det som statistiken därifrån har visat är att autism är något som är överrepresenterat bland de här ungdomarna.
• 1:33:27
  SPEAKER_02: Det finns en forskning som visar globalt också att är du på ett spektra, inte bara autism utan även ADHD och andra NPF-diagnoser så är det större chans att du är en tredje små-BTQ-person och det finns forskning kring varför och en stor del av det är ju för att du är ju redan utanför samhällets normer, det är lättare för dig
• 1:33:47
  SPEAKER_02: att aktivt motstå de normerna, bland annat.
• 1:33:50
  SPEAKER_02: Så det är inte jättekonstigt.
• 1:33:51
  SPEAKER_02: Sedan vet vi inte idag om det finns en biologisk funktion i varför personer som har NPF-diagnoser också är HBTQ.
• 1:34:00
  SPEAKER_02: Det idag har vi inte biologisk forskning på, men vi vet att det finns en koppling.
• 1:34:05
  SPEAKER_02: Det betyder dock inte att personer som inte är NPF skulle inte vara HBTQ, utan det är generellt lättare för dem att komma ut.
• 1:34:14
  SPEAKER_01: Och det är där vi var inne lite på det förut, det här med vad är en terapeuts eller en psykologs jobb.
• 1:34:21
  SPEAKER_01: De här sakerna, precis som du säger, man kan ha autism och vara trans.
• 1:34:26
  SPEAKER_01: Eller så är det det ena eller det andra, eller vad det nu är.
• 1:34:29
  SPEAKER_01: Men att det går så snabbt framåt gör att risken finns att folk får fel hjälp.
• 1:34:37
  SPEAKER_01: Eller till och med får något som är motsatsen till hjälp.
• 1:34:40
  SPEAKER_01: Om man nu skickar någon på hormonbehandling som egentligen inte alls ska ha det.
• 1:34:44
  SPEAKER_01: kanske bara behövde samtalsstöd eller visa sig att kommer vara lesbisk eller vad som helst liksom ger det bara lite tid men det går så fort i vissa av de här frågorna och tyvärr är de ekonomiska incitamenten en faktor också när det kommer till operationer och hormoner och det är en helt annan story mycket i USA
• 1:35:10
  SPEAKER_01: Folk som helt enkelt tjänar pengar på att få in folk på ett operationsspår.
• 1:35:17
  SPEAKER_01: Få saker är så vidriga som att man vill tjäna pengar på att göra någonting mot barn som kanske inte är rätt.
• 1:35:24
  SPEAKER_01: Men det är en oro jag har.
• 1:35:26
  SPEAKER_01: Det är någonting som jag ser ske och som andra ser.
• 1:35:30
  SPEAKER_01: Det är därför den här kliniken stängdes ner för att de uppenbarligen lät det gå för fort.
• 1:35:36
  SPEAKER_01: Hur ser ni på det?
• 1:35:37
  SPEAKER_01: Är det någonting ni pratar om?
• 1:35:39
  SPEAKER_01: Hur ser det ut i Sverige?
• 1:35:42
  SPEAKER_02: En intressant grej är vad man anser är ett misslyckande och vad man anser är fel.
• 1:35:47
  SPEAKER_02: Det ena är att vi som samhälle gärna vill bestämma vad som är rätt resa att göra.
• 1:35:52
  SPEAKER_02: På det här sättet ska du komma ut, på det här sättet ska du leva, på det här sättet kan du vara en belastning eller inte på samhället, till exempel om vi pratar om vård.
• 1:35:59
  SPEAKER_02: Eftersom att vi har gemensam vård i Sverige där vi betalar skatt och så vidare.
• 1:36:02
  SPEAKER_02: Där är det väldigt lätt att säga att om en person ändrar åsikt eller vad andra skulle kunna kalla för ångrar sig, då är det ett misslyckande.
• 1:36:10
  SPEAKER_02: Men om vi pratar om hur många transpersoner identifierar sig så beskriver man ofta det att det är en resa.
• 1:36:15
  SPEAKER_02: där vissa personer landar i ett slutgiltigt beslut där man tar ett beslut för resten av sitt liv där man har funderat på att så här vill jag att mitt liv ska se ut resten av mitt liv medan andra aldrig kommer komma dit, de kommer vara på en resa där det är flyktigt, det förändrar sig.
• 1:36:31
  SPEAKER_02: Och där är folk väldigt olika.
• 1:36:33
  SPEAKER_02: Det här kan ju vara om allting.
• 1:36:35
  SPEAKER_02: Vad tycker de har på dig för klädstil?
• 1:36:36
  SPEAKER_02: Vad lyssnar du på för musik?
• 1:36:37
  SPEAKER_02: Är du religiös eller inte?
• 1:36:38
  SPEAKER_02: Vad har du för politiska åsikter?
• 1:36:40
  SPEAKER_02: Så är det även med kön.
• 1:36:42
  SPEAKER_02: Men vi har så starka könsnormer i samhället att det finns en förväntan att du ska vara ena eller det andra.
• 1:36:48
  SPEAKER_02: Och en lyckad transresa är att du tycker det ena och lyckas med det.
• 1:36:54
  SPEAKER_02: Punkt.
• 1:36:55
  SPEAKER_02: Och om vi pratar om barn.
• 1:36:57
  SPEAKER_01: Förlåt innan vi kommer in på barn, men lyckad eller misslyckad, för i min värld är det ju ingen snack om saken om att det är ett misslyckande om vi sätter någon på hormoner och operationer
• 1:37:12
  SPEAKER_01: och sen visar det sig att det var fel för då har man gjort ingrepp som inte går att ångra.
• 1:37:18
  SPEAKER_01: Det är en sak att testa ett annat pronomen och liksom byta kläder och så även juridisk kön men om vi pratar om att liksom göra operationer som kan sterilisera personen och sen visar det sig att den personen fick fel rådgivning det här är inte alls rätt för den personen.
• 1:37:34
  SPEAKER_01: Det måste man ändå se som misslyckande.
• 1:37:38
  SPEAKER_01: Det måste vi minimera att det aldrig ska hända.
• 1:37:41
  SPEAKER_02: Ja och nej.
• 1:37:42
  SPEAKER_02: Nu beror det på vart man är lagd politiskt.
• 1:37:44
  SPEAKER_02: Det finns ju vissa människor som anser att du har ett personligt ansvar.
• 1:37:48
  SPEAKER_02: Det finns ju personer som tycker att även barn har ett personligt ansvar och som tycker att du ska bli förhoppningsvis informerad och du ska kunna ta ett eget beslut att risken är att du blir steril.
• 1:37:58
  SPEAKER_02: Vill du ändå göra det här och att man kommer fram till det till exempel.
• 1:38:00
  SPEAKER_02: Sen finns det personer som inte tycker det.
• 1:38:03
  SPEAKER_02: Jag säger inte att jag tillhör det ena eller det andra.
• 1:38:05
  SPEAKER_02: Men det här är ett spektra.
• 1:38:06
  SPEAKER_02: Vad man politiskt tycker att du som individ ska ta ansvar över och vad som vi som samhälle ska ta ansvar över.
• 1:38:12
  SPEAKER_02: Och då igen blir frågan om när är det ett misslyckande?
• 1:38:14
  SPEAKER_02: Och igen en fråga om var är det gemensamma ansvaret?
• 1:38:17
  SPEAKER_02: Betalar du för det själv?
• 1:38:18
  SPEAKER_02: Är det ett misslyckande då?
• 1:38:22
  SPEAKER_02: Ska vi betala för det gemensamt?
• 1:38:24
  SPEAKER_02: Vilka hormoner ska du få på högkostnadsskydd och inte till exempel?
• 1:38:29
  SPEAKER_02: Hur lång tid ska det ta?
• 1:38:30
  SPEAKER_02: I vilken ålder ska man göra det?
• 1:38:31
  SPEAKER_02: Det är jättemånga frågor som kan gå ihop eller gå helt isär beroende på vad du anser i grunden ha för människosyn.
• 1:38:39
  SPEAKER_02: Vilken anatomi, autonomi menar jag, du ska få ha som individ.
• 1:38:44
  SPEAKER_02: Där kan vi se idag, om man tittar på generell svensk politik, att vi har ett ganska starkt gemensamt
• 1:38:49
  SPEAKER_02: ansvar, och det generella samhället är inte så anarkistiskt.
• 1:38:54
  SPEAKER_02: Där ser vi att vi har ett ansvar över barn.
• 1:38:57
  SPEAKER_02: Vi har skrivit på barnkonventionen, vi säger att barn ska ha en del av det här, att vi ska lyssna på barns åsikter och så, men vi har också en väldigt stor del av vår verksamhet med barn där vuxna ska ta beslut utifrån vad vi anser är bäst för barn.
• 1:39:11
  SPEAKER_02: Så det ena kan ju vara det som du beskriver det här med operationer.
• 1:39:16
  SPEAKER_02: Det är ju inte så idag i Sverige att barn får operationer.
• 1:39:19
  SPEAKER_02: Så att där är vi ju inte idag.
• 1:39:21
  SPEAKER_01: Från 18 år är det idag eller hur?
• 1:39:23
  SPEAKER_02: Och då anses du inte vara barn i samhället.
• 1:39:26
  SPEAKER_02: Så då är du ju vuxen.
• 1:39:28
  SPEAKER_01: Hormoner?
• 1:39:29
  SPEAKER_02: Det har de ju stoppat men det var en period där det var från 16 tror jag.
• 1:39:34
  SPEAKER_02: Jag kan inte den siffran i huvudet faktiskt.
• 1:39:36
  SPEAKER_02: Nej jag kan inte den heller.
• 1:39:37
  SPEAKER_02: Men det är också i jättefå fall och utredningsprocessen i Sverige är ju lång.
• 1:39:42
  SPEAKER_02: Den är ju år och barnet måste ha uttryckt det i flera år.
• 1:39:45
  SPEAKER_02: Du kan ju inte uttrycka det i en vecka och sen så händer saker utan det tar tid.
• 1:39:48
  SPEAKER_02: Och per barn så handlar det ju om att du ska i så fall vara på hormonstoppande så att du inte kommer in i puberteten för att lättare kunna ta ett aktivt beslut när du blir äldre.
• 1:39:57
  SPEAKER_02: Och det finns väldigt lite som visar på att hormonstoppande är farligt.
• 1:40:00
  SPEAKER_02: Vi ger ju hormonstoppande till andra barn som har för mycket testosteron till exempel som flickor och sådär.
• 1:40:06
  SPEAKER_02: Så att du blir inte steril av det till exempel.
• 1:40:09
  SPEAKER_01: Vad jag förstår finns det inte heller långtidigt studier som visar att det inte är farligt än?
• 1:40:14
  SPEAKER_02: För hormonstoppande så finns det ju det.
• 1:40:16
  SPEAKER_02: Det finns ju jättemycket forskning för att det finns ju barn som får hormonstoppande för att de till exempel är intersex.
• 1:40:21
  SPEAKER_02: Det har ju använts jättelänge.
• 1:40:24
  SPEAKER_02: Men det är skillnad på att ge ett aktivt hormon, att försöka att byta hormon.
• 1:40:29
  SPEAKER_02: För om du då går in i pubertet, att du aktiverar en pubertet, då finns det ju saker som inte är
• 1:40:36
  SPEAKER_02: som du inte kan gå tillbaka med och absolut det är jätteviktigt men jag tror också att vi måste fundera på vilka transidentiteter vill vi tillåta i samhället för då måste vi också acceptera att vissa personer kommer vara helt okej med att vara med om två puberteter och sedan göra en ny resa och det kommer vara jätteviktigt i deras liv och det är en helt normal del av vem de är som person att en del av mitt liv har jag levt som kvinna en del av mitt liv har jag inte gjort det till exempel
• 1:41:01
  SPEAKER_02: Så det i sig behöver ju inte vara ett problem om vi inte har det som målsättning.
• 1:41:06
  SPEAKER_02: Men det allra viktigaste är ju att barnet inte mår dåligt.
• 1:41:10
  SPEAKER_02: Det är en skillnad då om barnet har en uppfattning av sitt kön och vill ha bekräftande vård och det går för snabbt om vi säger såhär att det blir ingen utredning kring varför barnet mår dåligt och vad dens identitet faktiskt handlar om och vad är vården som kommer faktiskt hjälpa dem att må bättre.
• 1:41:26
  SPEAKER_02: För att det kan ju inte bara vara så att jag tror att om folk börjar kalla mig för tjej så kommer jag att må bättre.
• 1:41:31
  SPEAKER_02: Det kan vi testa, det kan vi se.
• 1:41:35
  SPEAKER_02: Vi kan umgås med folk som kommer vilja stötta dig och låta dig vara den du är, du får ha på dig vad du vill.
• 1:41:42
  SPEAKER_02: Det viktiga är faktiskt att den här personen inte behöver må dåligt.
• 1:41:46
  SPEAKER_02: Varför lägger vi in vård ska ju vara för att personen mår bättre.
• 1:41:49
  SPEAKER_02: Det är ju det som är målsättningen.
• 1:41:51
  SPEAKER_02: Målsättningen ska ju aldrig vara en siffra.
• 1:41:53
  SPEAKER_02: Vi har lyckats att så här många som sökte vård hos oss fick den här behandlingen eller liknande.
• 1:41:58
  SPEAKER_02: På samma sätt tvärtom.
• 1:42:00
  SPEAKER_02: Om det finns personer som har valt att gå tillbaka eller ändra sin identitet efteråt då måste vi se varför blev det så.
• 1:42:08
  SPEAKER_02: Är det för att trycket på samhället var så tungt att den personen kände att det inte är värt det för mig, jag orkar inte att varje dag bli sedd som någonting annat trots att jag går på de här hormonerna för att jag har en kroppsbyggnad som vi inte kunde göra något åt för vi hade redan kommit in i puberteten till exempel.
• 1:42:25
  SPEAKER_02: Jag kan beskriva min egen uppfattning.
• 1:42:28
  SPEAKER_02: Jag
• 1:42:29
  SPEAKER_02: I en del av mitt liv så tänkte jag att det hade kanske varit enklare att vara en kille.
• 1:42:34
  SPEAKER_02: De verkar ha det så jävla mycket enklare.
• 1:42:36
  SPEAKER_02: Och mina relationer till tjejer hade varit så mycket enklare.
• 1:42:39
  SPEAKER_02: Men sen kom jag till en punkt i mitt eget liv där jag hade möjlighet att liksom, hur ska jag uttrycka mig, hur ska jag se ut, vilka pronomen ska jag ha, jada jada, som ung vuxen.
• 1:42:50
  SPEAKER_02: Där jag funderade på det här, jag har använt andra pronomen än hon, jag har haft ett uttryck där
• 1:42:57
  SPEAKER_02: jag har klätt mig mer maskulint och sådana saker nu har jag en kropp och en röst som anses ganska feminin jag uppfattas ofta som kvinnlig oavsett hur jag klär på mig men jag har varit i rum där jag har känt att jag kan testa på att kalla mig för hen eller säg vilket pronomen du vill jada jada eller när jag dejtar att jag säger att jag vill att du ska vara okej med att jag kanske någon gång kommer fram till att jag är snubbe
• 1:43:25
  SPEAKER_02: Och det jag kom fram till i mitt eget liv var att en del av varför jag inte ser mig själv som snubbe är att jag har aldrig haft en önskan om att vara en kille egentligen.
• 1:43:33
  SPEAKER_02: Jag har haft en önskan om att bli accepterad i samhället.
• 1:43:36
  SPEAKER_02: Det är en annan sak.
• 1:43:37
  SPEAKER_02: Jag har egentligen aldrig haft en önskan om att någon ska kalla mig för han.
• 1:43:40
  SPEAKER_02: Så för min del var det inte att jag var en transperson som ville bli kallad han.
• 1:43:44
  SPEAKER_02: Det är inte det som grundades i det.
• 1:43:46
  SPEAKER_02: Jag ville ha en större acceptans över det att folk skulle låta mig vara den jag är.
• 1:43:49
  SPEAKER_02: Det stämde.
• 1:43:50
  SPEAKER_02: Men jag insåg också att resan till att komma dit, om jag ska bli kladd för man, är att jag kommer bli en person som som man, jag kommer vara jättekort, jag är jävligt nätt.
• 1:44:03
  SPEAKER_02: Det finns risk att folk alltid kommer se mig som en transperson.
• 1:44:05
  SPEAKER_02: Kan jag gå med på det?
• 1:44:06
  SPEAKER_02: Kan jag gå med på att alltid vara annorlunda i alla rum?
• 1:44:09
  SPEAKER_02: Kan jag gå med på att vara tvungen att ta hormoner i resten av mitt liv?
• 1:44:13
  SPEAKER_02: Det var inte bara en fråga om vad man gör bäst av utan vilket liv vill jag leva?
• 1:44:17
  SPEAKER_02: Om jag träffar en tjej och vill vara med en tjej, kommer jag kunna träffa en tjej som vill vara med en transperson?
• 1:44:22
  SPEAKER_02: Som vill vara med någon som inte är bara lesbisk?
• 1:44:26
  SPEAKER_02: Det var så mycket större och så mycket mer och så många saker jag var tvungen att fundera på över tid.
• 1:44:31
  SPEAKER_01: Får jag flika in?
• 1:44:33
  SPEAKER_01: Och det är just därför det kan vara bra att de här sakerna tar tid.
• 1:44:36
  SPEAKER_01: Ja, absolut.
• 1:44:37
  SPEAKER_01: Och det är där balansen är, för vissa kan hamna i kläm för att det tar tid, ja.
• 1:44:42
  SPEAKER_01: Men vissa kan hamna i kläm på ett ännu värre sätt för att det går fort.
• 1:44:47
  SPEAKER_02: Ja, exakt.
• 1:44:47
  SPEAKER_02: Att vårdbeslut inte handlar om personens mående.
• 1:44:50
  SPEAKER_02: För det är där det grundas i. Om vi pratar om personens mående, då ska man göra en utredning, för det här handlar ju om psykologiska saker.
• 1:44:57
  SPEAKER_02: Varför vi i huvud taget vill ändra våra fysiska attributer är för att vi har ögon och eventuellt personer kan se.
• 1:45:04
  SPEAKER_02: Skulle vi levt i ett samhälle där vi inte hade kroppar då hade det här kanske inte varit någonting vi pratade om alls.
• 1:45:08
  SPEAKER_02: Men nu har vi ju det.
• 1:45:10
  SPEAKER_02: Så jag tror att det är viktigt att i alla annan sjukvård i Sverige så pratar vi om att vård ska göra att du mår bättre.
• 1:45:18
  SPEAKER_02: Vårdbeslut ska tas för att du ska må bättre.
• 1:45:21
  SPEAKER_02: Hur lång tid det tar.
• 1:45:23
  SPEAKER_02: Vad man oftast vill åt är att det ska gå så snabbt som möjligt för att du ska bli frisk eller må bättre beroende på vad du har för behov.
• 1:45:31
  SPEAKER_02: Men det allra största problemet om vi tittar idag är ju att du får vänta i kö för att i huvud taget få prata med en psykolog.
• 1:45:37
  SPEAKER_02: Och det är där den största faran ligger.
• 1:45:39
  SPEAKER_02: Att säga att du är åtta år, du har kommit ut i skolan till någon
• 1:45:44
  SPEAKER_02: Du har blivit mobbad i skolan och du mår piss och sen får inte du träffa en psykolog på tre år.
• 1:45:50
  SPEAKER_02: De där åren kan mycket hända.
• 1:45:52
  SPEAKER_02: Det kan bli jävligt farligt för den personen.
• 1:45:55
  SPEAKER_02: Det psykiska mående kan gå snett väldigt snabbt.
• 1:45:58
  SPEAKER_02: Även om de inte är åtta, alltså även om de är 16 eller 75 år gamla för den delen.
• 1:46:03
  SPEAKER_02: Så jag tror i alla fall att det som är allra viktigast är att vi måste prata om har vi rätt andel vårdplatser och utbildat personal som kan ta i det här.
• 1:46:11
  SPEAKER_02: Sen hurvida hur snabbt man ska gå in med hormoner eller hormonstoppande eller könsbekräftande behandlingar i huvud taget även operationer.
• 1:46:24
  SPEAKER_02: måste ju utgå, precis som all annan vård, baserat på vad mår den här personen bäst av och vad är riskerna?
• 1:46:33
  SPEAKER_02: Och det ser vi ju fungerar till stor del i mycket annan vård i Sverige.
• 1:46:37
  SPEAKER_02: Jag tror vi kan lyckas med det här också.
• 1:46:39
  SPEAKER_02: Så jag tror sällan svaret är att då ska vi bara lägga ner den här vården.
• 1:46:43
  SPEAKER_02: Då skiter vi bara i det här totalt.
• 1:46:45
  SPEAKER_02: Jag har uppfattat att samtalet offentligt med folk som inte är transpersoner, till exempel programmet som visades på SVT, har varit väldigt svartvitt.
• 1:46:56
  SPEAKER_02: Att man säger, titta hur fel det går om man ger folk en chans att fundera.
• 1:47:01
  SPEAKER_02: Och att man säger, nu är det så mycket fler personer som intresserar sig som trans.
• 1:47:05
  SPEAKER_02: Tittar man på statistiken över tid så ser man att det är fler personer som pratar om det, men tittar man på anonym statistik så är det ungefär lika många över tid som har varit transpersoner hela tiden.
• 1:47:15
  SPEAKER_02: Så att det är inte så att internet har gjort att massa fler barn har blivit trans.
• 1:47:20
  SPEAKER_02: Däremot är det många, många fler som i en tidigare ålder har vågat prata om det med omgivningen.
• 1:47:25
  SPEAKER_02: Också har ord för att beskriva vad de känner.
• 1:47:27
  SPEAKER_02: Men frågar du transpersoner som är vuxna, när uppfattade du att du var trans?
• 1:47:31
  SPEAKER_02: Precis som det här, när kom jag på att jag var queer?
• 1:47:34
  SPEAKER_02: Jättemånga som säger, det har jag känt hela mitt liv.
• 1:47:38
  SPEAKER_02: Jag har inga aktiva minnen av att inte uppleva mig själv såhär.
• 1:47:42
  SPEAKER_01: Förlåt, men stämmer det verkligen att det inte är fler som säger att de interfererar sig som trans idag?
• 1:47:47
  SPEAKER_02: Ja, säger, exakt.
• 1:47:48
  SPEAKER_02: Om det är skillnad på när du frågar någon vad de interfererar sig som i en viss ålder och hur många som... Alltså, beskriver jag det här på rätt sätt nu?
• 1:47:57
  SPEAKER_02: Ja, jag förstår vad du menar.
• 1:48:00
  SPEAKER_02: Alltså om man ska jämföra förr i tiden...
• 1:48:05
  SPEAKER_02: Det är en ganska klassisk fråga tycker jag.
• 1:48:07
  SPEAKER_02: Varför är det så många unga personer queera idag?
• 1:48:10
  SPEAKER_02: Det är för att alla äldre som är queera... Kom ut senare.
• 1:48:13
  SPEAKER_02: Eller har dött.
• 1:48:14
  SPEAKER_02: Ja, eller har dött.
• 1:48:15
  SPEAKER_02: För att de inte orkade leva.
• 1:48:18
  SPEAKER_02: Eller dog i AIDS på 70- och 80-talet.
• 1:48:21
  SPEAKER_01: Jag kan tänka mig att det kanske...
• 1:48:25
  SPEAKER_01: Andelen 50-åringar som är trans idag och andelen 50-åringar om 50 år som är trans, att det kanske är ungefär samma nivå.
• 1:48:36
  SPEAKER_01: Folk som ärligt känner sig som det.
• 1:48:38
  SPEAKER_01: Men vad jag förstår är det ju en enorm ökning i ungdomar som säger att de är trans.
• 1:48:47
  SPEAKER_02: Men de har ju en helt annan tillgång till
• 1:48:50
  SPEAKER_02: till information, alltså med internet.
• 1:48:53
  SPEAKER_02: Alltså det här som jag beskrev, att jag fick reda på att det fanns någonting som inte bara var trans som hon och han, utan allt det där.
• 1:48:59
  SPEAKER_02: Att det är någonting som vi har mycket större tillgänglighet till.
• 1:49:03
  SPEAKER_02: Alltså vi har ju länder i Europa som säger, det här är HBTQ-fria områden, det finns inga HBTQ-personer här.
• 1:49:08
  SPEAKER_02: Vi har statistik som visar, vår befolkning är bara straight.
• 1:49:11
  SPEAKER_02: Och man bara, har ni ställt frågan?
• 1:49:14
  SPEAKER_02: Så det beror ju mycket på, ger du folk möjlighet att självidentifiera så kommer ju det öka.
• 1:49:18
  SPEAKER_01: Som jag sa förut, jag tror att vi går i rätt riktning generellt.
• 1:49:24
  SPEAKER_01: Men jag ser risker med att man inte tänker igenom vissa saker och att ungdomar påverkar varandra.
• 1:49:30
  SPEAKER_01: Det är grupptryck och så vidare och så vidare.
• 1:49:35
  SPEAKER_01: Finns den här möjligheten att säga att jag är i fel kön?
• 1:49:40
  SPEAKER_01: så lättillgängligt att man sig som tolvåring kan självidentifiera och få byta juridisk kön.
• 1:49:48
  SPEAKER_01: Det är självklart att det kommer finnas risk att vissa hamnar på ett spår som de kanske egentligen inte
• 1:49:55
  SPEAKER_01: som inte är rätt för dem och som när de är 16 kanske leder till operation 12-16.
• 1:50:05
  SPEAKER_01: Man kan veta mycket om sig själv men det är också väldigt förvirrande tider oavsett kön och könsidentitet.
• 1:50:12
  SPEAKER_01: Det är där jag ser risker som jag tror är ännu farligare än det vi pratar om med fängelset.
• 1:50:21
  SPEAKER_01: Vuxna människor, fängelset, det är en sak.
• 1:50:23
  SPEAKER_01: Men om vi pratar om en generation av 12-16 åringar där 1% hamnar på fel spår och får hormoner och operationer som kommer förändra dem för resten av livet som de inte kan ångra.
• 1:50:41
  SPEAKER_01: En procent, alltså det är tusentals människor det handlar om.
• 1:50:47
  SPEAKER_01: Den balansen är för mig väldigt svår just när det kommer till barn och ungdomar.
• 1:50:51
  SPEAKER_01: Jag är givetvis för det vi pratar om att folk ska må bra, transpersoner ska inte känna att de inte vill leva.
• 1:51:01
  SPEAKER_01: Hur ser vi till att det händer utan att samtidigt öka risken för att en stor grupp ungdomar drabbas på det här andra sättet?
• 1:51:10
  SPEAKER_02: Jag tror det är som du sa, Erika, att vi måste se till att vi har en fungerande vård och en vård som lägger mer fokus på att transpersoner får den vård som de behöver och har rätt till i alla aspekter, för just nu funkar det inte.
• 1:51:27
  SPEAKER_02: Och kanske lägga mindre fokus på just att
• 1:51:31
  SPEAKER_02: Lägg mindre fokus på det fysiska.
• 1:51:33
  SPEAKER_02: Tänk vad fantastiskt det vore om du kunde säga ena dagen att du känner en sak och en annan dag känner du en annan sak men allting hänger inte på hur andra ser dig.
• 1:51:42
  SPEAKER_02: Om man tittar på dagisar idag till exempel, de har ju genusplan idag, att de ska prata om henne och sådär och att man ska prata om könsidentitet på dagis på olika sätt.
• 1:51:52
  SPEAKER_02: Och vi ser ju idag i Sverige att det är mycket, mycket färre pojkar som har klänning på sig som blir nedslagna.
• 1:51:58
  SPEAKER_02: i skolor och på dagisförskolor än vad det var för länge sedan.
• 1:52:02
  SPEAKER_02: Och det är för att samhället har blivit öppnare.
• 1:52:05
  SPEAKER_02: Föräldrar är inte lika hårda med att du måste ha på dig det här.
• 1:52:07
  SPEAKER_02: Och man är inte lika rädd för att om en pojke har klänning på sig så kommer han komma ut som trans.
• 1:52:11
  SPEAKER_02: Utan man ser att barn har ett behov av att experimentera med saker.
• 1:52:16
  SPEAKER_02: Så jag tror att om vi har ett mer öppet samhälle över tid också, i alla saker,
• 1:52:21
  SPEAKER_02: då kommer inte fokuset på att det ska vara hon eller han vara lika viktigt och då kommer inte fokuset på hormoner och operationer vara lika stort för det kan jag ju se som själv, alltså skillnaden på när jag var tonåring och nu i queer-världen
• 1:52:38
  SPEAKER_02: Det fanns en förväntansbild av hur jag skulle vara som lesbisk, och om jag inte ville vara så, då fanns en förväntansbild på hur jag skulle vara som trans.
• 1:52:44
  SPEAKER_02: Och det var väldigt svartvitt.
• 1:52:46
  SPEAKER_02: Och det har jag många äldre vänner som beskriver ännu mer av, att det var ännu mer så på 90-talet eller 80-talet.
• 1:52:52
  SPEAKER_02: Och där var det ju mer lite, du beskriver att du måste ha ett beslut, och sen måste du stå fast vid det här beslutet, och det finns risker i att stå fast vid det här beslutet, det är livspåverkande saker.
• 1:53:02
  SPEAKER_02: Men om vi har mindre fokus på det, om samhället var öppnare och när det blir öppnare, vi går ju ändå i en trend i Sverige idag som på många sätt är mer progressiv, då kommer det vara färre barn som söker sig till vård för att de vill ha en operation.
• 1:53:17
  SPEAKER_02: Det kanske kommer vara fler som gör det för att de behöver ett samtalsstöd, för att de vill prata med någon annan än sina föräldrar till exempel, för att kunna få jobba med de här sakerna och tankarna.
• 1:53:27
  SPEAKER_02: Kunna få utforska sin identitet.
• 1:53:30
  SPEAKER_01: Du sa någonting intressant där som jag ville följa upp.
• 1:53:33
  SPEAKER_01: Att vården behöver bli bättre på att behandla transfrågan eller transpersoner, det var någonting sånt du sa.
• 1:53:42
  SPEAKER_01: Och när det handlade om ungdomar, den formuleringen är ju redan på ett spår.
• 1:53:50
  SPEAKER_01: Det är det jag menar.
• 1:53:52
  SPEAKER_01: Den vården måste på något sätt vara öppen för att landa i att trans inte är svaret här.
• 1:53:58
  SPEAKER_01: Utan det kanske handlar om autism eller kanske någon som är homosexuell eller vad det nu än är.
• 1:54:06
  SPEAKER_01: Det känns så svårt.
• 1:54:07
  SPEAKER_01: Jag vet inte hur det ska göras utan att det samtidigt blir någon sorts conversion therapy från förr i tiden.
• 1:54:17
  SPEAKER_01: För det vill vi inte heller komma till, att folk säger nej, nej, du är inte alls det här.
• 1:54:21
  SPEAKER_01: Men om någon inte alls är det här så måste det komma fram att det här inte är.
• 1:54:27
  SPEAKER_01: För som sagt, riskerna om man går på ett spår som inte egentligen är rätt för en är enorma.
• 1:54:33
  SPEAKER_02: Jag tror att vi är inne lite på spåret med fängelset, att det kanske inte riktigt är den diskussionen som vi ska fokusera på utan att vi kanske snarare ska fokusera på att vi måste ha en fungerande transvård som ser till att transpersoner
• 1:54:49
  SPEAKER_02: få hjälp innan de tar livet av sig i princip snarare än shit vad kommer hända om vi ger någon behandling för fort och de ångrar sig för att det är mindre än en procent av alla transpersoner som ångrar att de har genomgått könsbekräftande vård så personligen skulle jag inte säga att det är ett så pass stort problem att vi behöver oroa oss för det nu utan fokus är snarare att
• 1:55:19
  SPEAKER_02: har en fungerande transvård som ser till att alla människor får den vård de behöver.
• 1:55:26
  SPEAKER_01: Det är skönt att höra att det inte är ett så pass stort problem men en procent kanske inte låter så mycket men det är ändå folks liv och för den procenten är det ju någonting hemskt såklart om man har gått igenom något som eventuellt steriliserar en.
• 1:55:43
  SPEAKER_02: Och då behöver man också få vård.
• 1:55:46
  SPEAKER_02: i den frågan, till exempel med samtalsstöd eller hur går vi vidare nu om jag inser en tid efter att det här var inte rätt för mig?
• 1:55:55
  SPEAKER_02: Till exempel för vuxna som genomgår könsbekräftande vård så får man ju aktivt frågan om du väljer att gå på de här hormonerna som vi har kommit fram till är rätt för dig, vill du spara könsceller först?
• 1:56:08
  SPEAKER_02: För vi vet inte, alla blir ju inte sterila till att börja med, det är ju inte en 100% att har du tagit hormoner i ett år så kommer du bli steril eller i fem år eller i tio år, vissa blir ju inte det.
• 1:56:17
  SPEAKER_02: Det är en mindre mängd människor som blir sterila.
• 1:56:21
  SPEAKER_02: Däremot i Sverige så steriliserade vi ju folk om de skulle få byta juridiskt kön fram till för 2-3 år sedan.
• 1:56:27
  SPEAKER_02: Så där sa ju samhället att du får inte skaffa barn om du är transperson juridiskt.
• 1:56:33
  SPEAKER_02: Så det är en helt annan sak.
• 1:56:34
  SPEAKER_02: Men när man tar den diskussionen så här, om du tänker göra det här och ta den här behandlingen så måste du vara medveten om att den kommer med konsekvenser.
• 1:56:44
  SPEAKER_02: Och då kommer vi in till frågan såhär, när kan ett barn ha självbestämmande?
• 1:56:48
  SPEAKER_02: När kan ett barn förstå konsekvenserna?
• 1:56:51
  SPEAKER_02: Det är ju till exempel en fråga om när unga tjejer behöver en hysterektomi, när man behöver ta ut livmoden.
• 1:57:04
  SPEAKER_02: Och det kan till exempel vara för att man har endometrios, en diagnos där man har alltså celler från livmoden på andra cellen som kan leda till
• 1:57:13
  SPEAKER_02: och otroliga smärtor, otroligt handikappande i livet där personen till och med inte kan jobba för att de har så ont och har inre blödningar där de får blod på andra delar av kroppen som de kan få sepsis av och dö av.
• 1:57:26
  SPEAKER_02: Det kan vara en livshotande diagnos att ha.
• 1:57:30
  SPEAKER_02: Och där är det ju olika i olika delar av världen, vilken ålder säger man enough is enough, den här personen har lidit så pass mycket, vi tar bort livmodern medvetande om att då blir personen steril.
• 1:57:41
  SPEAKER_02: När gör man det?
• 1:57:43
  SPEAKER_02: Gör man det vid 25?
• 1:57:44
  SPEAKER_02: Gör man det vid 18?
• 1:57:45
  SPEAKER_02: Gör man det vid 16?
• 1:57:46
  SPEAKER_02: Hur mycket lidande måste en person genomgå för att vi som samhälle ska säga
• 1:57:51
  SPEAKER_02: Du blir steril nu.
• 1:57:53
  SPEAKER_02: Och hur mycket ska den personen själv ha att säga till om det?
• 1:57:56
  SPEAKER_02: Där ser vi ju i kvinnovård att det är väldigt många idag som måste kämpa med sina läkare och säga att jag vill hellre leva ett liv utan den här smärtan än att inte kunna ha barn.
• 1:58:09
  SPEAKER_02: Jag har hellre barn på andra sätt.
• 1:58:11
  SPEAKER_02: Och för många transpersoner kan det också likna där att jag vill hellre leva ett liv där jag inte mår dåligt av att se mig själv i spegeln
• 1:58:20
  SPEAKER_02: än att inte kunna ha biologiska barn.
• 1:58:22
  SPEAKER_02: Biologiska barn är ju inte allt för alla.
• 1:58:25
  SPEAKER_02: Men igen, när kan man ta det beslutet?
• 1:58:27
  SPEAKER_02: Jag personligen har ju varken forskat eller är läkare eller psykolog och kan svara på att det är vid 14 år, det är vid 12 år, det är vid 10 år.
• 1:58:34
  SPEAKER_02: Men vi har ju jättemycket kunniga människor som kan forska på det här och komma fram till det och hur snabbt det ska gå.
• 1:58:40
  SPEAKER_02: Och all vård leder ju inte till att du blir steril.
• 1:58:43
  SPEAKER_02: Till exempel att genomgå två puberteter behöver inte vara något problem i huvud taget.
• 1:58:49
  SPEAKER_02: Men också frågan varför har vi stort fokus på hur någon ser ut?
• 1:58:53
  SPEAKER_02: Kan vi prata med det här barnet och säga att realiteten är
• 1:58:56
  SPEAKER_02: att du kommer gå igenom pubertet som kommer göra att du ser ut så här eller kommer leda till de här kroppsliga förändringarna.
• 1:59:02
  SPEAKER_02: Varför känns det så jobbigt?
• 1:59:03
  SPEAKER_02: Ofta känns det ju så jobbigt för att man har en rädsla av hur andra kommer uppfatta en och vad det kommer leda till i samhället snarare än att folk psykologiskt bara hatar sina kroppar.
• 1:59:16
  SPEAKER_02: Hatet kommer ju oftast på grund av det som samhället har lagt på en.
• 1:59:20
  SPEAKER_02: Så det kan man ju jobba med.
• 1:59:21
  SPEAKER_02: Det där är ju någonting man kan lära sig hantera.
• 1:59:24
  SPEAKER_01: När det kommer till vuxna människor så tycker jag det verkligen är såhär, gör vad du vill med din kropp där och det tror jag de flesta håller med om att, ja ja, är du liksom vuxen och vill göra vad som helst, kör, så länge du inte skadar någon.
• 1:59:37
  SPEAKER_01: Jag tror det svåra är just när vi pratar ungdomar för att
• 1:59:40
  SPEAKER_01: Alla har vi varit 15, man tar dumma beslut, man tar fel beslut och när det kommer till den här typen av frågor så kan det vara ett ödesdigert beslut om man tar det fel.
• 1:59:54
  SPEAKER_01: Därför är det så många mån om att de här frågorna diskuteras.
• 1:59:59
  SPEAKER_01: Jag tror personligen att det är bra att man vågar prata om det som vi gör nu.
• 2:00:04
  SPEAKER_01: Jag tycker ni har jättebra lär mig massor om det här.
• 2:00:10
  SPEAKER_01: Men att det faktiskt pratas om och att det inte blir en sån där grej som nu gick en lag igenom och så gick en massa saker åt helvete och en massa ungdomar blev lidande för att det blev så lätt och vi inte pratade om det som samhälle innan lagen gick igenom.
• 2:00:23
  SPEAKER_01: Så det är bara det viktiga i min värld att man hör de här samtalen och mer kunskap, mer information gör att fler förhoppningsvis tar bättre beslut.
• 2:00:34
  SPEAKER_01: Inte bara politiker utan även ungdomar som sedan eventuellt påverkas av de här politikernas beslut.
• 2:00:42
  SPEAKER_01: Men jag tänkte på en annan sak, vi har fokuserat mycket på det här med mående och det finns ju olika sätt att tackla det och vi hamnar återigen på det att för en person är det rätt att få
• 2:01:02
  SPEAKER_01: Att höra till ett annat kön än det man är tilldelad vid födseln eller whatever.
• 2:01:09
  SPEAKER_01: För någon annan kan det vara att lära sig hantera de tjänster man har utan att göra det.
• 2:01:15
  SPEAKER_01: Och det finns ju de som propagerar för det.
• 2:01:18
  SPEAKER_01: Då hamnar vi återigen på det här problemet, slippery slope, att man hamnat i någon sorts conversion therapy men någonstans måste det finnas utrymme för båda spår.
• 2:01:27
  SPEAKER_02: Absolut.
• 2:01:28
  SPEAKER_02: Och också en förståelse att den vårdpersonalen du då har kontakt med tar det ansvaret.
• 2:01:34
  SPEAKER_02: Att vi måste se vart du är på spektrat.
• 2:01:37
  SPEAKER_02: För jag tror till exempel, hade jag haft mer tillgänglighet till vård när jag var 16 och funderade på de här sakerna.
• 2:01:44
  SPEAKER_02: Ponera att jag var 16 nu eller att jag var 16 om 30 år och det var helt förändrat.
• 2:01:50
  SPEAKER_02: Då hade jag kanske gjort det och jag hade kanske varit asnöjd.
• 2:01:52
  SPEAKER_02: Det finns ingenting som säger att jag inte hade varit jättenöjd med att leva sommaren.
• 2:01:56
  SPEAKER_02: Jag funderade på de här frågorna i relation till det samhälle jag faktiskt lever i nu och vilka konsekvenser det hade nu.
• 2:02:03
  SPEAKER_02: Det här är en fråga som alltid kommer att förändras i takt med att samhället förändras.
• 2:02:07
  SPEAKER_02: Kanske kommer andelen personer
• 2:02:11
  SPEAKER_02: som ångrar sig och ser det som ett problem kanske kommer att vara tre personer på tusen år om vi har ett samhälle som är mer öppet till exempel.
• 2:02:22
  SPEAKER_02: Man måste utgå från vart vi är nu.
• 2:02:24
  SPEAKER_02: Precis som du säger, nu lever vi i ett väldigt svartvitt samhälle med ett väldigt binärt system där det kommer påverka dig om hur andra hanterar dig och ser dig.
• 2:02:35
  SPEAKER_02: Då måste vi utgå från det och utgå från att det betyder att du måste ta ett väldigt aktivt beslut
• 2:02:40
  SPEAKER_02: Om du ska göra en förändring på din kropp på samma sätt som om du ska få amputera av en arm eller någonting.
• 2:02:47
  SPEAKER_02: Det måste tas ett väldigt aktivt beslut.
• 2:02:50
  SPEAKER_02: Varför gör vi det här?
• 2:02:51
  SPEAKER_02: Kommer ditt liv vara bättre?
• 2:02:53
  SPEAKER_02: Kommer vinsterna vara högre än riskerna till exempel?
• 2:02:57
  SPEAKER_02: Det är alltid en riskbedömning.
• 2:02:59
  SPEAKER_01: Och det där är superviktigt för det kan kännas som att om jag byter kön så kommer jag att må bättre.
• 2:03:04
  SPEAKER_01: Men man vet ju inte det.
• 2:03:05
  SPEAKER_02: Nej nej exakt för det är en massa andra saker som kommer påverka det.
• 2:03:07
  SPEAKER_02: Det är inte säkert att folk kommer se dig som det du vill se dig som även om du har gått på hormoner.
• 2:03:11
  SPEAKER_01: Precis och även om de ser dig som det du vill bli sett som.
• 2:03:14
  SPEAKER_01: Alltså säg någon som har växt upp som tjej och vid 16 år börjar identifiera sig som kille och även ser ut som kille för samhället ser personen som kille.
• 2:03:27
  SPEAKER_01: och lär sig då att fan, det är inte lätt att vara kille.
• 2:03:30
  SPEAKER_01: Man kan få en smäll på käften om man beter sig dåligt på ett annat sätt.
• 2:03:35
  SPEAKER_01: Det finns aspekter som man kanske inte alls tänker på som visar sig sen när man väl gjort det här att shit, det här hade jag ingen aning om.
• 2:03:45
  SPEAKER_01: Där måste informationen finnas tillgänglig.
• 2:03:48
  SPEAKER_01: Folk som har gjort övergången, att de på ett ärligt sätt berättar vad betyder det här.
• 2:03:55
  SPEAKER_02: Ja, och att de som sätter reglerna en del av dem behöver också vara transpersoner för det ser vi ju ett stort problem i att när vi gör utredningar på de här frågorna så vi kan se i Sverige att det är väldigt många sådana utredningar som har gjorts i historien där vi inte haft en enda transperson vid rummet och det blir lite intressant hur ska de kunna veta då när
• 2:04:15
  SPEAKER_02: Hur ska vi kunna ha perspektiven om vi själva inte har perspektiven om vi inte i så fall har forskning på perspektiven?
• 2:04:24
  SPEAKER_02: Det finns ju många aspekter i det här att ta in.
• 2:04:28
  SPEAKER_02: Det här övergriper ju så himla många andra frågor.
• 2:04:31
  SPEAKER_02: Som det här jag nämnde att nu lever jag i en relation som ses som en heterorelation.
• 2:04:35
  SPEAKER_02: En del i att välja att dejta män var att acceptera och sitta i ett rum och bara nu kommer jag helt plötsligt ha en vänskapskrets med min sambos vänner där typ alla är straight.
• 2:04:48
  SPEAKER_02: Vi har levt ganska olika liv och jag måste leva med det.
• 2:04:51
  SPEAKER_02: Jag hade ett tryckrum där jag har axlat en roll och hamnat i en position där vi är lika varandra och helt plötsligt ska jag nu vara i ett street-rum.
• 2:05:01
  SPEAKER_02: Jag tror många som till exempel kommer från en arbetarklass och som sedan gör en klassresa och blir medelklass eller överklass kan känna en liknande sak.
• 2:05:09
  SPEAKER_02: att liksom, oj, jag är de tror att jag är som de men jag är inte som de och jag kan aldrig förstå hur de känner och de kan aldrig förstå mig eller som person som har invandrarbakgrund eller andra generations invandrare och har ett mellanförskap att vi kan uppleva mellanförskap i jättemånga frågor och könsidentitet är en sån sak eller sexuell läggning eller etnicitet eller hur andra uppfattar din etnicitet så jag tror att det här är någonting vi i samhället det sker hela tiden förändringar baserat på hur homogent samhälle har vi och hur multi
• 2:05:38
  SPEAKER_02: oavsett om det är kulturellt eller vad det är, hur diviserat är samhället?
• 2:05:44
  SPEAKER_02: Och det är ju jätteolika beroende på vad du har för bakgrund hos folk.
• 2:05:48
  SPEAKER_02: Sverige har ju en högre andel personer med invandrarbakgrund i tredje generations invandring än andra länder, och mindre än vissa andra länder.
• 2:05:56
  SPEAKER_02: Vi är ju mycket mer progressiva på många sätt, till exempel för att vi har en så diviserad befolkning.
• 2:06:03
  SPEAKER_01: Har ni ork med en till kontroversiell fråga?
• 2:06:07
  SPEAKER_02: Absolut.
• 2:06:08
  SPEAKER_01: Det finns ju en motsättning mellan det som kallas för TERFs.
• 2:06:14
  SPEAKER_01: Trans Exclusionary Radical Feminist.
• 2:06:22
  SPEAKER_01: cis-kvinnor som är feminister och som tycker att transrörelsen, eller delar av transrörelsen, man ska inte sätta alla under samma paraply där, men delar av transrörelsen infiltrerar på kvinnors område och de vill jättegärna ha utrymmen som endast är för kvinnor.
• 2:06:47
  SPEAKER_01: Hur ser ni på det?
• 2:06:54
  SPEAKER_01: Det är en legitim fråga.
• 2:06:57
  SPEAKER_01: Det kanske finns utrymmen där det är rimligt och det kanske är rimligt att det ska vara så.
• 2:07:04
  SPEAKER_01: Finns det en motsättning här?
• 2:07:05
  SPEAKER_01: Måste det finnas en motsättning här?
• 2:07:08
  SPEAKER_02: Separatism utövar ju vi i Stjärnjouren, som vi beskrev.
• 2:07:11
  SPEAKER_02: Vi tillåter ju inte cis-män att sitta i chatten.
• 2:07:16
  SPEAKER_02: Så separatism har absolut sin plats för att skapa trygga rum.
• 2:07:20
  SPEAKER_02: Men om man pratar om feminism och olika vågor och olika ismer... Jag har ju vit feminism, till exempel.
• 2:07:27
  SPEAKER_02: Vit feminism, eller att vara... Vit feminism.
• 2:07:30
  SPEAKER_02: Ja, det är rasse, basically.
• 2:07:32
  SPEAKER_02: det är väl på liknande sätt som TERFs att de exkluderar de är feminister och gillar bara vita precis det är som att säga att svarta kvinnor inte är kvinnor på samma sätt som TERFs på samma sätt som TERFs säger att vi inkluderar bara cis-kvinnor för att de tycker att trans-kvinnor inte är kvinnor vilket vi inte tycker stämmer så att
• 2:08:01
  SPEAKER_02: Generellt skulle jag säga att om man inte har koll på vad intersektionalism betyder, om man inte har en relation till det, då är man ju inte särskilt progressiv till att börja med.
• 2:08:13
  SPEAKER_02: Och om man aktivt vet vad det betyder och ändå tycker att det inte är bra... Att vad inte är bra?
• 2:08:19
  SPEAKER_02: att inte kunna se hur olika privilegier eller olika icke-privilegiade grupper påverkar personen.
• 2:08:29
  SPEAKER_02: Om jag som person är kvinna och lesbisk så har jag en ytterligare risk att utsättas för en annan typ av vård eller våld.
• 2:08:38
  SPEAKER_02: på grund av att jag också är lesbisk, eller om jag är kvinna och rasifieras, alltså inte anses som vit av andra, så kommer jag utsättas för andra typer av risker i samhället på grund av att vi lever i ett majoritetssamhälle där vi utsätter folk för våld baserat på hur vi ser dem.
• 2:08:53
  SPEAKER_02: Så då om man anser att det är rätt att utsätta folk.
• 2:08:56
  SPEAKER_02: Folk ska utsättas för mer risker och mer våld baserat på att vi anser att de är annorlunda av olika anledningar.
• 2:09:03
  SPEAKER_02: Alltså det kan vara etnicitet, det kan vara sexuell läggning, det kan vara kön.
• 2:09:07
  SPEAKER_02: Till exempel det man kallar för rasism.
• 2:09:08
  SPEAKER_02: Personer som är rasister som antingen har de en självintuering att de förstår.
• 2:09:15
  SPEAKER_02: Jag förstår att det jag tycker är rasistiskt och att det i sig innebär att jag tycker inte att alla människor
• 2:09:22
  SPEAKER_02: baserat på sin etnicitet eller vad de anser är ras ska ha samma rättigheter.
• 2:09:27
  SPEAKER_02: Antingen kan de ha en förståelse till det, att jag är rasist och jag tycker det och jag tycker att det är rätt.
• 2:09:31
  SPEAKER_01: Tänk vad härligt om folk var så ärliga bara.
• 2:09:34
  SPEAKER_02: Nej men jag tror att alla har inte självförståelse, att alla har inte självinsikt.
• 2:09:38
  SPEAKER_02: Sen kan det vara åt andra sidan att jag har en tro om mig själv, att min människosyn är på ett sätt, men det jag vill ska hända politiskt kommer leda till ABC.
• 2:09:48
  SPEAKER_02: till exempel kommer leda till rasistiska följder där vissa människor då kommer tjäna på ett beslut och andra människor kommer aktivt inte göra det på samma sätt om du är kapitalist eller vad det än kan vara du måste förstå fördelar och nackdelar för olika grupper och då om du är en TERF, om du själv identifierar dig som TERF så har du egentligen förståelse för att du är det och att det leder till att du aktivt vill motverka vissa människors rättigheter
• 2:10:12
  SPEAKER_02: eller så har du inte den förståelsen så jag tror att om man ska prata om den gruppen människor så måste man först förstå är det här, pratar vi om en grupp politiska människor som är fullt medvetna om vad deras åsikter betyder i praktiken eller är det en person som inte har någon relation till intersektionalism och inte har en förståelse av vad det här leder till och bara har hört ett begrepp och sen tänker sig att det är klart att kvinnor ska ha separatistiska rum alltså nu är inte det det enda de tycker de tycker till exempel att folk inte ska få vård och så vidare
• 2:10:42
  SPEAKER_01: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:43
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:44
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:45
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:45
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:46
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:46
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:47
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:48
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:48
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:49
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:50
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:50
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:51
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:52
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:52
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:53
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:53
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:54
  SPEAKER_03: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:55
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:56
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:57
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:58
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:10:59
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:11:00
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:11:01
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:11:02
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:11:03
  SPEAKER_02: Att folk inte ska få vård?
• 2:11:04
  SPEAKER_01: Jag tänker att någon som är TERF, jag kanske är okunnig, men jag tänker att någon som har de åsikterna säger att cis-kvinnor är kvinnor, trans-kvinnor är någonting annat.
• 2:11:20
  SPEAKER_01: Och det är inget fel att vara någonting annat.
• 2:11:25
  SPEAKER_01: Man behöver inte tycka illa om en transkvinna för att man tycker att det är någonting annat.
• 2:11:29
  SPEAKER_01: Precis som man inte behöver tycka illa om en man för att det är någonting annat.
• 2:11:32
  SPEAKER_01: Men att de säger att en kvinna är en cis-kvinna och en transkvinna är inte en kvinna.
• 2:11:40
  SPEAKER_01: På vilket sätt tar det bort rättigheter?
• 2:11:44
  SPEAKER_02: Till exempel om man säger att du av samhället ses som en kvinna och du ser dig själv som en kvinna men du föddes inte som en kvinna och så ska du gå på toaletten och du har könsbestämda toaletter då kan det ju bli otroligt problematiskt om du tvingas gå på den toalett där du inte ses som det.
• 2:12:02
  SPEAKER_02: Om du då går på en härtoalett men alla herrar där inne kommer se dig som en kvinna
• 2:12:07
  SPEAKER_02: Du kan ju till och med eventuellt visa dig själv för en risk.
• 2:12:10
  SPEAKER_01: Jag kan ju förstå att den typen av situation kan uppstå men jag vet inte om jag skulle kalla det en rättighet.
• 2:12:15
  SPEAKER_01: När jag tänker på rättigheter tänker jag i lagens ögon hur folk behandlas.
• 2:12:22
  SPEAKER_01: Alltså samhället kommer det aldrig bli fritt från awkward situationer.
• 2:12:26
  SPEAKER_01: Man kan vara en cis-man som ser väldigt feminin ut och hamna i awkward situationer utan att det har någonting med trans att göra.
• 2:12:33
  SPEAKER_01: Så de här sakerna kommer ju uppstå vilken toalett man ska ta.
• 2:12:36
  SPEAKER_01: Men även om det är ett problem så är det inte samma sak som att inskränka på någons rättigheter, tänker jag.
• 2:12:44
  SPEAKER_02: Men vilka är det, vad är det för rättigheter det skulle kunna vara?
• 2:12:47
  SPEAKER_02: För jag har svårt att se exempel på.
• 2:12:48
  SPEAKER_01: Det var ju du som lyfte att de vill inte att alla ska ha samma rättigheter, att TERFs som ser det på det här sättet vill inte ha samma, och då undrar jag vad kan det vara?
• 2:12:57
  SPEAKER_01: Ja, du menar så, okej.
• 2:12:59
  SPEAKER_01: Tycka att någon annan inte är en kvinna.
• 2:13:02
  SPEAKER_01: Okej, fine.
• 2:13:03
  SPEAKER_01: Tyckte.
• 2:13:04
  SPEAKER_01: Men du nämnde att det inskränker på någons rättigheter och då undrar jag på vilket sätt?
• 2:13:08
  SPEAKER_02: Men en rättighet kan ju vara rätt till asyl.
• 2:13:11
  SPEAKER_02: En asylrätt, till exempel.
• 2:13:13
  SPEAKER_02: Att man kanske kan tycka att att vara en transperson inte ska vara en rättighet eller en anledning att få asyl om du kommer från ett land där du till exempel kan bli mördad för det.
• 2:13:26
  SPEAKER_01: Då utsätter du personen för att den kan dö om den ska fortsätta vara kvar i det land de skulle kunna bli mördad i. Men är risken där att bli mördad för att man är transkvinna eller är risken för att någon annan inte ser en som kvinna?
• 2:13:42
  SPEAKER_02: Det blir väl båda, tänker jag.
• 2:13:44
  SPEAKER_02: För att om ingen vet om, om ingen kan se på dig att du är intresserad av trans, då utsätter du dig inte i en social risk mer än eventuellt ditt egna mående, alltså suicidrisk.
• 2:13:56
  SPEAKER_02: Men risk med andra människor är ju baserat på vad de tolkar dig som, såklart.
• 2:14:00
  SPEAKER_02: Rätten till vård.
• 2:14:04
  SPEAKER_02: Säg att man har ett land som Sverige där man betalar för gemensam vård.
• 2:14:07
  SPEAKER_02: Om du är TERF tycker de att det inte borde vara en del av den gemensamma vården.
• 2:14:14
  SPEAKER_02: Jag vill inte betala för att någon ska få rätt till vård, gemensamma vårdpengar eller en vårdplats för någonting som jag inte tror på.
• 2:14:23
  SPEAKER_02: För de kanske tror att det finns inga transpersoner.
• 2:14:25
  SPEAKER_02: Alla de ljuger till exempel.
• 2:14:26
  SPEAKER_01: Okej, så till exempel vård för att göra könskorrigering.
• 2:14:30
  SPEAKER_02: Är det fel med all vård överhuvudtaget?
• 2:14:32
  SPEAKER_02: Det finns ju personer.
• 2:14:33
  SPEAKER_02: Men det är ju absurt.
• 2:14:35
  SPEAKER_01: Att neka någon vård på vad som helst är ju absurt.
• 2:14:39
  SPEAKER_02: Ja, men det tyder ju på att din människosyn är att människor ska ha rätt till vård.
• 2:14:44
  SPEAKER_02: Alla har ju inte den människosynen.
• 2:14:47
  SPEAKER_01: Jag förstår inte hur någon som säger att transkvinnor är kvinnor på något sätt kan påverka om transkvinnor får vård.
• 2:14:56
  SPEAKER_02: Ja men till exempel om de är politiskt aktiva och lobbar för olika saker så kan ju de som grupp agera som en verklig politisk faktor.
• 2:15:05
  SPEAKER_02: Vi pratar ju, turf är ju ett politiskt begrepp där det finns grupper människor som inte bara kallar sig själva för det utan som aktiverar sig politiskt, lobbar för saker, är med i politiska partier, jobbar för att ändra hegmonin i samhället.
• 2:15:18
  SPEAKER_02: Och på samma sätt som vi kan se en utveckling kring fascism i samhället eller en utveckling kring rasism så är ju att vara emot HBTQ-personer eller transpersoner specifikt är ju en del av en icke-progressiv kultur och de kan också ha makt i samhället på så sätt som att vissa pratar om att vissa länder i Europa har HBTQ-fria zoner
• 2:15:40
  SPEAKER_02: Det är kanske fler där som interfererar med begreppet turf än här, till exempel.
• 2:15:45
  SPEAKER_02: Eventuellt.
• 2:15:46
  SPEAKER_02: Jag har inte statistiken på det.
• 2:15:47
  SPEAKER_02: Men det är ju intressant.
• 2:15:50
  SPEAKER_02: Är det bara någonting man kallar sig för på internet och sen är det inget farligare än så?
• 2:15:55
  SPEAKER_02: Eller gör man aktiva saker?
• 2:15:56
  SPEAKER_02: Som incel-gruppen, till exempel.
• 2:15:58
  SPEAKER_02: Det finns ju massa människor som interfererar med att vara incel som inte går ut och gör skolskjutningar.
• 2:16:03
  SPEAKER_02: Men sen så ser vi också att det finns en kolleration mellan att många personer som
• 2:16:09
  SPEAKER_02: Jag har blivit inspirerad av andra, inte bara skolskjutningar utan olika sådana attacker.
• 2:16:15
  SPEAKER_02: Jag har blivit inspirerad av andra som har kallat sig incel så att det finns en extremgrupp inom incel-rörelsen som tycker att man ska mörda kvinnor till exempel.
• 2:16:24
  SPEAKER_02: Jag tänker att det är samma sak som att det är törr för ett politiskt begrepp så kommer det finnas ett spektra av personer och hur de agerar och vad de vill göra med sina åsikter.
• 2:16:33
  SPEAKER_01: Om vi utgår från att ingen vill ta bort någons rättighet till vård.
• 2:16:38
  SPEAKER_01: Är det problematiskt i sig att säga att en kvinna är en cis-kvinna, en transkvinna är en transkvinna och att det får vara olika benämningar men alla får samma rättigheter, samma vård liksom det är inget problem att man inte tycker illa om någon men bara att det är två olika kategorier av människa precis som man och kvinna är två olika kategorier
• 2:17:04
  SPEAKER_02: Jag tror att i vissa rum kan det aktivt skapa risker om man ska separera de här personerna.
• 2:17:11
  SPEAKER_02: För säg då till exempel att du är i skolan och ska ha sexualundervisning och så säger du att tjejerna går in i ett rum och killarna går in i ett rum och då får folk själv bestämma vilket rum de ska till oberoende av hur de ser ut.
• 2:17:26
  SPEAKER_02: Beroende på vad de ska få veta och vilken gemensam gruppkänsla vi ska skapa.
• 2:17:29
  SPEAKER_02: Eller att någon annan delar in dem och säger att du ska dit, du ska dit.
• 2:17:34
  SPEAKER_02: då kan du ju få tillgång till olika mycket kunskap, information rätt att tillhöra en grupp så det kan ju göra att du får mer eller mindre möjlighet att bli en del av en gemenskap och det i sig kan ju skapa då att om du inte får det
• 2:17:50
  SPEAKER_02: då blir du utanför och det kan också skapa risker.
• 2:17:53
  SPEAKER_02: Till exempel att vi inte vill bli lika progressiva, att vi aktivt gör så att folk inte vill säga det de tycker eller inte vågar uttrycka sig, inte vågar komma ut lika tidigt, att de mår sämre till exempel.
• 2:18:04
  SPEAKER_02: Så jag tror att det absolut kan finnas tillfällen där genom att vi som gemensamt samhälle bestämmer.
• 2:18:09
  SPEAKER_02: Alltså att du tycker en sak i ett rum med dina kompisar behöver ju inte på något sätt påverka någon annan.
• 2:18:15
  SPEAKER_02: Eller att du tänker tankar liksom.
• 2:18:17
  SPEAKER_02: Men när vi sedan börjar prata om hur vi bestämmer vilka som får vara på vilka platser eller får tycka saker ens.
• 2:18:23
  SPEAKER_02: Då kan det ju bli, eller vilka som ska få kalla sig för saker.
• 2:18:25
  SPEAKER_02: Det finns ju folk som tycker såhär, om du inte är cis-kvinna, då får inte du använda ordet kvinna.
• 2:18:30
  SPEAKER_02: Du måste alltid skriva trans-kvinna.
• 2:18:31
  SPEAKER_02: Det är jätteviktigt för mig att jag vet om du är trans eller inte.
• 2:18:35
  SPEAKER_02: För jag måste veta, jag har ett behov att veta hur jag ska intruera dig.
• 2:18:40
  SPEAKER_02: Hur mycket rätt har vi för andra människor?
• 2:18:44
  SPEAKER_02: Hur mycket ska vi få tycka om andra människor och det är hur de lever sina liv?
• 2:18:48
  SPEAKER_01: Det där är en annan väldigt knivig fråga.
• 2:18:53
  SPEAKER_01: När det kommer till dating så är det ju oerhört viktigt för vissa och av rent biologiska skäl oerhört viktigt om man nu vill ha barn och så vidare.
• 2:19:06
  SPEAKER_01: Jag vet ju från vänners erfarenheter att det är väldigt svårt just det där när man som transperson dejtar, när är rätt tillfälle att säga det, om man ska säga det, måste man säga det och så vidare.
• 2:19:22
  SPEAKER_01: Jag har mycket empati för den resan, jag förstår att det är oerhört svårt, jag har följt den resan på nära håll med en vän.
• 2:19:29
  SPEAKER_01: Och det är inte självklart vad svaret är.
• 2:19:34
  SPEAKER_02: Nej, det är så individuellt.
• 2:19:35
  SPEAKER_02: En person kanske känner att jag behöver inte berätta att jag inte kan få biologiska barn på grund av att jag är trans.
• 2:19:42
  SPEAKER_02: Jag kanske säger att det beror på någonting annat.
• 2:19:44
  SPEAKER_02: Jag har rätt att inte säga vad anledningen är.
• 2:19:46
  SPEAKER_02: Medan andra skulle kunna tycka att du måste säga exakt som det är, annars ljuger du för din partner.
• 2:19:51
  SPEAKER_02: Alltså vi har ju så olika åsikter om vad som är okej i en relation.
• 2:19:55
  SPEAKER_01: Och det kan ju vara någon man träffar som faktiskt känner så.
• 2:19:58
  SPEAKER_01: Att om du inte berättar det här direkt så har du bedragit mig.
• 2:20:02
  SPEAKER_01: Och så kan vissa uppleva det.
• 2:20:05
  SPEAKER_01: Det är en jättesvar balansgång.
• 2:20:07
  SPEAKER_02: Men det är som vi har sagt innan också att det blir också en risk som man utsätter sig för.
• 2:20:13
  SPEAKER_02: Så det är en övervägning av ens egen säkerhet.
• 2:20:17
  SPEAKER_02: Och som du säger, det kan vara jätteindividuellt.
• 2:20:18
  SPEAKER_02: Eller bara sin egen tillgänglighet.
• 2:20:21
  SPEAKER_02: Även om du kanske inte utsätter dig för en risk på en dejtingapp om du berättar så kanske du minskar chansen att träffa någon för att du vet att färre personer kommer gå med på om jag säger att jag är trans innan de lär känna mig.
• 2:20:31
  SPEAKER_02: Fler personer kanske skulle gå med på att dejta mig om de bara känner mig.
• 2:20:35
  SPEAKER_02: Innan de får veta att jag är trans.
• 2:20:36
  SPEAKER_02: Det där behöver inte bara vara fysisk säkerhet utan möjligheten att få vara med.
• 2:20:43
  SPEAKER_02: Precis, att bli inkluderad.
• 2:20:46
  SPEAKER_01: Ja, det är inte lätt.
• 2:20:47
  SPEAKER_01: De här frågorna är kniviga, vissa av dem.
• 2:20:53
  SPEAKER_01: Jag hoppas att ni ändå uppfattar att min största önskan är bara att så få som möjligt ska ta till skada.
• 2:20:59
  SPEAKER_01: Oavsett trans eller cis eller vad som helst.
• 2:21:02
  SPEAKER_01: Bara att alla de här frågorna diskuteras så att vi går framåt som samhälle på ett sätt som skadar så få som möjligt.
• 2:21:10
  SPEAKER_01: Och jag tycker att ni med era insikter och med det jobb ni gör på Stjärnjouren bidrar till det enormt.
• 2:21:17
  SPEAKER_01: Så det är jag väldigt, väldigt tacksam för.
• 2:21:19
  SPEAKER_01: Att det finns folk som ni, som eldsjälar som gör den här typen av arbete.
• 2:21:24
  SPEAKER_01: Vi har varit inne på en del tuffa frågor nu mot slutet.
• 2:21:28
  SPEAKER_01: Tänkte att vi kanske kan avrunda med någonting positivt från ert arbete, från det ni har sett i samhället i stort.
• 2:21:35
  SPEAKER_01: Vad skulle ni säga är någonting som är väldigt bra idag som har ändrats som kanske inte såg ut som när ni började på Stjärnjouren som ni vill lyfta som ett jättefint exempel på att vi går åt rätt håll?
• 2:21:49
  SPEAKER_02: bidragspengar.
• 2:21:51
  SPEAKER_02: Bidragspengar?
• 2:21:53
  SPEAKER_02: Möjligheten att vi kan bedriva den verksamhet vi gör är också att vi kan ha personal som ser till att vi kan ha en lokal öppen, att vi kan ha datorer, alla de här sakerna som gör att vi som horare, alltså vi som är volontärer har en plats att gå till.
• 2:22:07
  SPEAKER_02: Det är ju baserat på att
• 2:22:08
  SPEAKER_02: att vi får pengar och att vi inte behöver betala det själva.
• 2:22:11
  SPEAKER_02: Det har ju varit tider i jurens historia där det här var baserat på att vi själva lade in pengarna, att vi själva hyrde en lokal och sådana saker.
• 2:22:20
  SPEAKER_02: Och det där är ju superrelaterat till politiken.
• 2:22:24
  SPEAKER_02: Och beroende på hur folk röstar så kommer olika mycket bidragspengar gå till våldspreventivt arbete.
• 2:22:30
  SPEAKER_02: Och det vi kan se är att desto fler jurer det finns, desto mindre mår folk dåligt.
• 2:22:36
  SPEAKER_02: Det är fantastiskt.
• 2:22:37
  SPEAKER_02: Vi kan se att mindre sexualiserat vald sker genom att vi är och pratar med killar.
• 2:22:43
  SPEAKER_02: Så det finns en direkt koordination mellan hur samhället mår och vår verksamhet.
• 2:22:48
  SPEAKER_01: Så det positiva är att det har kommit mer bidragspengar för den här typen av verksamhet?
• 2:22:54
  SPEAKER_02: Inte överallt, inte hela tiden men ibland i vissa tider.
• 2:22:59
  SPEAKER_02: Vissa pengar är statliga pengar så det beror på hur du röstar i riksdagsvalet och vissa är kommunala pengar och vissa är regionala pengar.
• 2:23:06
  SPEAKER_02: Så egentligen är allting baserat på hur öppet samhälle du vill ha.
• 2:23:10
  SPEAKER_02: Du måste rösta.
• 2:23:12
  SPEAKER_02: Vi kommer få mer eller mindre bidragspengar baserat på hur du röstar.
• 2:23:14
  SPEAKER_01: Så det där var din positiva avrundning med en asterisk.
• 2:23:18
  SPEAKER_01: Kom ihåg att rösta rätt bara så att det fortsätter vara positivt.
• 2:23:21
  SPEAKER_02: Det positiva är att det finns bidragspengar och möjlighet att göra det.
• 2:23:26
  SPEAKER_02: Hur mycket, hur bra, hur mycket verksamhet vi kan ha är baserat på hur mycket pengar vi får.
• 2:23:32
  SPEAKER_02: Vi har inte alltid fått mer och mer pengar, utan det har gått upp och ner.
• 2:23:35
  SPEAKER_02: När det har varit som bäst har vi haft mer pengar och kunnat göra mer verksamhet.
• 2:23:40
  SPEAKER_01: Förståeligt.
• 2:23:42
  SPEAKER_01: Mona?
• 2:23:43
  SPEAKER_02: Ja, det bästa om jag ska jämföra med för ett år sedan då när jag började på Stjärnjouren, det är att jag ser att engagemanget har ökat.
• 2:23:53
  SPEAKER_02: Inte bara på våran jour men bland våra liksom syskonjourer också och jourer över hela Sverige.
• 2:24:02
  SPEAKER_02: Det är en jättelevande rörelse och vi är unika.
• 2:24:04
  SPEAKER_02: Vi är unika i världen.
• 2:24:07
  SPEAKER_02: Googla ordet jour och försök översätta det till engelska.
• 2:24:09
  SPEAKER_02: Det går inte, det finns inte.
• 2:24:11
  SPEAKER_02: Jag har försökt.
• 2:24:14
  SPEAKER_02: Women housing kommer upp när man söker på kvinnojour.
• 2:24:17
  SPEAKER_02: Man bara, that's not really what we do.
• 2:24:19
  SPEAKER_02: Det är helt fantastiskt att det är en folkrörelse, en gräsrotsrörelse, att människor i Sverige
• 2:24:26
  SPEAKER_02: sen 80-talet har gjort det här och det började med kvinnorsjursrör sen så blev det ungdomar eller unga vuxna som tyckte unga vuxna borde också få möjlighet till det här och så har tjejjourer öppnats det finns ungdomsjourer som också riktar sig till killar det finns mansjourer alltså det här är en verksamhet som vi är världsunika med häftigt jättehäftigt om folk som lyssnar vill veta mer om det ni håller på med kanske bli volontärer eller på annat sätt engagera sig vart ska de?
• 2:24:55
  SPEAKER_02: Då heter vi stjärnjouren.nu på internet, stjärnjouren på Instagram och Stjärnjouren Sundbyberg på Facebook.
• 2:25:07
  SPEAKER_01: Alright, jag slänger in lite länkar i beskrivningen.
• 2:25:11
  SPEAKER_01: Tack så jättemycket, inte bara för att ni gör det ni gör, som är oerhört viktigt för folk, att ni tar det här samtalet med mig, lär mig en massa saker som jag inte kände till innan
• 2:25:25
  SPEAKER_01: och att ni delar med er så mycket av era egna personliga historier.
• 2:25:29
  SPEAKER_01: Det är oerhört värdefullt.
• 2:25:31
  SPEAKER_01: Jag tror verkligen på samtalets kraft för att leda samhället framåt i denna fråga och alla andra och då är det jätteviktigt att folk vågar prata om de här sakerna även när det är svårare, knivigare ämnen som vi har berört idag.
• 2:25:45
  SPEAKER_01: Så tack så jättemycket för att ni var här.
• 2:25:47
  SPEAKER_02: Tack.
• 2:25:48
  SPEAKER_02: Tack själv.
• 2:25:49
  SPEAKER_01: Och tack till dig som har lyssnat.
• 2:25:50
  SPEAKER_01: Vi hörs nästa gång.
• 2:25:52
  SPEAKER_01: Ha det fint.